Pojken på taket
Av Daniel Aalto, Olofström
SIRENER, FOLKMASSA, ROP I MEGAFON, POLISRADIO
BERÄTTARE
Det sitter en pojke på taket.
Högt däruppe på skolans tak.
Han heter Nils.
Han är väldigt ensam.
Vem är pojken?
Och vad gör han på taket?
NILS
Hej, jag heter Nils. Jag går i sexan.
Det är inte så kul.
Skolan är väl okej, men det är klasskompisarna…
Eller…..kompisar är dom väl inte direkt. Inte med mig i alla fall.
Jag har bara en kompis.
Men han mår inte så bra han heller.
Dom kallar oss nördar.
Visst, vi gillar datorer, jag och min kompis. Men vadå? Det gör väl alla barn?
Men det är bara vi som får stryk för det.
För att vi gillar datorer.
Och har glasögon.
Och är ganska små och inte gillar våld.
Många i klassen är ganska våldsamma.
Min kompis vågar inte gå till skolan längre.
Inte sen den dan när hans föräldrar gjorde en polisanmälan för mobbing.
Då blev det riktigt jobbigt.
Då upphörde jag att finnas till.
Jag fanns inte längre.
Jag var som…..luft.
Ingen pratade med mig.
Ingen tittade på mig.
Det var som om jag inte var där. Som om jag inte fanns.
SIRENER, FOLKMASSA, ROP I MEGAFON, POLISRADIO
BERÄTTARE
Det satt en pojke på taket.
Högt däruppe på skolans tak.
Han hette Nils.
Han var väldigt ensam.
I tolv timmar satt han där.
Sen försvann han. Borta.
Ingen vet vart han tog vägen.
Anders kommentar:
Det ligger något djupt gripande och tragiskt över Daniels text om en kille som blir utstött av kompisarna i skolan.
” Jag fanns inte längre.
Jag var som…..luft.
Ingen pratade med mig.
Ingen tittade på mig.
Det var som om jag inte var där. Som om jag inte fanns.”
Och ett väldigt mystiskt slut som lämnar öppet för funderingar. Vart tog pojken vägen? Inte ens Daniel vet.