TV

En bok, en författare: Jan Ygge

Spela/Pausa En bok, en författare: Jan Ygge
  1. 0:11

    Jan Ygge är ögonläkare
    och professor i oftalmiatrik-

  2. 0:16

    -alltså ögat och dess sjukdomar-

  3. 0:19

    -vid institutionen för klinisk
    neurovetenskap vid Karolinska.

  4. 0:24

    Nu är han aktuell med
    "Ögat & synen", en ambitiös bok-

  5. 0:29

    -om det komplicerade
    anatomiska organet-

  6. 0:32

    -som ger oss människor
    det första av de fem sinnena: Synen.

  7. 0:37

    Intervjuar gör Mattias Österlund,
    journalist på Sveriges Television.

  8. 0:41

    Varför har du skrivit en bok om ögat?

  9. 0:45

    Jag har undervisat hela livet,
    och tycker att det är spännande.

  10. 0:51

    Först inom anatomi
    och sen inom öga och syn.

  11. 0:56

    Det var så roligt att få delge
    och sammanställa kunskapen-

  12. 1:02

    -som jag har tillägnat mig
    när jag har undervisat.

  13. 1:05

    Man lär sig så bra
    när man undervisar.

  14. 1:09

    Då verkade det kul
    att sammanställa det.

  15. 1:13

    Det är grundorsaken: Det var roligt.

  16. 1:15

    Hur började ditt eget intresse
    för ögat?

  17. 1:19

    Jag började egentligen
    med att syssla med anatomi.

  18. 1:26

    Hjärnan och hur den fungerar
    och är uppkopplad.

  19. 1:31

    Det var ryggmärgen som jag tittade på
    i början av min karriär.

  20. 1:36

    Då blir man fascinerad av det.
    Jag var läkare i botten-

  21. 1:42

    -så då ville jag syssla med nåt som
    låg närmare mitt yrke än ren anatomi.

  22. 1:49

    Då blev det ögon, av en slump.

  23. 1:51

    Man kan inte låta bli
    att fascineras av-

  24. 1:56

    -att ögat och synen
    har en så fantastisk...

  25. 2:00

    Ett så fantastiskt nervsystem
    som sköter det här.

  26. 2:06

    Jag tyckte att det var spännande
    på en gång.

  27. 2:09

    -Du har med dig en modell.
    -Ja, jag ska visa hur ögat ser ut.

  28. 2:16

    Det är en omöjlig fråga, men kan du
    visa hur ljuset blir ett synintryck?

  29. 2:23

    Vi kan försöka.
    Det här är ett högeröga.

  30. 2:28

    Det sitter i den här benhålan
    som kallas för ögonhålan, orbital.

  31. 2:33

    Från sidan ser man att det
    finns mer än ögat i ögonhålan.

  32. 2:39

    Det är en massa fett och bindväv.

  33. 2:42

    Det är inte bara luft.
    Benvävnaden skyddar ögat.

  34. 2:46

    Längst fram sitter hornhinnan
    som ljuset går igenom först.

  35. 2:52

    Sen passerar ljuset igenom pupillen,
    den svarta delen.

  36. 2:58

    -Är det bara där ljuset åker igenom?
    -Ja, egentligen.

  37. 3:01

    Lyfter vi på själva skalet
    så ser vi två saker inne i ögat.

  38. 3:07

    Det ena är glaskroppen,
    en gelémassa som håller ögat utspänt.

  39. 3:15

    En viktig struktur
    som ljuset passerar igenom-

  40. 3:20

    -är linsen.

  41. 3:23

    Den delen av ögat bryter ljuset
    tillsammans med hornhinnan-

  42. 3:28

    -och ser till att bilden
    hamnar skarpt längst bak i ögat.

  43. 3:35

    -Man jämför ögat med en kamera.
    -Det stämmer bara halvt.

  44. 3:42

    Vissa har försökt räkna på det här,
    hur många megapixlar ett öga har.

