TV

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken tittar närmare på de senaste 50 årens musikhistoria genom att analysera låtarna som betytt mest för utvecklingen. Den musikaliska spännvidden är stor; progressiv rock, punk, techno och pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett nytt land eller stad i världen och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Vi åker till exempel till New York för att träffa folket bakom den viktigaste discolåten, till Detroit för att analysera Motown-soundet och till Tyskland för att hänga med männen som skapade krautrocken. Fokus ligger på själva musiken. Hur är låten uppbyggd? Vad är det i musiken som ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den gengrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till senaste programmet

Spela/Pausa Låtarna som förändrade musiken: London
  1. 0:12

    Under åtta veckor har
    jag korsat två kontinenter-

  2. 0:16

    -och letat igenom 50 års
    pop- och rockhistoria-

  3. 0:20

    -i jakten på låtarna
    som förändrade musiken.

  4. 0:23

    Resan har nått sin slutdestination.

  5. 0:26

    Om man letar efter betydelsefull
    popmusik är det en värdig finalstad.

  6. 0:36

    Vissa platser här är så självklara
    vallfärdsorter för musikintresserade-

  7. 0:42

    -att de inte behöver
    nån närmare presentation.

  8. 0:45

    Som det här klassiska övergångs-
    stället eller den här telefonkiosken.

  9. 0:53

    Vi är förstås i London.

  10. 0:55

    Som vi ska se i detta sista program
    så finns det många viktiga personer-

  11. 1:01

    -platser och händelser härifrån
    som format musikhistorien.

  12. 1:25

    En av låtarna i kväll förändrade
    rockmusikens ljudbild över en natt.

  13. 1:30

    Jag skar i konen. Det gav
    det där aggressiva, raspiga ljudet.

  14. 1:37

    En annan startade 80-talets
    stora syntpopvåg.

  15. 1:41

    Vi slog bara på den,
    och jag tryckte på en tangent.

  16. 1:46

    Hela rummet skakade, och jag tänkte:
    "Herrejesus, det var inte illa!"

  17. 1:51

    Den tredje bröt mot populärmusikens
    mest grundläggande regler.

  18. 1:56

    Jag ger den en otrendig titel.

  19. 2:00

    Om den dessutom går i femtakt
    blir det garanterat aldrig en hit.

  20. 2:34

    En av de mindre välkända platserna
    i musik-London är kanske den här.

  21. 2:38

    Skivbolaget Island
    spelade en avgörande roll-

  22. 2:42

    -för att popularisera
    västindisk musik.

  23. 2:48

    Musik med baktakt hade nått
    Europa tidigare, i form av skamusik.

  24. 2:54

    Millie Small toppade listorna
    med "My Boy Lollipop" redan 1964.

  25. 2:59

    Men först med Bob Marley blev
    jamaicansk musik riktigt etablerad.

  26. 3:10

    "Stir It Up" fick världen
    att öppna ögonen för reggaen-

  27. 3:14

    -en långsammare
    vidareutveckling av skamusiken.

  28. 3:19

    Om London var navet
    för 70-talets spridning av reggae-

  29. 3:23

    -blev staden ännu viktigare
    för 80-talets stora trend: syntpopen.

  30. 3:32

    Startskottet för genren kan spåras
    till en lite slumpartad händelse-

  31. 3:38

    -i det larmiga 70-talets sista år.

  32. 3:44

    Det dröjde innan synten accepterades
    som ett riktigt instrument.

  33. 3:50

    Queen brukade alltid skriva
    på sina album: "Inga synthesizers".

  34. 3:56

    Som om det var nåt fult.
    "Usch, det är inte riktig musik."

  35. 4:09

    Den här mannen heter Gary Numan.

  36. 4:11

    Han bor i ett illrosa hus
    utanför London med sin familj-

  37. 4:15

    -två hundar, lite höns och några får.

  38. 4:21

    Det har gått mer än 30 år sen han
    gick i täten för en ny musikgenre-

  39. 4:26

    -nämligen syntpopen.

