TV

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till senaste programmet

Spela/Pausa Barnet och orden - om språk i förskolan: Allra första språket
  1. 0:01

    Först pratar de liksom bebisspråk...

  2. 0:05

    Sen pratar de lite vanligare språk...

  3. 0:08

    ...och lite vanligare språk

    och lite vanligare språk.

  4. 0:14

    Sen kan de prata.

  5. 0:18

    Det är munnen man pratar med.

  6. 0:23

    Vad kommer sen?

  7. 0:26

    Vad kommer sen? Vad kommer sen?

  8. 0:31

    Vad kommer sen?

  9. 0:34

    Att lära sig att prata och sätta ord

    på det man tycker-

  10. 0:39

    -måste vara en mäktig känsla.

  11. 0:41

    Barns språk utvecklas enormt

    de första åren-

  12. 0:45

    -och de som befinner sig i språk-

    flödet är pedagogerna i förskolan.

  13. 0:51

    I "Barnet och orden"

    kommer vi under åtta program-

  14. 0:55

    -att titta närmare på hur man kan

    arbeta med barns språkutveckling.

  15. 1:03

    Elisabeth Frykhammar har lång er-

    farenhet av att jobba i barngrupper-

  16. 1:07

    -som förskollärare, talpedagog

    och handledare.

  17. 1:14

    Sedan tio år undervisar hon

    på lärarhögskolan i Stockholm-

  18. 1:17

    -med fokus på barn

    med olika kommunikationssvårigheter.

  19. 1:21

    Hon ser sig som en ambassadör

    för de minsta i förskolan-

  20. 1:25

    -som hon tycker glöms bort

    i många sammanhang.

  21. 1:33

    De minsta barnen glöms bort

    i förskolan. Vad menar du med det?

  22. 1:38

    För att de är så små

    är det många som tycker-

  23. 1:42

    -att man inte kan göra så mycket mer

    än att byta blöjor och klä på dem.

  24. 1:47

    Jag hävdar att de små barnen

    har alla sinnen öppna-

  25. 1:52

    -och tar in omvärlden med full kapa-

    citet. Förskolan ska möta behovet.

  26. 1:58

    Finns det bra verktyg för det?

  27. 2:01

    Pedagogerna själva har alla sina

    sinnen, sin kropp och sin röst-

  28. 2:07

    -och framför allt lyhördhet för att

    se barnens intentioner och signaler.

  29. 2:11

    Det är där man kan möta barnet och

    få till stånd något betydelsefullt-

  30. 2:17

    -som utvecklar språket.

  31. 2:19

    Att börja i förskolan

    måste vara omvälvande.

  32. 2:22

    Man lämnar hemmet och får kom-

    municera med andra vuxna och barn.

  33. 2:29

    För några år sedan startades ett

    projekt som kallas för "RUS".

  34. 2:34

    Det står

    för "relationsutvecklingsschema".

  35. 2:37

    Det är ett schema

    för att följa kommunikationen-

  36. 2:41

    -när den växer fram hos de minsta.

  37. 2:44

    Bä bä, vita lamm

  38. 2:48

    har du någon ull?

  39. 2:51

    Nej... Nej.

  40. 2:54

    Nej, nej!

  41. 2:58

    Du får sitta fint, Viggo.

    Det tror jag att Emil vill säga.

  42. 3:01

    Man ska sitta fint, och inte ligga

    på gungan. "Nej", säger Emil.

  43. 3:06

    -Inte ligga gungan!

    -"Inte ligga". Gunga på rumpan.

  44. 3:11

    Bä bä, vita lamm

  45. 3:15

    -Inte sjunga, Tuula!

    -Ska Emil sjunga?

  46. 3:22

    Det är en hård jury

    på det här stället.

  47. 3:44

    Oj, oj, oj. Rackarns, rackarns.

  48. 3:48

    Åh, Viggo! Vad knasigt det blev.

    Åh, vad knasigt.

  49. 3:55

    Slog du läppen också?

    Vad ont. Aj, aj, aj.

  50. 4:01

    Enligt RUS ser man att barn är trygga

    i olika relationer.

  51. 4:06

    Att se att barn är trygga i förskolan

    var en del av den tysta kunskapen.

  52. 4:10

    Vi har haft svårt att formulera och

    berätta för föräldrar och varandra-

  53. 4:15

    -vilket jobb vi gör

    och varför det är så viktigt.

  54. 4:20

    Du har inget snor.

    Nej, du har inget snor där.