  45. 3:49

    Man brukar prata om megapixlar.
    Det blir en haltande jämförelse.

  46. 3:56

    Ett mänskligt öga har 500 megapixlar.
    Digitalkamerorna ligger i lä.

  47. 4:02

    -Det är långt ifrån en mobil.
    -Ja, väldigt.

  48. 4:06

    Som jag så haltar jämförelsen.
    Ögat fungerar inte på det viset.

  49. 4:14

    Den höga upplösningen där vi
    ser skarpt finns bara på ett ställe.

  50. 4:19

    Det är i gula fläcken, det skarpa
    seendets del längst bak i ögat.

  51. 4:25

    Den delen där vi ser riktigt skarpt
    upptar kanske en grad av synfältet.

  52. 4:32

    Det är en liten, liten del. För att
    se skarpt måste vi flytta på ögat.

  53. 4:39

    Man kan säga att ett öga fungerar
    som en tv-kamera som scannar bilden.

  54. 4:46

    Om man räknar ihop hela scanningen
    blir det ungefär 500 megapixlar.

  55. 4:53

    Seendet tar ju inte slut
    vid näthinnan, det är där det börjar.

  56. 4:59

    Det är en missuppfattning
    att bilden skapas i ögat.

  57. 5:03

    Det är först när den kommer
    till hjärnan som bilden skapas.

  58. 5:08

    Det är många stationer på vägen,
    kan man säga.

  59. 5:13

    Det vi ser med själva näthinnan-

  60. 5:17

    -som där är filmen i ögat,
    den ljuskänsliga delen-

  61. 5:21

    -det kallar vi för en kantdetektor,
    där skiljer man på ljus och mörker.

  62. 5:29

    Rena kontraster i bilden.
    Längre upp i synsystemet-

  63. 5:34

    -när impulserna går via synbanan mot
    hjärnan känner vi igen mer och mer.

  64. 5:40

    Småningom jämför vi med vad vi har
    sett tidigare, metaforer i hjärnan-

  65. 5:47

    -ser vi att det inte bara är kanter
    utan en stol eller bil.

  66. 5:52

    För att se krävs inte bara
    ett bra öga utan också en bra hjärna.

  67. 5:59

    Vi har en hjärna men två ögon.
    Varför?

  68. 6:02

    Många har funderat på det.
    Ganska länge trodde man-

  69. 6:08

    -att man hade två ögon för att ha
    ett i reserv om man skadar sig.

  70. 6:15

    Det visade sig när man gjorde
    neurofysiologiska experiment-

  71. 6:21

    -att många neuron, runt hälften
    av nervcellerna i synhjärnan-

  72. 6:25

    -som reagerade bara på stimulering
    från båda ögonen.

  73. 6:28

    Då förstod man att det var nåt mer
    än bara ett reservöga.

  74. 6:33

    Det har att göra med djupseendet
    att vi har två ögon.

  75. 6:38

    Det är en fördel att ha två om man
    skadar sig, man klarar sig på ett.

  76. 6:43

    De flesta av oss har färgseende.
    Jag kan se att du har...

  77. 6:50

    ...en mörkblå kavaj och...
    Hur funkar färgseendet?

  78. 6:55

    -Vad gör att vi tolkar den lika?
    -Det är en svår fråga.

  79. 7:01

    -Folk som är färgdefekta...
    -Får man inte säga färgblind?

  80. 7:08

    Det ska man inte säga,
    för det är få som är färgblinda.

  81. 7:13

    Det vanliga är att man är färgdefekt,
    man ser inte vissa färger.

  82. 7:19

    Det vanligaste är rött och grönt
    och nyanser av rött och grönt.

  83. 7:24

    Det är så vanligt så att det finns
    hos tjugo procent av alla pojkar.

  84. 7:31

    Det är bundet till den kromosomen.

  85. 7:35

    Hur man uppfattar färg är subjektivt.
    Vi uppfattar det inte likadant.

