TV

Barn av sitt språk

Barn av sitt språk

Om Barn av sitt språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet.

Till senaste programmet

Spela/Pausa Barn av sitt språk: Hela skolan läser
  1. 0:22

    "Jag tänker mycket på Lucky, men
    önskar att jag inte hade gjort det."

  2. 0:27

    "För Lucky är död.
    Jag vill gråta, men kan inte."

  3. 0:34

    "Jag vet inte ens varför jag inte kan
    gråta. Jag kan bara inte gråta."

  4. 0:40

    -Dummisarna blir snällisar.
    -Han är glad.

  5. 0:45

    Ja, det är klart.
    De vill ju hellre vara kompisar.

  6. 0:51

    -Vad gör de?
    -Vad tror du?

  7. 0:54

    -De bygger väg till tåg.
    -Ja, de bygger järnvägarna.

  8. 0:59

    "Efterhand svallade det mindre
    och dämpades alltmer."

  9. 1:04

    "Till sist stod det klart för henne."

  10. 1:09

    "Det fanns inga mer pengar."

  11. 1:12

    -Vad står där uppe, tjejer?
    -"Rannebergsskolan".

  12. 1:18

    Bra!

  13. 1:28

    Vi ska se...
    Där är när hon är i Söderhavet.

  14. 1:33

    Vi läser högt varje dag,
    i alla klassrum.

  15. 1:37

    Då samlas barnen och lärarna
    runt nånting gemensamt.

  16. 1:42

    Vi följer karaktärerna i böckerna-

  17. 1:46

    -genom deras problem
    och erfarenheter.

  18. 1:50

    "Mr Randolph pratade förtjust
    och hörde inte vad han sa"-

  19. 1:54

    -"utan uppfattade bara det muntra
    tonfallet i hans gälla röst."

  20. 2:00

    Samtidigt befinner vi oss
    i klassrummet-

  21. 2:04

    -med våra egna upplevelser
    och händelser.

  22. 2:08

    Det är mötet mellan texten
    och läsaren-

  23. 2:11

    -som är så spännande
    i skönlitteraturen.

  24. 2:16

    Vad tror ni att hon skriver?
    Prata med varandra snabbt.

  25. 2:21

    Jag tror att hon skriver
    en massa svordomar.

  26. 2:27

    Kanske pengar. Kanske skriver de
    ett brev som de sen slänger-

  27. 2:32

    -för att få ut sin vrede.

  28. 2:34

    Vi tänkte också så.
    Fast hon köper biljetter i stället.

  29. 2:40

    Okej...
    Hon ska lura sin mamma lite grand.

  30. 2:44

    Här handlar det om att ha struktur
    och rutiner-

  31. 2:50

    -där barnen vet exakt vad som gäller.
    Det är ett gediget arbete.

  32. 2:56

    Att få dem att lyfta sig
    från sina stolar och komma hit-

  33. 3:01

    -och att det inte utbryter kaos.

  34. 3:04

    Att de kan fokusera på vad som händer
    när jag läser högt.

  35. 3:09

    Att de är med på frågeställningarna
    och samtalar med varandra.

  36. 3:14

    Försök, precis som annars,
    att använda dem här.

  37. 3:18

    "Jag håller med..." "Jag tycker..."
    "Varför då?"

  38. 3:23

    "Hur tänker du?" "Jag tror..."
    Försök att använda dem.

  39. 3:28

    Hur tror ni att mamman reagerar
    på brevet? Vad kommer att hända?

  40. 3:33

    Jag tror inte
    att hon reagerar särskilt argt.

  41. 3:37

    Jag tror att hon skickar pengar,
    så att hon kan komma.

  42. 3:42

    Jag håller inte med. Hon bryr sig
    inte. Hon släppte henne vid tre år.

  43. 3:48

    Jag vill att de ska uttrycka
    sina tankar och vad de funderar på.

  44. 3:54

    Det kräver jag i andra ämnen också.
    I matematik-

  45. 3:59

    -handlar mycket om att förklara
    och argumentera.

  46. 4:04

    Att kunna lyssna.

  47. 4:06

    Att kunna svara
    och att kunna förstå.