  40. 4:29

    Enligt honom själv tack vare
    en slump och med lite hjälp utifrån.

  41. 4:38

    När han började med musik
    var det punk som gällde.

  42. 4:42

    Jag ville inte
    vara med i ett punkband.

  43. 4:45

    Jag startade det bara för att
    alla bolag ville ha punkband.

  44. 4:51

    Jag ville inte att mitt band
    skulle dö med punken.

  45. 4:57

    Men jag visste inte vad jag ville,
    så jag flöt bara med-

  46. 5:01

    -och väntade på en bra idé,
    som inte kom!

  47. 5:10

    Punken var till stora delar politisk-

  48. 5:13

    -i ett England tyngt av arbetslöshet
    och raskravaller.

  49. 5:16

    En protest mot hur samhället såg ut-

  50. 5:19

    -men också en musikrörelse
    som handlade om att alla kan.

  51. 5:25

    Gary och hans band Tubeway Army
    hade släppt sin debutskiva 1978.

  52. 5:31

    När de skulle göra uppföljaren blev
    det inte ytterligare ett punkalbum.

  53. 5:36

    Ödet ville annorlunda.
    I studion stod en kvarglömd Minimoog-

  54. 5:42

    -och i och med den
    skapades plötsligt musikhistoria.

  55. 5:53

    Jag visste inte alls hur de funkade.

  56. 5:57

    Vi slog på den,
    och jag tryckte på en tangent.

  57. 6:01

    Det lät fantastiskt. Ett jättelikt
    ljud. Hela rummet skakade!

  58. 6:06

    Jag tänkte: "Det var inte illa!"

  59. 6:10

    Jag hade 10-12 punklåtar
    som gick så här på gitarren.

  60. 6:17

    Så jag tog synten,
    med det här bra ljudet-

  61. 6:22

    -och de lät likadant på synten.
    Det var ingen jätteförvandling-

  62. 6:27

    -men de blev
    pseudoelektroniska punklåtar.

  63. 6:37

    Syntar hade förstås
    använts tidigare.

  64. 6:40

    Det tyska bandet Kraftwerk var inte
    bara inflytelserika musikaliskt-

  65. 6:45

    -utan även estetiskt, med sina
    maskinliknande frontfigurer-

  66. 6:49

    -och inget onödigt flirtande
    med publiken.

  67. 6:54

    Men deras musik fick aldrig riktigt
    kommersiell spridning.

  68. 6:58

    Men en ung man från London som
    knappt kunde hantera instrumentet-

  69. 7:03

    -tog syntmusiken till första plats.

  70. 7:06

    På plats nummer ett: "Are 'Friends'
    Electric?" med Tubeway Army.

  71. 7:12

    Tubeway Armys "Are 'Friends'
    Electric?" blev överraskande en hit.

  72. 7:16

    Enligt Numan själv var det ren tur
    vid två tillfällen.

  73. 7:21

    Först när en skivbolagsperson beslöt
    att släppa singeln som bildskiva.

  74. 7:28

    Den andra lyckliga slumpen var-

  75. 7:32

    -att Top of the Pops hade nåt
    som de bara gjorde en kort period.

  76. 7:37

    De hade bubblare som inte låg
    på listan men hade utmärkt sig.

  77. 7:44

    BBC valde Tubeway Army för att
    namnet lät bättre än Simple Minds.

  78. 7:50

    Det var bara tur. Så två personer
    som jag aldrig har träffat-

  79. 7:57

    -gjorde mig till kändis.

  80. 8:08

    Gary Numans första möte med synten
    den där lyckosamma dagen-

  81. 8:12

    -förändrade hans karriär totalt.

  82. 8:15

    En dag med synten
    räckte för att jag skulle inse-

  83. 8:20

    -att det var det jag ville ägna
    min musikkarriär åt.

  84. 8:25

    Jag älskade den
    och såg en oerhörd potential.