  55. 4:26

    Ett litet sår har du under näsan.

    Men inget snor.

  56. 4:38

    Oftast när man börjar på förskola

    är man liten, runt ett år.

  57. 4:42

    Många barn gör så här i början

    att man iakttar de andra.

  58. 4:47

    Man kollar in och tittar vad de gör.

  59. 4:51

    Är man ett år kanske man står

    på gården och tittar-

  60. 4:55

    -och som pedagog kan man se

    att barnen tar in...

  61. 4:59

    De ändrar mimik och ställer sig på tå

    för att se lite grann.

  62. 5:04

    Det blir som en trumma. Här är

    Samuels trumma och Millas trumma.

  63. 5:09

    Här är Emils trumma.

    Nu har vi en orkester.

  64. 5:13

    Nästa steg är parallellek.

    Man gör likadant som kompisarna.

  65. 5:19

    Man utbyter inte idéer

    eller ens en blick-

  66. 5:24

    -utan man kollar vad kompisen gör

    och sätter sig bredvid och gör lika.

  67. 5:29

    -Jaa!

    -Ja!

  68. 5:51

    Sen bryts parallelleken plötsligt

    genom att man tar kontakt.

  69. 5:57

    Det gör man oftast utan ord.

    En blick eller en min.

  70. 6:03

    Eller bara en förflyttning

    av kroppen.

  71. 6:06

    Man använder sin "mammiska"

    som vi kallar det.

  72. 6:10

    Det här språket som är innan själva

    orden. Kroppen kan förmedla mycket.

  73. 6:16

    En blick kan förmedla mycket.

  74. 6:25

    Vi sover ute här på Sportstugan, så

    efter maten tar vi ut liggunderlagen-

  75. 6:29

    -och bäddar där vi ska sova.

  76. 6:31

    Den här dagen var vi ute i hallen,

    och så började de leka där.

  77. 6:45

    Det är helt underbart

    att man är snart två år-

  78. 6:50

    -och själv kan fixa till den här

    kontakten med kompisen.

  79. 6:54

    Ett tag var Mattis på väg att ta Joel

    i handen. "Kom in och lek med mig."

  80. 7:00

    Det går med "mammiskan",

    utan de riktiga orden-

  81. 7:05

    -att förmedla att "kom och lek

    med mig". Det är helt underbart.

  82. 7:20

    Efter parallelleken kan man

    behöva hjälp för att få kontakt.

  83. 7:26

    Sitter jag i sandlådan

    med ett barn bredvid mig-

  84. 7:29

    -och det kommer ett annat

    och snirklar runt bjuder jag in.

  85. 7:34

    Tyra och Milla. Och Emil.

  86. 7:38

    Och Linus också.

    Ser du vad snabba de är?

  87. 7:42

    Vill du ha den spaden

    och hjälpa till?

  88. 7:46

    Här på Sportstugan,

    eftersom det är så många små barn-

  89. 7:50

    -så söker de kontakt

    på det sätt de kan.

  90. 7:54

    Alla strategier är inte önskvärda,

    som att knuffas eller ta saker.

  91. 8:10

    Min! Min!

  92. 8:13

    Oftast kan det ses som jobbigt

    att man knuffas och tar saker-

  93. 8:19

    -men man kan vända det.

  94. 8:22

    Om man lämnar tillbaka spaden

    när nån säger: "Nej, stopp, min!"

  95. 8:28

    -och får beröm för att man är

    en fantastisk lyssnare-

  96. 8:31

    -så höjer man självtilliten och

    självkänslan. "Jag fixar det här."

  97. 8:36

    -Jag och Emil också.

    -Emil ska också måla då.

  98. 8:41

    Och regnmössa då.

  99. 8:43

    -Regnmössa hade vi, för...

    -Nej!

  100. 8:47

    -Bra, Nova.

    -Neje!

  101. 8:50

    Vad fint du lyssnade, Samuel.

    Toppenbra.

  102. 9:07

    Här, hoppsan. Så. Samuel.

  103. 9:12

    Lille vän. Nu ska mamma och pappa gå.

    Så hämtar pappa dig sen.

  104. 9:17

    -Du är ju här med Kicki.

    -Nej!

  105. 9:21

    -Du, Samuel.

    -Kom.

  106. 9:26

    -Så. Då säger vi hej då.

    -Nej!

  107. 9:31

    Du. Lille vän.

    Pappa kommer och hämtar dig sen.

  108. 9:36

    -Då kommer pappa.

    -Ha det så bra, hjärtat.