  86. 7:42

    Vi har svårt att förklara. Hur
    förklarar man hur man ser "rött"?

  87. 7:48

    Det är inte säkert
    att vi ser samma röda färg.

  88. 7:51

    Min son, som är tre år nu,
    sa konsekvent fel på alla färger.

  89. 7:58

    -Sen rättade det till sig.
    -Han lärde sig att vissa färger...

  90. 8:04

    ...alltså vissa våglängder, har ett
    namn. Det tar ett tag att lära sig.

  91. 8:10

    Man får lära sig att komma ihåg det.

  92. 8:13

    När man väl har lärt sig det
    så minns man det.

  93. 8:17

    Gula fläcken pratade du om,
    vad är blinda fläcken?

  94. 8:21

    Den blinda fläcken...
    Vi får ta fram den här igen.

  95. 8:27

    Vi plockar ut glaslinsen. Den är
    som en liten tablett i verkligheten.

  96. 8:35

    Vi tar ut glaskroppen.

  97. 8:37

    Den blinda fläcken
    ligger inne i ögat.

  98. 8:42

    -En del av ögat har inga synceller...
    -Är det den med siffror på?

  99. 8:48

    Det finns en del av näthinnan
    som inte har ljuskänsliga celler.

  100. 8:54

    Det är precis där synnerven går ut.
    Det får inte plats där, kan man säga.

  101. 9:00

    Det är den enkla förklaringen.

  102. 9:03

    Där går synnervstrådarna ut, och där
    finns inte ljuskänsliga celler.

  103. 9:07

    Då säger man att det är en blind
    fläck. Man kan prova själv.

  104. 9:13

    Man kan testa en enkel sak.
    Titta i fjärran med ena ögat.

  105. 9:19

    -Går det att göra här inne också?
    -Ja, precis.

  106. 9:22

    Man håller för ett öga
    och tittar i fjärran och pekar.

  107. 9:28

    Sen håller man kvar blicken
    och för fingret sakta utåt.

  108. 9:32

    Efter 15-20 centimeter
    kommer fingret att försvinna.

  109. 9:38

    Sen för man det längre ut
    och då kommer det tillbaka.

  110. 9:43

    -Har man problem med det?
    -Nej, de sitter olika i bägge ögonen.

  111. 9:48

    De tar ut varandra.

  112. 9:52

    Även om man förlorar synen på ett öga
    märker man inte sin blinda fläck.

  113. 9:59

    Det är intressant. Du lade nog märke
    till att det inte var en svart fläck-

  114. 10:05

    -utan det var bara tomt.

  115. 10:08

    Det är så patienter
    med sjukdomar i synbanan-

  116. 10:14

    -synhjärnan eller i ögat,
    som har defekter i synfältet ser.

  117. 10:21

    De har inte en svart fläck där,
    utan det är bara tomt.

  118. 10:25

    -Fyller man inte i med nåt annat?
    -Jo, med bakgrundsfärgen.

  119. 10:32

    Har du en mörk eller ljus omgivning
    fyller hjärnan i den bakgrunden.

  120. 10:38

    -Gissar den?
    -Den vet resten av synfältets färg...

  121. 10:42

    ...eller kontrast eller ljushet
    och fyller i med samma.

  122. 10:47

    De som har såna här defekter,
    främst de med sjukdomen glaukom-

  123. 10:53

    -som tidigare kallades grön starr-

  124. 10:56

    -märker inte sin synfältsdefekt,
    att de har en fläck i synfältet.

  125. 11:01

    Hjärnan fyller i.
    Fläcken ökar oftast väldigt långsamt.

  126. 11:06

    Då märker man inte ökningen.

  127. 11:09

    -Hur märker de det till slut?
    -I samband med en undersökning.

  128. 11:15

    Ibland märker de det vid en bilolycka
    där de inte såg bilen som kom.

  129. 11:21

    Det var tomt där i deras synfält.

