TV

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet: Manhattan New School
  1. 0:58

    "Undervisningen ska bedrivas
    i demokratiska arbetsformer"-

  2. 1:02

    -"och förbereda eleverna
    att aktivt delta i samhällslivet."

  3. 1:07

    Så står det i läroplanen.

  4. 1:10

    Men hur genomförs det i praktiken?
    Finns det demokratiska klassrum?

  5. 1:15

    Och hur ska eleverna få inflytande
    utan att det slutar i kaos?

  6. 1:21

    I ett demokratiskt samhälle
    har alla ett ansvar att delta.

  7. 1:28

    Vi måste visa barnen vägen-

  8. 1:32

    -och ge dem strategier
    för hur de kan delta.

  9. 1:38

    Men hur gör man det?

  10. 1:42

    I New York finns den kommunala skolan
    Manhattan New School.

  11. 1:48

    Paula Rogovin har länge undervisat
    i läsning, skrivning och räkning.

  12. 1:54

    Men barnen ska också
    lära sig ställa frågor-

  13. 1:59

    -tänka kritiskt,
    och bli aktiva små medborgare.

  14. 2:05

    Varför går man i skolan?

  15. 2:07

    Det är där man får lära sig saker.

  16. 2:12

    Och det är så man blir smartare
    i hjärnan. Därför går man i skolan.

  17. 2:19

    För att lära sig läsa och skriva.

  18. 2:23

    Så att man ska vara utbildad
    när man blir äldre.

  19. 2:28

    För att det är lag på det
    i New York City. Man måste göra det.

  20. 2:45

    En amerikansk lärare
    ska följa läroplanen-

  21. 2:49

    -använda de rätta läroböckerna
    och testa kunskaperna i prov.

  22. 2:54

    För Paula Rogovin blev det
    ett dilemma i början av karriären.

  23. 3:00

    Hon ville lära barnen så mycket mer
    än vad som stod i böckerna.

  24. 3:06

    Jag gillade inte alla krav.

  25. 3:09

    "Ni måste läsa den här boken."

  26. 3:13

    Vi hade så många övningsböcker,
    och var tvungna att ha så många prov.

  27. 3:21

    Allt handlade bara om prov.
    Jag tror inte på sånt.

  28. 3:26

    Inte bara i New York,
    utan i hela landet-

  29. 3:32

    -handlar undervisningen ofta
    bara om att förbereda sig för provet.

  30. 3:37

    Jag tycker att det är ett hemskt sätt
    att undervisa barn.

  31. 4:02

    Pojkar och flickor, stanna upp.

  32. 4:06

    Gå till forskningsgrupperna
    när jag slutat prata.

  33. 4:09

    Ni behöver era anteckningsböcker
    och en penna.

  34. 4:18

    Paula vill att barnen
    ska lära sig ställa frågor-

  35. 4:22

    -och hitta information
    genom olika källor.

  36. 4:25

    I research-grupperna, där föräldrar
    och lärarstudenter hjälper till-

  37. 4:30

    -tränger barnen allt djupare i olika
    ämnen, utan särskilda läroböcker.

  38. 4:36

    Den första dagen frågar jag barnen
    vad de vill lära sig om sin närmiljö.

  39. 4:42

    Om de inte kommer på nåt säger jag:
    "Det kan vara hus eller bilar."

  40. 4:47

    När jag säger det kommer de på
    fler saker, och vi gör en lista.

  41. 4:54

    Det är förstaklassare, så det blir
    en underbar lista på intressen.

  42. 5:00

    Jag väljer ut några av ämnena,
    och vi bildar forskningsgrupper.

  43. 5:09

    I en grupp lär man sig om gosedjur.

  44. 5:14

    I en annan lär man sig om choklad.

  45. 5:18

    Och i en annan grupp
    lär man sig om motorer.

  46. 5:23

    Först pratar vi om
    vad vi redan vet om ämnet.

  47. 5:29

    Och sen ställer vi frågor.

  48. 5:32

    Sen tar vi reda på svaren.

  49. 5:37

    De ville ha grupp om gosedjur
    och en om kuddar.

  50. 5:43

    Vi hade en omröstning.

