TV

I love språk

I love språk

Om I love språk

År 2010 är det tio år sedan finska, romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska blev erkända som nationella minoritetsspråk i Sverige. Vem ska se till att språket lever vidare om få talar det? Är det staten, skolan, eller talarna själva? Och varför är det viktigt att bevara? Lotta Jankell samtalar med gäster i studion.

Till första programmet

I love språk: Jiddisch och framtiden
  1. 0:21

    Välkomna till "I love språk special"
    om de nationella minoritetsspråken.

  2. 0:27

    I dag står jiddisch i fokus.

  3. 0:30

    För tio år sen blev finska, romani,
    chib, jiddisch, meänkieli-

  4. 0:35

    -och samiska erkända
    som nationella minoritetsspråk.

  5. 0:39

    Vem ser till att språket
    lever vidare om få talar det?

  6. 0:43

    Staten, skolan eller talarna själva?

  7. 0:46

    Och varför är det så viktigt
    att bevara språket?

  8. 0:53

    Välkomna. Ida Olniansky, David Krantz
    och Sara Schulman.

  9. 0:59

    -Tack.
    -Sara.

  10. 1:01

    -Hur är din relation till jiddisch?
    -Det var pappas modersmål.

  11. 1:06

    Farfar, farmor och pappa
    kommunicerade på det språket.

  12. 1:13

    Det var mycket litteratur, sånger
    och humor på jiddisch.

  13. 1:17

    -Så du kan jiddisch?
    -Ja, nu när jag har studerat det.

  14. 1:21

    Men det var inte ditt modersmål.
    Du fick själv lära dig det.

  15. 1:26

    -Men jag hörde det.
    -Det gjorde inte du, David.

  16. 1:32

    Mamma pratade jiddisch
    med sina syskon och sin mamma.

  17. 1:37

    Jag fick mycket input
    från släktmiddagar och så.

  18. 1:41

    Min morfar
    var en stor jiddisch-profil.

  19. 1:45

    Han översatte jiddisch-texter.

  20. 1:48

    Han gick bort när jag var liten,
    så jag fick inte uppleva det.

  21. 1:53

    Jiddisch har alltid
    funnits i bakgrunden.

  22. 1:57

    -Men du kan det inte så bra själv.
    -Nej.

  23. 2:01

    Jag försöker lära mig lite nu,
    men jag lärde mig inte som barn.

  24. 2:07

    -Jag förstår lite, men pratar sämre.
    -Hur är det med dig, Ida?

  25. 2:12

    Jag har det också från familjen.
    Framför allt morfar talade jiddisch.

  26. 2:17

    Han sjöng mycket på jiddisch för mig
    när jag var liten.

  27. 2:21

    Jag har tagit upp det
    och lärt mig på senare år.

  28. 2:25

    Jag kan det inte fullt ut än.

  29. 2:28

    Jag vet att du har ett hårdrocksband
    som sjunger på jiddisch.

  30. 2:32

    -Ja.
    -Vi ska se hur det låter.

  31. 3:32

    Var kom idén
    att sjunga på jiddisch ifrån?

  32. 3:35

    Vi pratade länge om att starta band.
    Genom den som lärde mig jiddisch-

  33. 3:42

    -kom vi på att det vore häftigt.
    Det är nåt nytt.

  34. 3:46

    Att kombinera jiddisch och hårdrock
    är coolt och nytt.

  35. 3:52

    -Vet du om det finns överhuvudtaget?
    -Jag tror inte det. Inte vad jag vet.

  36. 3:59

    Det är nåt som ungdomar
    kan tycka är häftigt. Det avviker.

  37. 4:04

    Det blir ett mål med dina studier.
    Att sjunga bättre på jiddisch.

  38. 4:10

    -Är det viktigt att nå ungdomar?
    -Ja, det tycker jag.

  39. 4:13

    Att det finns nåt nytt och man visar
    att det händer nya grejer.

  40. 4:20

    Är jiddisch annars förknippad
    med gammal judisk kultur?

  41. 4:24

    Jag tror att många förknippar det
    med det förgångna. Det tror jag.

  42. 4:30

    -Vad tror ni?
    -Det ligger mycket i det.