  130. 11:24

    De trodde att de såg,
    men det kom en bil som de inte såg.

  131. 11:29

    Då upptäcker man det
    vid undersökningen efter olyckan.

  132. 11:33

    Det finns väldigt många
    olika slags synfel och synsjukdomar.

  133. 11:38

    Vilka är de vanligaste?

  134. 11:42

    De vanligaste
    är de tre stora folkögonsjukdomarna.

  135. 11:46

    Det är katarakt,
    tidigare kallat grå starr-

  136. 11:51

    -glaukom, tidigare kallat grön starr-

  137. 11:54

    -och det är det som i folkmun
    kallas för gula fläcken-sjukan.

  138. 11:59

    Det är en åldersförändring
    i den gula fläcken-

  139. 12:03

    -det skarpa seendets punkt i ögat.

  140. 12:06

    -Har det att göra med närsynthet?
    -Nej, det drabbar alla typer...

  141. 12:12

    ...både närsynta och långsynta.

  142. 12:14

    Det har att göra med att ljuset
    har fokuserats på den här punkten-

  143. 12:21

    -under många år. Den punkten
    blir lite utsliten med åren.

  144. 12:26

    Vi lever lite för länge.
    Ja, egentligen.

  145. 12:31

    Ögats synceller räcker inte till lika
    länge som övriga kroppen hos vissa.

  146. 12:37

    Inte hos alla,
    vissa har aldrig problem med synen.

  147. 12:41

    Använder vi ögonen annorlunda
    än när ögonen skapades?

  148. 12:47

    Vi är gjorda för att titta
    på långt håll, som jägare.

  149. 12:52

    De senaste hundra åren har vi börjat
    läsa böcker. Det är längre än så-

  150. 12:57

    -men det har blivit var mans egendom
    de senaste hundra åren.

  151. 13:02

    Det är väldigt ofysiologiskt att
    titta på nära håll under lång tid-

  152. 13:08

    -när du läser en bok.

  153. 13:11

    Nu ska vi titta på mobiltelefoner
    för att få information.

  154. 13:16

    Det ställer höga krav på synen.

  155. 13:19

    Det är inte konstigt att folk
    får huvudvärk och synproblem.

  156. 13:25

    Man tycker att det är jobbigt
    att läsa länge.

  157. 13:29

    Blir konsekvensen
    att vi blir sjukare?

  158. 13:33

    Vi får mer besvär.

  159. 13:35

    Vi är inte skapta för att titta på
    små skärmar utan för långt håll.

  160. 13:40

    Den här utvecklingen har gått fort.

  161. 13:44

    Människan har utvecklats
    under flera miljoner år-

  162. 13:49

    -till att bli den vi är i dag.
    Helt plötsligt inför vi nya saker-

  163. 13:54

    -som ställer andra krav
    än under utvecklingen.

  164. 13:58

    Småningom anpassar sig ögonen-

  165. 14:02

    -men det kanske tar tiotusen
    generationer, då är inte vi här.

  166. 14:06

    Då kan vi se på nära håll
    men har problem med nåt annat.

  167. 14:11

    -Vi vet inte vad som händer.
    -Tills dess har vi glasögon.

  168. 14:16

    Hur ska man tänka med läsglasögon...

  169. 14:21

    -...om man börjar se dåligt?
    -Man ska skaffa sig ett par.

  170. 14:26

    -Väntar folk för länge?
    -Du kan inte skada ögonen.

  171. 14:30

    Men du kan få besvär. Glasögon
    har vuxna för sin komforts skull.

  172. 14:37

    För att man ska se bra
    när man behöver det.

  173. 14:41

    Däremot är glasögon i barnaåren
    oerhört viktiga.

  174. 14:46

    Får inte synhjärnan se skarpa bilder
    så utvecklas inte de områdena-

  175. 14:52

    -och då kan man aldrig se skarpt,
    även som vuxen.

  176. 14:55

    Det är en utveckling som sker de
    första levnadsåren upp till tio år.

