TV

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till senaste programmet

Spela/Pausa Barnet och orden - om språk i förskolan: Barn är rika på språk
  1. 0:01

    Först pratar man bebisspråk,
    och sen pratar man vanligare språk-

  2. 0:08

    -och lite vanligare språk,
    och lite vanligare språk.

  3. 0:14

    Sen kan man prata.

  4. 0:23

    Femton procent av alla förskolebarn
    är flerspråkiga.

  5. 0:27

    Enligt läroplanen ska barnen utveckla
    sin svenska och sitt modersmål.

  6. 0:32

    Frågan är hur man bäst jobbar
    med flerspråkighet.

  7. 0:38

    Lena Aronsson har arbetat
    som förskollärare i över 20 år.

  8. 0:43

    Hon brinner mest för
    de yngsta barnen.

  9. 0:47

    Hon är utbildningsledare
    i Södertälje-

  10. 0:50

    -och ansvarar för
    språkutvecklingsfrågor.

  11. 0:58

    Det finns
    många flerspråkiga barn i Södertälje.

  12. 1:02

    Ja, vi är rika på språk.

  13. 1:05

    Hälften av barn och ungdomar i
    Södertälje har flerspråkiga familjer.

  14. 1:15

    -Handlar det inte bara om ett språk?
    -Familjen kan ha ett annat språk...

  15. 1:20

    ...och ibland har föräldrarna
    olika modersmål.

  16. 1:24

    Ni som jobbar med barnen
    är väl vana vid flerspråkighet?

  17. 1:28

    Så är det.
    En del av oss har jobbat länge.

  18. 1:32

    Samtidigt förändras världen,
    och forskningen säger nya saker.

  19. 1:40

    Vissa familjer har nyss anlänt, medan
    andra har varit i Sverige i 30-40 år.

  20. 1:48

    -Språket förändras alltså?
    -Ja, det är inte statiskt.

  21. 1:53

    Hur är det att leva med flera språk?
    Fyraårige David bor i Norsborg.

  22. 1:59

    Han pratar assyrisk-syrianska med
    pappa och arabiska med mamma.

  23. 2:04

    I förskolan pratar han svenska.

  24. 2:07

    En, två, tre, fyra, fem, sex.

  25. 2:12

    Sex.

  26. 2:14

    Sju.

  27. 2:16

    Åtta, nio, tio.

  28. 2:21

    Min pappas språk.

  29. 2:26

    När de föddes bestämde vi att jag
    pratar syrianska och mamma arabiska.

  30. 2:33

    Här!

  31. 2:38

    Du måste gå...neråt.

  32. 2:42

    -Neråt.
    -Han vet vad det heter.

  33. 2:45

    Det är viktigt
    att barnen lär sig sitt modersmål.

  34. 2:51

    Det är föräldrarnas ansvar.
    Talar inte mina barn sitt modersmål-

  35. 2:57

    -är det mitt fel
    och inte skolans eller samhällets.

  36. 3:01

    Ska vi ringa
    till alla som inte är här?

  37. 3:05

    Ett, två, tre, fyra, fem.

  38. 3:10

    Hallå, hallå. Hallå, hallå.
    Hur mår du idag? Tack så mycket, bra.

  39. 3:17

    Hallå, hallå. Hallå, hallå.
    Det är fredag i dag, fredag i dag.

  40. 3:32

    -Jag är också fem.
    -Du och Gabriel blir fem år nästa år.

  41. 3:38

    -Jag har fyllt fem år.
    -Nästa år fyller ni fem.

  42. 3:42

    -Min bror är så.
    -Sju år.

  43. 4:02

    Barnen går hemifrån klockan kl. 8
    och kommer hem kl. 16.

  44. 4:06

    Han pratar svenska hela tiden.
    Jag oroar mig inte för svenskan.

  45. 4:13

    När han är med sina föräldrar
    ska han prata på sitt modersmål.

  46. 4:20

    -Vad dricker du?
    -Te.

  47. 4:23

    -Är du en liten pojke?
    -Låt mamma vara. Du är ingen bebis.

  48. 4:27

    -Hur mycket tycker du om mamma?
    -Jättemycket.

  49. 4:33

    De blandar inte ihop språken.

  50. 4:37

    De tar inte med sig arabiskan
    när de ska prata med mig.

  51. 4:44

    De växlar genast till syrianska.