  109. 9:41

    -Hej då, mamma. Hej då, pappa.

    -Nej!

  110. 9:46

    -Hej då.

    -Nej!

  111. 9:58

    Nej...

  112. 10:07

    Okej. Då kör vi i gång

    med det här samtalet.

  113. 10:11

    Vi använder RUS-modellen för att se

    hur barnen trivs på förskolan-

  114. 10:17

    -hur trygga de är

    och hur de utvecklas framåt.

  115. 10:22

    Det är fyra områden vi tittar på.

  116. 10:24

    Det är oss vuxna. Hur trygg Samuel är

    med oss pedagoger-

  117. 10:29

    -och relationen till kamraterna,

    de andra barnen, och sen språket.

  118. 10:34

    -Okej.

    -Med relationen till pedagogerna...

  119. 10:39

    ...så är Samuel trygg

    med oss alla här på förskolan.

  120. 10:44

    Sen har ni haft en liten period

    när han har varit ledsen-

  121. 10:48

    -och tyckt att det har varit

    besvärligt att vara här.

  122. 10:52

    Då försökte vi att Kicki och Lena

    skulle finnas där för Samuel-

  123. 10:58

    -så att han knöt an till dem

    han var tryggast med-

  124. 11:01

    -så att vi kunde gå framåt.

  125. 11:04

    När det tidvis har varit lite jobbigt

    att gå i väg till dagis-

  126. 11:10

    -så har det varit Kicki.

    Nu för tiden ska Kicki läsa Pino.

  127. 11:17

    Ska vi läsa den? Ja.

  128. 11:20

    Här. Pinos sommarbok.

  129. 11:24

    Nu ska du få se.

  130. 11:29

    Relationen till andra barn. Han är

    väldigt sugen på att leka med dem-

  131. 11:35

    -och på att veta

    hur man tar kontakt.

  132. 11:38

    Det blir puttar

    och lite knuffar och så.

  133. 11:42

    Vi känner att det handlar om

    att orden inte finns än.

  134. 11:46

    Det här blir ett sätt

    för Samuel att ta kontakt.

  135. 11:49

    Hur uppfattar de andra barnen

    hans puttande?

  136. 11:53

    Tycker de att det är väldigt jobbigt?

  137. 11:57

    Det är klart att det är besvärligt

    när någon puttas frekvent.

  138. 12:01

    Då förväntar man sig

    att det barnet ska puttas.

  139. 12:05

    Samtidigt har det minskat

    oerhört mycket.

  140. 12:09

    -Så kan man också dricka. Ja.

    -Skeden.

  141. 12:12

    Ja, med skeden.

  142. 12:15

    Titta, Tyra dricker med skeden. Bra.

  143. 12:18

    Vad du kan.

    Nu har vi skapat en ny trend här.

  144. 12:25

    Det är ingen som väljer bort Samuel

    eller är rädd så att man backar...

  145. 12:31

    Det är det jag är orolig för.

    Det vore tråkigt för honom själv.

  146. 12:37

    Oftast är det den starkaste motorn,

    att få vara med.

  147. 12:41

    Där är det väldigt bra

    att vi har en grupp att jobba med.

  148. 12:46

    Enda sättet att lära sig leka

    är att leka-

  149. 12:50

    -och få hjälp av vuxna runt omkring

    att fixa till det.

  150. 12:53

    Kan jag få lite mat, Samuel?

    Kan jag få en tallrik och lite mat?

  151. 12:59

    Kok, kok. Vad bra. Samuel kokar mat.

    Tack.

  152. 13:05

    Mm, vad gott. Fråga Samuel

    om du får lite mat.

  153. 13:09

    Kan du koka mat till Tyra?

  154. 13:14

    Jag ha lite glass?

  155. 13:20

    Härligt. Titta, jordgubbsglass.

    Vad gott.

  156. 13:25

    Mm, vad gott. Vill du smaka, Kalle?

  157. 13:30

    Kalle smakar också på glassen.

    Åh, vad härligt.

  158. 13:36

    Här kommer Samuel!

  159. 13:43

    Lova, Lova, Lova. Min, min, min!

  160. 13:49

    -Min!

    -Ja, den var din.

  161. 13:52

    Kom tillbaka med den,

    så hittar vi en likadan till dig.

  162. 13:55

    Lämna tillbaka den till Viggo,

    så hittar vi en likadan.

  163. 13:59

    Vad bra du lyssnar, Samuel. Toppen.

    Kom, så går vi och tittar.

