TV

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till senaste programmet

Spela/Pausa Jakten på det demokratiska klassrummet: Bucklands Beach Intermediate School
  1. Undervisningen ska bedrivas
    i demokratiska arbetsformer-

  2. -och förbereda eleverna
    för att aktivt delta i samhällslivet.

  3. Så står det i läroplanen, men hur
    ska det genomföras i praktiken?

  4. Finns det verkligen
    demokratiska klassrum?

  5. Hur kan elever få inflytande,
    utan att det slutar i kaos?

  6. Vi åker till Auckland på Nya Zeeland
    för att se en modell som fungerar.

  7. Målet är att skapa demokratiska
    medborgare senare i livet.

  8. Hur kan vi göra det
    utan att ge dem frihet?

  9. Vi vill gå i skolan
    för att lära oss nya saker-

  10. -som förbereder oss för vuxenlivet.

  11. Jag går i skolan för att
    lära mig och få en utbildning.

  12. Det är för att förbereda oss för...

  13. ...för världen utanför, liksom.
    När vi har blivit vuxna...

  14. ...och måste göra allt själva.
    Bli oberoende och så.

  15. Skolan i Bucklands Beach har 700
    elever mellan elva och tretton år.

  16. Skolan fokuserar på att ge eleverna
    kunskap om och ansvar för lärandet.

  17. Hej, tjejer.

  18. Jag tycker att det är viktigt
    att de vet vad de själva tycker-

  19. -och att de är öppna
    för nya idéer och tankar.

  20. Att de inte har
    förutfattade meningar.

  21. Det är viktigt
    att de lär sig tänka kritiskt-

  22. -och inte bara
    accepterar vad folk säger.

  23. Vad håller ni två på med?

  24. Det är viktigt
    att de lär sig det i skolan.

  25. Grace Sharrem är lärare för en klass
    12-13-åringar som går sista året här.

  26. Vi ska diskutera ett ämne.
    I går var Nya Zeelands rökfria dag.

  27. Man vill göra Nya Zeeland
    rökfritt år...? Just det, 2020.

  28. Ni får skriva upp några punkter
    med saker som ni vet om rökning-

  29. -och varför
    vi vill ha ett rökfritt Nya Zeeland.

  30. -Vad kallas det ni ska skriva upp?
    -Förhandskunskaper?

  31. Bara det ni vet nu.

  32. Lägg ner pennorna när ni är klara.
    - Ja?

  33. -Man kan få cancer.
    -Ja.

  34. Man blir beroende
    och får svårt att sluta.

  35. Det luktar illa.

  36. Vi ska läsa två artiklar tillsammans.

  37. Sen kan ni fråga er
    om era tankar har förändrats?

  38. Först presenterar jag vad vi ska göra
    så att de kan välja strategi.

  39. Sen fick de skriva upp det de visste
    och dela med sig av det-

  40. -eftersom alla vet olika saker.
    De hör kanske saker de inte visste-

  41. -eller blir påminda
    om saker som de visste.

  42. -Borde det förbjudas?
    -Ja. Men folk borde ändå få välja.

  43. Jag har aldrig rökt
    så jag vet inte hur det är.

  44. Folk skulle nog inte gilla
    om nån annan fattade beslut åt dem.

  45. -Det kan döda djur.
    -Men djur kan ju inte röka.

  46. Man borde berätta för rökarna
    om alla skador som rökning medför.

  47. -Att man kan få cancer.
    -Det kostar pengar att rädda liv.

  48. -Om det förbjuds behövs inte det.
    -Regeringen bryr sig inte...

  49. ...om människor.
    De bryr sig bara om pengar.

  50. Glöm inte artiklarna.
    Där finns regeringens ståndpunkt.

  51. Om ni vänder blad
    och läser artikeln på baksidan-

  52. -finns återförsäljarnas
    ståndpunkt där.

  53. Längre ut från Auckland City,
    i Cockle Bay-

  54. -bor den man som var rektor
    för skolan under många år-

  55. -och som utvecklade modellen som har
    format organisation och arbetssätt.

  56. När jag gick i skolan satt man tyst
    och lärde sig det man skulle-

  57. -och läraren skrev
    på svarta tavlan, som man hade då.