  51. 5:47

    -Vilken röstade du på?
    -Gosedjur. Det var min idé.

  52. 5:53

    Ni höll på och sa
    "Det är inte rättvist" hela tiden.

  53. 5:59

    Sen såg vi ordet "rättvist" här.
    Kommer ni ihåg det?

  54. 6:05

    Och sen tittade vi på det här ordet:
    Rättvisemärkt.

  55. 6:09

    Hur ska vi ta reda på
    vad det verkligen betyder?

  56. 6:15

    Vi kan kolla på internet,
    på bilder, i böcker...

  57. 6:23

    Jag ska skriva ner det.
    Finns det fler sätt?

  58. 6:28

    -Ordboken.
    -Nåt mer?

  59. 6:32

    I den här kassen
    har jag en ledtråd till.

  60. 6:37

    Är ni redo?

  61. 6:40

    Jag visste väl
    att ni ville se det här.

  62. 6:45

    Choklad!

  63. 6:49

    -Samma symbol.
    -Har ni sett!

  64. 6:52

    Skulle ni vilja smaka på den?

  65. 6:56

    Det står att Divines choklad...
    Tillverkaren heter Divine.

  66. 7:02

    Den tillverkas av förstklassig,
    rättvisemärkt kakao.

  67. 7:08

    Gruppen som jag jobbar med nu
    är intresserad av choklad.

  68. 7:16

    Det är en del
    av en grupp om restauranger.

  69. 7:20

    De ville veta hur man tillverkar
    choklad, vem som uppfann den-

  70. 7:26

    -och vilka som åt choklad först.
    De hade många frågor.

  71. 7:30

    Så om man tar ett ämne som choklad
    och tar reda på hur den tillverkas-

  72. 7:37

    -så lär man sig om kakao
    och kakaofrukterna.

  73. 7:41

    Vi ska resa igen. Till vilket land?
    Vart skulle vi nu igen? - Gavin?

  74. 7:48

    -Côte d'Ivoire.
    -Och hur säger vi det? Minns ni?

  75. 7:55

    -Elfenbenskusten.
    -Ja. Vi ska titta på informationen...

  76. 8:01

    När vi tog reda på mer om det-

  77. 8:06

    -började vi läsa om
    problemen kring produktionen.

  78. 8:12

    Exempelvis i Elfenbenskusten
    i Afrika.

  79. 8:17

    Därifrån kommer nittio procent
    av chokladen i USA.

  80. 8:24

    Det förekommer mycket barnarbete.
    Lönerna är urusla.

  81. 8:29

    Det är verkligt.
    Verkliga situationer.

  82. 8:33

    Det är ganska otäckt för små barn.

  83. 8:37

    Men jag tänker att om det är
    små barn som gör vår choklad-

  84. 8:44

    -så är det rimligt att våra egna barn
    lär sig lite grann om det.

  85. 8:49

    "På den här lilla gården"-

  86. 8:52

    -"bestämmer medlemmarna
    hur deras pengar ska användas."

  87. 8:58

    "De använder pengarna de tjänar
    för att bygga skolor."

  88. 9:03

    Så det är också en del
    av rättvis handel.

  89. 9:07

    Vi är ju jättekladdiga.
    - Här är biten du höll i.

  90. 9:11

    Ni kan gå och torka av er.
    Nu har vi en ny informationskälla.

  91. 9:18

    Vem skriver det? Omslagspapperet.

  92. 9:23

    Ordet "omslag" stavas med bara ett m.

  93. 9:35

    Jag ville att barnen skulle forska.

  94. 9:38

    Inte bara en gång i veckan,
    utan så ofta som möjligt.

  95. 9:45

    Det är viktigt. Folk ställer inte
    tillräckligt många frågor-

  96. 9:51

    -och söker inte information
    på flera olika ställen.

  97. 9:57

    Om vi kan lära små barn att tänka,
    och att ställa kritiska frågor...

  98. 10:05

    ...så får vi en bättre värld.

  99. 10:20

    Paula undervisar lärarstudenter
    på Columbia University ibland.

  100. 10:26

    Där myntade pedagogen John Dewey
    begreppet "learning by doing".

  101. 10:34

    Studenterna har besökt
    Paulas klassrum-

  102. 10:38

    -och läst hennes bok
    "The Research Workshop".