  43. 4:33

    Det är framför allt de som hade
    jiddisch som vardagligt språk.

  44. 4:39

    I dag har vi
    ett lite urholkat arv efter det.

  45. 4:44

    -I större eller mindre utsträckning.
    -Vad tror du, Sara?

  46. 4:48

    Mycket har projicerats på jiddisch.
    Det tillhörde det gamla.

  47. 4:52

    Ghettomentaliteten som vi talade om.

  48. 4:56

    Hebreiskan blev det nya, vitala
    och moderna.

  49. 5:00

    Det är där vi kommer in.

  50. 5:04

    Det finns väl
    modern musik på jiddisch?

  51. 5:10

    Ja. Jag är intresserad av jiddisch
    feminism och kvinnliga författare-

  52. 5:15

    -i jiddisch-litteraturen. Det är ett
    modernt ämne som finns i jiddisch.

  53. 5:21

    Varför pratade inte dina föräldrar
    jiddisch med dig och lärde dig?

  54. 5:27

    Det finns nog flera förklaringar.
    Dels pratade inte min pappa jiddisch.

  55. 5:33

    Han skulle ha exkluderats
    om vi syskon lärde oss.

  56. 5:39

    Sen var det nog bekvämt för dem-

  57. 5:43

    -att ha ett hemligt språk på släkt-
    middagar som vi barn inte förstod.

  58. 5:48

    Som engelska i svenska familjer.

  59. 5:53

    Sen tror jag också att det finns
    olika associationer till jiddisch.

  60. 5:58

    För många
    i mina föräldrars generation-

  61. 6:02

    -finns en negativ
    ghetto/förintelse-association.

  62. 6:06

    Det blir tungt
    att prata så mycket jiddisch-

  63. 6:10

    -som krävdes
    för att jag skulle lära mig.

  64. 6:14

    -Det påminner om nåt obehagligt.
    -Precis.

  65. 6:17

    -Den delen finns med.
    -Håller ni med?

  66. 6:21

    Ja, och nej. Samtidigt är
    den kulturella samhörigheten viktig.

  67. 6:27

    Att man kan dra skämt på jiddisch.

  68. 6:32

    Den kulturella identiteten finns
    alltid, även om de inte talar det...

  69. 6:39

    ...till vardags, våra föräldrar. Men
    det är fyllt av skämt och historia.

  70. 6:45

    Jiddisch blev ett av Sveriges fem
    nationella minoritetsspråk år 2000.

  71. 6:51

    Målet är att ge skydd
    åt de nationella minoriteterna-

  72. 6:57

    -stärka deras inflytande
    och stödja de historiska språken-

  73. 7:01

    -så att de hålls levande.

  74. 7:04

    Känner ni att det här stödet räcker?

  75. 7:08

    Betyder det mycket
    att det är ett minoritetsspråk?

  76. 7:12

    Räcker, vet jag inte,
    men det betyder mycket.

  77. 7:17

    -På vilket sätt?
    -Det behövs ett stöd.

  78. 7:22

    För att det ska leva upp igen
    behövs insatser.

  79. 7:27

    Men i slutändan är det ändå
    folkets intresse för språket-

  80. 7:32

    -som räknas. Är folk ointresserade
    kvittar det hur mycket stöd man får.

  81. 7:38

    -Håller ni med?
    -Ur ett mångkulturellt perspektiv...

  82. 7:44

    ...är det viktigt att man ser att det
    finns en judisk minoritetsgrupp-

  83. 7:49

    -och att jiddisch
    är ett svenskt minoritetsspråk.

  84. 7:54

    Det är jätteviktigt för statusen.

  85. 7:57

    Vi ska få lite språkhistorisk hjälp.

  86. 8:01

    Inslaget om jiddisch är ur UR-serien
    "Jakten på språket".

  87. 8:06

    Jiddisch föddes som språk
    för runt 1 000 år sen.

  88. 8:10

    Språket började talas
    då judar flyttade till platser-

  89. 8:14

    -i nuvarande Frankrike och Tyskland.

  90. 8:18

    Karl den store, Frankens härskare,
    styrde från huvudstaden Aachen-

  91. 8:23

    -ett gigantiskt område under 700-
    och 800-talen. Han bjöd in judar-

  92. 8:28

    -och lät dem leva relativt fritt
    under en period.