  58. Lärde man sig det klarade man provet.

  59. Vi blev inte bra på att lära oss,
    men bra på att klara prov.

  60. Traditionellt har barnet fått veta om
    det har gjort saker bra eller dåligt.

  61. Jag vill att barnet själv
    ska inse om nåt är bra eller dåligt.

  62. Det är den stora skillnaden.
    Kan vi få barn att acceptera det-

  63. -och tänka på vad de lär sig,
    och om lärarna kan ge dem strategier-

  64. -som visar dem hur man gör-

  65. -då kan barnen verkligen
    lära sig oberoende.

  66. De vet vad de gör bra, de vet sina
    svagheter och hur de kan bli bättre.

  67. Det tror jag
    är väldigt kraftfullt för eleverna.

  68. Nu delar vi med oss av vår
    ståndpunkt. Vad tyckte ni, Daisy?

  69. Vi tyckte att det vore bra med
    ett förbud, för att färre skulle dö-

  70. -och färre skulle dö av passiv
    rökning, som man kan dö av.

  71. Det vore dåligt eftersom folk
    skulle försöka köpa det illegalt-

  72. -men bra om det kunde
    påverka andra länder.

  73. Nu säger vi att ni ägde en affär
    och var återförsäljare.

  74. Vad skulle ni tycka? Ni kan ha läst
    artikeln och dragit egna slutsatser.

  75. Några skulle tycka att det var dåligt
    för att de skulle förlora pengar.

  76. Men rökarna kanske skulle lägga
    sina pengar på att köpa nåt annat.

  77. -Devon?
    -Stora kedjor skulle inte bry sig.

  78. De tjänar pengar ändå, men små
    affärer är beroende av rökarna.

  79. Bra. Det var bra tänkt.

  80. Det är viktigt att få dem
    att tänka själva och ha egna idéer.

  81. I deras ålder är det viktigt
    vad deras vänner tycker.

  82. De vill inte verka annorlunda.

  83. Jag säger åt dem att inte vara får,
    som bara följer flocken.

  84. Bra gjort. Ni har jobbat bra
    och ni hade många utmärkta idéer.

  85. Det var bra tankar. Ni kanske blir
    politiker i framtiden. Vi ses snart.

  86. Tanken var att ha en modell...

  87. ...som lärarna kunde förstå och
    som gav en struktur i klassrummet...

  88. ...där eleverna
    fick mer kontroll över lärandet.

  89. Att lära sig är nåt de själva gör,
    inte nåt andra stoppar i dem.

  90. De ska inte sitta och vänta på att
    läraren säger åt dem vad de ska göra-

  91. -och hur de ska göra det.

  92. Jag tycker
    att jag är rätt bra på matte...

  93. ...och rättstavning. Jag gillar det.

  94. Jag tycker att jag är bra på matte.
    Jag går i en specialmattegrupp.

  95. Jag gillar att skriva...

  96. ...och poesi är roligt. Jag är
    hyfsad på matte och läsning.

  97. Jag är inte så förtjust i att skriva.

  98. Jag gillar att skriva, men jag stavar
    inte så bra, så det är inte så kul.

  99. Läsning och rättstavning.

  100. Jag hatar läsning och rättstavning.
    Jag är inte bra på det.

  101. -Vad tänker du göra åt det?
    -Jag får väl bara leva med det.

  102. Jag försöker fortsätta läsa för att
    bli bättre, så att det blir roligare.

  103. Medan vi filmar kommer
    svenska lärare och skolledare-

  104. -för att studera arbetssättet
    på Bucklands Beach School.

  105. Vi ritar en graf
    och ritar punkter på koordinaterna.

  106. Den första var 3,5
    och då satte vi en punkt där.

  107. När vi hade gjort alla såg det ut så.

  108. Jag var inte bra på matte i skolan.
    Jag var bättre på engelska.

  109. Eleverna är väldigt fokuserade,
    även om de jobbar själva.

  110. Det är svårt att ta på.
    Jag har frågat många-

  111. -vad det är som gör
    att de kan sitta själva och jobba-

  112. -när läraren har bara en liten del
    av klassen, och det funkar bra.

  113. -Tyvärr kan jag inte hjälpa dig.
    -Det gör inget.

  114. Jag går i en specialklass för matte.

  115. Jag är ganska bra på matte,
    så jag har inte...

  116. -Jag har matte i ett annat klassrum.
    -Hur många gånger i veckan är det?

  117. Varje dag.

  118. Vilken tycker du bäst om,
    matten här eller extramatten?

  119. Den andra, för den är mer utmanande.

  120. Jag är intresserad av hur de delar in
    eleverna för att hjälpa dem.

  121. De som är duktiga i matte har en
    grupp där de får särskild stimulans.

  122. Det vill jag kunna göra hemma också.

  123. Även ta bort eller lyfta...

