TV

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till senaste programmet

Spela/Pausa UR Samtiden Tema: Skolans ledare
  1. 0:24

    Hur skapas framtidens skola?

  2. 0:26

    Och hur ska Sverige
    bli ledande kunskapsnation?

  3. 0:31

    Vi kan inte sluta tro på det vi gör,
    då blir det ingenting.

  4. 0:36

    Det blir forskning och debatt när vi
    sänder bl.a. från Münchenbryggeriet-

  5. 0:42

    -där skolpersonal samlas för att tala
    om framtidens ledarskap i skolan.

  6. 0:48

    Vilken är den största framtidsfrågan
    för ledarskap i skolan?

  7. 0:52

    Konsten att få ihop
    statsmakternas krav med föräldrarnas-

  8. 0:59

    -och elevernas krav på att prestera
    och komma in på gymnasiet.

  9. 1:06

    Det tror jag är svårast,
    att väga in alla tre.

  10. 1:09

    Är det tuffare i dag
    än för tjugo år sen?

  11. 1:13

    -Svaret är tveklöst ja.
    -På vilket sätt?

  12. 1:17

    Fler och mer komplicerade uppgifter
    ska göras.

  13. 1:20

    Dessutom ska du marknadsföra skolan.
    Det ingick inte för tjugo år sen.

  14. 1:26

    Det finns mycket tradition,
    men även utveckling.

  15. 1:29

    Det handlar om att vara
    helikoptern som spanar.

  16. 1:33

    Vad är knepigast?

  17. 1:36

    Att prioritera bland uppdragen
    och alla krav man har på sig.

  18. 1:42

    Är det tuffare att leda en skola
    i dag än för 15-20 år sen?

  19. 1:48

    Absolut. I och med att skolan vänder
    sig till betydligt fler ungdomar nu.

  20. 1:56

    Det är ingen urvalsskola längre,
    utan en skola för alla.

  21. 2:01

    Det gäller att skapa individuella
    anpassningar för alla elever-

  22. 2:06

    -att individualisera undervisningen,
    ge dem det de behöver-

  23. 2:11

    -genom att laborera
    med individuella utvecklingsplaner.

  24. 2:16

    -Får du till det?
    -Ja, det tycker jag.

  25. 2:19

    Vi ligger i fas. Men mycket kan göras
    bättre. Det är därför jag är här.

  26. 2:26

    Innan vi ger oss in på ledarskapet
    ska vi få koll på var vi står i dag.

  27. 2:31

    Sverige är ingen isolerad ö.

  28. 2:35

    Ofta ligger gemensamma globala
    modeller bakom skolsystemen.

  29. 2:40

    För att jämföra länders nivå
    används programmet PISA-

  30. 2:45

    -som rankar eleverna inom matematik,
    naturvetenskap och läsförståelse.

  31. 2:51

    En studie från 2009 visar att Sverige
    ligger under OECD-genomsnittet-

  32. 2:58

    -i förmågan att stötta elever
    med svag social bakgrund.

  33. 3:03

    Effekterna visar sig
    i försämrad läsförståelse.

  34. 3:07

    Ett land som ofta får topplaceringar
    i PISA är Finland.

  35. 3:12

    I Finland räcker det
    att ligga före Sverige.

  36. 3:17

    Pasi Sahlberg är chef
    för samarbetsorganet SIMO i Finland-

  37. 3:21

    -och reser världen över för att
    studera och jämföra skolsystem.

  38. 3:26

    Han ser återkommande problem.

  39. 3:30

    Nu till problemet.
    Vi genomför utbildningsreformer.

  40. 3:35

    Jag vet lite om läget här i Sverige.

  41. 3:38

    Jag vet mer om läget i mitt hemland.

  42. 3:42

    Men vi måste fråga oss vad som är
    problemet med alla dessa reformer.

  43. 3:50

    Alla de här sakerna som vi
    försöker lösa. PISA är med där.

  44. 3:56

    Jag, liksom många andra, anser-

  45. 3:59

    -att PISA är den främsta orsaken-

  46. 4:04

    -bakom världens utbildningsreformer.

  47. 4:08

    Den är inte viktigast
    i Sverige eller Finland-

  48. 4:13

    -men den är det
    i en stor del av världen.

  49. 4:17

    PISA används som grund
    för en förändrad utbildning.

  50. 4:22

    Åk till Asien.
    Singapore, Korea, Japan eller Kina.

  51. 4:27

    Allt de pratar om är PISA.

  52. 4:30

    De gör om utbildningen
    för att klättra i PISA.

  53. 4:35

    Så tänker inte vi.

  54. 4:38

    PISA spelar en viktig roll
    i det globala "spelet".

  55. 4:44

    Jag har besökt en PISA-skola i Japan.
    Vad är det?

  56. 4:49

    Där sker undervisningen
    enligt PISA-metoden.

  57. 4:54

    Eleverna ska klara PISA-provet bra.

  58. 4:58

    OECD säljer PISA-provet
    till enskilda skolor-

  59. 5:03

    -så att de kan mäta prestationer
    enligt PISA:s kriterier.

  60. 5:08

    De kan jämföra skolan med landet.
    Det är viktigt. Men vad är problemet?

  61. 5:17

    Det är dags att tänka stort.
    Jag ska visa er...

  62. 5:25

    ...tre saker som vi måste tänka på.

  63. 5:29

    En av dem är skolans organisation.

  64. 5:34

    Inte bara i vissa länder,
    utan skolsystemet i stort.

  65. 5:39

    Jag anser att vi fortfarande lär ut
    enligt den industriella modellen.

  66. 5:45

    Några av er kanske inte gör det.
    Skolor i många länder-

  67. 5:51

    -har helt andra skolorganisationer
    utan ämneslektioner i 45 minuter.

  68. 5:57

    Upplägget ser helt annorlunda ut.

  69. 6:00

    Det är inte en lärare per klass-

  70. 6:04

    -utan två-tre lärare som arbetar med
    en grupp elever. Metoderna varierar.

  71. 6:10

    Men i stort sett organiserar vi
    skolan som vi gjorde för 200 år sen.

  72. 6:16

    Eller hur? Många av er säger ja.

  73. 6:21

    Vi kan inte göra mycket om vi
    behåller den här organisationen-

  74. 6:27

    -och anser att vi behöver
    ett klassrum med 25 barn och 1 vuxen-

  75. 6:33

    -där den vuxne inte gör nog
    för att lära barnen.

  76. 6:38

    Det är inte rätt sak att säga.

  77. 6:42

    Sen har vi den akademiska modellen
    för intelligens.

  78. 6:48

    Att vi fortfarande anser
    att kunskaper inom få områden-

  79. 6:53

    -som matte är det enda viktiga.

  80. 6:57

    Se på PISA
    och alla andra bedömningssystem.

  81. 7:02

    Vad mäter de? Det finns inga
    nationella bedömningssystem-

  82. 7:08

    -för musik, samarbetsförmåga
    eller personlighetsutveckling.

  83. 7:14

    Nej. Det handlar alltid om
    ett fåtal akademiska ämnen.

  84. 7:21

    Eller hur? De som är duktiga i skolan
    är de som är duktiga i de ämnena.

  85. 7:29

    I stort sett. De skolor som är bra är
    de som har bra resultat i de ämnena.

  86. 7:35

    I bra länder
    är man bra på att räkna och läsa.

  87. 7:40

    Det är det som stör mig med PISA.

  88. 7:43

    Att Finland ses som bäst
    bara för att vi kan räkna och läsa.

  89. 7:49

    Man borde titta på mycket mer än så.

  90. 7:52

    Den akademiska modellen bör ändras.

  91. 7:56

    Man bör kunna sånt,
    men det ska inte vara allt.

  92. 8:00

    Det tredje är modellen för hur
    människor jämförs med varandra.

  93. 8:08

    Den bygger alltmer på tävlan.

  94. 8:13

    Lärare tvingas alltmer
    tävla mot varandra.

  95. 8:18

    Elever tävlar alltmer
    på skolor och universitet.

  96. 8:23

    Det är inte bra.
    Så är det åtminstone i mitt land.

  97. 8:28

    Det krävs ett ökat socialt samspel
    och socialt kapital bland ungdomar-

  98. 8:35

    -och skolor som samhällen.

  99. 8:38

    Vi går mot standardiseringsrörelsen.

  100. 8:43

    Jag vet inte om översättningen
    stämmer, men det ska betyda-

  101. 8:49

    -att av rättviseskäl-

  102. 8:54

    -måste alla göra samma prov.
    De ska klättra upp i trädet.

  103. 9:00

    Så här ser många i Finland på det.

  104. 9:03

    Vi människor är så himla olika-

  105. 9:07

    -och har olika förmågor och behov.

  106. 9:10

    Vissa kommer automatiskt,
    som i bilden, att misslyckas.

  107. 9:15

    Guldfisken kan inte klättra i trädet.

