TV

UR Samtiden - 2020 års skola

UR Samtiden - 2020 års skola

Om UR Samtiden - 2020 års skola

Sveriges skolor har den senaste tiden fått ett nytt regelverk: ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner, nytt betygssystem och ny lärarutbildning; förändringar som introducerats i snabb takt. Bakgrunden till förändringarna är att den svenska skolan under flera år präglats av minskat resultat. I en serie samtal på Stockholms universitet samlas lärare, lärarutbildare, studenter, forskare, skolansvariga och fackliga företrädare för att diskutera lösningar och framtiden för den svenska skolan. Arrangör: Stockholms universitet.

Till senaste programmet

Spela/Pausa UR Samtiden - 2020 års skola: Från problem till förebild
  1. 0:00

    I dag är det som sagt representanter-

  2. 0:04

    -från facket och arbetsgivarna
    som ska få komma till tals.

  3. 0:12

    Det ska bli intressant, tycker jag-

  4. 0:16

    -och många med mig, antar jag.

  5. 0:19

    Vad jag förväntar mig-

  6. 0:24

    -är att ni ska vara konkreta,
    ni ska vara kreativa-

  7. 0:29

    -och ni ska vara framtidsinriktade.

  8. 0:34

    Ni ska komma med goda lösningar
    på de problem och utmaningar-

  9. 0:39

    -som dagens skola och lärarutbildning
    kan sägas ha, eller stå inför.

  10. 0:46

    På plats har vi Metta Fjelkner,
    ordförande för Lärarnas riksförbund.

  11. 0:52

    Eva-Lis Sirén,
    ordförande för Lärarförbundet.

  12. 0:57

    Lotta Edholm,
    skolborgarråd i Stockholms stad.

  13. 1:01

    Och vi har Marcus Strömberg
    som är vd för Academica. Academedia.

  14. 1:08

    Academedia. Var det rätt betoning?
    Tack.

  15. 1:13

    Har man lärt sig uttala det
    så växer det.

  16. 1:18

    Vad jag har lärt mig är att detta är
    Sveriges största utbildningsföretag.

  17. 1:24

    Fyrtiotusen elever ingår.

  18. 1:28

    Man har tvåhundrafemtio
    skolor eller enheter.

  19. 1:32

    Så det är ingen liten arbetsgivare
    som sitter här till höger om mig.

  20. 1:38

    Ni fyra som är dagens huvudpersoner
    ska alldeles snart få ta till orda.

  21. 1:46

    I nyss nämnd ordning som ni sitter.

  22. 1:49

    Ni får sju minuter till ert
    förfogande till ert första inlägg.

  23. 1:56

    Presentera er syn och era idéer-

  24. 2:01

    -om hur lärarutbildning och skola
    ska kunna bli så bra som vi önskar.

  25. 2:07

    Med strålande elevresultat.
    En skola som är likvärdig för alla.

  26. 2:14

    En lärarutbildning av toppkvalitet-

  27. 2:18

    -med de allra bästa villkor-

  28. 2:22

    -som en lärare kan önska sig.

  29. 2:26

    Men först så vill jag nämna att vi
    har den här trehövdade skaran-

  30. 2:32

    -till vänster om mig. Från
    Stockholms universitet samtliga.

  31. 2:39

    Det är vicerektor Anders Gustavsson
    som ägnar merparten av sitt liv-

  32. 2:44

    -åt lärarutbildningen.

  33. 2:48

    Det är universitetsadjunkt Harriette
    Persson, som är lärarutbildare-

  34. 2:53

    -och sen har vi
    lärarstudenten Ebbe Nyman.

  35. 2:58

    De har till uppgift också-

  36. 3:03

    -att vara såna här...

  37. 3:08

    -Ja, vad ska jag kalla er?
    -Kritiska granskare.

  38. 3:14

    Ni ska komma med snärtiga frågor-

  39. 3:18

    -om vad som är mest krusialt.

  40. 3:23

    Det ska vara relativt stort utrymme
    för publiken-

  41. 3:28

    -att komma till tals och ställa
    frågor och komma med synpunkter.

  42. 3:33

    Två mikrofoner kommer att finnas.

  43. 3:37

    Ni behöver bara vifta-

  44. 3:41

    -för att Sofia och Eva
    ska komma med dem-

  45. 3:46

    -så vi får höra vad ni har att säga.

  46. 3:49

    Med det så sparkar vi i gång.