  48. 4:12

    Abraham satt i tältöppningen
    i skuggan.

  49. 4:17

    Han hade liksom... Han pustade
    och tänkte att det var oerhört varmt.

  50. 4:24

    Hela skolan
    sysslar nu med ett religionstema.

  51. 4:27

    Det bygger på det som är gemensamt
    för islam, judendom och kristendom.

  52. 4:34

    Det bygger
    på materialet "Abrahams barn".

  53. 4:37

    Angered består av många kulturer.
    Vi måste ta upp det gemensamma.

  54. 4:44

    Solen stekte över människorna.

  55. 4:48

    Det var så att luften dallrade.

  56. 4:52

    De har hört muntliga berättelser
    förr. De är väldigt receptiva.

  57. 4:59

    Och lyssnar väldigt aktivt, även
    när man tror att de inte gör det.

  58. 5:05

    Om ett år, Sara...

  59. 5:09

    ...ska du föda en son.

  60. 5:12

    Det här var sanningen. Han visste
    att han skulle bli far igen.

  61. 5:19

    Han visste att han skulle bli far
    till en son till.

  62. 5:25

    Överraskningar... Hur känns det
    när man får en överraskning?

  63. 5:31

    Tänk efter om du själv har fått det.

  64. 5:34

    Man blir glad.

  65. 5:36

    Mitt arbete går ut på
    att få barnen att fokusera-

  66. 5:40

    -och koncentrera sig på
    att göra det som vi gör just nu.

  67. 5:46

    Jag blev överraskad när jag fick
    min lillebror. "Yes, en lillebror!"

  68. 5:52

    Det kanske Abraham och Sara sa.
    "Yes, vi ska få ett barn!" Bra.

  69. 5:58

    Tack! Nu vill jag-

  70. 6:01

    -att du ska skriva i guldboken.

  71. 6:05

    Du ska få välja mellan tre personer.

  72. 6:10

    Du ska alltså välja perspektiv.

  73. 6:13

    Ni vet att ni inte ska upprepa er
    och skriva samma ord flera gånger.

  74. 6:20

    Variera språket när ni skriver.

  75. 6:31

    Det här är intressant.
    "Jag undrar hur Hagar reagerar."

  76. 6:35

    "Jag hoppas
    att hon inte blir svartsjuk."

  77. 6:39

    Det skulle vara spännande att få veta
    varför Abraham tänker så.

  78. 6:46

    Han märkte att hon gick omkring
    och skröt när hon var gravid.

  79. 6:52

    Ingen slipper undan, eller halkar
    mellan stolarna. Alla blir sedda.

  80. 6:59

    Jag vet var varje barn i min klass
    står i sin läs- och skrivutveckling.

  81. 7:06

    Håll det perspektivet.

  82. 7:09

    Vi släpper dem inte till högstadiet
    med för dåligt på fötterna.

  83. 7:16

    Jag ska höra vad Larni har skrivit.
    Läs för mig.

  84. 7:20

    "Sara var gammal. Hur skulle hon
    bli gravid? Hela jorden skakade."

  85. 7:26

    "Jag blev förvirrad och svettig. Det
    var varmt och fanns för lite vatten."

  86. 7:33

    "Det kändes som att jag grillades.
    Det är inte sant."

  87. 7:37

    Här var grejer...

  88. 7:39

    Hans hjärta dunkade
    och det pirrade i magen.

  89. 7:44

    Han var både nervös och glad.
    Han trodde inte sina ögon.

  90. 7:50

    Du har verkligen målat. "Det kan inte
    vara sant", slutar du med.

  91. 7:58

    Men det var det. Det är bra!

  92. 8:01

    Alla har expanderat sina karaktärer.
    De har lagt in tankar...

  93. 8:06

    ...och åsikter och funderingar.

  94. 8:10

    Då ska vi prata om hur det gick
    att skriva.

  95. 8:15

    Jag bad er på minilektionen i morse
    att tänka på-

  96. 8:19

    -att expandera karaktären.

  97. 8:22

    Att göra så
    att fisken inte var ett skelett-

  98. 8:27

    -utan fick kött på benen.

  99. 8:30

    Jag har Williams guldbok här.
    - Vilket perspektiv har du valt?