  108. 9:19

    Man kan vara bra på andra saker.

  109. 9:22

    I stället för att gå mer
    mot en ökad mångfald inom skolan-

  110. 9:28

    -så ökar standardiseringen alltmer.

  111. 9:32

    Jag anser att standardiseringen
    är kreativitetens värsta fiende-

  112. 9:38

    -om vi vill se det här i våra skolor.

  113. 9:41

    I Finland har vi 50 000 ungdomar-

  114. 9:47

    -mellan 15 och 29 års ålder-

  115. 9:51

    -som ingen vet var de finns.

  116. 9:55

    De går inte i skolan. De
    arbetar inte. De är inte arbetslösa.

  117. 10:00

    Det är exakt en generation
    finska ungdomar som har försvunnit.

  118. 10:07

    Som vi såg har alltfler tråkigt
    i skolan. Både lärare och elever.

  119. 10:13

    De tycker att skolan känns oviktig-

  120. 10:17

    -så vi slösar tid och resurser på
    att ta folk till skolan-

  121. 10:22

    -men sen händer inget intressant där.

  122. 10:26

    Det råder brist på engagemang.
    De är i skolan men är oengagerade.

  123. 10:33

    De gör inte det vi helst vill.

  124. 10:36

    Ungdomsarbetslösheten är väl
    ett enormt problem även i Sverige?

  125. 10:43

    25 % av ungdomarna är arbetslösa.
    Det är samma sak i Finland.

  126. 10:50

    Men i Spanien är hälften arbetslösa-

  127. 10:54

    -liksom i Grekland,
    Portugal och Irland.

  128. 10:59

    Problemet är enormt.

  129. 11:02

    Så vad är lösningen? Vilken är
    den finländska mirakelmedicinen?

  130. 11:08

    Sitt kvar, så får du höra
    Pasi Sahlbergs avslöjande.

  131. 11:14

    Vi lämnar Münchenbryggeriet
    för Stockholms universitet-

  132. 11:19

    -där en debatt om skolan pågår.

  133. 11:22

    I början av 2011 gav professor
    Sven-Eric Liedman ut boken "Hets"-

  134. 11:28

    -om läget för den svenska skolan.
    Han beskriver det som ett mörker.

  135. 11:36

    Problemet med skolan, och samhället,
    är en ökande segregation.

  136. 11:44

    Jag kan kort citera
    Skolverkets egen sammanfattning-

  137. 11:51

    -av de dystra resultaten i PISA 2009.

  138. 11:54

    Jag är ingen stor beundrare av PISA-

  139. 11:57

    -men de här siffrorna är bra.
    Det finns nåt rimligt i detta.

  140. 12:03

    "Dels har skillnaden mellan
    hög- och lågpresterande elever ökat"-

  141. 12:09

    -"dels har skillnaden
    mellan skolorna ökat".

  142. 12:14

    "Inverkan av elevens socioekonomiska
    bakgrund har förstärkts"-

  143. 12:19

    -"och är nu större
    än OECD-genomsnittet."

  144. 12:23

    Det tycker jag är förfärligt.
    Det är skrämmande.

  145. 12:28

    Där ligger den stora utmaningen.

  146. 12:35

    Kommunaliseringen var fel, men att
    man la en friskolereform på detta...

  147. 12:42

    Maciej talade ju om detta.

  148. 12:45

    Plötsligt skulle kommunerna bestämma
    vad kunskap är. Och friskolereformen:

  149. 12:52

    Räckte kunskapen inte för ena
    företaget, gick man till nästa.

  150. 12:57

    Detta ger oerhört bisarra
    konsekvenser som jag tycker illa om.

  151. 13:04

    Det jag ser...
    Alla talar vackert om lärarna här-

  152. 13:09

    -och jag menar att lärarna
    framför allt måste befrias-

  153. 13:15

    -från en massa konstiga pålagor
    som har tryckt ned dem i decennier.

  154. 13:22

    Jag har ju varit universitetslärare.

  155. 13:26

    Vi hade det något bättre, men
    samma kalla vinddrag kommer in där.

  156. 13:32

    Hoppas att den nya lärarutbildningen
    innebär att lärarna får ökat mod-

  157. 13:39

    -att göra sitt jobb.
    Att inte kommunerna sitter där-

  158. 13:44

    -friskole-vd:arna... Det är
    förfärligt med skolor med vd:ar.

  159. 13:50

    -Vd:ar är bra i andra sammanhang.
    -Platschefer heter somliga.

  160. 13:56

    Ja, det ska vara rektorer
    och ingenting annat.

  161. 14:03

    En rektor för Kunskapsskolan,
    som den kallas, säger:

  162. 14:07

    "Bibliotek är för dyra för skolor."
    Förfärligt.

  163. 14:11

    Och det ska kallas kunskapsskola!
    Det är, uppriktigt sagt, för jäkligt.

  164. 14:18

    Jag sa att den svenska skolan måste
    ses i ett internationellt sammanhang.

  165. 14:25

    Jag vill visa en bok som är
    den viktigaste om skolan på länge:

  166. 14:32

    D. Ravitchs bok: "The Death and Life
    of the Great American School System".

  167. 14:38

    Därför att USA hade den reform
    som vi har i år-

  168. 14:42

    -i princip 2001,
    "No Child Left Behind".

  169. 14:47

    Ravitch är inte vem som helst,
    ingen radikal galning som jag.

  170. 14:52

    Hon har varit rådgivare i skolfrågor-

  171. 14:57

    -till både Bush den äldre
    och Clinton.

  172. 15:00

    Hon var en varm tillskyndare
    till den här reformen 2001-

  173. 15:05

    -men hon tror inte på den längre.

  174. 15:09

    Hon har
    ett batteri av kritik mot den.

  175. 15:13

    När jag säger
    att skolan kommer att misslyckas-

  176. 15:16

    -så skulle jag vilja
    luta mig mot henne.

  177. 15:21

    Här är punkter hon tar fram
    som jag ska återge.

  178. 15:25

    "Ägna mindre tid åt omorganiseringar,
    mer åt lärokurser och undervisning."

  179. 15:31

    "Se till att makthavarna inte
    lägger sig i skolans inre arbete."

  180. 15:36

    "Uppmärksamma inte bara kärnämnen."
    Engelska och matematik är det i USA.

  181. 15:43

    Här är det svenska, engelska
    och matematik.

  182. 15:47

    "Minska betydelsen av prov. Låt inte
    skolan bli en del av marknaden."

  183. 15:54

    "Marknaden har vinnare och förlorare.
    Det ska inte skolor ha."

  184. 15:59

    "Skolor förbättras inte om friskolor
    tar de motiverade eleverna"-

  185. 16:04

    -"medan kommunala skolor
    tar de mindre motiverade"-

  186. 16:09

    -"de som behöver mer stöd."

  187. 16:12

    "Skolorna blir inte bättre
    om rektorerna ersätts av affärsfolk."

  188. 16:18

    Till sist:
    "Skolorna blir inte bättre"-

  189. 16:21

    -"om vi inte erkänner den betydelse
    som fattigdomen har i skolan."

  190. 16:27

    Detta är en föregripande kritik
    av vad som kan hända.

  191. 16:34

    Ravitch program är väldigt klokt.

  192. 16:39

    Vi måste rensa upp i skolvärlden
    för att det ska bli bättre.

  193. 16:45

    Man ska sätta kunskapen i centrum-

  194. 16:49

    -och se att den har en
    disciplinerande och fostrande effekt.

  195. 16:55

    Kunskapen har alltid
    med värden att göra.

  196. 16:59

    Vi måste låta det som sker i skolan
    vara ett samspel-

  197. 17:05

    -mellan lärare och elever.

  198. 17:10

    Vad är då bakgrunden till
    de skolreformer som genomförs?

  199. 17:15

    Anna Ekström är generaldirektör för
    Skolverket. Hon beskriver det så här:

  200. 17:22

    Utgångspunkten för diskussionen är
    att vi har ett helt nytt regelverk.

  201. 17:29

    Det regelverket är... Somna inte,
    det är en liten katalogaria.

  202. 17:34

    Det är en ny skollag,
    ny läroplan, nya kursplaner.

  203. 17:39

    Nytt betygssystem, en ny
    lärarutbildning som vi ska diskutera.

  204. 17:45

    Det är radikalt mycket förändringar
    på samma gång, i en rasande fart.

  205. 17:53

    Varför?
    Jo, bakgrunden till förändringarna-

  206. 17:57

    -är en iakttagelse
    från regeringens och riksdagens sida-

  207. 18:03

    -att den svenska skolan
    präglas av sjunkande resultat-

  208. 18:07

    -samt brister i likvärdigheten
    och kvaliteten.

  209. 18:12

    Det som gör mig lite deppig är...
    Visst, resultaten sjunker-

  210. 18:18

    -men dessutom sjunker resultaten
    på ett tråkigt sätt.