  103. 10:41

    Lärare säger: "Den första månaden
    ska vi jobba med disciplinen."

  104. 10:46

    "Då lär de sig uppföra sig
    och följa reglerna."

  105. 10:51

    Så gör inte jag. Den första dagen
    säger jag: "Vad vill ni lära er?"

  106. 10:57

    Om ni gick i första klass,
    vad skulle ni vilja lära er mer om?

  107. 11:02

    -Djur.
    -Det kan vara katter eller hundar.

  108. 11:06

    Med en lärarstudent
    studerade de råttor i åtta veckor.

  109. 11:11

    De ville läsa om djur,
    och valde råttor-

  110. 11:15

    -som är äckliga, men väldigt
    intressanta djur. Det är sant!

  111. 11:21

    Det är verklighet. I klassrummet
    såg ni att det här är möjligt.

  112. 11:27

    Det är inte möjligt i alla skolor.
    Det vet ni, ni har besökt skolor.

  113. 11:34

    Men om ni kan undervisa lite grann
    på det här sättet, gör det.

  114. 11:44

    En annan sak jag gör är...
    Om till exempel du pratar-

  115. 11:49

    -och nån annan vill säga nåt, och
    viftar... Så gör inte mina elever.

  116. 11:56

    För om jag har gett dig ordet så
    är det din tur, hur länge det än tar.

  117. 12:02

    De måste lära sig att respektera
    varandras rätt att delta.

  118. 12:08

    Är du rädd att eleverna ska bli rädda
    för att de inte kan svaret?

  119. 12:12

    Övergår du sakta till din metod,
    eller börjar du genast?

  120. 12:16

    Genast. Men de som är rädda ser
    att jag är där för att hjälpa dem.

  121. 12:22

    Och jag omformulerar frågan.

  122. 12:28

    Jag formulerar om den, ger exempel-

  123. 12:31

    -och besvarar praktiskt taget frågan
    för att hjälpa dig finna din röst.

  124. 12:37

    Efter några gånger går det bra.

  125. 12:40

    Jag minns ett tystlåtet barn, Julia.
    Hon kände inte att hon hade nån röst.

  126. 12:47

    I tvåan
    anmälde hon sig frivilligt till nåt.

  127. 12:50

    Hennes mamma sa:
    "Va? Vill du vara med i showen?"

  128. 12:55

    Då sa hon:
    "Paula har gett mig en röst."

  129. 12:59

    Det var viktigare för mig
    än om hon fick 98 poäng på provet.

  130. 13:05

    Hon fick en röst. I en demokrati
    behöver vi alla en röst.

  131. 13:10

    Vad vi än har för hinder: handikapp,
    ett annat modersmål, blyghet...

  132. 13:17

    Jag vill att alla ska ha en röst.

  133. 13:24

    Intervjuerna i klassrummet
    är viktiga för Paula.

  134. 13:29

    Varje vecka har hon intervjuer med
    folk som är duktiga på ett ämne.

  135. 13:34

    Det kan vara föräldrar eller andra
    gäster som svarar på barnens frågor.

  136. 13:39

    Dagens intervjuoffer Zoraida Sanchez
    har erfarenhet av barnarbete.

  137. 13:45

    En sak som ni sa tidigare i år
    att vi skulle fråga experter...

  138. 13:51

    Här har vi en riktig expert.
    Vi börjar med era frågor.

  139. 14:00

    Fundera på frågor, allihop.

  140. 14:04

    -Justin?
    -Var bodde du?

  141. 14:09

    Jag bodde med min pappa
    och min styvmor. I Peru. I Lima.

  142. 14:14

    Men inte i huvudstaden, utan utanför.

  143. 14:18

    -En by eller region, som heter...
    -En provins som heter Tucume.

  144. 14:24

    Här ser vi Peru på kartan. Räck upp
    handen om ni kan säga nåt om Peru.

  145. 14:31

    Jag ser att några av er
    har märkt nåt. - Noah?

  146. 14:36

    -Det är nära ekvatorn.
    -Ja.

  147. 14:39

    -Lily?
    -Vad gjorde du för slags arbete?