  177. 15:03

    Då kan synen fortfarande påverkas.

  178. 15:06

    Använder man inte ett öga
    så kan inte hjärnan se på det ögat.

  179. 15:10

    Då blir det ögat synsvagt på sikt.

  180. 15:14

    Om man ser till att båda ögonen
    fungerar upp till tio års ålder-

  181. 15:19

    -kan man inte tappa nåt efter det,
    men innan kan man det.

  182. 15:24

    I Sverige är vi duktiga på att ta
    hand om barn med t.ex. skelning.

  183. 15:30

    -De får bra syn på båda ögonen.
    -En lapp för ögat kan hjälpa.

  184. 15:34

    Lappen rättar inte till en skelning
    utan den finns för att träna-

  185. 15:42

    -det ögat som skelar
    så att man får bra syn.

  186. 15:46

    Man tvingar det ögat.

  187. 15:48

    Har man en skelning på ena ögat
    så får man dubbelseende.

  188. 15:52

    Det lilla barnet undertrycker bilden
    från det ena ögat-

  189. 15:58

    -för att slippa dubbelseendet,
    och då utvecklas bara ena ögat.

  190. 16:04

    Ögat skadas egentligen inte
    utan synhjärnan.

  191. 16:09

    -Det är upp till tio år, alltså.
    -Ja. Om du börjar skela som vuxen...

  192. 16:15

    ...vilket kan bero på
    en neurologisk sjukdom-

  193. 16:21

    -förstör du inte nåt i synhjärnan.
    Rättar man till det efter nåt år-

  194. 16:27

    -har man kvar båda ögonens syn.
    Ett barn kan tappa synen fort.

  195. 16:33

    Det är viktigt att komma ihåg.

  196. 16:35

    Vi var inne på glasögonen.
    Läsglasögon kan man köpa överallt.

  197. 16:40

    -Kan man lita på de läsglasen?
    -Det har pratats om det.

  198. 16:44

    Skulle du köpa såna på macken?

  199. 16:48

    Jag har faktiskt gjort det
    rätt mycket.

  200. 16:52

    Man ska tänka på några saker.

  201. 16:57

    Glasen i de billiga läsglasögonen
    har blivit bättre. De är i plast.

  202. 17:04

    De har blivit bättre och bättre.
    Det är ingen fara att använda dem.

  203. 17:09

    Men det kan ställa till problem
    vid två tillfällen.

  204. 17:13

    Det ena är att man kanske inte har
    samma synfel på båda ögonen.

  205. 17:18

    Då passar de kanske inte.

  206. 17:20

    Då gör de inte så stor nytta,
    de gör nytta för ett öga.

  207. 17:24

    -Men de skadar inte det andra?
    -Nej, men det kan vara obehagligt.

  208. 17:30

    Man ser bara skarpt med ett öga.

  209. 17:32

    Det andra är att alla människor
    är inte skapta-

  210. 17:38

    -med samma avstånd mellan ögonen.

  211. 17:41

    Glasögonen har bara ett avstånd.

  212. 17:44

    Det gör att om man har tätt mellan
    ögonen passar inte glasögonen-

  213. 17:51

    -eller om ögonen sitter glest.

  214. 17:54

    Det är inte skadligt men jobbigt.

  215. 17:57

    Om man ska läsa länge är det inte
    behagligt.

  216. 18:01

    Bäst synkomfort får man med ett par
    glasögon som provats ut hos optiker.

  217. 18:07

    I enklare fall om man har
    samma syn på båda ögonen-

  218. 18:11

    -och ett normalt avstånd
    mellan ögonen så funkar de rätt bra.

  219. 18:16

    De blir hyggliga.

  220. 18:18

    Solglasögon
    använder även många som ser bra.

  221. 18:23

    -Vad ska man tänka på med dem?
    -För tjugo-tjugofem år sedan...

  222. 18:30

    ...såldes det många solglasögon
    utan UV-ljusskydd.