  211. 18:23

    Inom våra styrkeområden, där
    vi ligger bra till internationellt-

  212. 18:30

    -som t.ex. trivseln i skolan,
    svenska språket och samhällskunskap-

  213. 18:36

    -där tappar vi mark.

  214. 18:38

    Vi ser t.ex. oroande siffror
    som kan ses i andra länder också.

  215. 18:44

    De handlar om
    en dramatiskt ökad psykisk ohälsa-

  216. 18:49

    -hos flickor och unga kvinnor,
    ett område där vi tidigare var bra.

  217. 18:55

    Också på områden
    där vi har haft sämre resultat-

  218. 18:59

    -ser vi att resultaten försämras.
    Samtidigt ökar skillnaderna.

  219. 19:06

    Det spelar större roll vilken skola
    man går i och var man är född.

  220. 19:10

    Ambitionen i Sverige
    och vår egen självbild-

  221. 19:14

    -är ju att vi vill vara
    en ledande kunskapsnation.

  222. 19:19

    Vi vill inget annat än att våra barn
    ska få den bästa utbildningen-

  223. 19:25

    -och så mycket kunskaper
    med sig ut i livet-

  224. 19:28

    -att de kan forma sina egna liv.

  225. 19:32

    Det ser jag
    som skolans viktigaste uppgift.

  226. 19:38

    Lärarutbildningen
    har fått mycket skäll-

  227. 19:41

    -när man
    har diskuterat resultatförsämringen.

  228. 19:46

    Då är det viktigt att komma ihåg
    att vi får en radikalt ny utbildning.

  229. 19:52

    Vi får också nånting
    som många högskolor har erfarit.

  230. 19:56

    De måste nämligen bevisa-

  231. 20:00

    -att de har möjlighet och kapacitet
    att utfärda lärarexamina.

  232. 20:06

    Det är bra att lärarutbildningarna
    utsätts för en kvalitetshöjning.

  233. 20:12

    De förändringar som har gjorts
    har i huvudsak...

  234. 20:16

    Man kan ha synpunkter, men
    i huvudsak svarar de mot behoven.

  235. 20:25

    Enligt Sven-Eric Liedman har skolan
    hamnat i händerna på administratörer-

  236. 20:30

    -där effektivitet och lönsamhet
    är honnörsord.

  237. 20:34

    Hur är det då att vara rektor i dag,
    när skolan blivit ett företag?

  238. 20:42

    Är man vd eller pedagog
    som rektor i dag?

  239. 20:47

    Ja, man är nog både och.
    Det är väl det som allt går ut på-

  240. 20:52

    -att man ska vara både och.
    Och det är väldigt svårt för många.

  241. 20:57

    -Många är det ena eller det andra.
    -Vilken är din svåraste utmaning?

  242. 21:04

    Att få till ett bra arbetslag som
    jobbar åt samma håll, mot samma mål.

  243. 21:11

    Hur ser din roll ut som rektor?

  244. 21:14

    Den är komplex.
    Man är flera personer i samma yrke.

  245. 21:19

    Lite som de sa: ena dagen ekonom,
    andra dagen beteendevetare-

  246. 21:24

    -psykolog, alla möjliga...
    Så det är mycket att tänka på.

  247. 21:29

    Hur hanterar du det, då?

  248. 21:32

    Man försöker stå med båda fötter
    på jorden, ta en sak i taget-

  249. 21:37

    -och inte bli överväldigad
    av allt som kommer i ens väg.

  250. 21:42

    Vi har mer och mer
    administrativt arbete-

  251. 21:46

    -samtidigt som vi måste vara
    pedagogiska ledare i skolan.

  252. 21:52

    -Hur viktigt är det att vara pedagog?
    -Det är det viktigaste.

  253. 21:57

    Och hur viktigt är det
    att vara företagsledare?

  254. 22:00

    Det är det som är problemet.
    Man är ju också det.

  255. 22:04

    Och man måste ha en god ekonomi,
    skolan måste handskas med resurserna.

  256. 22:11

    Det låter nästan
    som finansminister Anders Borg.

  257. 22:15

    Att vara rektor är uppenbarligen
    mer komplext än för 15-20 år sen.

  258. 22:22

    Statsvetaren Helene Ärlestig säger-

  259. 22:25

    -att rektorsrollen
    står vid ett vägskäl-

  260. 22:28

    -där balansen mellan ansvar och makt,
    mellan chef och pedagogisk ledare-

  261. 22:34

    -inte är helt tydlig.

  262. 22:38

    Att vi utgår från läroplaner
    och skollagen är oerhört viktigt.

  263. 22:44

    Men jag tror inte att juridiska
    lösningar löser allting.

  264. 22:48

    Om vi polisanmäler allt
    då skapar det nya problem.

  265. 22:54

    Vi behöver göra avvägningar.
    När är det ett juridiskt problem?

  266. 22:59

    När är det ett pedagogiskt problem?

  267. 23:01

    Eller ett etiskt
    eller ekonomiskt problem?

  268. 23:06

    Eller ett organisatoriskt problem?

  269. 23:12

    Då handlar det om
    de saker som vi tror på.

  270. 23:19

    Är de fällor
    som gör att vi förlorar vissa saker?

  271. 23:24

    Eller förutsätter det saker
    som kreativitet?

  272. 23:32

    Finns det risk
    att vi går tillbaka till grunden-

  273. 23:36

    -att alla ska få det standardiserade.

  274. 23:39

    Lite det som Pasi pratade om.
    Vi har inte tid att vara kreativa.

  275. 23:44

    Vi har inte tid med grupparbeten.

  276. 23:47

    Eller att prata generellt,
    för vi måste vara effektiva.

  277. 23:53

    Är kreativiteten och det specifika
    förutsättningen för att eleven-

  278. 24:00

    -ska tycka att skolan är rolig
    och ska lyckas?

  279. 24:04

    Finns det en risk
    att vi inte vågar ta risker?

  280. 24:09

    Vi är så rädda att göra fel.
    Vi har Skolinspektionen, föräldrar...

  281. 24:16

    Vi har journalister som hänger ut
    enskilda lärare och rektorer.

  282. 24:22

    Vågar vi då ta risker?
    Vad händer om vi inte gör det?

  283. 24:30

    Vem vill gå i en sådan skola,
    där allt är standardiserat?

  284. 24:38

    Hur är det med stabiliteten?
    Ofta säger lärare och rektorer:

  285. 24:44

    "Jag har aldrig jobbat så hårt
    som med de här satsningarna."

  286. 24:50

    Jag hör sällan någon säga:
    "Om två år är vi där."

  287. 24:54

    Man pratar om den här terminen
    eller den här veckan.

  288. 25:00

    Om reformen ska hålla i femton år...

  289. 25:05

    Hur mycket tänker rektor
    på utvecklingen?

  290. 25:09

    Var är vi om två eller fem år?

  291. 25:12

    Stabilitet är en förutsättning
    för att vi ska lyckas.

  292. 25:17

    Kritisk granskning. Jag nämnde
    vetenskaplighet och erfarenhet.

  293. 25:23

    Som forskare tror jag på forskningen.

  294. 25:26

    Men en grundläggande sak man lär sig
    är att vara kritisk granskare.

  295. 25:33

    Det finns många forskare, som jag,
    som tolkar saker.

  296. 25:38

    Myndighetspersoner tolkar saker.

  297. 25:42

    Då är det viktigt
    att ni är kritiskt granskande.

  298. 25:47

    Vad ska man ta in
    och vad ska man inte ta in?

  299. 25:52

    Då är frågan: När ni står
    i den här reformvirveln...

  300. 26:01

    Vad sätter man fokus på? Chansen att
    utveckla det pedagogiska ledarskapet?

  301. 26:07

    Chefskapet?
    Eller är det att bli administratör?

  302. 26:13

    Går det att förena?

  303. 26:16

    Eller handlar det om olika roller
    där jag ska vara mer administratör-

  304. 26:21

    -och låta någon anställd
    vara pedagogisk ledare?

  305. 26:25

    Ska jag ha administrationshjälp, så
    att jag kan vara pedagogisk ledare?

  306. 26:31

    Ska jag vara pedagogisk chef, med en
    pedagogisk ledare och administratör?

  307. 26:37

    Helene Ärlestig om några stora frågor
    som skolledarna har att fundera över.

  308. 26:45

    Jag går en utbildning, Rektorslyftet-

  309. 26:48

    -som ska utveckla
    pedagogiskt ledarskap.

  310. 26:51

    Här måste vi ta ett kliv in i
    verksamheten på ett helt annat sätt-

  311. 26:58

    -för att kunna vara en garant
    för att vår verksamhet utvecklas-

  312. 27:04

    -åt det håll vi vill, med en tydlig
    målbild och bra resultat.