  85. 8:33

    Det handlade mer om att skapa ljud
    än om musikalisk förmåga.

  86. 8:39

    Minimoogen
    som Numan började spela på-

  87. 8:43

    -uppfanns av Robert Moog
    och kom i produktion redan 1970.

  88. 8:47

    Innan dess var syntarna stora,
    ömtåliga och otympliga-

  89. 8:52

    -och lämpade sig inte
    för livespelningar.

  90. 8:55

    Dessutom var de svårhanterliga
    med sina kablar-

  91. 8:59

    -som kopplades mellan modulerna
    som syntarna var uppbyggda av.

  92. 9:07

    Men minimoogen var kompakt-

  93. 9:10

    -och innehöll ändå de viktigaste
    delarna från en modulär synt.

  94. 9:14

    Den förändrade förutsättningarna
    för musiker-

  95. 9:17

    -som ville involvera elektroniska
    ljud i sin musik.

  96. 9:24

    Kraftwerk använde minimoogen
    redan på albumet "Autobahn" 1974-

  97. 9:32

    -och Devo använde den i stor
    omfattning på sina tre första skivor.

  98. 9:45

    Den lät som nåt från en annan värld.

  99. 9:48

    Syntar hade inte använts
    särskilt mycket i popmusik än.

  100. 9:54

    Innan dess fanns de
    i mer experimentell musik-

  101. 10:00

    -som Can, Neu! och D.A.F.,
    eller väldigt hård musik.

  102. 10:06

    Och här kom Ultravox,
    Human League, Gary och några till-

  103. 10:13

    -och gjorde det till pop. Sen gick
    Depeche Mode och OMD vidare.

  104. 10:27

    Numans framträdande
    på Top of the Pops-

  105. 10:30

    -och låtens placering på topplistorna
    var som att öppna en fördämning.

  106. 10:36

    Plötsligt kom det syntpop ur var och
    varannan högtalare och tv-apparat-

  107. 10:42

    -och den ursprungliga estetiken
    med maskininspirerade artister-

  108. 10:46

    -fick sällskap av grupper som
    Ultravox, Yazoo och Soft Cell-

  109. 10:51

    -som musikaliskt sett var
    mer känslofyllda och romantiska.

  110. 10:56

    Många säger att jag
    var den som startade alltihop-

  111. 11:00

    -men det var jag inte. Jag hade
    den första hiten, men det var tur.

  112. 11:26

    I raden av märkliga händelser
    som skapat nya ljudbilder-

  113. 11:30

    -finns det en
    som är viktigare än andra.

  114. 11:34

    Den inträffade för nästan 50 år sen-

  115. 11:37

    -och jag ska träffa
    mannen bakom historien.

  116. 11:45

    Distorsion,
    det spruckna och skitiga ljud-

  117. 11:49

    -som på många sätt definierar
    rocken hade förekommit tidigare.

  118. 11:55

    Den amerikanske 50-talsgitarristen
    Link Wray var pionjär.

  119. 12:12

    Men först med Dave Davies
    och en låt från 1964-

  120. 12:16

    -tog distad gitarr
    en ordinarie plats i rocken.

  121. 12:19

    Publiken blev som tokig. De
    hade aldrig hört en sån dist förut.

  122. 12:24

    Det var helt nytt.

  123. 12:37

    Josefin!

  124. 12:40

    Hejsan! Trevligt att träffas!

  125. 12:44

    -Hur står det till?
    -Bara bra!

  126. 12:48

    Bröderna Ray och Dave Davies
    och de andra i Kinks-

  127. 12:52

    -hade i början svårt att hitta
    ett eget uttryck.

  128. 12:56

    De två första singlarna
    floppade rejält.

  129. 13:07

    Vårt första kontrakt
    var med Pye Records.

  130. 13:10

    Vi var så glada för det,
    för där låg The Searchers-

  131. 13:16

    -och dem älskade vi.