  52. 4:49

    -Sara och Johanen kommer snart.
    -De ska följa med oss till kyrkan.

  53. 4:55

    -Ska du med?
    -De, då?

  54. 5:02

    Vi går i syrianska kyrkan
    där alla är syrianer.

  55. 5:07

    De flesta kan inte arabiska,
    därför behåller de sitt språk.

  56. 5:13

    -"Stor".
    -Bra.

  57. 5:19

    -Vad betyder det ordet?
    -Anka.

  58. 5:22

    -Vad är det på bilden?
    -En skola.

  59. 5:27

    -Vilket språk är lättast att prata?
    -Svenska.

  60. 5:31

    -Är svenska lättast?
    -För mig.

  61. 5:34

    -För mig också.
    -För mig också.

  62. 5:38

    Ute pratar barnen svenska,
    men hemma pratar de sitt hemspråk.

  63. 5:43

    Om mina barn pratar svenska
    ingriper jag.

  64. 5:48

    Jag säger: "Ni får inte prata svenska
    hemma. Hemma pratar ni ert språk."

  65. 5:53

    Många kanske tycker att det är
    egoistiskt eller fanatiskt.

  66. 5:58

    Jag tycker inte det.
    Barnen har stora möjligheter.

  67. 6:04

    De älskar att prata
    de här tre språken.

  68. 6:09

    Jag utnyttjar den möjligheten.

  69. 6:14

    Vilken härlig pappa. Engagerad och
    stolt över sitt språk och sin kultur.

  70. 6:21

    Naturligtvis har han rätt. Han har
    tagit ställning, och det är ju rätt.

  71. 6:29

    Men skolan kan inte säga
    att det är familjernas sak.

  72. 6:35

    Vi har också ett uppdrag.
    Vi har lika mycket...

  73. 6:40

    Oavsett vad familjen säger
    måste vi också tänka på det här.

  74. 6:45

    -Hur menar du?
    -Flerspråkiga barns språkutveckling.

  75. 6:50

    Det handlar om två saker.
    Det ena är ett förhållningssätt.

  76. 6:55

    Vi ska se vad barn kan och har,
    inte vad de saknar.

  77. 7:03

    Ett flerspråkigt barn har språk
    och saknar inte svenska.

  78. 7:09

    -Är det inte så i dag?
    -Kanske det...

  79. 7:14

    ...men det är lätt i faktiska
    situationer bara tänka på brister...

  80. 7:21

    -...i stället för på vad som finns.
    -Det är alltså en tillgång?

  81. 7:27

    Det gäller inte bara språk.
    Det var det ena.

  82. 7:32

    Det andra handlar om kunskap
    om hur man arbetar språkutvecklande.

  83. 7:38

    Jag kan engelska och svenska-

  84. 7:43

    -och yksi kaksi kolme
    neljä viisi kuusi.

  85. 7:47

    -Lite finska?
    -Ja.

  86. 7:50

    -Kan du mycket engelska?
    -Ja.

  87. 7:53

    -Varför kan du engelska?
    -Pappa bor i England...

  88. 7:57

    ...men han har flyttat till Sverige.

  89. 8:00

    Kan man bemöta flerspråkiga barn fel?

  90. 8:04

    Man kan inte arbeta på sätt
    som är direkt riskabla.

  91. 8:10

    Man kan förstås göra
    kriminella saker. Annars tror jag...

  92. 8:15

    Möjligen kan man lägga
    för mycket krut på punktinsatser-

  93. 8:20

    -vilket inte ger samma utdelning
    som när det genomsyrar arbetet.

  94. 8:25

    Man jobbar på många olika sätt.

  95. 8:29

    I Råslätt utanför Jönköping-

  96. 8:31

    -har man valt bort svenskan
    bland de mindre barnen.

  97. 8:36

    Man pratar bara deras modersmål.

  98. 8:40

    Samla ihop löven
    och lägg dem i påsen.

  99. 8:47

    -Vilken färg?
    -Gult.

  100. 8:57

    Solstrålen startades 1998.

  101. 9:01

    Man hade fått signaler
    från Roslättskolan-

  102. 9:05

    -att de arabisktalande barnen hade
    svårast för att lära sig svenska.

  103. 9:09

    När man tittade på
    vad de kunde bero på-

  104. 9:12

    -visade det sig
    att barnen hade svåra modersmål.