  313. 27:10

    Kan du vara mer konkret? Vad krävs?
    Är det nånting som måste förändras?

  314. 27:17

    Jag känner att jag måste
    vara närmare lärarna-

  315. 27:23

    -och följa deras arbete, inte som en
    kontrollant utan som en stödfunktion.

  316. 27:30

    Och vara tydligare
    i att följa upp målen-

  317. 27:34

    -så att vi når målen vi har satt upp.

  318. 27:38

    Har du tid att göra det? Att vara
    nära lärarna och vara ett bollplank?

  319. 27:45

    Jag ser det som mitt uppdrag
    att skapa den tiden.

  320. 27:49

    Sen ser jag ju svårigheter i det,
    för vi har många fler uppdrag.

  321. 27:55

    Men vi får se över
    hur vi organiserar vår tid.

  322. 28:01

    Som både Helene Ärlestig
    och rektorer här varit inne på-

  323. 28:05

    -så finns det mycket åsikter om
    hur en skola ska skötas.

  324. 28:10

    De varierar beroende på
    varifrån de kommer.

  325. 28:14

    Vad säger forskningen
    om skolledar- och lärarrollen?

  326. 28:18

    Jan Håkansson lutar sig mot den
    nyzeeländske forskaren John Hattie-

  327. 28:25

    -och berättar om några faktorer
    som spelar roll i klassrummet.

  328. 28:31

    Det här känner vi igen
    som klassiska diskussionspunkter-

  329. 28:38

    -när vi pratar skola.

  330. 28:41

    Ska eleverna gå i friskolor
    eller i kommunala skolor?

  331. 28:46

    Är det åldersintegrering på skolan
    eller har de åldershomogena grupper?

  332. 28:52

    Hur stora är grupperna? Det är inte
    bra med för stora klasser.

  333. 28:58

    Mycket tal om detta.
    Det är givetvis intressanta saker.

  334. 29:04

    Egentligen visar sig för det mesta-

  335. 29:08

    -försumbara effekter
    av de olika lösningarna.

  336. 29:13

    Ibland även negativa effekter
    på elevers studieresultat.

  337. 29:19

    Hatties forskning visar också-

  338. 29:21

    -att många organisatoriska faktorer
    inte har de effekter vi tänker oss.

  339. 29:28

    Om vi tar åldersintegrering,
    åldershomogena grupper.

  340. 29:34

    Man kan göra hur som helst
    och det kan bli bra.

  341. 29:38

    Det beror inte på organisations-
    formen, utan på hur den används.

  342. 29:45

    Inställningen och hur läraren
    arbetar med den åldershomogena-

  343. 29:50

    -kontra den åldersintegrerade.

  344. 29:53

    Andra faktorer är egentligen
    viktigare. Hattie tänkte sig nog-

  345. 29:59

    -att det var hans forsknings
    bidrag till skoldebatten.

  346. 30:03

    Att vi fokuserar på rätt saker-

  347. 30:07

    -när vill utveckla och diskutera
    vad som har betydelse.

  348. 30:11

    Han trycker på studiero,
    klassrumsklimat och ledarskap-

  349. 30:17

    -som betydligt viktigare faktorer
    än de organisatoriska faktorerna.

  350. 30:23

    Strukturella faktorer.

  351. 30:26

    Men Hattie säger också
    när det gäller klasstorlek-

  352. 30:33

    -att även om det inte ger stora
    effekter generellt på studieresultat-

  353. 30:39

    -så ska vi inte öka antalet elever.

  354. 30:43

    Om man tittar på de bakomliggande
    variablerna, den andra punkten-

  355. 30:50

    -så ser man att mindre klasser
    gynnar vissa grupper särskilt mycket.

  356. 30:56

    Det framgår när man går under ytan
    på de generella resultaten.

  357. 31:02

    Särskilt i de lägre åldrarna:
    förskolan och de lägre skolåren.

  358. 31:08

    Elever i behov av stöd eller med
    utländsk bakgrund drar mer nytta-

  359. 31:13

    -av mindre grupper.

  360. 31:20

    "Lärare gör skillnad." Ja.

  361. 31:24

    Det är en sanning, men det blir
    nästan en mytbildning kring det.

  362. 31:31

    Men om man tittar under påståendet
    så kan man säga att...

  363. 31:39

    ...man hamnar i att det
    skiljer sig ganska mycket åt-

  364. 31:44

    -hur olika lärare är effektiva
    för sina elevers räkning.

  365. 31:50

    Upp till fyra gånger lärandevinster
    kan eleverna göra.

  366. 31:57

    Hos Hattie finns tydlighet kring mål
    och kunskapskrav. Höga effekter.

  367. 32:05

    Förtroendefulla relationer...

  368. 32:08

    ...förväntningar, både höga
    och låga, påverkar eleverna.

  369. 32:15

    Jag hoppade över den tredje punkten
    som hänger ihop med förväntningar.

  370. 32:22

    Man har gjort studier
    på lärares syn på olika elevgrupper.

  371. 32:29

    Det kan ha att göra med diagnoser
    som är ett vanligt fenomen.

  372. 32:35

    Eller vad man tror
    att elever har för diagnoser.

  373. 32:39

    Det kan påverka elevernas resultat
    i negativ bemärkelse.

  374. 32:46

    Jag var förvånad över att faktorn
    kom så högt i Hatties rankinglista.

  375. 32:52

    Men jag stöter ju på det när jag
    pratar med lärare och rektorer.

  376. 33:00

    Vi är ganska snabba på
    att sätta etiketter-

  377. 33:05

    -på personer, små eller stora.

  378. 33:10

    Språket är ett viktigt medium
    som påverkar handlingarna.

  379. 33:15

    Man får vara försiktig med
    hur man kategoriserar människor-

  380. 33:21

    -som om det vore förutbestämt
    vad man kan utveckla och lära sig.

  381. 33:28

    Här har man faktiskt stöd för att-

  382. 33:32

    -hålla förväntningarna höga
    för alla elever.

  383. 33:37

    Men också anpassa
    efter varje individ.

  384. 33:40

    Det är
    lärarens dilemma och svårighet.

  385. 33:44

    Att kunna utmana varje individ
    på dess nivå.

  386. 33:52

    Jan Håkansson talar om vikten av
    att möta elever på deras villkor.

  387. 33:58

    Hur rimmar det med skolans oförmåga-

  388. 34:01

    -att stödja elever med
    svag socioekonomisk bakgrund?

  389. 34:06

    Det var ju det
    PISA-studien slog fast.

  390. 34:09

    Vilken är den största framtidsfrågan
    för dig som skolledare?

  391. 34:13

    Naturligtvis att se till
    att fler elever når målen.

  392. 34:19

    Jag jobbar med flerspråkiga barn
    och ungdomar, nyanlända-

  393. 34:25

    -och det är viktigt att fånga upp
    dem, för de är vår framtid.

  394. 34:31

    En stor del av Sveriges framtid.
    Och det är inte alldeles lätt.

  395. 34:38

    Nu kommer också rapporter om
    att nästan 40 % av utrikes födda-

  396. 34:43

    -inte är kvalificerade för gymnasiet.
    Hur reagerar du på det?

  397. 34:48

    Det är inte konstigt.
    Föregående år tog vi emot många barn-

  398. 34:53

    -som inte har gått i skolan alls.

  399. 34:57

    Om de kommer in i årskurs 8 eller 9,
    och inte har skolbakgrund-

  400. 35:02

    -är det orimligt
    att få godkänt i alla ämnen.

  401. 35:06

    -Här måste vi tänka annorlunda.
    -Hur?

  402. 35:10

    Ja... Det är en bra fråga.

  403. 35:14

    Vi måste se till
    vad barnen har med sig.

  404. 35:17

    De har erfarenheter, kunskap och
    kompetens som vi måste ta vara på.

  405. 35:22

    Vi måste hitta andra vägar att gå.

  406. 35:25

    Kanske måste inte alla genom samma
    skolsystem för att komma ut i arbete.

  407. 35:31

    Vi måste hitta alternativ och se till
    att de får behålla sin självkänsla.

  408. 35:38

    Det är jätteviktigt.

  409. 35:41

    Hur skapar man
    en god relation till eleverna-

  410. 35:44

    -där självkänsla växer, inte krymper?

  411. 35:49

    Innan Pasi Sahlberg berättar om den
    framgångsrika finska skolfilosofin-

  412. 35:55

    -gör vi en avstickare till ett
    seminarium där Anneli Frelin talar.

  413. 36:01

    Hon har undersökt
    vad som utmärker lyhörda lärare-

  414. 36:06

    -såna som är kända
    för goda relationer till eleverna-

  415. 36:10

    -och därigenom påverkat
    studieresultaten positivt.

  416. 36:15

    En viktig faktor i relationsskapandet
    är medmänsklighet.