  93. 8:33

    De judar som bosatte sig i Tyskland
    kallades askenaser.

  94. 8:37

    Språket liknade tyskan, men hade
    låneord från franska, spanska-

  95. 8:42

    -och hebreiska.
    Det var embryot till jiddisch.

  96. 8:47

    Under medeltiden inleddes
    judeförföljelserna.

  97. 8:51

    Riddare på väg mot Jerusalem
    under korstågen gav sig på judar-

  98. 8:56

    -och gjorde sig skyldiga till
    massmord. Tusentals flydde österut.

  99. 9:04

    Judarna fick också skulden
    för digerdöden, vilket gjorde-

  100. 9:09

    -att ännu fler flydde till platser
    i nuvarande Polen och Ukraina.

  101. 9:15

    Tusentals judar hamnade i Polen som
    under 1400-, 1500- och 1600-talen-

  102. 9:21

    -var ett mycket större rike än i dag.

  103. 9:25

    I Polen fanns kungar som bjöd in
    judar och lät dem leva fritt.

  104. 9:33

    Här fick vi lite språkhistoria.

  105. 9:37

    Ni har gått på universitet
    för att lära er jiddisch.

  106. 9:41

    Ni har hört det hemma,
    men har aktivt fått söka upp det.

  107. 9:45

    Du har gått i Lund och du i New York.
    - Vad förde dig dit?

  108. 9:52

    Viljan att kunna prata och läsa.

  109. 9:55

    Jag hade bara lite citat och sånger
    i princip.

  110. 10:00

    Att få tränga in i
    vad jiddisch verkligen innebär-

  111. 10:05

    -och vad jiddisch identitet är.
    Litteratur och kultur.

  112. 10:10

    Att få det på riktigt.
    Att kunna prata med min farfar.

  113. 10:14

    Vad var det för identitet du hittade?

  114. 10:18

    En amerikansk judisk identitet
    i New York-

  115. 10:22

    -som var ganska skild
    från min erfarenhet i Sverige.

  116. 10:27

    -På vilket sätt?
    -Den var präglad av "Seinfeld"-...

  117. 10:32

    ...och slang
    i det amerikanska språket-

  118. 10:35

    -och den utveckling jiddisch har haft
    i USA från 20-talet.

  119. 10:39

    -Det låter ganska modernt och roligt.
    -Ja, rätt modernt.

  120. 10:44

    Det var mycket intresse
    kring kvinnliga författare-

  121. 10:48

    -vilket jag inte hade mött i Sverige.
    Det var roligt.

  122. 10:52

    Det var också en annan identitet som
    inte var så kopplad till Östeuropa.

  123. 11:00

    Var det mindre skam
    eller mindre jobbigt?

  124. 11:03

    -Fick du en lättsammare bild där?
    -Det var mer sekulärt på många sätt.

  125. 11:09

    Min jiddisch hemifrån var
    ganska ortodox. Farfar från Polen-

  126. 11:14

    -kom från en ganska religiös familj,
    även om han var rätt sekulariserad.

  127. 11:20

    Det fanns en klar religiös koppling-

  128. 11:23

    -som inte alls fanns
    på Colombia University.

  129. 11:27

    Det var sekulärt och helt frånkopplad
    chassidismen, de religiösa judarna-

  130. 11:33

    -i Williamsburgh.
    Det var en uppdelad jiddisch.

  131. 11:36

    Där studerade man litteratur, film
    och musik frånkopplat religionen.

  132. 11:42

    -Hur var det för dig i Lund?
    -Jag ville också lära mig.

  133. 11:48

    Det var viljan
    att lära sig språket som var...

  134. 11:51

    Sen har jag börjat läsa mycket.

  135. 11:55

    När jag hade lärt mig bokstäverna
    började jag läsa.

  136. 11:59

    Det är det
    som har gett mig mest hittills.

  137. 12:04

    Jag kan läsa oöversatta texter.

  138. 12:07

    Vilken identitet hittade du?

  139. 12:11

    Min judiska identitet förstärktes
    när jag började läsa jiddisch.

  140. 12:18

    Snarare det,
    än att jag hittade en annan.