  105. 9:16

    -Vad är det här?
    -Ekollon.

  106. 9:19

    -Och vad är det här?
    -En stor.

  107. 9:24

    -En stor, ja. Och det här?
    -En liten.

  108. 9:26

    Först var jag mycket skeptisk.
    Varför ha bara ett språk?

  109. 9:33

    Varför kunde man inte ha
    både svenska och arabiska i gruppen?

  110. 9:40

    Men jag ser resultaten. Barnen har
    rätt ordföljd på sitt språk.

  111. 9:47

    De lär sig svenska snabbt
    när de byter avdelning.

  112. 9:51

    Jag har ingenting emot det längre.

  113. 9:53

    -Varför inte införa svenska?
    -Svenskan kommer att ta över.

  114. 9:59

    Då blir arabiskan
    ett minoritetsspråk.

  115. 10:03

    Han sa till räven: "Jag är törstig
    och vill dricka vatten."

  116. 10:08

    Räven svarade "Jag har inget". Då sa
    han: "Jag är hungrig och vill äta."

  117. 10:13

    Barnen måste kunna uttrycka
    sina känslor.

  118. 10:20

    När de kan sitt språk
    och kan uttrycka känslor-

  119. 10:23

    -har de lättare för
    att lära sig nya språk.

  120. 10:29

    Du fick den här, Yousuf.

  121. 10:34

    -Vad fick Yousuf för nåt?
    -Ett rådjur.

  122. 10:45

    Det är svårt att hitta bra barnsånger
    i våra länder.

  123. 10:49

    Vi modersmålslärare träffades-

  124. 10:53

    -för att hitta sånger att översätta,
    vilket vi gjorde.

  125. 10:58

    Barnen gillar dem.
    Vid övergången kan de melodin.

  126. 11:02

    De babblar lite på arabiska
    tills de lär sig de svenska orden.

  127. 11:34

    När de kommer till oss
    talar de bara arabiska.

  128. 11:40

    Eftersom jag talar arabiska
    går övergången jättebra.

  129. 11:50

    Vad heter det på svenska, Johannes?

  130. 11:56

    Vet du det, Gabriel?
    Du vet ju det. "Fisk".

  131. 12:02

    Gabriel kunde lite svenska
    när han började hos oss.

  132. 12:07

    Han började i början av augusti.

  133. 12:11

    Nu är det oktober, och jag pratar
    enbart svenska med honom.

  134. 12:16

    Jag vet att han förstår allt.

  135. 12:24

    Äpple?

  136. 12:27

    -Banan?
    -Banan.

  137. 12:29

    Jag pratar mer arabiska med Johannes,
    för han kan inte mycket svenska.

  138. 12:36

    Han kunde ingen svenska
    när han började här-

  139. 12:40

    -så det tar lite längre tid
    för honom.

  140. 12:45

    Vad gör du, Johannes?

  141. 12:48

    Om man har en arabisktalande
    och en svensktalande pedagog-

  142. 12:53

    -så går det ju fortare.

  143. 12:58

    -Vad vinner man med enbart arabiska?
    -Man stärker modersmålet.

  144. 13:05

    Det vinner barnen på
    när de går i skolan.

  145. 13:09

    Varsågod, Johannes. En till?

  146. 13:13

    -Vad ska du göra med en till?
    -Tack så mycket!

  147. 13:18

    Varsågod.

  148. 13:23

    Ville du också ha en ostrulle?
    Ja, som dig.

  149. 13:45

    Är det verkligen bra
    att bara prata modersmålet?

  150. 13:51

    Det finns olika uppfattningar
    inom forskningen och bland pedagoger.

  151. 13:56

    Man är ense om
    att modersmålet ska finnas.

  152. 14:02

    Sen om det ska vara
    enbart det eller flerspråkigt-

  153. 14:05

    -det beror på sammanhanget.

  154. 14:10

    Det är viktigt att man tror på
    det arbetssättet man har.

  155. 14:18

    De sa att det är viktigt
    att barnen kan uttrycka känslor.

  156. 14:22

    Jag tolkar det som att det
    inte handlar om orden för känslor-

  157. 14:27

    -utan att man har tillgång till
    de språk som bär en.

  158. 14:32

    De som når in i mig
    och de människor jag behöver nå.

  159. 14:36

    Då kan det lika gärna
    vara modersmålet?