  148. 14:43

    När jag var sju år
    hade vår granne ett stort fält.

  149. 14:50

    Jag fick...

  150. 14:53

    Jag var tvungen att arbeta
    för jag var äldst av oss syskon.

  151. 14:57

    Annars hade vi inte haft råd att äta.
    Pappa var sjuk och kunde inte arbeta.

  152. 15:03

    Vi började med att ställa frågor.

  153. 15:08

    Sen höll vi oss kvar vid det ämnet.

  154. 15:12

    När det inte finns nåt mer att säga
    om ämnet så tar vi nästa fråga.

  155. 15:19

    Chokladgruppen läser om barnarbete,
    för det är väldigt orättvist.

  156. 15:25

    Zoraida har själv varit barnarbetare,
    så vi lärde oss mer om det.

  157. 15:32

    Vi har en massa intervjuer som
    handlar om det som vi studerar.

  158. 15:39

    Som barnarbete, byggnader-

  159. 15:43

    -bilar, restauranger.
    Alla såna grejer.

  160. 15:47

    Han frågade om jag
    kunde skörda majs, och jag sa ja.

  161. 15:55

    Min styvmor klädde på mig
    och gjorde i ordning min åsna.

  162. 16:02

    Hon gav mig väskan, och så gick jag.

  163. 16:05

    Innan du tolkar...
    Leslie lyssnade väldigt noga.

  164. 16:10

    -Vilket djur hade Zoraida?
    -En åsna.

  165. 16:15

    Jag såg din dotter lyssna,
    och hon log när hon hörde om åsnan.

  166. 16:21

    Här är en åsna.

  167. 16:24

    Har nån en fråga till Zoraida
    om åsnan som de hade?

  168. 16:30

    Få se om vi kan få nån annan,
    som inte har räckt upp handen än.

  169. 16:36

    -Gavin?
    -Rörde den på sig?

  170. 16:39

    Om han var lat brukade jag daska
    honom på rumpan.

  171. 16:45

    "Skynda, skynda!"
    För att det skulle gå fortare.

  172. 16:51

    Okej, vill du vara åsnan?

  173. 16:54

    Vi kan visa din mamma hur vi leker
    rollekar. Hon brukar aldrig vara här.

  174. 16:59

    Här är din väska. Vad har man i den?

  175. 17:03

    Majs!

  176. 17:06

    Majs. Okej?

  177. 17:10

    Åh! Jaha, det är så där man ska göra.

  178. 17:14

    -Okej. Gå, Tommy.
    -"Dale, dale."

  179. 17:21

    Har vi nån mer som vill vara åsna?

  180. 17:24

    Vi behöver en åsna till.

  181. 17:36

    Ett år när vi gjorde det här
    ville barnen stoppa barnarbetet.

  182. 17:43

    De ville stoppa det. De var
    ursinniga. Och de bestämde sig...

  183. 17:48

    Jag sa: "Okej. Men ni är sex, sju år.
    Jag vet inte hur ni ska göra."

  184. 17:56

    De sa: "Men vi ska göra det."

  185. 17:59

    Vi tog fram vår anteckningsbok
    och gjorde en lista.

  186. 18:04

    "Vi ska sätta upp skyltar på gatan."
    Jag skrev ner det.

  187. 18:08

    "Vi ska skriva en pjäs om det."
    Jag skrev ner det.

  188. 18:13

    De ville också
    skicka pengar till barnen.

  189. 18:17

    Jag sa att det kanske inte hjälper,
    men att det kanske finns nån grupp-

  190. 18:21

    -som försöker stoppa barnarbetet.

  191. 18:26

    Så vi bildade en kommitté
    med föräldrar från klassen.

  192. 18:32

    Vi sålde bakverk
    och fick ihop 2 000 dollar.

  193. 18:38

    Vi gav dem till National Labour
    Committee som jobbar mot barnarbete.

  194. 18:44

    Stoppade vi barnarbetet?

  195. 18:47

    Nej, men vi lärde oss att det finns
    folk i hela världen som försöker.

  196. 18:55

    "Hon bodde på lands bygden i Peru."

  197. 19:02

    Det är intressant. Vet du att
    "lansbygden" är ett sammansatt ord?