  124. ...de elever som behöver
    extra hjälp uppåt, så att säga.

  125. Vi ligger på ungefär samma plats
    som den högsta gruppen.

  126. Men de har nog lättare algebra...

  127. Jag kan tycka att elever i behov
    av stöd inte har samma möjligheter-

  128. -som vi ger på hemmaplan.
    Inte här, men på andra skolor-

  129. -får föräldrar bekosta till exempel
    stöd. Det förekommer inte hemma.

  130. -Ska ni ha idrott i dag?
    -Ja, klockan tolv.

  131. Så du bara väntar?
    Okej. Ta hand om dig.

  132. Skillnaden är kanske att de vågar
    ge eleverna ansvar. Det stärker dem.

  133. Alla elever, egentligen.
    Men det funkar inte utan bra grund-

  134. -om du inte har verktyg
    för att kunna lära dig själv.

  135. Vi trodde att elever
    i Sverige hade verktygen-

  136. -när de fick eget ansvar för att
    lära sig, men det kommer för sent.

  137. Vi skulle ha börjat tidigare,
    i lägre åldrar.

  138. Det kanske är lättare att ge eleverna
    eget ansvar i ett samhälle som detta-

  139. -där hyfs och gott uppförande
    fortfarande värderas högt hos alla.

  140. Vad behöver
    svenska elever för verktyg-

  141. -för att kunna ta
    eget ansvar för sitt lärande?

  142. Man säger "Fråga tre före mig".
    Det är läraren som är "mig", förstås.

  143. Så...man ska fråga tre andra
    människor, kanske elever i klassen-

  144. -och om de inte vet
    frågar man läraren.

  145. Jag brukar hjälpa folk i klassrummet.

  146. Om nån sitter fast med ett
    matteproblem visar jag hur man gör-

  147. -och vilka strategier
    och rutiner som jag använde.

  148. Först frågar jag nån elev, för de är
    närmast och det är inte så krångligt.

  149. Läraren har ju andra elever också.
    Om inte de vet frågar jag läraren.

  150. Ni kan sätta er
    i grupper vid var sin stol.

  151. Löparna ställer sig på rad här, tack.

  152. Alla har fått
    mycket bättre självförtroende.

  153. Tidigare ville alla vara
    med dem som var bra på matte.

  154. "Jag vill vara med den och den."
    Nu litar de på sig själva.

  155. Varsågoda.

  156. Sex rullar.
    Varje rulle kan kosta 20 cent.

  157. Det går inte. Det blir två och tio.

  158. -Kom igen...
    -Nej.

  159. De vill vinna. Jag tror att det är
    en bra sorts konkurrens.

  160. De gillar att det går bra
    för dem och att vinna.

  161. "Den och den har extramatte och vi
    slog honom." Det är bra konkurrens-

  162. -till skillnad från
    när man vill fuska och ljuga.

  163. Det stämmer inte,
    för de siffrorna är mycket högre...

  164. Om de fastnar får de hjälpa varandra
    att hitta på hur man gör-

  165. -så de har inga problem med att dela
    med sig och säga "Jag gjorde så här".

  166. -Hjälper du oss?
    -Ja.

  167. A och B är lika eftersom
    kvadraterna har samma sidlängd.

  168. -Är det tre...?
    -Ni gjorde fel.

  169. Nu är klockan tio i tolv
    och vi ska alldeles strax sluta.

  170. Jag skulle vilja att en ur varje
    grupp samlar ihop papperet-

  171. -och kastar det i klassrummet.

  172. Daisy, Devon och Chelsea,
    kan ni ställa tillbaka stolarna?

  173. Alla andra plockar ihop sina saker,
    går till klassrummet och sätter sig.

  174. Jag tänker på ordspråket "Den bäst
    styrda klassen styrs som ett gäng".

  175. Vi är alla i samma lag eller gäng,
    men jag är lagkapten.

  176. Alla vet att det är jag
    som bestämmer i slutändan-

  177. -men alla får säga sin mening,
    och jag lyssnar på dem.

  178. Alla får säga sitt, men om jag säger
    att vi gör på ett sätt så gör vi så.

  179. Vad krävs av skolans organisation
    för att den här modellen ska fungera?

  180. Hur styrd och strukturerad
    kan undervisning vara-

  181. -om man ska tala
    om demokratiska arbetsformer?

  182. Gå och sätt er på mattan,
    eller gå till era andra klasser.

  183. Som vicerektor arbetade jag
    i en skola som hade mottot:

  184. "Ur disciplin växer frihet."