  417. 36:21

    De pratade om att se sina elever.
    Inte med ögat-

  418. 36:24

    -även om ögonkontakt
    har betydelse för att erkänna nån.

  419. 36:32

    Men att erkänna att man är två
    människor, inte lärare och elev-

  420. 36:37

    -utan nåt utöver det. Det kan ju gå
    över en gräns om det går för långt-

  421. 36:44

    -men att ställa frågor och vara int-
    resserad av eleverna som människor-

  422. 36:51

    -och att själv visa sig som människa.

  423. 36:54

    Som gymnasieläraren Erik sa: "Så att
    de inte tror att jag bor på skolan."

  424. 37:00

    Att ställa adekvata krav handlar
    om att erkänna att jag är mänsklig-

  425. 37:05

    -men det är också mina elever.

  426. 37:08

    Att vara felbar...
    Det var de ibland medvetet själva-

  427. 37:13

    -för att visa att det är okej,
    man kan göra misstag.

  428. 37:18

    Mellanstadieläraren Sessa sa att det
    är viktigt i språkundervisningen.

  429. 37:23

    Tänk om man bara räcker upp handen
    när man är stensäker-

  430. 37:28

    -och inte vågar försöka annars.
    Det blir inte lika bra.

  431. 37:35

    Empati... Man kan prata om
    att vara mänsklig i två aspekter.

  432. 37:41

    Att man kan göra fel,
    men också att man är empatisk.

  433. 37:48

    Att visa sig mänsklig kan också
    innebära att tänja lite på reglerna-

  434. 37:55

    -för nån annans bästa.

  435. 37:57

    Gunilla på IV-programmet,
    som är en frivillig skolform-

  436. 38:04

    -sa att hennes elever ringer
    till henne när de ska skolka.

  437. 38:09

    De säger inte att de ska skolka, utan
    att de har ont i magen eller huvudet.

  438. 38:15

    Då sa hon: "Kom hit. Du kan få sitta
    i grupprummet och jobba lite grann."

  439. 38:22

    För hon sa att om man stannar hemma
    en dag kan man stanna hemma flera-

  440. 38:28

    -och till slut hoppar man av.
    Så hon tyckte att hon kunde göra så.

  441. 38:36

    Det tredje,
    att ha omtanke om självbilden...

  442. 38:42

    Som lärare har man till uppgift
    att få nån att förändras.

  443. 38:46

    Om ingenting hände
    skulle det inte vara okej.

  444. 38:50

    Men att be nån förändras, be nån
    göra nåt den aldrig har gjort förut-

  445. 38:56

    -innebär också att utsätta den för
    en risk att misslyckas offentligt.

  446. 39:03

    De försökte skapa viljan att försöka
    trots att man inte vet hur det går.

  447. 39:09

    Om läraren säger "jag tror att du
    kan" när man inte är säker själv-

  448. 39:16

    -kunde man komma vidare.

  449. 39:18

    Det pratade de också om
    i ekonomiska termer. Johan sa:

  450. 39:24

    "Om man har mycket 'jag kan'
    är inte ett misslyckande förödande."

  451. 39:29

    "Men om man har lite, då är det
    en stor risk att misslyckas."

  452. 39:35

    De försökte på olika sätt kompensera
    för de negativa aspekterna-

  453. 39:40

    -som det innebar
    att utsättas för det här.

  454. 39:45

    Det mest tydliga
    handlar åter om Gunilla-

  455. 39:50

    -som jag hörde gå igenom ett
    engelskaprov med eleverna en och en.

  456. 39:56

    Det var ingen hejd på
    hur bra ursäkter hon hade-

  457. 40:00

    -till att de inte hade klarat en
    uppgift. "Den där var extra svår."

  458. 40:05

    "Du var inte här då, så det var inte
    konstigt att du inte kunde."

  459. 40:10

    "Svaret blev fel,
    men jag förstod hur du tänkte."

  460. 40:14

    Det kan man se som bortförklaringar,
    men även som en kompensation-

  461. 40:20

    -så att de ska våga utsätta sig
    för ett prov igen, och få godkänt.

  462. 40:28

    Att ha acceptans för
    att man inte är idealisk-

  463. 40:34

    -att man inte klarar av allt,
    men det är okej ändå.

  464. 40:41

    Att inte ha en idealelev där uppe-

  465. 40:45

    -och alla som inte når upp dit
    är misslyckade.

  466. 40:49

    Utan det är okej att vara så.

  467. 40:53

    Det här handlar alltså om
    vad de gjorde-

  468. 40:57

    -hur de förhandlade relationer
    mellan sig och eleven.

  469. 41:04

    Vart är då den svenska skolan på väg?
    Vi har hört några bekymrade röster.

  470. 41:11

    Men konventet för skolledare
    i Münchenbryggeriet andas optimism.

  471. 41:16

    Här finns en tro på målet att Sverige
    ska bli en ledande kunskapsnation.

  472. 41:25

    -Svar ja. Definitivt.
    -Du får utveckla.

  473. 41:30

    Vi har en engagerad lärarkår.
    Vi har en forskning som går framåt.

  474. 41:36

    Vi behöver bara stöd från
    översta skiktet, så blir det utmärkt.

  475. 41:41

    Vad då för stöd?

  476. 41:44

    Både tid och ett engagemang-

  477. 41:48

    -där vi tar fram
    de positiva sidorna i skolan i dag.

  478. 41:53

    Det är för mycket negativt kring
    skolan, som inte alltid är sant.

  479. 42:00

    Vi är nog lite problemfokuserade
    i skolan överlag.

  480. 42:05

    Vi pratar om utvecklingsområden
    där vi har haft låga resultat-

  481. 42:10

    -men vi kanske ska vända på steken
    och utveckla det vi är bra på.

  482. 42:16

    Det andra kanske följer med på vägen.

  483. 42:19

    Svenska skolan var högt rankad
    för ett antal år sen.

  484. 42:23

    Tror du att vi hittar tillbaks
    till den positionen igen?

  485. 42:28

    Det har vi förutsättningar för,
    om vi arbetar tillsammans.

  486. 42:34

    -Vad är det som krävs?
    -Ett stort engagemang.

  487. 42:38

    Att pedagogen
    verkligen förstår sitt uppdrag-

  488. 42:44

    -och ger förutsättningar för barnet,
    tror på barnet-

  489. 42:50

    -och verkligen ger förutsättningar...

  490. 42:56

    Att vi som pedagoger lär av varandra.

  491. 42:59

    Att vi arbetar med utvärderingar
    och analyser och ser...

  492. 43:05

    Hur vet vi att det blir som vi vill?

  493. 43:08

    Du lägger stort ansvar på pedagogerna
    för att skolan ska lyckas.

  494. 43:13

    Ja, det gör jag.
    Både på skolledare och pedagoger.

  495. 43:18

    Det har pratats mycket om lärarens
    roll och professionalitet.

  496. 43:24

    Det tycker jag är lite orättvist.
    Vi har en hög professionalitet-

  497. 43:31

    -och det är kanske upp till oss
    rektorer att styra det bättre.

  498. 43:37

    Vi får nog vända lite på kuttingen.

  499. 43:41

    Kan Sverige bli en ledande
    kunskapsnation i framtiden-

  500. 43:45

    -som för ett antal år sen?

  501. 43:48

    Ja, det tror jag.
    Man måste tro på det man gör.

  502. 43:54

    Som Roland säger:
    Vi kan inte sluta tro på det vi gör-

  503. 43:59

    -då blir det ingenting.
    Jag tror att vi kan bli det.

  504. 44:03

    Men vad är kunskap? Det är viktigt
    att diskutera vad man ska lära sig.

  505. 44:09

    Vad behövs om fem-tio år?

  506. 44:13

    Vi pratade om PISA i går,
    som mäter matematik och litteratur-

  507. 44:22

    -men vi har fokuserat mycket på att
    utveckla hela eleven, hela människan.

  508. 44:28

    Det mäter man inte alls i PISA.
    Frågan är vad ungdomar behöver.

  509. 44:36

    Man behöver kunskap,
    men man behöver mycket annat också.

  510. 44:41

    Jag tycker inte att vi har varit
    inne på fel väg, snarare på rätt.

  511. 44:45

    Men vi behöver höja vissa delar.

  512. 44:49

    -Du menar sånt som kritiskt tänkande?
    -Ja, precis.

  513. 44:53

    Att fungera i nätverk,
    socialt samspel, hela den biten.

  514. 44:58

    Vi måste hitta en bra framtidsvy-

  515. 45:03

    -så att elever känner
    att det är roligt att vara ung.

  516. 45:09

    Att man har ett hopp för framtiden.
    Motivation är det viktiga.

  517. 45:17

    Avslutningsvis till den finska
    framgångsrika skolmodellen.

  518. 45:22

    Pasi Sahlberg,
    som studerar skolsystem-

  519. 45:26

    -och är rådgivare
    åt finska regeringen-

  520. 45:28

    -förkastar standardiserade system
    där alla elever behandlas lika.