  47. 3:52

    Jag lämnar ordet till dig, Metta.
    Varsågod.

  48. 3:56

    Tack. Det är inte lätt att börja en
    sån här runda, men jag ska försöka.

  49. 4:02

    Med uppmaningen att vara konkret,
    kreativ och framtidsinriktad-

  50. 4:07

    -har jag fått sju minuter på mig.
    Stoppa mig när jag pratat så länge.

  51. 4:13

    Tack för att ni har ordnat
    den här samtalsserien-

  52. 4:21

    -som har sin utgångspunkt i dag från
    där vi sitter på arbetstagarsidan-

  53. 4:27

    -och arbetsgivarsidan, vilket ger ett
    visst fokus åt såna här panelsamtal.

  54. 4:33

    Så blir det när representanter som vi
    sitter här.

  55. 4:37

    Konkret och kreativ och
    framtidsinriktad ska jag vara-

  56. 4:44

    -men med utgångspunkten i historien.

  57. 4:48

    Utgångspunkten, som vi alla vet
    och som står i inbjudan-

  58. 4:52

    -det är de sjunkande elevresultaten.

  59. 4:57

    Tolv procent av årskurs nio klarar
    inte behörigheten till gymnasiet.

  60. 5:03

    Vi vet att skolan inte är likvärdig.

  61. 5:07

    Det beror på var man bor, socialt-
    och etniskt ursprung för eleverna.

  62. 5:13

    Det är ett faktum att det inte
    bara är det geografiska och etniska-

  63. 5:21

    -som spelar roll för resultaten-

  64. 5:24

    -utan också föräldrarnas inkomst
    spelar roll för elevresultaten.

  65. 5:30

    Det förvånade mig
    att det kunde spela så stor roll.

  66. 5:37

    Det handlar
    om lärarutbildningens kvalitet.

  67. 5:41

    Jag har haft synpunkter på den.

  68. 5:44

    Arbete har satts i gång för att öka
    attraktiviteten i lärarutbildningen-

  69. 5:50

    -men också öka kvaliteten i den.

  70. 5:54

    Sen kommer vi till det
    som jag ur fackligt perspektiv-

  71. 6:00

    -vill lyfta fram, och det är den
    ohållbara situationen med lärarlöner-

  72. 6:07

    -som ligger nästan allra sist
    ur ett OECD-perspektiv.

  73. 6:13

    Spelar lärares löner och lärares
    villkor roll för elevernas resultat?

  74. 6:20

    Jag vill sticka ut hakan och säga:
    Ja, det spelar roll.

  75. 6:27

    Vill man motbevisa detta kan man ha
    en diskussion kring det här-

  76. 6:32

    -under senare delen av dagen
    om att det inte spelar roll.

  77. 6:37

    Det spelar roll vem som blir lärare
    och det spelar roll-

  78. 6:42

    -för förutsättningarna
    för undervisningen.

  79. 6:46

    När det handlar om lärares
    möjligheter att undervisa-

  80. 6:52

    -så vill jag påstå-

  81. 6:56

    -att det spelar roll
    hur stora grupper man undervisar.

  82. 7:01

    Det spelar roll vilken behörighet
    som läraren besitter.

  83. 7:09

    Det spelar väldigt stor roll att man
    kan de ämnen man undervisar i-

  84. 7:15

    -och att man har ämnenas didaktik
    med sig i undervisningen.

  85. 7:20

    Om detta har det inte rått enighet.

  86. 7:23

    För tio år sen var det nåt
    man inte tyckte var rätt.

  87. 7:28

    Nu börjar det falla på plats,
    och det är jag väldigt glad för.

  88. 7:33

    Jag är glad för att kunna påverka
    lärarutbildningen rent konkret.

  89. 7:40

    Jag är vice ordförande
    på lärarhögskolan i Kristianstad.

  90. 7:45

    Vi samarbetar med Lunds universitet.

  91. 7:49

    En helt ny ämneslärarutbildning
    på neutral plats.

  92. 7:54

    Så måste det vara i såna sammanhang.

  93. 7:58

    Det är Campus Helsingborg som är
    platsen för denna nya utbildning.

  94. 8:03

    Där ägnar vi i dagarna väldigt,
    väldigt mycket tid åt att diskutera-

  95. 8:10

    -ämnen, ämnesinnehåll och didaktik.