  185. Jag vill kanske inte ha det
    som motto, men det är bra-

  186. -och det uttrycker det jag tror på.

  187. Jag tror att man behöver gränser
    och någon form av kontroll-

  188. -men kontrollen ska inte vara
    uppenbar, utan vara i bakgrunden.

  189. Folk ska utöva självkontroll,
    inte bli kontrollerade.

  190. Lärare ska inte utöva kontroll.

  191. Det kan behövas ibland,
    om eleverna inte uppför sig passande-

  192. -men det vi vill
    är att öka graden av självkontroll.

  193. Vi skriver i tre minuter
    och skickar vidare till nästa grupp-

  194. -som skriver och redigerar så att
    det blir ett samarbete inom gruppen.

  195. Tillsammans utformar
    lärarna ordningsregler-

  196. -som eleverna
    ska ta till sig och göra till sina.

  197. Vad sägs om: "Jag ska..."

  198. "...hålla mig i godkända områden."
    Säkra områden.

  199. Vi måste ha kunskap. Varför har vi
    över huvud taget den här regeln?

  200. Vi har inte regler för reglernas
    skull. Vad är poängen med regeln?

  201. "Jag ska respektera och bry mig
    om andra i ord och handling."

  202. "Jag ska...visa respekt..."
    Vad har de skrivit här?

  203. Vet ni vad?
    Vi måste gå från "jag" till "vi".

  204. Det borde vara nåt kollektivt
    som handlar om ledarskap.

  205. När jag tänker på gränser
    tänker jag på ett staket...

  206. Jag skulle vilja ha "korrekt" här.

  207. "Jag ska bära korrekt uniform
    med stolthet vid alla tillfällen."

  208. -Jag vill ha "korrekt", för annars...
    -Olika situationer.

  209. Vi får ändå in en massa variation.

  210. Därför ska man ha korrekt uniform.

  211. Vad ska vi säga om ledarskap?
    "Jag ska uppmuntra andra..."

  212. Nej. Ledarskap är...
    Nu går vi till individen igen.

  213. Ledarskap är individuellt:
    "Jag ska..."

  214. Mark är... Mark vill dela med sig.

  215. Ja. Det gick
    från "jag", "jag", "jag" till "vi"-

  216. -eftersom man i grupp
    ska uppmuntra andra.

  217. Men när vi gick till ledarskap kom
    Stu med en rökare. Vad var det, Stu?

  218. "Genom positivt ledarskap
    bidrar jag till samhället."

  219. Det förtjänar en applåd.

  220. Jag hade en bild av hur skolor kunde
    fungera och hur de kunde styras.

  221. Skolan bör vara en del av samhället,
    och inte avskild från samhället.

  222. Vi får en känsla av ordning
    utifrån de regler alla känner till.

  223. Det finns ingen lista,
    utan oskrivna regler-

  224. -som utgör de förväntningar
    vi har på en samhällsmedborgare.

  225. Om man bryter mot reglerna
    får det konsekvenser.

  226. Så tycker jag att skolan borde vara.

  227. Mycket friare, men friare inom ett
    kontrollerat samhälle, så att säga.

  228. Inte kaos.

  229. Fotograferar ni eller leker ni bara?

  230. Ta det försiktigt med kamerorna.

  231. Vad är detta?
    Vad är "en atypisk synvinkel"?

  232. -En ovanlig synvinkel.
    -Som den där.

  233. -Har du tagit ett foto så här?
    -Kan vi ta nåt på lekplatsen?

  234. -Det beror på lekplatsen.
    -Jag vet vad du menar.

  235. Vad gör vi för att göra
    lärandet relevant för barnen?

  236. 2000-talets digitala teknik-

  237. -är något som eleverna
    känner till väldigt väl hemifrån.

  238. Om vi tar den tekniken
    och de verktyg som de känner till-

  239. -och använda dem
    för elevernas lärande-

  240. -kan vi göra så att några
    av våra elever blir mer engagerade.

  241. -Inte så bra...
    -Hur går det?

  242. -Jag vill fotografera regndropparna.
    -Är de naturliga? Bra.

  243. Det fungerade.

  244. Klockan är halv.
    Det är dags att ladda upp bilderna.

  245. Har ni sett det programmet där man
    kan göra collage av bilderna?

  246. Ja, i fotografiklassen
    gör vi en mosaik...

  247. Jättefina. Bra gjort.

  248. Det var ett fint foto.

  249. Gör en mapp där.
    Du kan använda era initialer.

  250. Metakognition
    är en viktig del av modellen-

  251. -att barnen tänker på sitt eget
    tänkande, sitt eget lärande.