  521. 45:36

    Han berättar om några
    utmaningar inom skolan-

  522. 45:40

    -och om den finska filosofin som
    gjort skolan där till ett exempel-

  523. 45:46

    -som många andra länder
    följer med stort intresse.

  524. 45:52

    I Kina styrdes systemet hårt,
    men nu lättar det-

  525. 45:58

    -och de inför mer skräddarsydda
    lösningar för skolor och rektorer.

  526. 46:03

    Men många andra
    tror ännu på bestämda arbetssätt.

  527. 46:09

    Vi har redan pratat om
    standardiseringen.

  528. 46:14

    Det är tron att
    ett standardiserat sätt att lära ut-

  529. 46:19

    -ger bra resultat enligt PISA.

  530. 46:23

    Därför är PISA kanske inte det bästa
    sättet att mäta såna här system.

  531. 46:30

    Sen har vi mål- och resultatstyrning-

  532. 46:34

    -i synnerhet i England och USA.

  533. 46:37

    Hur många har besökt skolor i USA?

  534. 46:41

    Då vet ni nog vad jag pratar om-

  535. 46:44

    -för i USA är det alltmer rektorer,
    som ni, och lärare som bär ansvaret-

  536. 46:51

    -för elevernas framgångar.

  537. 46:55

    De testar eleverna varje år.

  538. 46:58

    Om eleverna i er skola inte gör
    framsteg varje år får ni sparken.

  539. 47:04

    Sen ryker lärarna, och skolan tas
    över av nån som kan driva den bättre.

  540. 47:11

    Det sker hemska saker där nu.
    Lärare och rektorer har börjat fuska.

  541. 47:17

    De sitter i såna här salar,
    som i Atlanta i Georgia i fjol.

  542. 47:24

    300 rektorer och lärare
    gav elever nya betyg-

  543. 47:29

    -för att de själva
    skulle få högre löner.

  544. 47:34

    De säger till ungdomarna att de lär
    sig, trots att de inte alls lär sig.

  545. 47:40

    Privatiseringen är en väldigt vanlig
    trend inom skolan världen över.

  546. 47:47

    Privata aktörer tar över inte bara
    högre utbildningar, utan även dagis-

  547. 47:53

    -lågstadie-, mellanstadie-
    och högstadieskolor.

  548. 48:00

    Till sist: företagsliknande ledning.

  549. 48:03

    Jag har besökt skolor
    utan rektorer och skolledare.

  550. 48:09

    De har direktörer.

  551. 48:12

    Skoldirektörer.

  552. 48:16

    De är inte alltid tidigare lärare.

  553. 48:21

    De kan vara företagsledare
    som leder skolan på det sättet.

  554. 48:27

    Det var några saker
    som nu sker i världen.

  555. 48:32

    En del kanske sker här i Sverige.

  556. 48:35

    Det är sånt som jag vill hålla borta
    från skolorna i Finland.

  557. 48:41

    När jag pratar med finska rektorer
    vill jag få dem att tänka på det här.

  558. 48:48

    Men PISA har medfört en bra sak.

  559. 48:53

    PISA visar
    att alla inte måste göra samma sak.

  560. 48:57

    Jag menar inte bara Finland-

  561. 49:01

    -utan även Singapore och Korea.
    Kanada är ett härligt exempel.

  562. 49:07

    Många länder gör annorlunda
    med goda resultat.

  563. 49:12

    Man betonar kreativt lärande, vilket
    vi vill ha i finska lågstadieskolor.

  564. 49:19

    Lärandet ska vara kreativt och öppet-

  565. 49:23

    -inte standardiserat
    och ämnesbaserat.

  566. 49:29

    Personalisering. Jag tror starkt på
    att vi i framtiden...

  567. 49:34

    Vi måste ha ett personaliserat
    lärande redan i grundskolan.

  568. 49:41

    Vi måste beakta ungdomars intressen,
    behov, önskemål och passioner-

  569. 49:48

    -tidigare än nu. Finlands system är
    personaliserat, men bara senare.

  570. 49:55

    Till exempel på gymnasienivå.

  571. 49:59

    Tillit. Det kommer tiotusentals
    besökare till Finland som vill veta-

  572. 50:07

    -varför det går så bra för Finland.

  573. 50:12

    Innan folk åker hem frågar jag:

  574. 50:15

    "Vad ska du säga
    till dina kollegor och familjen?"

  575. 50:20

    De flesta tänker prata om tilliten.

  576. 50:24

    Hur mycket finska lärare
    litar på elever.

  577. 50:29

    Hur mycket rektorer litar på lärare.

  578. 50:33

    Hur mycket politiker litar på
    vad skolorna håller på med.

  579. 50:39

    Om den här tilliten saknas i skolan-

  580. 50:44

    -är det väldigt svårt att åstadkomma
    förändringar eller förbättringar.

  581. 50:50

    Som tur är litar vi i Skandinavien
    fortfarande på varandra.

  582. 50:56

    Eller hur?
    Jag har bott i Italien och USA.

  583. 51:01

    Ingen litar på nån annan
    förutom familjen.

  584. 51:06

    Man litar bara på släkten.
    Men vi kan åstadkomma mycket mer.

  585. 51:12

    Sen har vi engagemanget.
    Vi bör mäta skolornas prestationer-

  586. 51:18

    -genom att mäta
    hur engagerade folk är där.

  587. 51:23

    Vi borde uppfinna en apparat
    som kunde mäta folks engagemang.

  588. 51:29

    Eller hur? Sen har vi ledarskapet.

  589. 51:33

    Affärsmän kan inte leda skolor.
    Vissa kanske kan det-

  590. 51:38

    -men i allmänhet tror jag inte
    att nån utanför utbildningssfären-

  591. 51:45

    -kan bli en framgångsrik ledare.
    Kanske vissa, men inte alla.

  592. 51:50

    Ni har väl testat det i Sverige?

  593. 51:54

    Ni har experimenterat med att
    öppna skolorna för icke-pedagoger.

  594. 52:01

    Men det tycks inte fungera.

  595. 52:04

    Man måste förstå sig på pedagogik
    för att kunna kommunicera och leda.

  596. 52:11

    Till sist tar vi en titt
    på framtiden. Vad måste vi göra?

  597. 52:17

    Om jag fick bestämma vad som skulle
    göras i mitt land eller globalt-

  598. 52:23

    -så skulle jag betona fem saker.

  599. 52:26

    Ta det personaliserade lärandet
    på allvar.

  600. 52:31

    Förändra utbildningssystemen så att
    alla elever får en egen studieväg.

  601. 52:38

    De får främst läsa saker
    som de tycker är viktiga, relevanta-

  602. 52:44

    -och intressanta.

  603. 52:46

    Det är inte enkelt,
    men det är möjligt.

  604. 52:51

    Jag tycker inte att vi ska ha
    mer salsundervisning, utan mindre.

  605. 52:57

    I Finland har jag föreslagit att den
    formella undervisningen bör halveras.

  606. 53:03

    Man har skola på morgonen
    och klubbar, workshops-

  607. 53:09

    -och andra saker på eftermiddagen.

  608. 53:14

    Eleverna skulle bara vara hälften så
    mycket i ett klassrum med en lärare.

  609. 53:21

    Det bör inte avskaffas helt,
    men nu gör vi motsatsen.

  610. 53:26

    I morse debatterade de i radio-

  611. 53:30

    -huruvida vi borde ha mer tid
    i klassrummen. Det beror på facken.

  612. 53:36

    Lärarfacken vill ha mer tid,
    för det gynnar lärarna.

  613. 53:41

    Men det löser inte problemet.

  614. 53:45

    I mitt land börjar den sociala delen
    av utbildningen bli otroligt viktig.

  615. 53:52

    Vi har ett ökande antal individer -
    främst pojkar, men även flickor-

  616. 53:58

    -som ägnar flera timmar om dagen
    åt sociala medier eller datorspel.

  617. 54:04

    De lever i en virtuell verklighet med
    flickvänner som de aldrig har mött.

  618. 54:10

    De får allt svårare att umgås
    med andra, förstå vad som händer-

  619. 54:17

    -samtala och känna empati.

  620. 54:21

    Vi måste fokusera mer på att bygga
    upp ett socialt kapital i skolan-

  621. 54:27

    -än vad vi gör nu. Skolan erbjuder
    samhället en möjlighet att göra det.

  622. 54:33

    Inget kan samla alla som skolan.

  623. 54:37

    Vi måste göra det mellan 6 och 16.

  624. 54:41

    Vi har 10 år på oss att göra det,
    annars är möjligheten borta.

  625. 54:48

    Vi bör även omdefiniera
    vad som gör en skola framgångsrik.

  626. 54:53

    Nu mäts framgång
    med internationella bedömningar-

  627. 54:58

    -eller de nationella proven-

  628. 55:01

    -där det som räknas är matte, natur-
    vetenskap och läs- och skrivförmåga.