  100. 8:36

    Abraham.

  101. 8:39

    Lyssna noga.

  102. 8:41

    Jag blev glad av
    att Sara skulle föda.

  103. 8:45

    I dessa gamla berättelser finns allt.
    Kärlek, vänskap, avundsjuka.

  104. 8:51

    Hat. Ja, allt.

  105. 8:54

    Du kan plocka upp allt det här
    ur dessa gamla berättelser.

  106. 9:00

    Hur har William
    expanderat Abrahams karaktär?

  107. 9:05

    Han använder sig av sånt här...
    Att Ibrahim bryr sig mycket...

  108. 9:10

    -...om vad som händer med Hagar.
    -Hon har själv ett eget barn.

  109. 9:16

    Varför ska man bli svartsjuk när man
    har ett eget barn med samma man?

  110. 9:22

    Jag pekar och ni läser. Med mig.

  111. 9:27

    "Mörkret gör
    att jag inte hittar hem."

  112. 9:34

    Klassen håller på med mörker.
    Nu när det är höst blir det mörkare.

  113. 9:41

    Det var så diskussionen började.
    Jag skrev upp allt som de sa.

  114. 9:46

    Många sa att det var pirrigt
    och läskigt.

  115. 9:50

    Att man känner sig ensam och att
    ljuset gör att man känner sig trygg.

  116. 9:56

    Jag har en koppling.

  117. 9:59

    Att i går
    när vi gick till min brors fru...

  118. 10:06

    ...så såg jag
    att det finns ljus som är...

  119. 10:13

    ...lysande.

  120. 10:15

    Stjärnorna är också vita.

  121. 10:18

    Man kan se
    att det där uppe är jättemörkt.

  122. 10:23

    Det är mörkblått.

  123. 10:26

    Det som de kunde komma överens om
    och som stämde för allihop-

  124. 10:31

    -blev till dikten "Mörker".

  125. 10:34

    "Mörkret gör
    att jag inte hittar hem"

  126. 10:39

    "Svart, bara mörkt och svart"

  127. 10:43

    "Helsvart, kolsvart,
    jätte-ultra-duper-svart"

  128. 10:47

    "Läskigt, jag blir rädd"

  129. 10:52

    "Mörkret gör att jag inte hittar hem"

  130. 10:56

    "Svart, bara mörkt och svart"

  131. 11:00

    Dessutom har vår musiklärare Ewa
    tonsatt den så att vi kan sjunga den.

  132. 11:07

    "Jag blir rädd"

  133. 11:10

    "Mörkret gör att jag inte hittar hem"

  134. 11:14

    "Pirrigt, pirrigt..."

  135. 11:26

    Både på franska och spanska.

  136. 11:29

    -Onsdagar: Portugisiska... Japanska.
    -Pratar du spanska?

  137. 11:36

    -Hola, hola. Qué tal?
    -Un poquito.

  138. 11:40

    I would like to have a bun
    of some sort.

  139. 11:45

    One of those.

  140. 11:47

    -Café con leche. Grande.
    -Sí.

  141. 11:53

    -Pommes de gateau.
    -Oui.

  142. 11:57

    Me gusto un café con leche.
    Grande.

  143. 12:02

    -Y su tarjeta.
    -Gracias.

  144. 12:11

    Under slutet på 90-talet
    blev jag skolans utvecklingsledare.

  145. 12:17

    Vi började arbeta
    med vår lokala arbetsplan.

  146. 12:21

    Vi förde pedagogiska diskussioner-

  147. 12:25

    -runt vad som är viktigt i skolan.

  148. 12:29

    Vad vill vi
    att barnen ska få ut av skolan?

  149. 12:34

    Vad ska de ha med sig?

  150. 12:37

    Vi kom fram till att det här att läsa
    och skriva är det viktigaste.

  151. 12:44

    Vi arbetar med läsande varje dag-

  152. 12:48

    -i över timme, i alla klasser.

  153. 12:51

    Det är en fåordig farfar som berättar
    en tjock bok för sitt barnbarn.

  154. 12:58

    Om det är sant är en annan sak,
    men det är en fantastisk historia.

  155. 13:03

    Vi börjar bli till åren komna
    på den här skolan.