  252. Att de sätter upp egna mål
    och tänker på sitt arbete-

  253. -utvecklar deras
    metakognitiva färdigheter.

  254. Okej. Kan alla titta hitåt?

  255. Nu ska Shannon och Charlotte
    presentera sitt arbete.

  256. LANDSKAP

  257. PORTRÄTT

  258. NATURBILD

  259. SPEGELBILD

  260. MAKRO

  261. ABSTRAKTION

  262. MÖNSTER

  263. LJUS OCH SKUGGA

  264. ATYPISK SYNVINKEL

  265. LJUS

  266. Bra gjort, flickor. - En applåd.

  267. Första frågan
    var vilken man tyckte bäst om.

  268. Vi tyckte om den med hjärtat, när vi
    gjorde en skugga av våra händer.

  269. Och den med linjen, med plankan
    där jag satt på ena änden.

  270. Vad tyckte vi att vi gjorde bra?

  271. -Det var liksom att arrangera...
    -Kreativiteten...

  272. -Krea... i bilderna.
    -Säg det en gång till lugnt och fint.

  273. -Liksom...
    -Kreativitet.

  274. -Säg det du, hon börjar bara fnissa.
    -Vi gillade...

  275. Vi var bra på kreativiteten
    i bilderna. - Du kan ta nästa.

  276. Vad var svårt? Att hitta...
    olika saker att fotografera.

  277. Vad kan vi göra bättre? Vi kan
    redigera bilderna, så de blir bättre.

  278. Bra gjort. Vad skulle ni ge er själva
    i betyg mellan ett och fem?

  279. -Tre och en halv.
    -Jag ger er en fyra.

  280. Man jobbar med feedback,
    men nästa steg är feedforward.

  281. Det är avgörande
    för både elever och lärare.

  282. Alla vill bli erkända för det vi gör.

  283. Men vi måste också utmanas
    i det vi skulle kunna göra.

  284. Att lära ut är allvarligt,
    men vi behöver inte vara allvarliga.

  285. Varför kan inte lärare och elever
    tycka att det de gör är roligt?

  286. Skratta lite, skämta lite.
    Vi sysslar med allvarliga saker-

  287. -men vi kan ha roligt under tiden.

  288. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

Produktionsår:
2011
Längd:
28:02
Tillgängligt till:

Hur utbildar man bäst framtidens demokratiska och välutbildade medborgare? På Bucklands Beach Intermediate School i utkanten av Auckland, Nya Zeeland, införde rektorn Ian Fox i slutet av 1990-talet utbildningsmodellen "Learning to learn". I modellen sätter eleverna egna mål för sitt lärande. Genom medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling ska eleverna se mål och mening med skolan och få ökad studiemotivation. Men för detta krävs att lärarna klarar av att släppa delar av den makt de traditionellt har haft i klassrummet. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på skolan. Några svenska lärare och skolledare på besök i skolan medverkar också med sina reflexioner kring verksamheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Nyckelord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet: Bucklands Beach Intermediate School
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:02
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Experimentgymnasiet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:53
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Freinetskolan Mimer
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:02
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Manhattan New School
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: University of Colorado
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:29
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Reggio Emilia
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:31
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Det frie gymnasium
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
28:08
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Summerhill
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
28:19
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Summerhill

Avsnitt 6 av 9

Läraren A. S. Neill startade sin experimentskola Summerhill redan 1921 och den lever fortfarande kvar med dottern Zoë Readhead som rektor. Neill var en pedagogisk föregångare som provocerade sin samtid med att deklarera att det viktigaste målet för honom var att ge barn en lycklig barndom.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Jakten på det demokratiska klassrummet: Roskilde Universitet
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
28:12
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Tio år med barnen i Åkerstorp: Med eller utanför?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:51
TVTio år med barnen i Åkerstorp

Med eller utanför?

I tio år följde filmarna Karin C Falk och Loui Bernal en skolklass i Åkerstorp. Nu går eleverna i gymnasiet och återsamlas för att tala om relationer, inneslutning och uteslutning.

Skolministeriet: Ödesvalet?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:28
RadioSkolministeriet

Ödesvalet?

Om valet till gymnasiet. Är det livsavgörande att man väljer "rätt" - eller tvärtom helt odramatiskt?