  141. 12:22

    Man hittade nåt ytterligare inom sig
    som betyder nånting.

  142. 12:27

    Vad säger du, David? Hur tänker
    du göra för att lära dig mer?

  143. 12:33

    -Hur jag tänker göra?
    -Eller gör du inte nåt?

  144. 12:37

    I dag finns det en teaterensemble
    som spelar på jiddisch.

  145. 12:42

    Det finns olika seminarier
    man kan gå på.

  146. 12:45

    Det har även kommit ut
    svensk/jiddisch böcker.

  147. 12:49

    Det finns mer och mer möjligheter
    att ta del av det.

  148. 12:54

    Man måste inte gå
    till ett universitet för att få det.

  149. 12:59

    Hur viktigt är jiddisch som språk
    för er?

  150. 13:03

    -Som språk?
    -För er identitet och personlighet.

  151. 13:07

    Det är väldigt viktigt.
    Det är viktigt för att...

  152. 13:12

    Det finns mycket glädje, kreativitet
    och möjligheter i jiddisch.

  153. 13:18

    Det är en stark judisk identitet
    som rotar mig i Europa.

  154. 13:23

    Hade ni velat ha det som modersmål
    om ni hade fått det?

  155. 13:28

    -Om man hade fått välja?
    -I skolan, alltså.

  156. 13:32

    Som modersmålsundervisning.

  157. 13:36

    Vilken lyx om man hade kunnat få det!
    Det hade varit helt underbart.

  158. 13:42

    Det är ni helt överens om.
    Det borde man satsa på.

  159. 13:46

    -Det tycker jag.
    -Vad hade det gett som ni saknar?

  160. 13:51

    Det är skillnad att lära sig
    ett språk när man är liten.

  161. 13:56

    Det sitter djupare då.
    Man kan tillgodogöra sig det.

  162. 14:01

    När man läser det som liten
    blir det lite mer.

  163. 14:04

    Tror ni att det behövs
    särskilda skolor?

  164. 14:11

    -Behövs, är väl...
    -Skulle ni gärna ha gått så?

  165. 14:19

    Ja...

  166. 14:21

    Jag tror att det är svårt för
    ett barn att göra det aktiva valet.

  167. 14:27

    Man lever ändå i Sverige.
    Det finns ingen naturlig miljö-

  168. 14:31

    -utanför släktmiddagarna
    eller hemmet.

  169. 14:36

    Allt utanför hemmet
    är nåt helt annat.

  170. 14:41

    Jag tror att det skulle krävas mycket
    av ett barn att ta det beslutet.

  171. 14:47

    Normalt läser man hebreiska,
    men Hillel-skolan i Stockholm-

  172. 14:52

    -erbjuder jiddisch. Där går
    hundra barn mellan sex och tolv år.

  173. 14:56

    Vår reporter Christel Brandt var där.

  174. 15:08

    -Hej, hur mår du?
    -Ja! Hur är det?

  175. 15:11

    Bra. "Hur mår du?"
    Men det är konstigt på jiddisch.

  176. 15:24

    "Vad hör sig?" I stället för
    "hur är det?" "Vad hör sig?"

  177. 15:32

    Och hur säger man "inte bra"?

  178. 15:36

    -Nej, det är lite.
    -Inte gott.

  179. 15:40

    Min gammelmormor pratade jiddisch.
    Det skulle vara kul att kunna det.

  180. 15:45

    Min morfars mamma och pappa
    gjorde det med min morfar.

  181. 15:51

    Men sen har min morfar
    glömt bort det.

  182. 15:55

    Min mamma vill lära sig,
    så jag får lära henne.

  183. 16:02

    -Jag heter Noah.
    -Det är ett roligt språk.

  184. 16:06

    Det är många språk i det,
    så man kan flera språk i ett.

  185. 16:13

    Jag har ett annat namn på jiddisch.

  186. 16:22

    Vi pratar inte helt på jiddisch.
    Vi säger nåt jiddischord.

  187. 16:29

    Det är inte direkt viktigt,
    men det är kul om det finns kvar.

  188. 16:33

    Det skulle inte vara så rolig, med de
    som fortfarande kan jiddisch...