  132. 13:19

    Vi skrev några låtar,
    som "You Still Want Me".

  133. 13:23

    Vi försökte hitta vår riktning.

  134. 13:27

    Kinks tredje singel
    måste bli en succé-

  135. 13:31

    -annars skulle kontraktet rivas.

  136. 13:34

    Och en hit fick de.

  137. 13:44

    "You Really Got Me"
    släpptes i augusti 1964-

  138. 13:48

    -och toppade singellistorna
    månaden efter.

  139. 13:57

    Den innehöll inte bara ett av
    rockhistoriens mest klassiska riff-

  140. 14:02

    -utan en helt ny ljudbild, skapad av
    bandets leadgitarrist Dave Davies-

  141. 14:06

    -bara 15 år gammal.

  142. 14:16

    Vid den här tiden associerades pop
    med rena och klara gitarrljud-

  143. 14:22

    -ofta uppmjukat med delay och reverb.

  144. 14:25

    Tidigare lät det...

  145. 14:29

    Ett rent ljud.

  146. 14:33

    Fint, men för fint.

  147. 14:39

    På "You Really Got Me"
    hörs direkt nåt helt annat:

  148. 14:43

    Ett hårt, sprucket gitarrljud.

  149. 14:46

    Ett sound som skulle komma att
    dominera rockmusikens ljudbild.

  150. 14:53

    Ljudteknikerna avskydde det.

  151. 14:57

    Jag inleder ju låten,
    och man hörde det här ljudet-

  152. 15:02

    -innan låten började.

  153. 15:06

    De fick klippa av bandet i början-

  154. 15:10

    -vilket fick riffet att låta bättre.

  155. 15:19

    Det gör så att det första ackordet-

  156. 15:24

    -låter mer stackato.

  157. 15:27

    Hur gitarrljudet kom till har blivit
    en del av rockens skapelseberättelse.

  158. 15:35

    Jag kom hem en dag
    och var arg och ledsen.

  159. 15:39

    Jag vände på stärkaren. Jag skar
    sönder konen hela vägen runt.

  160. 15:45

    Den var uppskuren
    men fortfarande hel.

  161. 15:51

    Det gav det där fuzziga, fräcka,
    aggressiva, raspiga ljudet.

  162. 15:57

    Så i stället för att det lät så här-

  163. 16:02

    -började det låta så här.

  164. 16:07

    Det var inte en självklarhet
    att ha med det på skivan.

  165. 16:12

    Det här var nåt varken ljudteknikern
    eller producenten hade hört förut.

  166. 16:17

    Shel Talmy blev vår producent-

  167. 16:22

    -men i början visste han ingenting.
    Han älskade Phil Spector.

  168. 16:27

    Han ville bli en ny Phil Spector.

  169. 16:30

    Allting ekade och man
    hörde inte gitarren ordentligt.

  170. 16:35

    Mitt gitarrljud blev mindre
    och ekot blev större.

  171. 16:41

    Vi ville att det skulle låta
    som när vi repade.

  172. 16:46

    Det var vad vi ville.

  173. 16:48

    Vi så gott som lämnade studion.

  174. 16:57

    Den nya ljudbilden blev stilbildande
    i samma stund den nådde publiken.

  175. 17:01

    Publiken blev som tokig.
    De hade aldrig hört en sån dist-

  176. 17:06

    -eller en sån volym.
    Det var helt nytt.

  177. 17:13

    Med disten fick gitarrister
    helt nya uttrycksmöjligheter.

  178. 17:19

    Det är mer sjungande än utan dist,
    och folk gjorde det till sin stil.

  179. 17:31

    Jeff Beck, Jimi Hendrix och Pete
    Townsend gjorde det till sitt ljud-

  180. 17:37

    -så att de kunde dra ut på tonerna.

  181. 17:44

    Även sättet att kompa
    förändrades med disten.

  182. 17:48

    Det blev för grötigt med ackordens
    alla toner. Tersen skalades bort-

  183. 17:53

    -och plötsligt hade
    powerackordets guldålder startat.