  223. 18:35

    UV-ljuset är skadligt för ögat.

  224. 18:38

    -På vilket sätt?
    -Det kan ge katarakt, grå starr.

  225. 18:42

    Dels kan det ge skador på näthinnan
    så att man får åldersförändringar.

  226. 18:47

    De solglasögonen som såldes
    som inte hade UV-skydd-

  227. 18:52

    -hade en omvänd effekt,
    kan man säga.

  228. 18:56

    Genom att man med solglasögonen
    mörkade ned det vanliga ljuset-

  229. 19:02

    -så fick man en större pupill.
    Den regleras efter ljuset.

  230. 19:07

    Pupillen släppte in mer UV-ljus,
    så solglasögonen gjorde skada.

  231. 19:14

    Det var behagligt
    men kunde ge skador.

  232. 19:17

    -Spelar färgen någon roll?
    -Egentligen inte.

  233. 19:20

    Man har pratat om att blå glasögon
    inte skulle vara bra.

  234. 19:25

    De släpper in mer blått ljus
    vilket då skulle vara skadligt.

  235. 19:30

    Men det är inte så stor skillnad.

  236. 19:34

    Moderna solglasögon
    innehåller ett UV-ljusfilter.

  237. 19:39

    Därför finns i dag inte risken
    för att skadas av solglasögonen.

  238. 19:44

    Man rekommenderar solglasögon.
    Även barn ska ha dem.

  239. 19:48

    De ska ha sina ögon en lång tid.

  240. 19:52

    Därför ska man skydda dem.

  241. 19:55

    Du har varit ögonläkare i 25 år.
    Vad har förändrats under den tiden?

  242. 20:02

    Många saker. Jag vill ta utvecklingen
    ännu lite längre bak i tiden.

  243. 20:08

    Det har hänt många saker
    i ögonbranschen som är spännande.

  244. 20:14

    Laserbehandlingar inom medicin
    var ögonbranschen först med.

  245. 20:18

    Det är längre tillbaka i tiden,
    på 1940-talet.

  246. 20:27

    Även behandling mot virussjukdomar
    startade inom ögonbranschen.

  247. 20:33

    Där kunde man först behandla såna.
    Förkylningsvirus kan man inte bota.

  248. 20:40

    Men virussjukdomar i ögat
    har man kunnat behandla länge.

  249. 20:45

    En fascinerande sak
    är vad som har hänt-

  250. 20:50

    -inom kataraktkirurgin
    där man för fyrtio-femtio år sen-

  251. 20:56

    -var sängliggande i flera dagar
    efter operationen.

  252. 21:00

    Gärna med dubbelförband för ögonen,
    de fick inte användas.

  253. 21:05

    Man fick inte tugga knäckebröd
    för då skakade huvudet.

  254. 21:09

    Nu är operationen tjugo minuter lång,
    man ser bra direkt efteråt.

  255. 21:15

    En fantastisk utveckling.

  256. 21:17

    Jag glömde en fråga om anatomi.
    Vi rör ögonen hela tiden-

  257. 21:22

    -varför blir vi då inte snurriga?
    Vet du svaret på det?

  258. 21:28

    Ja, egentligen gör jag det.
    En sak som är viktig att tänka på-

  259. 21:33

    -är att vi rör ögonen hela tiden.

  260. 21:35

    Vi pratade om en tv-kamera
    som en metafor för ögat.

  261. 21:42

    Man ska komma ihåg att ögat rör sig
    när vi rör oss.

  262. 21:46

    Om vi har ett litet område
    i vårt synfält-

  263. 21:51

    -som omfattar en grad,
    som att titta igenom ett sugrör...

  264. 21:55

    -Det är bara där det är helt skarpt.
    -Ja, precis.

  265. 21:59

    Det innebär att om vi hoppar
    eller bara går-

  266. 22:04

    -så hoppar den punkten runt om vi
    inte har ett stabiliserande system.