  96. 8:14

    Men hur mycket vi än diskuterar detta
    så kommer det slutligen-

  97. 8:20

    -om vi ska få sökande, att spela roll
    om de här utbildningarna-

  98. 8:26

    -rent lönemässigt kommer att
    kunna konkurrera med utbildningar-

  99. 8:31

    -inom andra akademiska yrken.

  100. 8:36

    Vi har två arbetsgivarrepresentanter
    med här-

  101. 8:40

    -från kommunal och privat sida.

  102. 8:44

    Jag vill påminna oss om att när
    riksdagsmännen satte sina löner 1966-

  103. 8:51

    -så ville man ha en motsvarande
    kompetens i det offentliga-

  104. 8:56

    -som man ville jämföra sig med
    löne-, ansvars-, och statusmässigt.

  105. 9:01

    Då riktade man blicken mot adjunkten.

  106. 9:05

    Det var lärare på gymnasiet och
    högstadiet som kallades adjunkter.

  107. 9:12

    Riksdagsmännen sa:
    "Så hög lön som de har"-

  108. 9:16

    -"vill vi också ha." Det fick man.

  109. 9:20

    I dag har riksdagsmännen 56 500,
    det har ni kunnat läsa i tidningen.

  110. 9:27

    För att nå upp i en...

  111. 9:31

    För en 55-årig ämneslärare
    på gymnasiet-

  112. 9:36

    -ligger medellönen i dag
    på strax över 27 000.

  113. 9:41

    Detta spelar roll.

  114. 9:44

    Därför ser jag fram emot
    avtalsrörelser och ansvarstagande-

  115. 9:51

    -från de kommunala arbetsgivarna,
    och inte minst från de privata-

  116. 9:56

    -som har ett unikt problem,
    nämligen att man har vinster.

  117. 10:01

    Dessa vinster,
    och nu riktar jag mig till Marcus...

  118. 10:07

    Dessa vinster, menar jag, att
    friskolorna skulle kunna använda-

  119. 10:12

    -på ett för samhället nyttigt sätt.

  120. 10:17

    Nämligen att lägga på löner
    för lärare

  121. 10:21

    -som vida överstiger lönerna
    på den kommunala sidan-

  122. 10:26

    -för att få upp löneläget
    för lärarkåren som helhet.

  123. 10:31

    Nu vinkar Sigbrit Franke. Tack.

  124. 10:36

    Det passade med ett avbrott där.

  125. 10:41

    Tack så mycket. - Där fick du lite
    att tänka på, Marcus.

  126. 10:48

    Vi övergår till Eva-Lis Sirén.

  127. 10:51

    Det är jättekul att få diskutera
    detta med er som sitter här.

  128. 10:56

    Den skoldebatt vi för i Sverige i dag
    handlar om svart och vitt.

  129. 11:02

    För eller emot katederundervisning.
    För eller emot lärarutbildningen.

  130. 11:10

    Mer komplexitet än så
    finns det ju sällan utrymme för.

  131. 11:15

    Vill vi utveckla skolan-

  132. 11:19

    -då måste debatten
    handla om framtiden.

  133. 11:25

    Vi måste gå från konstaterandets fas
    till byggandes fas.

  134. 11:31

    Då handlar det helt enkelt om:
    Hur ska vi utrusta varje elev-

  135. 11:37

    -med så optimalt mycket i ryggsäcken
    som det bara är möjligt?

  136. 11:42

    Då börjar det med lärarna.

  137. 11:46

    Varje skolsystem,
    varje resultatmätning-

  138. 11:50

    -allting börjar med kvaliteten
    på förutsättningarna för lärarna.

  139. 11:57

    Resultatet
    av alla skolsystems resultat-

  140. 12:02

    -det börjar i förskolan.
    Det bygger vidare genom grundskolan.

  141. 12:08

    Det bygger vidare på gymnasiet.

  142. 12:11

    Summan av alla lärares insatser
    bygger ett skolsystem starkt.

  143. 12:18

    Det bör vara debattens utgångspunkt.

  144. 12:21

    Vad lägger vi i ryggsäcken
    på lärarna?

  145. 12:28

    Det är inte bara
    skolsveriges problem.

  146. 12:33

    Det är Sveriges största problem att
    kön till lärarutbildningen är kort.

  147. 12:40

    Om vi ens kan tala om en kö.
    Kön borde vara lång.

  148. 12:45

    De bästa studenterna
    borde vilja bli lärare.

  149. 12:49

    Yrket borde ligga på toppen
    av önskelistan.