  160. 14:40

    Ja, det handlar om
    individer och familjer-

  161. 14:43

    -och hur man tänker generellt
    kring det.

  162. 14:47

    Hur är det med
    modersmålsstödet i dag?

  163. 14:52

    Vart sjunde förskolebarn
    får modersmålsstöd.

  164. 14:56

    Alltså av dem som är berättigade.
    Det är på tok för lite.

  165. 15:03

    -Vart sjunde bara?
    -Ja.

  166. 15:05

    Fler barn än så möter sitt modersmål.

  167. 15:11

    Vi har flerspråkiga pedagoger.

  168. 15:13

    Många förskolor har pedagoger
    med samma modersmål som barnen.

  169. 15:19

    Min mamma och pappa kan prata finska.

  170. 15:25

    -Kan de prata finska också?
    -Mamma kan lite och dad också.

  171. 15:33

    Om mamma påminner dad.

  172. 15:37

    Om hon påminner honom
    kommer han ihåg lite ord på finska?

  173. 15:42

    -Men de måste påminna honom?
    -Ja.

  174. 15:44

    -Kallar du honom för dad?
    -Ja, det är pappa på engelska.

  175. 15:51

    Ni har fått se en förskola där man
    bara pratar modersmål med barnen.

  176. 15:56

    I Rinkeby finns Europaenheten,
    en förskola och en skola.

  177. 16:02

    Där är det tvärtom. Man fyller på med
    fler språk ända upp till nian.

  178. 16:07

    Det börjar i förskolan där
    de mindre barnen lär sig engelska.

  179. 16:30

    Europaenheten har fokus på
    språk och kommunikation.

  180. 16:35

    Man ska känna att man kan ta del av
    hela världen sen.

  181. 16:44

    Många barn har två modersmål.
    Sen får de svenska och engelska.

  182. 16:50

    Sen lär man sig ytterligare ett språk
    i mellanstadiet.

  183. 16:55

    De flesta barn som har gått
    på Europaenheten har fem-sex språk-

  184. 17:00

    -som de behärskar i olika grad
    efter årskurs nio.

  185. 17:09

    Det specifika för Europaenheten
    är egentligen engelskan.

  186. 17:14

    Man börjar när man är tre.

  187. 17:17

    -Vi gör om det.
    -Pia...

  188. 17:20

    Piano. Bra!

  189. 17:23

    Barn tänker inte att de lär sig
    flera språk så som vi vuxna gör.

  190. 17:30

    De kan lära sig
    många språk samtidigt.

  191. 17:33

    Beredda?

  192. 17:45

    När jag erbjöds det här jobbet
    tackade jag nej.

  193. 17:49

    Jag trodde inte att de skulle klara
    fler språk, men jag hade fel.

  194. 17:56

    -Vad har du?
    -Två lila katter.

  195. 18:01

    Vitt... Nej, svart får.

  196. 18:05

    Bra!

  197. 18:09

    Gul anka.

  198. 18:12

    Lila katt.

  199. 18:14

    Lila katt, lila katt.

  200. 18:18

    Vad ser du?

  201. 18:20

    Barnen blev inte förvirrade
    utan väldigt språkmedvetna.

  202. 18:26

    Plötsligt insåg de
    att det fanns olika språk.

  203. 18:31

    Om man sa att något kallas "apple"-

  204. 18:37

    -så säger de att det kallas si eller
    så på sitt språk eller på svenska.

  205. 18:43

    Plötsligt kunde de skilja på språken,
    och det var väldigt positivt.

  206. 18:54

    Det gjordes en undersökning
    för cirka 10 år sedan.

  207. 18:58

    Barnen vågade inte söka sig ut ur
    Rinkeby efter nionde klass.

  208. 19:08

    Några kom på
    att man måste stödja deras språk.

  209. 19:12

    De måste känna sig trygga
    och vara duktiga.

  210. 19:18

    Om man är bra på engelska,
    speciellt om man har ett bra uttal-

  211. 19:25

    -så lyfter det självförtroendet
    och gör det möjligt att gå vidare.

  212. 19:33

    Det viktigaste är
    att de vill lära sig fler språk.

  213. 19:39

    Går det så har vi vunnit.

  214. 19:45

    Sen är det min tur.