  267. 22:10

    Det systemet är innerörat.

  268. 22:12

    Innerörat känner av
    att vi rör huvudet och kroppen.

  269. 22:16

    Då kompenseras det med ögonrörelser
    så att blicken förblir fäst.

  270. 22:22

    -Är det balanssinnet?
    -Ja, det hör ihop med ögat.

  271. 22:26

    Det är tätt ihopkopplat. Jag hade
    en patient för några år sedan.

  272. 22:32

    Hon hade fått balanssinnet utslaget
    för att hon hade en hemsk yrsel.

  273. 22:39

    Då kan man slå ut balansorganet
    med en kemisk process.

  274. 22:44

    Hon blev av med balansorganet,
    så hon hade svårt att gå.

  275. 22:50

    Hon tyckte att det var skönt
    men hade problem när hon såg på tv.

  276. 22:55

    Tv:n hoppade hela tiden nämligen.

  277. 22:59

    Vi förstod att när hon sitter hemma
    och tittar på tv-

  278. 23:06

    -så andas hon, och då åker man
    lite uppåt och nedåt.

  279. 23:11

    Det kompenseras med ögonrörelser.
    Likadant när hjärtat slår.

  280. 23:17

    Det syns inte när man sitter så här,
    men man gör en liten rörelse.

  281. 23:22

    Det kompenserar hela tiden
    med ögonrörelser.

  282. 23:27

    Kan du fortfarande bli så där
    att du undrar hur det funkar?

  283. 23:32

    Ja, och fascinerad när man
    börjar förstå varför det funkar.

  284. 23:38

    Att det fungerar på det sättet.
    Den här reflexen som vi pratar om-

  285. 23:43

    -är det snabbaste vi har i kroppen.

  286. 23:45

    Från det att du fäster blicken
    på en punkt och vrider på huvudet-

  287. 23:51

    -tills ögonen vrids åt motsatt håll
    tar det femtontusendels sekunder.

  288. 23:58

    Det finns ingen annan reflex
    eller reaktion som är så snabb.

  289. 24:03

    Du har ett roligt kapitel i boken
    om djurs seende.

  290. 24:08

    När man pratar om skarp syn
    undrar man om rovfåglar.

  291. 24:13

    -Hur får örnen så bra syn?
    -Det är flera faktorer.

  292. 24:17

    Dels har rovfåglar ofta
    tätare packade synceller.

  293. 24:24

    Det gör att de får in fler synceller
    på samma område.

  294. 24:28

    -Då kan man upplösa...
    -Är det fler megapixlar?

  295. 24:32

    Fler megapixlar
    inom ett visst område.

  296. 24:36

    Dessutom har de antagligen
    nån annan form av kontroll-

  297. 24:43

    -som kanske höjer
    synskärpan ytterligare.

  298. 24:46

    Det som de inte har
    om man tittar på t.ex. en uggla-

  299. 24:52

    -så har den inte mycket ögonrörelser
    utan rör huvudet i stället.

  300. 24:57

    Desto mer, ja.
    Den använder det på olika sätt.

  301. 25:02

    Ugglor rör huvudet fram och tillbaka
    och rullar med det.

  302. 25:07

    Det är ett sätt att bedöma avstånd
    till bytet.

  303. 25:10

    Genom att flytta huvudet i sidled-

  304. 25:14

    -ser man föremålet man tittar på
    från två vinklar.

  305. 25:18

    Då räknar synhjärnan ut avståndet.

  306. 25:22

    Då vet man om det är värt
    att jaga sorken.

  307. 25:26

    Fiskar ska ju se under vattnet,
    hur gör de?

  308. 25:31

    Deras ögon ser ganska lika ut,
    de är lite annorlunda konstruerade.

  309. 25:36

    De har ett problem.
    Vi är ju omgivna av luft.

  310. 25:42

    Sen har vi vätska inne i ögat.