  150. 12:53

    Flera unga kan tänka sig läraryrket.

  151. 12:58

    Man lockas av att undervisa-

  152. 13:03

    -men man säger nej,
    för man ser stressen och pressen.

  153. 13:08

    Intresse finns.

  154. 13:11

    Fem av hundra föräldrar rekommenderar
    sina barn att bli lärare.

  155. 13:17

    De säger: "Bli elektriker."
    Det här är Sveriges största problem-

  156. 13:22

    -inte bara skolans största problem.

  157. 13:27

    Lärarutbildningen är oerhört viktig.
    Vi kan utveckla det här senare.

  158. 13:35

    Då handlar det om att rekrytera bland
    toppstudenterna till läraryrket-

  159. 13:42

    -och sen examinera de bästa,
    så som varande lärare.

  160. 13:47

    Vi måste diskutera antagningsprov.

  161. 13:52

    Vad behöver man med sig som lärare?
    Det är en väg.

  162. 13:57

    När det gäller att examinera ut de
    bästa ska vi titta på ämnesdjupet.

  163. 14:02

    Vi har faktiskt ett mindre ämnesdjup
    i den nya lärarutbildningen-

  164. 14:08

    -på viktiga trappsteg.

  165. 14:11

    Didaktiken, pedagogiken, metodiken.
    Hur vässar vi detta?

  166. 14:19

    Det är didaktiken i metodiken
    som är en svaghet. Hur vi lär ut.

  167. 14:27

    En annan faktor som jag gärna vill
    diskutera är lärares möjligheter-

  168. 14:34

    -till att utveckla och utvecklas.

  169. 14:38

    Att kunna göra karriär.
    Det här behöver vi mer av.

  170. 14:43

    Det är alldeles för få som har
    den här möjligheten i vardagen i dag.

  171. 14:50

    Tittar man på internationella
    rankingsystem där man har skannat av-

  172. 14:58

    -vad framgångsrika skolsystem gör-

  173. 15:01

    -visar det att läraryrket måste bli
    ett gemensamt byggande av kunskaper-

  174. 15:09

    -och utvecklande av kvaliteten.

  175. 15:11

    I de finska och japanska skolsystemen
    arbetar lärare tillsammans.

  176. 15:19

    De planerar lektioner, utvecklar-

  177. 15:23

    -sätt att arbeta, metodik o.s.v.

  178. 15:27

    Man hjälps åt att kontinuerligt
    förbättra undervisningen.

  179. 15:32

    Man har en kultur där lärare
    utvecklas i sitt arbete-

  180. 15:37

    -och det leder till goda resultat.

  181. 15:40

    Så behövs det karriärsteg.
    Att kunna klättra, som Metta tar upp.

  182. 15:46

    Att detta leder till en uppåtspiral
    när det gäller lönerna.

  183. 15:51

    Vi har drivit karriärtjänster
    hårt och länge i Lärarförbundet.

  184. 15:57

    Vi gav ut en stor rapport,
    och regeringen har lyssnat.

  185. 16:02

    Jag förväntar mig
    att kommuner, fristående skolor-

  186. 16:07

    -tar initiativ i den riktningen.

  187. 16:11

    Man ska inte glömma skolledarskapet.

  188. 16:16

    Skolledare ska vara
    pedagogiska ledare.

  189. 16:19

    Man visar på det här, om man tittar
    på de framgångrika skolsystemen-

  190. 16:24

    -att det handlar om rektorer
    som är pedagogiska ledare.

  191. 16:32

    Det är de i framgångsrika system.

  192. 16:36

    Fem procent av skolledarna i Sverige
    har möjlighet att vara det.

  193. 16:42

    Kanske det är så, Marcus och Lotta-

  194. 16:46

    -att rektorer oftare får frågan
    "Hur går det med budgeten?"-

  195. 16:51

    -än "Hur går det med resultaten?"

  196. 16:55

    Vad får rektorerna
    lägga sin kraft på?

  197. 17:00

    Det är faktiskt inte bara
    för att Metta och jag sitter här.

  198. 17:06

    Det är faktiskt ett samhällsproblem
    att så få vill bli lärare.

  199. 17:11

    Det har betydelse för vården,
    innovationer, exportindustrin-

  200. 17:17

    -att lärare bygger kunskap
    som leder vidare.

  201. 17:22

    Där har lönen betydelse.