  184. 17:58

    Powerackordet
    är bara de här tre tonerna.

  185. 18:03

    Det finns ingen ters, vilket är det
    som gör det till dur eller moll.

  186. 18:10

    Utan det får man ett större ackord,
    som är lätt att dista.

  187. 18:19

    Gitarriff, distorsion och power
    chords blev grundstenarna-

  188. 18:24

    -i den hårdrocksgenre
    som växte fram de kommande åren.

  189. 18:28

    "You Really Got Me" har kallats
    den första heavy metal-låten.

  190. 18:42

    När Keith Richards använder
    en fuzzbox på "Satisfaction" 1965-

  191. 18:48

    -exploderar försäljningen
    av dist på burk.

  192. 18:51

    Sen dess är en distpedal det första
    tillbehöret för nyblivna gitarrister.

  193. 18:57

    Det gav många chansen
    att starta band.

  194. 19:01

    Med dist är det lätt. Det fick folk
    att inse vad som är möjligt.

  195. 19:06

    Kanske hade den distade
    revolutionen låtit vänta på sig-

  196. 19:10

    -om inte Kinks för nästan 50 år sen
    experimenterat fram nåt helt nytt.

  197. 19:17

    Vad hade hänt
    om den inte hade blivit en hit?

  198. 19:21

    Skivbolaget var redo att dumpa oss.

  199. 19:31

    Åren efter "You Really Got Me"
    exploderade experimentlustan-

  200. 19:37

    -inom pop och rockmusiken,
    inte minst här i London.

  201. 19:47

    Hit flyttade Jimi Hendrix,
    först att använda wah-wah på skiva.

  202. 19:51

    Och här fanns även Beatles,
    som hela tiden utforskade ny mark.

  203. 19:55

    På "A Day in the Life" adderade de
    symfoniorkester till popen.

  204. 20:03

    Och "Norwegian Wood", med sin sitar-

  205. 20:07

    -anses vara
    den första världsmusiklåten.

  206. 20:14

    Det sena 60-talets experimentlusta
    nådde på nåt vis sin kulmen-

  207. 20:19

    -när ett band med udda instrument-

  208. 20:22

    -och en märklig blandning av jazz,
    rock och folkmusik intog scenen.

  209. 20:28

    1969 fick bandet
    helt oväntat en hit-

  210. 20:32

    -med en låt som bröt mot
    en av rockens grundlagar:

  211. 20:37

    Att det ska vara fyra slag i takten.

  212. 20:42

    "Den där flöjten!", sa jag
    och pekade på väggen-

  213. 20:46

    -i en musikaffär.
    Jag vet inte varför.

  214. 20:49

    Jethro Tull var mer än ett band.
    De var nästan som en orkester-

  215. 20:55

    -och Ian Anderson var dirigenten.

  216. 21:01

    Förlåt mig, jag ska ju förstås
    stå på ett ben!

  217. 21:11

    En av de mest experimentella
    stilriktningarna inom populärmusiken-

  218. 21:15

    -är den progressiva rocken,
    en genre med riktigt högt i tak.

  219. 21:21

    Det handlade om att göra
    sånt som inte gjorts tidigare.

  220. 21:32

    Grunden lades med Frank Zappas
    "Freak Out" från 1966-

  221. 21:36

    -och Beatles "Sgt. Pepper" från 1967.

  222. 21:42

    Men det är egentligen först 1969
    som genren exploderar.

  223. 21:47

    Progressiva grupper som Yes
    och King Crimson ser dagens ljus.

  224. 21:58

    Det gör också Jethro Tull.

  225. 22:02

    Jethro Tull började redan i och med
    den andra plattan "Stand Up"-

  226. 22:08

    -spela mer progressiv musik.

  227. 22:11

    Vi hade andra influenser
    än bara blues och rock.

  228. 22:17

    Klassisk musik, folkmusik,
    asiatisk musik, medelhavsmusik...