  311. 25:46

    De är omgivna av vatten så det blir
    ett annat brytningsförhållande.

  312. 25:51

    En del fiskar, t.ex. fyrögonfisken-

  313. 25:55

    -som har ett öga med två öppningar:

  314. 25:58

    En öppning
    för att titta upp genom vattenytan-

  315. 26:03

    -och en för att titta ned
    under vattnet.

  316. 26:06

    Man kan undra hur de uppfattar bilden
    och vad de ser egentligen.

  317. 26:13

    Spindlar och en del insekter
    har åtta ögon längs med kroppen.

  318. 26:18

    Hur upplever de sin bild?

  319. 26:22

    Det vet vi inte heller.

  320. 26:24

    En annan sak med ögonen är tårar.
    Varför gråter vi?

  321. 26:31

    För att vi är ledsna...

  322. 26:35

    -Man vet inte.
    -Spädbarn gråter inte.

  323. 26:38

    Det har sin förklaring.
    De har inga tårar i början-

  324. 26:41

    -för att deras tårkörtlar
    inte har fått nervförsörjning än.

  325. 26:45

    Nerverna till tårkörteln växer ut
    de första levnadsmånaderna.

  326. 26:50

    Det är när nerven träffar tårkörteln
    som den börjar producera tårar.

  327. 26:56

    Varför vi egentligen utsöndrar tårar
    när vi är ledsna och glada...

  328. 27:03

    Det är svårt att förklara.

  329. 27:06

    Vi kan ju få tårar
    när vi är riktigt glada.

  330. 27:10

    Varför just den effekten kommer,
    varför inte nåt annat...

  331. 27:15

    Fungerar tårproduktionen sen,
    har vi lika mycket tårar hela livet?

  332. 27:21

    Ja, i princip. Det är väldigt vanligt
    när man åldras-

  333. 27:26

    -att man har för mycket
    eller för lite tårar.

  334. 27:30

    Det har många patienter hos oss.

  335. 27:33

    Tårarna fungerar som ett skydd
    mot främmande föremål-

  336. 27:37

    -och främmande bakterier och virus
    som sköljs bort av tårarna.

  337. 27:42

    Om du väljer en läsare till din bok,
    vem är det?

  338. 27:48

    Jag skulle välja unga personer.

  339. 27:52

    Studenter som skulle läsa det här
    och bli fascinerade av synsystemet.

  340. 27:58

    Så att vi får fler personer
    som forskar om det.

  341. 28:01

    Ett otroligt spännande ämne.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jan Ygge

Produktionsår:
2011
Längd:
28:05
Tillgängligt till:

I "Ögat och synen" beskriver professorn och ögonläkaren Jan Ygge det sinnrika ögat och hur synen kan förändras under livet - från spädbarnets första blickar till de äldres grumlade linser, närsyntheten hos skolbarn och de medelålders behov av läsglasögon. Vad ska man tänka på vid val av glasögon, och vad kan optiken göra för våra unika ögon? Intervjuare: Mattias Österlund.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Övrigt
Nyckelord:
Medicin, Oftalmologi, Syn, Ögat, Ögon, Ögonsjukdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Battery Man - vän med elektricitet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
53:44
TVBattery Man - vän med elektricitet

Battery Man - vän med elektricitet

”Den elektriske mannen” Biba Struja klarar flera tusen volt genom kroppen. Han steker en varmkorv mellan händerna på några sekunder. Hur är detta möjligt? Är Struja en illusionist eller en äkta superhjälte?

Barnaministeriet Dokumentär: Jag ville inte leva
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
51:17
RadioBarnaministeriet Dokumentär

Jag ville inte leva

De senaste fyra åren har artonåriga Linnea mått väldigt dåligt. Hon har haft mycket höga krav på sig själv och försökt ta sitt liv två gånger. Nu går hon på gymnasiet och mår bättre. Vissa dagar känns det fortfarande tungt, men nu tror Linnea att allt kommer att bli bättre.