  156. 13:09

    Vi slutar inte så ofta,
    vi som jobbar här. Det beror ju på-

  157. 13:16

    -att vi har hittat
    det här arbetssättet.

  158. 13:19

    Samtidigt passar det in
    i Lasses tema. Det är också en jude.

  159. 13:25

    Pappan är jude från...

  160. 13:28

    Vi trivs bra tillsammans och
    tycker rätt lika om språkinlärning.

  161. 13:34

    Varje lärare
    gör lite grand på sitt sätt-

  162. 13:38

    -och ägnar språkinlärningen
    lite olika sidor.

  163. 13:43

    I stort sett jobbar vi ganska likt.

  164. 13:46

    Det handlar om portvakterskan och
    en tolvårig flicka i huset. Nutid.

  165. 13:52

    Vi kopplar vår utbildning
    till det vi håller på med.

  166. 13:57

    Ibland tar vi in pedagoger,
    konstnärer och författare-

  167. 14:04

    -som hjälper oss och inspirerar oss
    vuxna. Det är nästan det viktigaste.

  168. 14:10

    Att vi vuxna är läsande människor.

  169. 14:15

    Det var fantastiskt
    sköna tisdagseftermiddagar.

  170. 14:20

    Det var den bästa fortbildningen
    som vi har gjort.

  171. 14:24

    -Man plockade fram egna minnen.
    -Vi hade fantastiska samtal.

  172. 14:28

    Vi mötte varandra på ett nytt sätt.
    Vi hittade nya sidor hos varandra...

  173. 14:35

    -...när vi kom in i dessa texter.
    -Det var roligt.

  174. 14:53

    Okej, Tobias.
    Vad håller du på med för bok?

  175. 14:56

    -"Bert och Heman Hunters".
    -Du har läst massor med Bert-böcker.

  176. 15:02

    -Är det din favorit?
    -Ja, de är jätteroliga.

  177. 15:06

    -Vad är det som är roligt?
    -Han är lite galen.

  178. 15:09

    Han tror att han är rockstjärna
    över hela skolan och sånt.

  179. 15:15

    Vilken av förståelsestrategierna
    är du bäst på?

  180. 15:20

    -Bilder i huvudet och de där.
    -Jag får ofta bilder.

  181. 15:24

    Berätta om dem.

  182. 15:27

    Rektorn sa åt honom
    att gå till klassrummet.

  183. 15:31

    Han la sig på golvet och skrattade
    för han hade tagit rektorns byxor.

  184. 15:37

    Jag läser olika sorters böcker.
    Det måste alla göra.

  185. 15:42

    Man blir trött av bara svåra böcker.

  186. 15:46

    Jag måste koppla av med en deckare,
    eller nåt enklare.

  187. 15:51

    Det är likadant för barnen.

  188. 15:53

    Ibland läser de hur många Bert-böcker
    som helst.

  189. 15:58

    Eller Tvillingarna,
    eller Harry Potter.

  190. 16:03

    Ibland kan jag känna:
    "Jaha, men nu har det här barnet"-

  191. 16:08

    -"hållit på med Bert väldigt länge."

  192. 16:11

    Men plötsligt har de hittat
    nåt annat. Det är ju så vi är.

  193. 16:16

    -Hur går det med läsningen hemma?
    -Hemma? Jag har läst varje gång.

  194. 16:21

    -Hittills i alla fall.
    -Bra! Och du skriver upp det?

  195. 16:25

    Bra. Fortsätt så!

  196. 16:28

    När barnen har satt sig ner
    och alla läser-

  197. 16:32

    -så kan jag titta ut över klassrummet
    och se de sitta på golvet...

  198. 16:38

    Det är helt fantastiskt!
    De tycker ju att det är härligt.

  199. 16:43

    De gör ju det.
    Och jag tycker att det är härligt.

  200. 16:54

    Det är varmt ute.

  201. 16:56

    En dag skulle jag ta mig mod
    att gå upp på vinden

  202. 17:06

    Då såg jag nåt som inte var sig likt

  203. 17:13

    Nämligen galna spöket

  204. 17:17

    som dansade tango på taket
    På taket!