  198. 19:07

    -Så vad måste vi göra?
    -Skriva ihop orden.

  199. 19:13

    Jag gör en liten pil här,
    så kan du skriva ihop dem sen.

  200. 19:26

    Nu tänker barnen på vad de lärde sig,
    och vad de vill dela med sig av.

  201. 19:33

    De skriver en bok om intervjun.
    Varje barn gör en sida.

  202. 19:38

    Vi redigerar texten tillsammans, och
    jag sätter ihop sidorna till en bok.

  203. 19:44

    Sen har vi den som läsebok.

  204. 19:46

    Ordinlärningen baseras helt
    och hållet på deras egna böcker.

  205. 19:56

    Vi gör minst en i veckan.
    Det är mycket jobb för dem-

  206. 20:01

    -och massor av jobb för mig
    att göra böckerna.

  207. 20:05

    Sen har jag en person som skriver ut
    dem. Varje vecka sen september.

  208. 20:11

    -Nu vill jag att du gör ändringarna.
    -Det har jag gjort.

  209. 20:33

    När barnen bestämmer ämnena
    blir de engagerade och vill lära sig.

  210. 20:41

    En grupp som läste om bilar
    ville veta hur däcken tillverkades.

  211. 20:46

    Då fick de lära sig
    om hur vi får gummi.

  212. 20:49

    Det ledde till att vi läste om
    regnskogen i flera veckors tid.

  213. 20:56

    De var väldigt engagerade i det.

  214. 21:01

    De brinner för det
    när de själva har valt ämnet.

  215. 21:06

    När de ser att deras fråga...

  216. 21:08

    Att läraren verkligen tar sig tid att
    besvara frågan... Det betyder allt.

  217. 21:15

    -Är det inte Bobby där borta?
    -Jag tror det.

  218. 21:19

    Ett, två, tre...

  219. 21:21

    Bobby!

  220. 21:27

    Era föräldrar kollar på mig
    och tänker: "Vem är han?"

  221. 21:32

    -Vi har en present till dig.
    -Hur mår ni?

  222. 21:36

    En present? Jag gillar presenter.

  223. 21:39

    Du är med i den.

  224. 21:42

    De fryser liksom marken,
    för vi har problem med berggrunden.

  225. 21:48

    -Tack, hör ni.
    -Varsågod.

  226. 21:55

    Hör ni, vad är annorlunda?
    Mycket är annorlunda i dag.

  227. 22:00

    Trissan. Den där grejen där borta.

  228. 22:03

    -Vad har man den till?
    -Om nån, Gud förbjude, skulle svimma.

  229. 22:10

    Då sätter vi på den här selen
    och hissar upp personen.

  230. 22:16

    -Alexander?
    -Hur funkar den?

  231. 22:21

    Aha! Oj!

  232. 22:25

    Man fäster dem här,
    och sen vevar man upp den.

  233. 22:31

    Den klarar en vikt på 150 kilo.
    Förhoppningsvis väger ingen mer...

  234. 22:44

    Barnen kommer hit varje fredag.
    De känner alla byggarbetarna.

  235. 22:51

    De känner till maskinerna,
    och följer utvecklingen.

  236. 22:54

    Och byggarbetarna
    verkar också gilla det.

  237. 22:59

    Det är till glädje för alla.
    Det är ett utmärkt sätt att lära sig.

  238. 23:09

    Jag undrar vem som styr lyftkranen.
    Jag ser inte.

  239. 23:15

    Jonah?

  240. 23:18

    Vad ska lyftkranen
    göra för jobb i dag?

  241. 23:23

    Ser ni vad de har där?
    Böjda stålbalkar.

  242. 23:27

    Dem sätter de in i den runda tunneln,
    så de ger väggarna stöd.

  243. 23:33

    Okej, titta på lyftkranen nu.

  244. 23:38

    Folk tystar ner barn.

  245. 23:43

    Väldigt sällan händer det
    att föräldrar och lärare-

  246. 23:48

    -verkligen tar sig tid
    att hjälpa barn finna svar.

  247. 23:54

    Ibland ger de dem svaret, men hjälper
    dem inte att själva hitta det.