  202. 17:25

    I dag väljer unga bort yrket,
    och det är lönen som avskräcker.

  203. 17:33

    Stressen och pressen. Chansen
    att få ägna sig åt kärnuppdraget.

  204. 17:39

    Läraryrket lönar sig inte i dag.

  205. 17:43

    Det är en väldigt tuff vardag
    med mer att göra av allting.

  206. 17:49

    -Det här är bilden av läraryrket.
    -Okej, ska vi ta en liten paus där?

  207. 17:55

    Det handlar om
    att många måste vilja bli lärare.

  208. 18:03

    Visst.

  209. 18:09

    -Tack. - Lotta, varsågod.
    -Tack.

  210. 18:12

    Ja, många måste vilja bli lärare.

  211. 18:17

    Helst många fler än som faktiskt
    tas in på lärarutbildningarna

  212. 18:24

    Men man måste ha
    ett större perspektiv.

  213. 18:28

    Skolan är en del av samhället
    och skolan vi har-

  214. 18:33

    -påverkar vilka som vill bli lärare.

  215. 18:37

    När totalbilden av skolan är negativ-

  216. 18:43

    -när det gäller löner, arbetsvillkor,
    stök, eller att resultaten är dåliga-

  217. 18:49

    -så leder det till
    att färre vill bli lärare.

  218. 18:54

    Det som vi som arbetsgivare
    måste göra-

  219. 18:58

    -det är att försöka
    stärka skolans roll i samhället.

  220. 19:03

    Det kan låta flummigt,
    men att försöka tala väl om skolan.

  221. 19:09

    Att skolan är den viktigaste-

  222. 19:12

    -kulturbärande institutionen
    i samhället.

  223. 19:17

    Det finns ingen plats som är
    så viktig för framtiden som skolan.

  224. 19:23

    Men det räcker naturligtvis inte. Man
    måste göra en hel del andra saker.

  225. 19:30

    Jag tycker väl att kommuner-

  226. 19:33

    -både enskilda kommuner,
    men även SKL och Kommunförbundet-

  227. 19:41

    -har haft en teknokratisk syn
    på skolan.

  228. 19:45

    Man har sett det som en fabrik
    där man ploppar in små barn-

  229. 19:52

    -och sen så ska de kunna läsa och
    skriva, och sen har man gymnasiet.

  230. 19:57

    Lärare måste ha utbildning
    i olika ämnen för olika stadier.

  231. 20:05

    Det är därför vi har haft lärare
    som har täckt över väldigt många år.

  232. 20:11

    Ungefär hälften av de som undervisar
    i matte i de lägre åldrarna-

  233. 20:17

    -har inga högskolepoäng i matematik.

  234. 20:21

    Det är klart att resultaten sjunker-

  235. 20:25

    -när många lärare inte
    har tillräckliga kunskaper.

  236. 20:30

    Allt det här förändras ju nu.

  237. 20:34

    Men vi som är kommunalpolitiker
    måste bli duktigare på lönesättning.

  238. 20:40

    Det handlar om grundlönen-

  239. 20:44

    -men också om själva lönesättningen
    gentemot enskild lärare.

  240. 20:50

    Det är nåt märkligt att när vi
    gick ifrån lönetariffsystemen-

  241. 20:56

    -och fick individualiserad
    lönesättning, så ledde det till-

  242. 21:01

    -att skillnaderna i lön minskade.

  243. 21:04

    Vi var för dåliga på att premiera
    de lärare som var riktigt duktiga.

  244. 21:12

    Det försöker vi göra nåt åt
    i Stockholm. Små steg.

  245. 21:17

    Vi låter skolor sätta högre lön-

  246. 21:21

    -under förutsättning
    att de differentierar lönesättningen-

  247. 21:27

    -så att inte alla får samma lön.

  248. 21:31

    Vi sätter lön på rektor utifrån hur
    bra de är på att differentiera lönen.

  249. 21:37

    Lönen sätts ju inte av oss politiker.

  250. 21:41

    Inrätta karriärtjänster. Det har vi
    provat lite olika varianter.

  251. 21:47

    Nu har vi inrättat
    ett antal lärarcoachtjänster-

  252. 21:52

    -där lärarcoacherna får jobba
    som lärare på halvtid-

  253. 21:57

    -och coacha andra lärare.

  254. 22:00

    Företrädesvis yngre lärare,
    som behöver mycket hjälp och stöd.