  205. 17:23

    Galna spöket
    som dansade tango på taket

  206. 17:30

    På taket

  207. 17:31

    Får man igång ungarna att
    vilja ljuda, så börjar språket leva.

  208. 17:38

    I sånger dyker det upp ord som man
    inte förstår. De kan man prata runt.

  209. 17:43

    Det som är det stora arbetet här
    är när barnet skriver egna texter.

  210. 17:50

    Det gör de tillsammans med lärarna.

  211. 17:53

    Både enskilda texter
    och texter som hela klassen gör.

  212. 18:01

    Vi har en uppsjö sånger,
    hur många hundra som helst.

  213. 18:06

    Nu har vi en ny skiva på gång
    med tjugo låtar.

  214. 18:09

    Ni vet att när jag får en text
    och ska göra musik-

  215. 18:14

    -så försöker jag fånga stämningen
    i det som är skrivet.

  216. 18:21

    När man ska göra musik
    som ska vara läskig och pirrig...

  217. 18:27

    ...får man sitta och pröva sig fram.
    - Är du med, Kasper?

  218. 18:33

    Pirrigt, pirrigt, mörkt och svart

  219. 18:38

    Pirrigt, pirrigt, mörkt och svart

  220. 18:42

    Pirrigt, pirrigt, mörkt och svart.

  221. 18:47

    Mörkret gör att jag inte hittar hem

  222. 18:51

    Svart. Bara mörkt och svart

  223. 18:55

    Helsvart, kolsvart,
    jätte-ultra-duper-svart

  224. 19:00

    Läskigt, jag blir rädd

  225. 19:04

    Mörkret gör att jag inte...

  226. 19:06

    Vi försöker få in alla genrer
    i läsandet på något sätt.

  227. 19:12

    Vi kan ägna en månad åt
    att bara läsa dikter.

  228. 19:16

    Vi målar till dikterna
    och dramatiserar dem.

  229. 19:21

    Vi skriver själva.
    Det är också viktigt. Barn är olika.

  230. 19:26

    En del har lättare att prata,
    en del att måla.

  231. 19:30

    Tillsammans blir det
    en förståelse av de här texterna.

  232. 19:34

    -Vi ska väl inte slarva?
    -Nej.

  233. 19:38

    Ni vet att jag slarvar väldigt mycket
    när jag visar...

  234. 19:43

    ...för att det ska gå fort.

  235. 19:46

    Ett bra tips är att ni ser vad era
    kompisar gör. Då får ni fler förslag.

  236. 19:52

    Det är en hel stad.
    Det måste vara många fönster.

  237. 20:06

    Du har svart i ditt öga.

  238. 20:26

    Inom islam och judendomen
    får man inte avbilda människor-

  239. 20:31

    -och inte profeten Mohammed,
    eller Gud.

  240. 20:35

    Kristendomen är annorlunda.

  241. 20:38

    Därför får de här bilderna
    inga ansikten.

  242. 20:44

    Inga ansiktsuttryck.
    Ni får arbeta på annat sätt.

  243. 20:49

    -Gabriel har varit med mycket.
    -Är nån av de tre Gabriel?

  244. 20:54

    Det kan det vara.
    Om man vill är det så.

  245. 20:58

    I allt finns allt.
    När vi jobbar med litteratur-

  246. 21:03

    -så finns det alltid möjligheter att
    komma in på historia och geografi.

  247. 21:09

    Jag missar aldrig en chans
    att berätta om historiska händelser.

  248. 21:14

    Häromsistens fick jag inte sluta.
    De ville höra samma berättelse igen.

  249. 21:20

    Om Gustav Vasa, Gustav II Adolf,
    Karl XII...

  250. 21:25

    Nånstans får de ju detta också.

  251. 21:29

    De kommer gåendes mot Abraham.
    Man ser sanddynerna här.

  252. 21:35

    Jättefint!

  253. 21:47

    Vad har du skrivit här?
    "Jag gillar inte"-

  254. 21:52

    -"när man dödar folk."

  255. 21:58

    Nej...
    Vad ska vi göra med de där bröderna?

  256. 22:01

    De är elaka. Vi kan slå dem.