  229. 22:31

    I den stora vågen av progressiv rock
    under 60-talets sista år-

  230. 22:37

    -var Jethro Tull en udda fågel.

  231. 22:40

    Det som stack ut mest var
    Ian Andersons huvudinstrument.

  232. 22:47

    Jag köpte en elgitarr och lekte
    med den i några år som skolpojke.

  233. 22:52

    Sen hörde jag Eric Clapton, så jag
    fick hitta nåt annat instrument-

  234. 22:58

    -helst nåt som Clapton
    inte kunde spela, och det blev flöjt.

  235. 23:05

    Våren 1969 försöker Jethro Tull slå
    sig in på den amerikanska marknaden.

  236. 23:12

    Turnén varar i flera månader
    och bandets manager Terry Ellis-

  237. 23:17

    -oroar sig för att
    hemmapublikens intresse ska svalna.

  238. 23:24

    Han sa: "Kan du skriva en hitsingel
    som vi kan släppa?"

  239. 23:29

    Jag sa: "Javisst, jag går upp
    på rummet och skriver en hit."

  240. 23:36

    Jag skojade bara.

  241. 23:39

    Jag ville reta honom och göra nåt
    som inte var det minsta kommersiellt.

  242. 23:46

    Så på ett hotellrum i Boston satte
    sig Ian Anderson-

  243. 23:50

    -för att skriva en låt som blev
    Jethro Tulls första stora hit:

  244. 23:55

    "Living in the Past".

  245. 24:13

    Men låtens uppbyggnad gick emot alla
    regler för hur en hitlåt ska skrivas.

  246. 24:19

    Jag tänkte mig nåt i femtakt,
    med en titel-

  247. 24:23

    -som var så otrendig som möjligt:
    "Living in the Past".

  248. 24:29

    Ihop med femtakt blir det
    garanterat aldrig en hit.

  249. 24:38

    Eftersom det var en singel väntade
    jag mig inte alls femtakt.

  250. 24:43

    Till det som Ian skrev måste jag
    komma på nåt lite annorlunda.

  251. 24:49

    Jag visste inte vad jag skulle göra,
    så jag bluffade.

  252. 24:53

    Jag satt på hotellrummet,
    och jag kom nog på flöjtriffet först.

  253. 25:03

    Ett, två, tre, fyr, fem,
    ett, två, tre, fyr, fem.

  254. 25:19

    Sen tänkte jag
    att jag skulle lägga en stämma.

  255. 25:38

    En annan viktig aspekt
    av bandet och låten-

  256. 25:42

    -var att de ville och kunde använda
    olika taktarter-

  257. 25:46

    -som tretakt eller femtakt.

  258. 25:49

    Det var normalt inom jazzen-

  259. 25:52

    -men den gjorde deras musik
    mer rytmisk.

  260. 25:56

    Låten blev en hit, nåt som visade
    att rock inte behövde gå i fyrtakt.

  261. 26:02

    Experimentella taktarter-

  262. 26:05

    -blev en av den progressiva rockens
    tydligaste signum under 70-talet.

  263. 26:10

    Emerson, Lake and Palmer var ett av
    banden som utforskade möjligheterna.

  264. 26:16

    Och kanadensarna i Rush bytte taktart
    som andra byter skjorta.

  265. 26:24

    Och så Pink Floyd förstås
    med "Money" i sju fjärdedelar.

  266. 26:38

    De var aldrig rytmiskt begränsade.

  267. 26:41

    Trummisen fick kämpa med
    olika taktarter och fraseringar.

  268. 26:45

    Lite som ett jazzband. Man måste vara
    duktig för att spela i Jethro Tull.

  269. 26:52

    Att vara en begåvad musiker var en
    stor del av den progressiva rocken.

  270. 26:56

    Att visa det länge blev ytterligare
    ett sätt att experimentera.

  271. 27:00

    Låtlängder på 10-20 minuter
    var inte ovanligt.