  255. 22:06

    Det är ett sätt. Men vi är
    ganska trevande fortfarande.

  256. 22:12

    Allt kommer inte att lyckas,
    men en del kommer att leda till-

  257. 22:18

    -en arbetsplats där vi tar till vara-

  258. 22:22

    -de individuella förutsättningarna
    hos lärarna på ett bättre sätt.

  259. 22:27

    Vissa skolor skulle kunna
    ta ett större ansvar-

  260. 22:34

    -för praktikplatser och så vidare.

  261. 22:38

    Att se skolan som en del-

  262. 22:42

    -i samhället är viktigt.

  263. 22:46

    Det är mycket som behöver förändras-

  264. 22:50

    -för att saker ska bli bättre.

  265. 22:54

    Du kan få återkomma sen och tala om
    var man börjar.

  266. 23:00

    -Varsågod, Marcus.
    -Tack.

  267. 23:03

    Academedia är en del
    av friskolerörelsen. Vi startade '68.

  268. 23:11

    Många av de verksamheter som finns
    hos oss har varit med nu i tjugo år.

  269. 23:17

    Vi står för pedagogisk mångfald.
    Elever lär på olika sätt.

  270. 23:22

    Vi tror att lärare vill ingå
    i olika pedagogiska modeller.

  271. 23:28

    Jag tänkte dela med mig av våra
    erfarenheter kring de här frågorna.

  272. 23:34

    Den viktigaste frågan
    för skolans utveckling-

  273. 23:39

    -handlar om fyra bokstäver,
    nämligen lust.

  274. 23:43

    Att få tillbaka lusten och glädjen-

  275. 23:47

    -när det gäller att utveckla skolan.

  276. 23:51

    Vägen att svartmåla kan man ha
    under en begränsad tid-

  277. 23:56

    -men det kan inte vara allenarådande.

  278. 23:59

    Ska man utveckla
    Sveriges största arbetsplast-

  279. 24:04

    -så måste man jobba med goda exempel.

  280. 24:07

    Man måste våga lyfta upp den bästa
    skolan, man måste våga rejta skolor.

  281. 24:15

    Man måste utmana den modellen
    som vi faktiskt har i Sverige i dag.

  282. 24:21

    På skolbesök tänker jag: "Tänk om det
    varit så här när jag gick här."

  283. 24:28

    Väldigt mycket i Sverige är bra
    och har blivit bra.

  284. 24:33

    När det gäller värdegrundsuppdraget-

  285. 24:37

    -så tycker jag
    att vi har lyckats väldigt bra.

  286. 24:42

    Kunskapsuppdraget har vi
    kommit betydligt sämre ut med.

  287. 24:47

    Jag tror att förklaringen är enkel:
    Det man fokuserar, det blir.

  288. 24:53

    Det man mäter, det blir av.

  289. 24:56

    Jag tror det är så att vi huvudmän
    har varit dåliga på att följa upp-

  290. 25:03

    -hur kunskapsresultaten utvecklas
    och ställt skolledningen till ansvar.

  291. 25:10

    Men också ställt läraren till ansvar
    för den utveckling som sker.

  292. 25:15

    Tittar man på friskolerörelsen-

  293. 25:19

    -så kan jag framhäva kollegor-

  294. 25:23

    -som struntat
    i anti-uppföljningskulturen.

  295. 25:27

    Kunskapsskolan och Engelska skolan.

  296. 25:30

    Det har inte gjorts genomgripande
    forskning, men vad jag kan tolka-

  297. 25:36

    -så har de alldeles enastående bra
    kunskapsresultat på många skolor.

  298. 25:41

    Resultatet av konsekvent uppföljning-

  299. 25:45

    -och fokus på kunskapsresultaten.

  300. 25:49

    Vi mäter inte för lite i Sverige.
    Vi har alla fakta och utgångspunkter.

  301. 25:55

    Men det handlar
    om att sätta fokus.

  302. 26:00

    Vi kanske tycker att vi är tuffa-

  303. 26:04

    -men vi följer upp vilka lärare
    som sätter IG.

  304. 26:09

    Det är vissa lärare som konsekvent
    har satt IG på några av våra skolor.

  305. 26:16

    Då identifierar vi varför de gör det.

  306. 26:20

    Hur kan vi hjälpa till för att
    förändra detta? Det ger resultat.

  307. 26:25

    Det man mäter och det man följer,
    så tror jag att det blir.