  257. 22:06

    Tycker du?
    Ska vi sätta dem i fängelse?

  258. 22:10

    -Och göra som de gjorde.
    -Vi kanske får veta vad som händer.

  259. 22:17

    -Får jag höra vad du har skrivit?
    -"Josefs bröder..."

  260. 22:23

    "...kastar Josef..."

  261. 22:26

    Så länge man vågar är det rätt.

  262. 22:30

    Om det är fel ändelse ändrar jag det.
    Men inte annars.

  263. 22:36

    Nu är det bara lusten och att våga.

  264. 22:39

    "Pappan blir..."

  265. 22:45

    "...vansinnigt arg."

  266. 22:49

    -"Slut. Hej då."
    -Bra.

  267. 22:53

    Jättebra! Vad mycket du har skrivit.

  268. 22:57

    -Stopp, titta, lyssna.
    -Okej!

  269. 23:00

    Underbart.

  270. 23:02

    Nu...ska vi gå över till Edmund.

  271. 23:08

    -Edmund...
    -Edmund.

  272. 23:12

    Den heter "Och upp flög Edmund".

  273. 23:15

    Vem är Edmund? Kommer ni ihåg det?

  274. 23:19

    -Elefanten.
    -Varför då?

  275. 23:22

    -Max?
    -Därför att han står mitt i mitten.

  276. 23:27

    Du menar att han blir viktigast
    eftersom han står i mitten av bilden?

  277. 23:34

    Vänta... Det var en bra grej.
    Du gjorde en ny observation.

  278. 23:40

    Ni är duktiga på att läsa bilder.

  279. 23:44

    Nu ska vi se om ert bildläsande
    stämmer med texten.

  280. 23:50

    "Jag vill gunga, sa Edmund."

  281. 23:55

    "Apan satte sig på gungbrädan."

  282. 24:00

    "Det går inte, sa Edmund."

  283. 24:04

    -Stämmer det?
    -Ja.

  284. 24:06

    -Hur ser han ut, då?
    -Ledsen.

  285. 24:10

    Hur känner man sig
    när det inte går som man vill? Ja?

  286. 24:15

    -Man känner sig ledsen.
    -Ledsen.

  287. 24:19

    Det lyckas de få fram där.

  288. 24:22

    "Lejonet satte sig på gungbrädan.
    Det går inte."

  289. 24:28

    Först introduceras texten i en
    stor bok. Då fokuserar vi på bilden.

  290. 24:33

    Sedan blir det ordbilderna,
    läsriktningen...

  291. 24:38

    Vad är skillnaden mellan bokstav
    och ord? Även om jag styr-

  292. 24:44

    -i mina lektioner, så är barnen med
    eftersom jag hakar på vad de säger.

  293. 24:50

    Vad i boken är det som nästan
    kommer tillbaka på varje sida?

  294. 24:56

    -Harris?
    -"Det".

  295. 25:00

    Mer, då?

  296. 25:02

    -Hela den raden.
    -Vad står där?

  297. 25:05

    -"Det funkar inte, säger Edmund."
    -Nästan. Bra!

  298. 25:10

    De har lärt sig
    att se om det är nåt som återkommer.

  299. 25:15

    Den ordbilden kan jag.
    Då kan jag gissa på det här.

  300. 25:19

    -Vad börjar det ordet på? - Noah?
    -G.

  301. 25:25

    -Vad blir det här, då? - Karin?
    -"Går".

  302. 25:30

    "Det går inte, sa Edmund."

  303. 25:34

    "Det går inte, sa Edmund."

  304. 25:38

    Det tog ett tag när vi pratade om att
    bokstäver har ett namn och ett ljud.

  305. 25:45

    När de började greppa
    att det är ljudet som låter-

  306. 25:51

    -och att det inte är namnet,
    så gick det lättare.

  307. 25:55

    "Byxan är det bästa jag vet."

  308. 25:59

    "Vi delar lika, säger Bea."

  309. 26:03

    -Här är en ödla.
    -Där är ödlan, ja.

  310. 26:08

    -Vad är det, då? Vad är det?
    -En reptil.

  311. 26:12

    Vad står det "reptil" nånstans?
    Ser du "r" nånstans?