  248. 24:00

    Jag anser
    att det är av yttersta vikt-

  249. 24:03

    -att barnen är delaktiga
    i att formulera frågorna-

  250. 24:10

    -så att de blir helt och hållet
    involverade i skolarbetet-

  251. 24:17

    -och älskar det,
    och har roligt när de gör det.

  252. 24:22

    Varför går den inte in dit ner?

  253. 24:25

    För att berggrunden är så instabil.
    Vi måste stötta upp den.

  254. 24:31

    -Har ni fler frågor till Jeff?
    -Hur många kilo väger det där?

  255. 24:37

    Ungefär 3 000.

  256. 24:40

    3 000 kilo! En trea med tre nollor.

  257. 24:46

    Härligt.

  258. 25:29

    Är det inte viktigt
    att hålla sig till läroplanen?

  259. 25:33

    Absolut. Det finns vissa regler
    för undervisning.

  260. 25:38

    Som i alla andra länder
    finns det regler.

  261. 25:41

    Regler på delstatsnivå och kommunal
    nivå, och i den egna skolan.

  262. 25:48

    Och jag följer dem.
    Jag gör det som förväntas.

  263. 25:52

    Och sen går jag mycket längre.

  264. 25:58

    Många underskattar förstaklassare
    och deras förmåga att tänka.

  265. 26:04

    Men jag vet att förstaklassare
    är intelligenta och passionerade.

  266. 26:09

    De förhåller sig passionerat till
    lärandet, och till rättvisefrågor.

  267. 26:17

    Varje gång vi lär oss om orättvisor-

  268. 26:22

    -vill de göra nåt åt saken.

  269. 26:26

    De blir arga, och man får aldrig
    låta det stanna vid det.

  270. 26:32

    Man vill att de ska göra
    nåt positivt av det.

  271. 26:44

    Jag har jobbat med apartheidfrågan
    i mina klasser.

  272. 26:48

    Apartheidpolitiken i Sydafrika
    var ren ondska.

  273. 26:52

    När Nelson Mandela
    kom ut ur fängelset efter 27 år-

  274. 26:58

    -trodde mina elever
    att det var deras förtjänst.

  275. 27:05

    De ropade:
    "Vi gjorde det! Vi gjorde det!"

  276. 27:09

    De trodde verkligen det.

  277. 27:12

    Jag sa: "Ja, vi gjorde det.
    Vem mer var det som hjälpte till?"

  278. 27:18

    Vi pratade om alla i Sydafrika, om de
    andra som skrev brev och pjäser-

  279. 27:24

    -de andra som sjöng sånger
    och demonstrerade.

  280. 27:29

    Och de insåg att vi
    är del av en världsomspännande kamp-

  281. 27:35

    -med barn och vuxna som vill förändra
    världen, på små och stora sätt.

  282. 27:57

    Översättning: Nina Brander Källman
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Produktionsår:
2011
Längd:
28:03
Tillgängligt till:

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor. Eleverna får bland annat bjuda in gäster för intervjuer varje vecka. Deras frågor och anteckningar sammanställs till böcker som sedan används till läsövningar. För att eleverna ska komma ut så mycket som möjligt från klassrummet går de varje vecka till Second Avenue där de följer bygget av en tunnelbanestation. Vi följer också med Paula när hon undervisar lärarstudenter på anrika Teachers College på Columbia University.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Nyckelord:
Förenta staterna, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:02
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:53
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:02
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:03
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:29
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:31
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
28:08
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
28:19
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Summerhill

Avsnitt 6 av 9

Läraren A. S. Neill startade sin experimentskola Summerhill redan 1921 och den lever fortfarande kvar med dottern Zoë Readhead som rektor. Neill var en pedagogisk föregångare som provocerade sin samtid med att deklarera att det viktigaste målet för honom var att ge barn en lycklig barndom.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
28:12
TV Jakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

  • 2011
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
43:01
TVUR Samtiden - Gränslöst lärande

Förnya med mobil teknik

Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han.

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:26
RadioLärarrummet

Malin Westermark, montessorilärare

Malin Westermark är lärare på Sundsvalls Montessoriskola för en klass med ettor och tvåor. Hela förmiddagen består av ett arbetspass och barnen är med och planerar arbetet.