  189. 16:39

    Man vill prata språket
    innan det försvinner.

  190. 16:46

    Nästan.

  191. 16:48

    Jag skulle nog lära mina barn det.

  192. 16:52

    Kanske försöka göra
    så att det lever upp igen.

  193. 16:57

    Lära andra.

  194. 17:01

    Klantig eller...

  195. 17:06

    Han ska lära sina barn det.
    Det var ett insiktsfullt barn.

  196. 17:11

    Han är inne på din linje, Ida.
    Att sprida jiddisch.

  197. 17:15

    Är det viktigt? Vad betyder det
    om det skulle försvinna i Sverige?

  198. 17:20

    -Jiddisch.
    -En kulturskatt skulle gå i graven.

  199. 17:26

    Jiddisch hjälper oss att förstå
    dem som hade det som modersmål.

  200. 17:33

    Hur de levde och tänkte.
    Det är ett levande språk-

  201. 17:37

    -och en nyckel till att förstå
    den generationen.

  202. 17:41

    -Det skulle gå förlorat.
    -Du sa att man pratar jiddisch hemma.

  203. 17:46

    Det är hemmaspråket,
    medan man talar hebreiska utåt.

  204. 17:54

    Hur mycket ansvar ska staten ta
    för hemmaspråket?

  205. 17:59

    Eftersom den naturliga miljön
    är så liten här i Sverige-

  206. 18:04

    -så är allt vi får positivt
    och behövs.

  207. 18:10

    Att det skapas mer möjligheter
    och forum för att vi ska kunna-

  208. 18:16

    -öka medvetenhet och kunskapen
    om jiddisch.

  209. 18:20

    Jag tror också det. Staten ska
    hjälpa till att erbjuda möjligheter-

  210. 18:25

    -snarare än ett aktivt program
    eller så.

  211. 18:30

    Finansiella möjligheter
    för dem som vill plocka upp jiddisch.

  212. 18:35

    Hur jobbar ni aktivt? - Du sjunger.

  213. 18:39

    -Jag jobbar med ett berättarprojekt.
    -Vad går det ut på?

  214. 18:43

    Att lyfta fram kvinnans röst
    på jiddisch.

  215. 18:47

    Vi håller på
    med ett jiddischmanifest just nu.

  216. 18:51

    Vi får se var vi hamnar.

  217. 18:55

    Du har ett mål i alla fall.
    Vad är målet?

  218. 19:00

    Vi vill ha nån typ av performance.

  219. 19:04

    Jag jobbar med en
    professionell berättare. Vi får se-

  220. 19:08

    -hur det utvecklas. Det finns
    så många möjligheter med jiddisch.

  221. 19:13

    -Vilka möjligheter?
    -Jag tänker så här...

  222. 19:17

    Isaac Bashevis Singer fick frågan
    varför han skrev på jiddisch-

  223. 19:21

    -som var på utdöende
    redan på 60- och 70-talen.

  224. 19:25

    Han svarade att han saknar en publik
    på det språket-

  225. 19:30

    -så han kan skriva vad han vill.
    Nånstans kan jag känna likadant.

  226. 19:36

    Man är fri
    att vältra sig i ett kulturarv.

  227. 19:42

    -Och lyfta det på det sätt man vill.
    -Är det viktigt att se språket så?

  228. 19:48

    Som nåt modernt
    man kan använda framåt?

  229. 19:52

    -Så att det inte bara blir bakåt.
    -Det är väldigt viktigt.

  230. 19:56

    Det blir ett sätt att öka intresset.

  231. 20:00

    Nåt som bara blir en museipjäs blir
    inte attraktivt för den stora massan.

  232. 20:07

    -Så det är självklart viktigt.
    -Du talade om teater på jiddisch.

  233. 20:13

    -Hur ofta går du dit?
    -De har bara haft en uppsättning än.

  234. 20:18

    -Vill du se mer av sånt?
    -Ja, verkligen.

  235. 20:22

    Modernisera och göra den
    mer uppdaterad.

  236. 20:27

    Alla språk behöver integreras
    i dagsaktuella situationer.

  237. 20:35

    Teater och andra typer av insatser
    möjliggör det.

  238. 20:44

    Ni hade alla velat ha hemspråks-
    undervisning som barnen i inslaget.