  308. 26:31

    Läs The Economist senaste nummer
    där man beskrev utbildningssystemet.

  309. 26:38

    Tyvärr avfärdade man Sverige snabbt
    på grund av vikande kunskapsresultat.

  310. 26:45

    Man skulle ha tittat på vår modell.

  311. 26:49

    Skolor har möjlighet att utvecklas.

  312. 26:54

    Vi har ett skolval
    med differentierade möjligheter.

  313. 27:00

    Vi har missat att varje skola måste
    ha tydliga mål och ställas till krav-

  314. 27:07

    -och främja progression.

  315. 27:10

    Jag vill ta bollen som Eva-Lis sa.
    "Frågar ni bara om ekonomin?"

  316. 27:16

    Nej. Därför har många av våra
    verksamheter ett bättre resultat.

  317. 27:23

    När det gäller lärarna så har det
    också att göra mycket med lust.

  318. 27:29

    Lärare vill jobba
    på en modern arbetsplats.

  319. 27:33

    För ett och ett halvt år sen-

  320. 27:39

    -då utmanade jag vår organisation
    att vi skulle utse tio lektorer.

  321. 27:45

    Jag gav dem möjlighet
    att få högre lön, och det blev en.

  322. 27:51

    Säger de bara till mig att det är en
    bra idé, och sen struntar de i det?

  323. 27:57

    Är det så att det inte är de gamla
    karriärvägarna som lärarna vill ha?

  324. 28:03

    Vill man se nåt nytt i stället?

  325. 28:06

    Vi har alternativa karriärvägar-

  326. 28:10

    -vilket jag tror väldigt mycket på.

  327. 28:14

    Vi måste se till att lärarna
    får en modern arbetsmiljö-

  328. 28:20

    -med planeringsmöjligheter, datorer,
    tillgänglighet till bra kolleger-

  329. 28:26

    -och satsa på ledarskapet
    som är en av de viktigaste frågorna.

  330. 28:32

    Metta och Eva-Lis släpper mig inte
    utan att jag kommenterar lönedelarna.

  331. 28:38

    Det är ett bekymmer
    att vi har en så låg snittlön.

  332. 28:43

    Bra lärare ska ha bra betalt. Vi
    måste ha en ökad lönedifferentiering.

  333. 28:48

    Men vi kan inte ha en högre snittlön
    än de kommunala huvudmännen.

  334. 28:56

    Basen i ersättningssystemet
    ser ut på det sättet.

  335. 29:01

    Jag vill att vi i lönerörelsen i år
    ser till att göra skillnad.

  336. 29:07

    Metta har sagt att vi ska öka lönen
    med tiotusen för alla lärare.

  337. 29:13

    Ett mer realistiskt förslag:

  338. 29:16

    Jag utmanar facken och säger: Vi ska
    ge Sveriges tiotusen bästa lärare-

  339. 29:22

    -tiotusen mer i lön.
    Vi är beredda att ta vår del.

  340. 29:28

    Det bygger på att fack och
    arbetsgivare gör nåt tillsammans.

  341. 29:35

    Jag kan visa på många exempel...
    Ordet effektivitet kan vara tråkigt-

  342. 29:41

    -men där vi har jobbat på ett annat
    sätt och kunnat öka lärarnas löner.

  343. 29:48

    Tack ska du ha.
    Kan du ge ett exempel på det här...

  344. 29:54

    -Klart att du ska ha en applåd också.
    -Det kom spontant.

  345. 30:01

    Nya karriärvägar sa du att ni
    tillämpar. Kan du ge nåt exempel?

  346. 30:09

    Vi har
    Mikael Elias teoretiska gymnasium.

  347. 30:13

    Man börjar som trainee, och sen har
    man fyra nivåer att utvecklas inom.

  348. 30:20

    -Vad kallar ni de nivåerna?
    -Det är lite amerikanska ord.

  349. 30:25

    Nej, en det är de nivåerna som finns.
    Man kan utveckla sig i två vägar.

  350. 30:32

    Man kan utveckla sig ämnesmässigt,
    men också pedagogiskt.

  351. 30:37

    Det är viktigt att hålla isär
    att det finns de två vägarna att gå.

  352. 30:44

    Det kanske är fler som återkommer.

  353. 30:47

    Ska vi släppa in Metta och Eva-Lis,
    eller vad säger ni?

  354. 30:52

    -Gör det först.
    -Metta, varsågod.

  355. 30:57

    Jag måste kommentera ett par saker.