  164. 14:05

    Det har hänt oerhört mycket

    under den här korta perioden-

  165. 14:09

    -och den största skillnaden är

    att han läser av sina vänner.

  166. 14:13

    Tar han nåt och kompisen blir ledsen-

  167. 14:16

    -släpper han själv

    eller söker bekräftelse hos en vuxen.

  168. 14:20

    Han vänder sig från situationen,

    söker ögonkontakt med en vuxen-

  169. 14:24

    -och får bekräftelse:

    "Bra, Samuel. Vad fint du lyssnar."

  170. 14:40

    Samuel. Hör du att Linus vill inte?

  171. 14:44

    -Jag vill inte.

    -Vad bra du säger, Linus.

  172. 14:48

    Vad fint du lyssnar, Samuel.

    Jättebra. Toppenbra, Samuel.

  173. 14:53

    Linus ville inte.

  174. 14:56

    Innan RUS gick

    de här små stegen förbi en.

  175. 15:02

    Man såg dem inte.

    De var inte så viktiga.

  176. 15:05

    Det var viktigt när barnet hoppade på

    ett ben och pratade treordsmeningar.

  177. 15:11

    Nu får ni lite täcke.

  178. 15:13

    Saker som jag i dag ser och blir

    oerhört stolt över att barnen kan-

  179. 15:19

    -gick mig förbi innan.

    Det fick inte så stor betydelse.

  180. 15:25

    Du är så fin

  181. 15:28

    och jag tycker om dig

  182. 15:32

    Du är så fin

    och jag tycker om dig

  183. 15:39

    Ingen är så fin som du i hela världen

  184. 16:07

    Det kändes som att personalen var med

    i kommunikationen mellan barnen.

  185. 16:13

    Ja, de gjorde just det här

    att de hade en närvaro.

  186. 16:18

    De verkligen mötte barnen

    i barnens kontaktförsök-

  187. 16:22

    -och det här att förstå intentionerna

    bakom barns handlande-

  188. 16:27

    -att tolka de signalerna är en

    kompetens som många i förskolan har-

  189. 16:32

    -men de är omedvetna om dess

    betydelse för språkutvecklingen.

  190. 16:37

    -Det handlar om attityd, då?

    Ja, och medvetenhet om sin roll.

  191. 16:43

    Det handlar inte så mycket

    om att förstå vad ord betyder-

  192. 16:47

    -utan att hitta de här kommunikativa

    osynliga trådarna med barnen.

  193. 16:54

    -Fungerar det så här i verksamheten?

    -Inte alltid.

  194. 16:58

    Ibland skolifierar, pedagogiserar

    och är mån om att lära barnen-

  195. 17:04

    -i stället för att bjuda in barnen

    utifrån deras frågor och behov.

  196. 17:10

    Men det här att man uppmuntrar,

    även i en konflikt, är det viktigt?

  197. 17:16

    Det är viktigt

    att uppmuntra barnens alla försök-

  198. 17:19

    -att erövra språket

    och kontakten med andra.

  199. 17:22

    Att banka huvudet med en bil

    är ett sätt att säga:

  200. 17:27

    "Jag vill leka med dig. Jag gillar

    dig. Ska vi göra nåt tillsammans?"

  201. 17:37

    -Du läsa den för mig?

    -Nej.

  202. 17:43

    Inte slänga bort den. Läsa för mig.

  203. 17:49

    Jag vill läsa för mig.

  204. 17:53

    Du höra nallen?

  205. 18:00

    Sluta, Elvis.

  206. 18:03

    Sluta.

  207. 18:06

    -Jag vill inte ha den.

    -Nehej.

  208. 18:16

    Grunden för barns språkutveckling

    är trygghet.

  209. 18:20

    Sen kan man jobba med språket

    på många olika sätt.

  210. 18:23

    På förskolan Solstrålen i Tensta

    utanför Stockholm använder man musik.

  211. 18:28

    Gubben i lådan, gubben i lådan

    Vad har du för dig? Sover du?

  212. 18:35

    Kokar du kaffe? Borstar du skorna?

  213. 18:39

    Gubben i lådan kom fram. Tjohej!

  214. 18:45

    Välkomna till nya programmet.

  215. 18:49

    Vargarna går

  216. 18:52

    Över bro, över bro varje dag.

  217. 18:57

    Det är hela tiden musik,

    inte bara stunder av musik.

  218. 19:01

    Musiken är hela tiden

    i alla verksamheter.

  219. 19:05

    Använder du hela kroppen?