  629. 55:09

    I framtiden bör en bra skola vara-

  630. 55:12

    -en skola där alla hittar
    nåt som de själva brinner för.

  631. 55:20

    De ska upptäcka vad de är bra på.

  632. 55:23

    Jag frågar
    finska 16-åringar som slutar skolan:

  633. 55:28

    "Hur många av er är bra på nåt?"

  634. 55:32

    Otroligt få ungdomar känner så.

  635. 55:35

    När jag träffar finska lärare så här
    är det få som säger:

  636. 55:41

    "Jag är bra på nåt."

  637. 55:45

    "Jag kan göra och vet många saker."

  638. 55:49

    "Men jag brinner inte för nåt."

  639. 55:53

    Jag blev glad när jag insåg att
    min son gör nåt som han brinner för.

  640. 55:59

    Jag blir ledsen
    när ungdomar saknar intressen.

  641. 56:04

    Det är hemskt. Vi måste göra nåt.

  642. 56:07

    Till sist måste vi se till-

  643. 56:12

    -att förbereda unga på att ha fel.

  644. 56:16

    Standardiseringen gör raka motsatsen.

  645. 56:20

    Vi belönar bara
    dem som har rätt och lyckas.

  646. 56:25

    Vi bestraffar dem som begår misstag
    och inte förstår.

  647. 56:31

    Min agenda för framtiden leder till
    de förmågor som vi behöver.

  648. 56:38

    Jag anser inte -
    och det här är min åsikt-

  649. 56:44

    -att vi kan rada upp förmågor för
    2000-talet och lära ut dem i skolan.

  650. 56:51

    Vi måste göra annorlunda
    och förändra hela skolan.

  651. 56:57

    Min skola är helt annorlunda.

  652. 57:00

    Det finns utrymme
    för PISA och andra bedömningar-

  653. 57:04

    -men många saker
    görs på ett annat sätt.

  654. 57:21

    Översättning: Staffan Åhman
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolans ledare

Produktionsår:
2012
Längd:
57:29
Tillgängligt till:

Hur skapas framtidens skola, och hur ska Sverige bli den ledande kunskapsnation som det står i måldokumenten? Och vilka är de största utmaningarna för skolans ledare? Färsk forskning och debatter om hur morgondagens skola ska fungera och ledas. Medverkar gör lärare, skolledare, debattörer och Skolverkets generaldirektör.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Nyckelord:
Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema: Hjärnans ljusa och mörka sidor
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:30
TV UR Samtiden Tema

Hjärnans ljusa och mörka sidor

Vad händer i hjärnan när man får "flow", då hårt arbete inte ens känns ansträngande? Blir man smart av musik? Hur funkar psykopater? Ledande hjärnforskare och experter berättar om de senaste rönen som rör människans processor: hjärnan.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Min personliga historia
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:27
TV UR Samtiden Tema

Min personliga historia

"Jag måste vara lydig, annars kanske jag får byta hem." Artisten Kikki Danielssons uppväxt som fosterbarn har präglat hennes liv. Längtan efter kärlek är även ett tema för Rikard Wolff. Och Annika Österberg vet hur 28 år i ett amerikanskt fängelse känns.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Skolans ledare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:29
TV UR Samtiden Tema

Skolans ledare

Hur skapas framtidens skola, och hur ska Sverige bli den ledande kunskapsnation som det står i måldokumenten? Och vilka är de största utmaningarna för skolans ledare? Lärare, skolledare, debattörer och Skolverkets generaldirektör presenterar färsk forskning och debatterar.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Efter Utøya
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:29
TV UR Samtiden Tema

Efter Utøya

Den 22 juli 2011 drabbades Norge av det värsta terrordådet i modern tid. Hur kunde det ske? Och hur har det politiska landskapet påverkats? Vi möter bland andra Mona Sahlin, Lisa Bjurwald, Jan Guillou och en rad norska, framstående talare.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Folkmordens förövare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:32
TV UR Samtiden Tema

Folkmordens förövare

Överlevare från folkmordet i Rwanda 1994 berättar om hur det har varit att leva sida vid sida med bödlar efter kriget. Vi får också höra om den sovjetiska terrorn under Josef Stalins ledning, och överlevare från Förintelsen berättar om Adolf Hitlers mord på flera miljoner människor.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Koldioxidhotet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:33
TV UR Samtiden Tema

Koldioxidhotet

Hur väl vi lyckas anamma en grönare livsstil kommer att bli avgörande för vår framtid. Vad krävs och är vi beredda att göra jobbet? Möt ledande forskare samt äventyraren som planerar att flyga jorden runt helt utan utsläpp.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: I huvudet på en Nobelpristagare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:28
TV UR Samtiden Tema

I huvudet på en Nobelpristagare

Nobelpristagarna Dan Shechtman, Ellen Johnson Sirleaf och Brian P. Schmidt kan alla tre vittna om hur deras utnämningar har föregåtts av olika sorts motgångar. Shechtman blev ombedd att lämna sin forskargrupp och Johnson Sirleaf dömdes till tio års straffarbete.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Själens läkning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:25
TV UR Samtiden Tema

Själens läkning

Sara Hedrenius överlevde Estoniaolyckan och jobbar idag med krisstöd till människor som utsatts för traumatiska händelser. Eva Franchell fanns med när Anna Lindh mördades 2003. Här berättar hon om hur hon tog sig vidare i livet, och socionomen Sofia Grönkvist berättar om barn som upplevde tsunamin 2004.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Fukushima
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:27
TV UR Samtiden Tema

Fukushima

Den 11 mars 2011 inträffar en kraftig jordbävning utanför Japans kust med en tsunami som följd. Reaktorer i kärnkraftverket exploderar och katastrofen är ett faktum. Forskare berättar om effekterna av olyckan och journalister vittnar om arbetet på plats.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Jakten på sanningen
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:28
TV UR Samtiden Tema

Jakten på sanningen

Det vetenskapliga sättet att beskriva världen har nått stora framgångar och gjort livet lättare för många. Samtidigt tror många unga i dag fortfarande på astrologi. Varför är det så lätt för oss att lura oss själva? Vi hör om bland annat pseudovetenskaper, magkänslan och vetenskapliga metoder.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Sveriges unga framtid
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:36
TV UR Samtiden Tema

Sveriges unga framtid

Skaran av pensionärer växer i Sverige samtidigt som ungdomsarbetslösheten når rekordnivåer. Vem ska försörja den äldre befolkningen när ekvationen inte går ihop? Att få in ungdomar på arbetsmarknaden är en av vår tids största ödesfrågor.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Välfärden och hälsan
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:22
TV UR Samtiden Tema

Välfärden och hälsan

Vilken roll spelar välfärden för vår hälsa, och kan alla räkna med samma förutsättningar? Forskare berättar om hur vården ska nå glesbygden och varför utbildning är avgörande för hur vi mår. Vi får också veta varför Norrköping kan ses som en dödsorsak.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Meteorologi - inte bara väder
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:34
TV UR Samtiden Tema

Meteorologi - inte bara väder

Går det verkligen att förutspå framtidens väder? Många förknippar tv-meteorologer som Pererik Åberg och Pär Holmgren med en väderkarta i rutan. Men deras arbete handlar också om kommunikation, framtidsprognoser och forskning.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Diabetes
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:31
TV UR Samtiden Tema

Diabetes

Professor Bo Ahrén berättar om genombrottet för behandlingen av typ 2-diabetes som nu utgör 90 procent av alla fall. Med rätt balans kan de sjuka leva ett normalt liv. Idag kan också forskarna förutsäga vilka barn som ligger i riskzonen.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Journalistik i förändring
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:36
TV UR Samtiden Tema

Journalistik i förändring

Hur står sig "gammalmedia" mot sekundsnabba digitala alternativ? Nancy Updike, producent för This American life, menar att radio är det bästa berättarmediet. Och så berättar al-Jaziras chef om samarbetet med vanliga medborgare under "den arabiska våren".