  312. 26:18

    -Står det "krokodil"?
    -Nej, du sa "reptil".

  313. 26:22

    Vi ska se om vi hittar ordet.
    "Rep"... Och sen?

  314. 26:27

    "T".

  315. 26:29

    Avkodning är bara ett sätt
    att komma in i texten.

  316. 26:33

    Läsa gör vi för att det finns nåt
    som vi vill komma åt.

  317. 26:38

    Vi vill komma åt en berättelse,
    förstå nånting.

  318. 26:42

    Om det viktigaste är att eleverna
    får godkänt i årskurs nio-

  319. 26:47

    -får man lätt
    en instrumentell syn på läsning.

  320. 26:52

    Det blir mer färdighetsträning
    än att utveckla sitt tänkande.

  321. 26:58

    Det viktiga är att de blir läsare
    så tidigt som möjligt.

  322. 27:03

    Just det.
    Jag letade efter precis den.

  323. 27:08

    Vi har inga läroböcker som vi följer.

  324. 27:12

    Läroboken är den skönlitterära boken
    och faktaboken.

  325. 27:20

    Läroboken är böckerna,
    det är vårt bibliotek.

  326. 27:25

    Vårt fina bibliotek i Angered
    och på skolan.

  327. 27:29

    Det bygger vi
    all språkinlärning kring.

  328. 27:37

    "Mardrömmar slutar först
    när man vaknar."

  329. 27:40

    "Och jag kan inte vakna."

  330. 27:45

    "Jag kan bara inte,
    fast jag försöker hela tiden."

  331. 27:49

    "Därför vet jag att det som hände mig
    och Lucky var ingen dröm."

  332. 27:55

    "Det var verklighet.
    Nu är Lucky död."

  333. 27:58

    Textning: Johannes Hansson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hela skolan läser

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
2010
Längd:
28:03
Tillgängligt till:

I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska
Nyckelord:
Böcker och läsning, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Svenska språket, Undervisning, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barn av sitt språk

Barn av sitt språk: Hela skolan läser
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV Barn av sitt språk

Hela skolan läser

Avsnitt 1 av 5

I Rannebergsskolan i Angered börjar klasserna varje morgon med en och en halv timmes högläsning.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barn av sitt språk: Körlings barn
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:05
TV Barn av sitt språk

Körlings barn

Avsnitt 2 av 5

Vi följer läraren Anne-Marie Körling som drabbades av en stor sorg som gjorde henne ordlös . Räddningen blev poeten Tomas Tranströmers diktning. Hon har många tankar om lärarens roll.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barn av sitt språk: På väg mot ett andra språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:57
TV Barn av sitt språk

På väg mot ett andra språk

Avsnitt 3 av 5

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. Vi träffar läraren Meta Hylén och hennes arbetslag som utvecklat en egen metod för språkanalys och textbearbetning.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barn av sitt språk: Tala inför klass
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:01
TV Barn av sitt språk

Tala inför klass

Avsnitt 4 av 5

Att framträda muntligt inför andra kan upplevas som en fasa. Därför är det viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. Vi träffar lärare och elever på skolor i Karlskoga, Luleå och Tyresö.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Barn av sitt språk: Kämpar för boken
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:58
TV Barn av sitt språk

Kämpar för boken

Avsnitt 5 av 5

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet.

  • 2010
  • Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

UR Samtiden - Gränslöst lärande: Tvärkulturell forskarhandledning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
33:18
TVUR Samtiden - Gränslöst lärande

Tvärkulturell forskarhandledning

En föreläsning om att handleda doktorander från andra kulturer. Gina Wisker, chef för centrum för lärande vid University of Brighton, berättar vad man bör tänka på. Hon förklarar också betydelsen av vad hon kallar lärande språng, på forskares väg mot en doktorsexamen: den stund de når en högre insikt om sin forskning.

Lärarrummet: Christofer Danielsson, kemilärare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:16
RadioLärarrummet

Christofer Danielsson, kemilärare

Christofer Danielssons kemilektioner är fyllda av experiment och lustfyllda uppgifter. Han menar att det viktigaste i en undervisningssituation är att ge eleverna självförtroende och känslan att de kan klara av en uppgift.