  220. 19:09

    Har du märkt nåt nytt i dag?

  221. 19:13

    Du har mage, precis som jag

  222. 19:17

    Du har mage, precis som jag

  223. 19:21

    Vi går, vi går, vi går så här

  224. 19:38

    Vi går och går och går

    vi går och går och går

  225. 19:42

    Vi går och går och går

    hela dagen lång

  226. 19:47

    Det här är äggmaracas,

    och de låter så här.

  227. 19:51

    Det här är rörregn.

  228. 19:57

    Det här heter triangel.

  229. 20:01

    -Vad är det roligaste ni gör här?

    -Dansar.

  230. 20:08

    Här finns inga musikanter, utan bara

    musik. Allt vi gör är musik.

  231. 20:13

    Alla kan sjunga och spela, oavsett.

    Och barnen känner också det.

  232. 20:21

    Spela arg musik.

  233. 20:24

    Mm, du är arg. Och när du är ledsen?

    Åh, vad jag är ledsen.

  234. 20:30

    Vi går och går och går

    vi går och går och går

  235. 20:34

    Vi går och går och går

    hela dagen lång

  236. 20:49

    -Pe.

    -Pe.

  237. 20:54

    -Nu skickar jag ett ljud till. "P".

    -"P", "K".

  238. 20:59

    -"P", "K".

    -"P", "K".

  239. 21:08

    Nu släcker jag lamporna.

    Tänk på något vackert.

  240. 21:16

    Ibland har vi ingen musik på vilan-

  241. 21:19

    -bara för att barnen ska säga:

    "Var är musiken?"

  242. 21:24

    De ska känna efter att det är tyst,

    och att de vill ha musik.

  243. 21:29

    Men vi använder musik i alla lägen-

  244. 21:32

    -till och med när vi är i det vita

    rummet har vi klassisk musik.

  245. 21:57

    Fem! Liten liten råtta

  246. 22:01

    Satt på en potta

  247. 22:05

    Vi har många här

    som efter ett eller två år-

  248. 22:10

    -vågar komma fram

    och stå där framme-

  249. 22:13

    -och inte sjunga så där.

    Inte viska utan sjunga.

  250. 22:22

    Nån som inte har svenska

    som modersmål-

  251. 22:25

    -märker man efter sex månader-

  252. 22:28

    -att de kanske har hittat språket-

  253. 22:32

    -genom rytmik och melodi.

    Pulsen och musiken.

  254. 22:46

    Varför är ni så duktiga på instrument

    och sång och dans?

  255. 22:50

    Därför att vår fröken lär oss.

  256. 22:53

    De vill att vi ska och jobba bra

    i skolan när vi blir sex år.

  257. 23:02

    Åh, vad härligt med musik

    i förskolan.

  258. 23:05

    Språket är ju faktiskt musik,

    och särskilt vårt svenska språk.

  259. 23:10

    -Hur då?

    -Melodi.

  260. 23:13

    En fråga eller ett påstående.

  261. 23:16

    Rytmer speglar ju av temperament,

    känslotillstånd, attityder.

  262. 23:23

    De stämningarna läser barnen av.

  263. 23:26

    Allt det här kommer in i musiken, för

    den ackompanjerar vi med kroppen-

  264. 23:31

    -alla toner och rörelser

    som fanns här.

  265. 23:34

    Bom-bom-bom på stora trumman

    och plingeling på lilla triangeln.

  266. 23:39

    Allt det här är dimensioner

    som förstärker språket.

  267. 23:43

    Att musicera utan att ha med kroppen

    är oerhört svårt.

  268. 23:46

    Man såg intensiteten hos pojken

    när han trummade. Vilken energi.

  269. 23:51

    Musik gillar du. Men hur ska man

    prata med de minsta barnen?

  270. 23:57

    Där kommer musiken in, för

    med små barn använder vi vår röst.

  271. 24:03

    Med små barn, krukväxter

    och hundar-

  272. 24:07

    -pratar man så här.

  273. 24:10

    Barnspråk, säger man.

    Eller snarare barnanpassat språk.

  274. 24:14

    Det gör att barnen känner sig

    emotionellt mer nära den vuxne.

  275. 24:19

    Orden blir enklare att förstå.

  276. 24:21

    Det är lättare för barnen att prata

    om en vovve än om schäferhunden.

  277. 24:27

    De här enkla orden som byggs upp,

    vovve, mamma, pappa-

  278. 24:33

    -har barnet lätt att uttrycka.