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Samerna igår och idag
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:38
TV UR Samtiden Tema

Samerna igår och idag

Kunskapen om samerna har generellt sett inte varit stor genom den svenska historien. Än idag är skolundervisningen om samer undermålig, säger forskaren Anna-Lill Ledman. Under den samiska veckan i Umeå presenteras forskning om samernas situation igår och idag.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Strindberg
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:28
TV UR Samtiden Tema

Strindberg

Vi får en bild av dramatikern, målaren, kvinnohataren och fredsvännen August Strindberg. Selma Lagerlöf snuvade honom på Nobelpriset och kallade honom "den vedervärdige". Trots ett ömsesidigt ogillande fanns ändå en respekt dem emellan.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Humanismen och framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:34
TV UR Samtiden Tema

Humanismen och framtiden

Vilken roll kommer ämnen som filosofi, idéhistoria och retorik att spela i framtidens samhälle, och vilken nytta gör egentligen humanisterna? Vad innebär humanism i praktiken? En rad forskare pratar om några av livets val samt värden som nykterhet, arbetslojalitet och opera.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Från källa till hav
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:30
TV UR Samtiden Tema

Från källa till hav

Rena skogsbäckar, syrerika havsbottnar och ett uthålligt fiske. Det låter inte som Östersjön idag, men hur kan vi nå dit? På Flora- och faunavårdskonferensen 2012 samlas experter inom naturvård med kunskap om dagsläget och idéer om framtiden. Vattnets väg börjar i skog och mark - från sött till salt.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Romer - ett utsatt folk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:27
TV UR Samtiden Tema

Romer - ett utsatt folk

Att stå upp för sitt romska ursprung kräver både mod och kraft. Artisten Sabina Baltzar Roth fick av sin fosterfar veta att en tattarunge aldrig kunde bli något. Hennes fall är inte unikt. Historien är full av förföljelse av romer, och än i dag pågår diskriminering.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Flykten till Europa
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:30
TV UR Samtiden Tema

Flykten till Europa

År 2012 ställer Tribunal 12 Europa till svars för sin flyktingpolitik. Autentiska vittnesmål läses upp och juryn består av kända intellektuella, som Henning Mankell och Nawal El Saadawi. Bryter Europa mot mänskliga rättigheter?

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Arvet från Sovjetunionen
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:33
TV UR Samtiden Tema

Arvet från Sovjetunionen

En dag hade det kommunistiska projektet som präglats av förtryck, kapprustning och ineffektiv planekonomi spelat ut sin roll. Hur gick Sovjetunionens fall 1991 till? Tidigare statschefer berättar om spelet bakom kulisserna och var vi står idag.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Parkinson
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:30
TV UR Samtiden Tema

Parkinson

Björn Hellkvist var inte ens 30 år fyllda när han drabbades av Parkinsons sjukdom. I dag jobbar han för bättre forskning kring unga som drabbats. Numera finns goda möjligheter att upptäcka sjukdomen tidigt, och därmed starta behandlingen.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Vattnet och livet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:31
TV UR Samtiden Tema

Vattnet och livet

Idag saknar hisnande 875 miljoner människor tillgång till dricksvatten. Hur ska vi tackla en växande befolknings behov? Här talar bland andra Johan Kuylenstierna och Petra Wadström om vattnets betydelse samt framtida lösningar.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Tällberg Forum
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:23
TV UR Samtiden Tema

Tällberg Forum

Hur kan världsutveckling och teknologi styras så att ekosystem och ekonomi påverkas positivt? Hör några av världens främsta forskare samt politiska ledare och företagsledare diskutera. Från Tällberg Forum som hölls i juni 2012.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Språk och identitet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:31
TV UR Samtiden Tema

Språk och identitet

Ordval och formuleringar säger mycket om våra tankar och åsikter. Författaren Bodil Malmsten talar om varför hon tycker sig sakna ett språk. Språkforskaren Karin Milles har studerat ord som används som omskrivningar för våra könsorgan. Hur påverkar språket hur vi tänker kring könen?

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Ordens makt
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:30
TV UR Samtiden Tema

Ordens makt

Vill du få din vilja igenom och möjlighet att påverka är retorik nyckeln, men ämnet inbegriper mer än ord. Christer Olsson, föreläsare i kommunikation, menar att vi är för fixerade vid fakta. Diplomaten Jan Eliasson talar om hur budskapet måste träffa magen lika mycket som hjärnan.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Vem hörs i musiken?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:35
TV UR Samtiden Tema

Vem hörs i musiken?

Varifrån kommer den manliga dominansen inom musiken? Branschfolk och forskare diskuterar den snedvridna könsfördelningen. Varför spelar så få tjejer blues till exempel? Forskaren Carina Borgström-Källén har studerat vad som pågår inom musikundervisningen.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Matens värde
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:25
TV UR Samtiden Tema

Matens värde

För de flesta i Sverige och västvärlden är den dagliga maten en självklarhet, men för många människor är jakten på något att äta en daglig kamp. Mats Widgren, professor i kulturgeografi, beskriver hur jordbruket har utvecklats i världen. Lisa Deutsch, forskare i miljövetenskap, beskriver hur våra matvanor påverkar världens ekosystem. Richard Tellström, forskare i måltidskunskap, visar på att mat är ett av våra äldsta kulturuttryck.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Skogens kraft
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:29
TV UR Samtiden Tema

Skogens kraft

I skogen frigörs koldioxid vid avverkning. Annika Nordin, professor i skoglig genetik och växtfysiologi, berättar hur vi kan använda skogen för att ta hand om kolet. Elisabet Sonntag-Öström, sjukgymnast och forskare i yrkesmedicin, berättar att skogsvistelser kan hjälpa mot oro, ångest och depression.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Förintelsens överlevare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:29
TV UR Samtiden Tema

Förintelsens överlevare

Ungefär sex miljoner judar beräknas ha dödats under Förintelsen, nazisternas folkmord på den judiska befolkningen under andra världskriget. Här berättar fem överlevare om sina svåra erfarenheter av mänsklig grymhet och vad fördomar kan leda till.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Alzheimer
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:25
TV UR Samtiden Tema

Alzheimer

Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen bland äldre människor idag. Vi möter forskare som berättar om den senaste läkemedelsforskningen, samt patienter och anhöriga. Överläkare Lena Kilander, forskare i geriatrik, menar att det finns många sätt att hantera sin sjukdom.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Staden och mötet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:34
TV UR Samtiden Tema

Staden och mötet

Vad krävs för att en mötesplats ska ge oss det vi behöver? Professor Göran Cars, tidigare biskopen Caroline Krook samt kulturgeograf Camilla Ottosson talar om offentliga rum.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Migrän och huvudvärk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:35
TV UR Samtiden Tema

Migrän och huvudvärk

Forskare på migrän och huvudvärk berättar om sina senaste rön. Experten Audrey Craven liknar migrän vid att hjärnan drabbas av strömavbrott. Vad kan vi påverka? Cirka en och halv miljon svenskar plågas av så svår huvudvärk att det begränsar deras liv. Tips på förebyggande avslappningsövningar man kan göra hemma.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: På äldre dar
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:25
TV UR Samtiden Tema

På äldre dar

Att bli äldre idag är på många sätt annorlunda ut jämfört med hur det var för bara några decennier sedan. Måste hög ålder per automatik betyda att man minns sämre, har sex mer sällan och att livskvaliteten sänks? Vilka myter och sanningar finns kring åldrandet, och vilka är utsikterna för den växande gruppen äldre i samhället?

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Unga och idrott
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:32
TV UR Samtiden Tema

Unga och idrott

Träning kan påverka hjärnans struktur och funktion livet ut. Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare, förklarar sambanden mellan fysisk aktivitet, minne och inlärningsförmåga. Idrottsforskaren Henrik Gustafsson talar om barn, föräldrar, idrott och tävling. Han tar bland annat upp tävlingsrädsla, föräldrars engagemang och konsekvenserna det får för barnens motivation.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: Unga och droger
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:29
TV UR Samtiden Tema

Unga och droger

Narkotika blev ett problem i Sverige när ungdomskulturen växte fram i mitten av 60-talet. Idag är droger ett globalt problem. Drogpolitiken behöver förändras, menar professor Börje Olsson. Hur påverkas ungdomars hjärnor av alkohol? Hjärnan fortsätter att utvecklas fram till tjugofem års ålder. Professorn Ingrid Nylander berättar om hur störningar kan påverka kroppen längre fram i livet.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
UR Samtiden Tema: I Wallenbergs tid
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:31
TV UR Samtiden Tema

I Wallenbergs tid

Raoul Wallenberg kom till Budapest den 9 juli 1944. Under de sex månader han var där räddade han, med sitt eget liv som insats, flera tusen människors liv. Vad som hände honom efter att han greps av sovjetisk militär i januari 1945 är ännu okänt.

  • 2012
  • Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

En bok, en författare: Lärare som ledare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:09
TVEn bok, en författare

Lärare som ledare

Hur utövas lärarens ledarskap? "Lärare som ledare - i och utanför klassrummet" innehåller det mesta om vad en lärare behöver veta om ledarstilar, elevinflytande och lärares utbyte av erfarenheter. Gunnar Berg, professor i pedagogik, intervjuas av Birger Schlaug.

Barnaministeriet Dokumentär: Bryta sig loss
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
53:16
RadioBarnaministeriet Dokumentär

Bryta sig loss

Patryk och Darina går på Hindby skoldaghem, en liten specialskola i Malmö. Här går ungdomar som av en eller annan anledning inte kan, eller får gå i sina vanliga skolor. Många av eleverna vill bryta sig loss från sitt gamla destruktiva liv.