  215. 19:48

    Vi som arbetar här
    talar inte barnens modersmål-

  216. 19:51

    -så vi försöker hitta andra lösningar
    för att stärka modersmålet.

  217. 20:18

    De flesta av barnen
    är födda i Sverige och är svenska-

  218. 20:23

    -med föräldrar
    som har ett annat ursprung.

  219. 20:27

    Barnens föräldrar
    tycker att språk är väldigt viktigt.

  220. 20:32

    Barnet ska få med sig
    svenskan och engelskan.

  221. 20:42

    Vi börjar alltid med att läsa,
    eller hur?

  222. 20:45

    "Det var en gång tre små grisar."

  223. 20:49

    "Runda och rosa
    och trevliga och glada."

  224. 20:52

    Vi måste ha
    kompetent och medveten personal-

  225. 20:55

    -som vet
    hur barns språkutveckling fungerar.

  226. 20:59

    De ska hela tiden tänka på att ge ord
    och berika språket.

  227. 21:03

    "Hjälp! Jag ser hans tass!".
    Sen sa den andra.

  228. 21:08

    Lilla gris. Släpp in mig!

  229. 21:11

    -Jag är grisen.
    -Nä, jag är vargen.

  230. 21:19

    Nu blåser vargen.

  231. 21:28

    Man ska öppna världen för dem.

  232. 21:31

    Kunskap är
    det viktigaste man kan ge barn.

  233. 21:40

    Det är det jag menar
    med att synsätt spelar roll.

  234. 21:45

    Barn har, barn saknar inte.
    Det är frågan om att se kompetens-

  235. 21:51

    -och tro att man kan tillföra
    och inte behöver beskydda.

  236. 21:56

    Det kan låta hårt och kallt
    att det är kunskap som gäller.

  237. 22:00

    Det där är... Det finns begrepp
    som associeras med skolan-

  238. 22:04

    -och som vi tror att förskolebarn
    ska skyddas från.

  239. 22:07

    Det behöver vi rensa upp i.

  240. 22:10

    Hindrar man ett barns språkutveckling
    om man inte tillför fler språk?

  241. 22:16

    Med fler språk får du
    fler krokar att hänga upp begrepp på.

  242. 22:22

    Sen spelar andra saker också in.
    Barn i enspråkigt svenska miljöer...

  243. 22:28

    -...saknar inte alltid någonting.
    -Du vill få in språket i allt.

  244. 22:34

    Hur ska man som pedagog jobba
    för att få in språket i verksamheten?

  245. 22:39

    Man kan inte ha språk på tisdagar
    och gå i skogen på onsdagar.

  246. 22:44

    Utflykten, lunchen och påklädningen
    ska vara språkutvecklande.

  247. 22:51

    Vad kan vi berätta om i skogen?
    Vad beskriver vi?

  248. 22:56

    Vad har jag själv för språkbruk?
    Vad möter barnen?

  249. 23:00

    Hur pratar man med barnen i vardagen,
    alltså vid mat- och läggstunder?

  250. 23:07

    -Hur ska pedagogerna göra?
    -Man har alltid ett val.

  251. 23:12

    "Ge mig den där."

  252. 23:13

    Eller: "Kan du ge mig
    den blå koppen som står på bordet?"

  253. 23:16

    Det finns mer språk i det senare.
    Jag kan gå vidare

  254. 23:22

    "Ska vi få möta kopparna?"
    "Den röda koppen och din kopp?"

  255. 23:26

    -Så olika former...?
    -Så jobbar man med grammatik.

  256. 23:34

    Jag kan säga "snäll" på engelska.

  257. 23:38

    Vad heter det, då?

  258. 23:47

    Jag kommer inte ihåg,
    men jag vet om hjärnan tar fram det.

  259. 23:52

    Jag kommer inte ihåg
    när hjärnan har virvlat bort det.

  260. 23:59

    En del i undervisningen kan vara att
    grundskoleelever besöker förskolan-

  261. 24:04

    -för att läsa sagor för barnen
    på deras modersmål.

  262. 24:09

    Det praktiserar man
    på Rågens förskola i Rågsved.

  263. 24:15

    Nu kommer några stora barn till oss
    ganska snart.

  264. 24:24

    Det är Brian-

  265. 24:27

    -som läser för Tito och Lucas.

  266. 24:33

    Sen kommer Barsi-

  267. 24:36

    -som läser för Herdi och Davan.