  279. 24:36

    Kan inte barnspråk bli lite fånigt?

  280. 24:40

    Många tycker det,

    men för små barn skapar det närhet-

  281. 24:44

    -och en emotionell stämning.

  282. 24:47

    Men när barnen blir äldre ska man

    så klart prata mer som vuxna gör.

  283. 24:54

    Men vi säger gärna "titta

    på lilla pippin", sen "pippifågeln"-

  284. 24:59

    -och sen blir det "fågel", "uggla"

    eller "sparvhök".

  285. 25:09

    Jag hade turen att få höra sagor,

    sånger och glada röster-

  286. 25:14

    -redan innan jag föddes.

  287. 25:16

    Om du har haft sån tur som jag-

  288. 25:19

    -så har ditt liv också fortsatt

    på samma sätt som mitt-

  289. 25:24

    -men med dina sånger, dina sagor

    och röster.

  290. 25:30

    Du har träffat människor

    som svarat på ditt joller-

  291. 25:34

    -och tyckt att du är underbar.

  292. 25:38

    Jollret är ditt första språk.

  293. 25:41

    Och visst är det fantastiskt att

    tänka sig att din hjärna och din mun-

  294. 25:47

    -just då innehåller

    all världens språkljud.

  295. 25:54

    Språket blommar ju och växer

    hos den man läser för.

  296. 25:59

    Och när treåringen frågar:

  297. 26:02

    "Vad skrev jag här?"

    och kommer med sina alptoppar-

  298. 26:05

    -då måste man vara

    precis lika entusiastisk-

  299. 26:10

    -och glad som över jollret-

  300. 26:13

    -för det är ju skrivet joller.

  301. 26:21

    Vad är det viktigaste

    du vill skicka med dina studenter?

  302. 26:26

    Att engagera sig

    och ta ett barnperspektiv-

  303. 26:30

    -och ha med sig detta

    med humor och värme.

  304. 26:34

    I slutet av det här året kommer

    en bok om RUS-modellen.

  305. 26:40

    Vill du veta mer om RUS,

    gå in på vår webb-

  306. 26:43

    -"www.ur.se/barnetochorden".

    Där finns det mer att hämta.

  307. 26:49

    Jag kunde hjälp.

  308. 26:52

    Hjälp, Lova.

    Hade hjälp, Lova!

  309. 26:58

    Hade hjälp!

  310. 27:05

    Hjälp. Jag behöver hjälp.

  311. 27:09

    Hade hjälp.

  312. 27:18

    -Så.

    -Ännu mera.

  313. 27:23

    Lite tung.

  314. 27:32

    Lite tunga.

  315. 27:41

    Textning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
2006
Längd:
27:55
Tillgängligt till:

Om det lilla barnets första kontakt med förskolan och vad som händer när barnet lämnar hemmets trygga vrå. Vi har besökt en förskola i Enskede där man utvecklat ett verktyg som gör det enklare för personalen att registrera barnens språkliga framsteg när de bygger relationer med andra barn och vuxna. Musik är en viktig del av barns språkutveckling. På musikförskolan Solstrålen visar man hur musiken kan vara närvarande i alla aktiviteter. Lowe Östberg samtalar med Elisabeth Frykhammar från Lärarhögskolan, och författaren Inger Sandberg talar om högläsning och joller.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Nyckelord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkinlärning, Språkundervisning, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan: Allra första språket
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:55
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Barn är rika på språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:04
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Vad är det som hindrar?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Alla ska med
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:53
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Fingertopparnas språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:02
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Lära läsa tidigt
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:07
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Vuxet och vildvuxet språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:05
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Språkets gåta
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:09
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

UR Samtiden - Luft tar också plats - NO i skolan: Att få Ingvar Lindqvist-priset
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
24:10
TVUR Samtiden - Luft tar också plats - NO i skolan

Att få Ingvar Lindqvist-priset

Att vara lärare är många gånger att ha ett ganska osynligt yrke. Därför kändes det extravärdefullt för matte- och specialläraren Doris Lindberg när hon fick Ingvar Lindqvists matematikpris 2009.

Lärarrummet: Lena Boström, lärare till lärare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:26
RadioLärarrummet

Lena Boström, lärare till lärare

Lena Boström, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, har forskat kring lärstilar. Människor lär sig på olika sätt och det är viktigt för pedagogen att anpassa undervisningen till alla lärstilar, menar hon. Lika viktigt är också att förstå hur sociala relationer påverkar lärandet.