  272. 27:06

    Jethro Tull, värst även här,
    gör 1972 albumet "Thick as a Brick"-

  273. 27:12

    -som består av en enda låt,
    43 minuter lång.

  274. 27:17

    De alltmer extrema experimenten blir
    kanske början till slutet för genren.

  275. 27:23

    Några år senare välter punken
    och discon allt över ända.

  276. 27:28

    Den progressiva rocken reduceras
    till en alternativ rörelse-

  277. 27:32

    -men minnena lever kvar.

  278. 27:35

    Vid en tidpunkt var progressiv rock
    populärmusikens själva motor-

  279. 27:42

    -och Jethro Tull
    var bland de främsta.

  280. 27:46

    De var ett av världens största band.

  281. 28:05

    Ja, så slutar den, vår jakt efter
    låtarna som förändrade musiken.

  282. 28:11

    Serien är slut och det är även min
    resa genom 50 års musikhistoria-

  283. 28:16

    -och åtta musikstäder.

  284. 28:19

    Trots att popmusiken nått medelåldern
    visar den inga tecken på-

  285. 28:24

    -att stanna i utvecklingen.

  286. 28:26

    Kanske är det så att de bästa låtarna
    fortfarande väntar på att göras-

  287. 28:32

    -och höras!

  288. 28:39

    -Där, då?
    -Vi gör ett test bara.

  289. 28:42

    -Du kan ändra vad du gör.
    -Jättebra! Den är svår att spela.

  290. 28:48

    Det känns som om vi
    bara hunnit skrapa på ytan...

  291. 28:53

    Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

London

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
2011
Längd:
28:56
Tillgängligt till:

Efter en resa genom 50 års musikhistoria och åtta musikstäder landar Josephine Forsman i London - en minst sagt värdig finalstad när man letar efter betydelsefull populärmusik. Här gick startskottet för 80-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Josephine träffar också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Populärmusik
Nyckelord:
Brittisk pop/rock, Musik, Musikhistoria, Syntpop
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken: New York
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:53
TV Låtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: Norra Storbritannien
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:27
TV Låtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: Los Angeles
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:51
TV Låtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: Tyskland
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:33
TV Låtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Vi besöker en stad som varit med om fler omvälvande händelser än de flesta - Berlin. Här får vi veta mer om framgångsreceptet bakom en banbrytande danssingel. Vi synar också genren som beskrivs som mörkt, industriellt oljud. Avslutningsvis får Josephine Forsman spela med i "nationalsången" för den inflytelserika tyska krautrocken.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: Detroit
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:31
TV Låtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: Stockholm
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:52
TV Låtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Länge var Sverige bara ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så hände något. Det svenska musikundret uppstod och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: San Francisco och Seattle
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:30
TV Låtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i 1960-talet med långa gitarrsolon och ett framträdande basspel. Tjugo år senare ledde ett experimenterande med punk, funk och hiphop fram till en ny musikstil. I Seattle träffar vi mannen som på ett sätt är ansvarig för grungegenren.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Låtarna som förändrade musiken: London
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:56
TV Låtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

Josephine Forsman landar i London - en minst sagt värdig finalstad när man letar efter betydelsefull populärmusik. Här revolutionerade en 15-åring rockmusikens ljudbild över en natt, startskottet gick för 80-talets stora musiktrend syntpopen, och en märklig låt visade att inte ens populärmusikens mest grundläggande regler var heliga.

  • 2011
  • Folkhögskola / Studieförbund
  • Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Låtarna som förändrade musiken - syntolkat: San Francisco och Seattle
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:30
TVLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

San Francisco och Seattle

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i 1960-talet med långa gitarrsolon och ett framträdande basspel. Tjugo år senare ledde ett experimenterande med punk, funk och hiphop fram till en ny musikstil. I Seattle träffar vi mannen som på ett sätt är ansvarig för grungegenren.

Låtarna som förändrade musiken: Blitzkrieg bop
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
7:51
TVLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.