  268. 24:45

    Vi kommer hit för att läsa för
    de små barnen.

  269. 24:49

    Vi får läsa på svenska eller på vårt
    eget språk. Jag läser på kurdiska.

  270. 24:55

    -Jag läser på kroatiska.
    -Jag läser på engelska.

  271. 24:57

    Jag läser på spanska.

  272. 25:07

    Vår lärare frågade
    om man ville läsa på det här dagiset.

  273. 25:12

    Alla ville.
    Det är därför vi kommer hit.

  274. 25:17

    Annars hade det inte blivit av.

  275. 26:04

    När jag gick i mellanstadiet
    brukade jag läsa för barnen här.

  276. 26:09

    Jag läste på bosniska.
    Man fick lära känna de små-

  277. 26:14

    -och när man skulle till stan
    var de i tunnelbanan med sina mammor.

  278. 26:19

    "Han brukar läsa för mig."
    Sen brukade vi hälsa och sådär.

  279. 26:32

    Jag lär mig mer engelska
    och jag känner till fler böcker.

  280. 26:37

    Jag kan fler bokstäver på mitt språk,
    och jag läser bättre nu.

  281. 26:43

    Hej då!

  282. 26:50

    -Språk berikar verkligen.
    -Man kan ta det ett steg längre.

  283. 26:56

    Mångfald berikar.

  284. 26:59

    Språk är ett sätt att se
    att alla i världen är olika-

  285. 27:05

    -och det är värdefullt.
    Det är inte något som går över...

  286. 27:10

    -...det är något vi lever i.
    -Språket är en del av mångfalden.

  287. 27:14

    Ja, och det berör oss alla.
    Det här är vi alla en del i.

  288. 27:19

    Ingen vet vem som har en framtida
    stadsminister i sin barngrupp.

  289. 27:24

    -Så ska man alltså tänka?
    -Ja, dels det.

  290. 27:27

    Sen ska vi också tänka
    att det i alla barngrupper finns de-

  291. 27:33

    -som när de blir vuxna
    ska ta hand om oss när vi blir gamla.

  292. 27:39

    Vilken barndom ska de ha haft?
    Vilka värden ska den ha burits av?

  293. 27:44

    Vilket språk ska de ha för att kunna
    få kunskap, känslor och förståelse?

  294. 27:54

    -Språket är ett viktigt instrument.
    -Ja, det är ju det.

  295. 27:59

    Textning: Sara Holmgren
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
2006
Längd:
28:04
Tillgängligt till:

Det är en myt att barn, som föds i familjer där det talas flera språk, skulle ha svårt att lära sig svenska korrekt. Tvärtom har dessa barn bättre förutsättningar att lära sig många språk, än barn från enspråkiga miljöer. Vi möter David som har tre språk. Svenska får han bara tala i förskolan, hemma är det arabiska och syrianska som gäller. Vi har även besökt tre förskolor som har olika sätt att bemöta flerspråkighet. Lowe Östberg talar med Lena Aronsson, utbildningsledare på förskolorna i Södertälje. Hon menar att det är viktigare att tänka på vad barnen har med sig in i förskolan än vad de saknar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Nyckelord:
Flerspråkighet hos barn, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan: Allra första språket
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:55
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Barn är rika på språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:04
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Vad är det som hindrar?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Alla ska med
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:53
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Fingertopparnas språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:02
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Lära läsa tidigt
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:07
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Vuxet och vildvuxet språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:05
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barnet och orden - om språk i förskolan: Språkets gåta
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:09
TV Barnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

  • 2006
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

UR Samtiden - Luft tar också plats - NO i skolan: Att undervisa i energi och hållbar utveckling
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
14:56
TVUR Samtiden - Luft tar också plats - NO i skolan

Att undervisa i energi och hållbar utveckling

Få saker är så ämnesövergripande som energi och hållbar utveckling. Därför har Pia Larsson, 7-9-lärare i NO, jobbat ämnesintegrerat tillsammans med en SO-lärare för att hjälpa eleverna att se och förstå sammanhangen.

Lärarrummet: Malin Westermark, montessorilärare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:26
RadioLärarrummet

Malin Westermark, montessorilärare

Malin Westermark är lärare på Sundsvalls Montessoriskola för en klass med ettor och tvåor. Hela förmiddagen består av ett arbetspass och barnen är med och planerar arbetet.