  239. 20:51

    Ska man absolut erbjuda det?

  240. 20:55

    -Modersmålsundervisning heter det då.
    -Absolut. Det tycker jag.

  241. 21:01

    -Spela din musik på lektionerna.
    -Precis.

  242. 21:04

    -Vad är målet med din musik?
    -Man vill nå ut till fler människor.

  243. 21:11

    Nå ut och visa att det händer
    nåt nytt och spännande.

  244. 21:18

    Det är ett härligt språk. Det är
    fantastiskt att prata jiddisch.

  245. 21:23

    Och lyssna till jiddisch.
    Det är roligt.

  246. 21:27

    Går jiddisch att utveckla och förnya?

  247. 21:30

    Det är ett fusionsspråk.
    Därför är det så kul att prata.

  248. 21:36

    Farfar som bodde
    en stor del av sitt liv i Sverige-

  249. 21:41

    -tog in svenska ord.
    "Dammsuga" blev "gedamsugit".

  250. 21:46

    Det var mycket så.
    Det är ett levande språk.

  251. 21:50

    I New York har amerikanska ord
    kommit in i jiddisch.

  252. 21:53

    Det utvecklas. I New York sitter folk
    och översätter moderna termer.

  253. 22:00

    E-post är "blitzpost".

  254. 22:05

    Snabbpost.

  255. 22:07

    -Ska ni lära era barn jiddisch?
    -Ja, absolut.

  256. 22:11

    -Absolut.
    -Skönt att höra. Tack för att ni kom.

  257. 22:15

    Nu ska ni få träffa
    kvällens artister.

  258. 22:19

    Louisa Lyne och Edin Bahtijaragic.

  259. 22:28

    -Vad betyder jiddisch för dig?
    -Väldigt mycket.

  260. 22:32

    Jag älskar språket. Jag har fått
    en enorm passion för det.

  261. 22:38

    -Du sjunger bara på jiddisch.
    -Ja. Jag försöker lära mig det också.

  262. 22:43

    -Vad heter låten?
    -"Dos keshenever shtikele".

  263. 22:47

    Vilken tur att du sa det! - Tack för
    i dag. Ni ska få lyssna på Louisa.

  264. 22:53

    Det här var ett av fem program
    om nationella minoritetsspråk.

  265. 22:58

    Alla fem finns att se på UR-play
    och man kan låna dem till skolorna.

  266. 23:03

    Jag lämnar plats på scenen till er.

  267. 25:34

    Textning: Rosanna Lithgow
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jiddisch och framtiden

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
2010
Längd:
25:44
Tillgängligt till:

I år 2010 är det tio år sedan finska, romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska blev erkända som nationella minoritetsspråk. Vem ska se till att språket lever vidare om få talar det? Är det staten, skolan, eller talarna själva? Och varför är det viktigt att bevara? Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Lotta Jankell samtalar med Sara Schulman, Ida Olniansky och David Krantz.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Nyckelord:
Jiddisch, Minoritetsspråk, Språkvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i I love språk

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:05
TV I love språk

Finska och framtiden

Avsnitt 1 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Finska är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:01
TV I love språk

Romani chib och framtiden

Avsnitt 2 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Romani chib är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
25:44
TV I love språk

Jiddisch och framtiden

Avsnitt 3 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Jiddisch är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV I love språk

Meänkieli och framtiden

Avsnitt 4 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Meänkieli är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:04
TV I love språk

Samiska och framtiden

Avsnitt 5 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Samiska är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:01
TVI love språk - samtal

Samiska - ett dolt språk?

Vi möter författaren Ann-Helén Laestadius som skrivit "SMS från Soppero". Boken rymmer hennes egen längtan till den samiska kulturen.

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:28
RadioSkolministeriet

Romerna och skolan

Varför är det så svårt att få romska elever att närvara på lektionerna i skolan? Vi möter Britt-Marie Karaschin, rektor på Kryddgårdsskolan i Malmö, som har anställt en stödperson - en brobyggare - för skolans romska elever. Men är modellen med brobyggare den rätta? Maria Leissner, ordförande för den romska delegationen, och integrationsminister Erik Ullenhag möts i ett samtal.