  356. 31:00

    Marcus talar om att svartmåla, och
    Lotta talar om att vi ska tala väl.

  357. 31:08

    Jag talar gärna väl
    om det som fungerar väl i skolan-

  358. 31:13

    -men jag fortsätter kämpa för de
    tolv procent som inte klarar skolan.

  359. 31:19

    Det är att tala om saker som de är.

  360. 31:23

    Jag förbehåller mig också rätten
    att tala om lärares låga löner.

  361. 31:29

    Marcus, det är en bra början
    att börja tala i de termerna.

  362. 31:35

    Då har du förstått vad vi har sagt,
    och det gläder jag mig åt.

  363. 31:41

    När det gäller lärarlönerna...

  364. 31:45

    SACO släppte i våras en rapport-

  365. 31:49

    -och det kommer en ny rapportserie nu
    när det gäller akademiska yrken.

  366. 31:54

    Att utbilda sig
    till gymnasielärare är olönsamt.

  367. 31:59

    Jag hoppas att det inte sitter
    några gymnasiestudenter här.

  368. 32:04

    Det kan inte vara olönsamt.
    Det måste vara mer än förkovran.

  369. 32:11

    "Vi börjar komma på rätt väg
    med det här." Varför är det så?

  370. 32:17

    Skolan som ska vara samhällsbyggande-

  371. 32:22

    -är den arbetsplats där datorerna
    sist har haft sitt intrång.

  372. 32:28

    Jag var i Simrishamns kommun
    på en kick-off.

  373. 32:33

    Där sitter trehundra lärare.
    De skulle få datorer.

  374. 32:38

    Alla skulle få varsin dator. "Men
    bara om ni ändrar ert arbetssätt."

  375. 32:46

    Jag undrar hur många kommunkanslister
    som drabbas av detta.

  376. 32:51

    Lotta säger att skolan
    är en integrerad del av samhället.

  377. 32:59

    Ja, vi ska vi vara en del av
    samhället. Då måste arbetsgivarna...

  378. 33:04

    Det finns bra kommuner,
    men generellt så är det inte bra.

  379. 33:09

    De studenter som kommer med datorn-

  380. 33:12

    -och haft den sen barnsben,
    de måste få datorn som ett redskap.

  381. 33:18

    Då stannar vi där, Metta. Du får
    säkert komma igen fler gånger sen.

  382. 33:24

    Svartmålningen körde du in på.
    Du vill vara realist.

  383. 33:29

    Du tyckte... - Hur är det, Ebbe,
    är du blivande gymnasielärare?

  384. 33:37

    -Ja.
    -Då kan du kommentera olönsamheten.

  385. 33:44

    Det ska vi ändra på, naturligtvis.

  386. 33:48

    Vi låter Eva-Lis komma in snabbt.
    Försök vara relativt kortfattad.

  387. 33:55

    Jag vill ta det här på fullt allvar
    som är syftet med den här sittningen.

  388. 34:02

    Hur gör vi när vi vänder? Det finns
    exempel på hur länder gör som vänder.

  389. 34:08

    Vi kan hålla på väldigt mycket bakåt.

  390. 34:12

    Titta internationellt, det tar inte
    decennier att vända skolans resultat.

  391. 34:19

    McKinsey är intressant, för att man
    studerar hur de som lyckas gör.

  392. 34:26

    Det går att vända elevresultat
    på sex till sju år.

  393. 34:32

    Inte sextiosju. Sex till sju år.

  394. 34:36

    Man har delat in världens skolsystem
    i olika typer av kategorier.

  395. 34:43

    Sverige ligger på nivån "good". Man
    jämför med alla skolsystem i världen.

  396. 34:50

    Ibland får jag intryck av att vi
    ligger på "fair" eller "worse".

  397. 34:57

    Sveriges resa är från "good".
    Alltså okej.

  398. 35:02

    Vi ska göra en resa till Finlands,
    Singapores eller Ontarios nivå.

  399. 35:07

    Nivån "great".
    Då finns det vissa saker vi ska göra.

  400. 35:14

    Jag ska säga nåt om lönen.
    Svensk skolas problem är att trots...

  401. 35:20

    Metta, är det femton år vi har haft
    avtal om individuell lönesättning?

  402. 35:27

    Lönespridningen var på fyrtio
    procent. Den är nere i trettio nu.

  403. 35:34

    Allt det här visar att i dag
    så läggs lönerna ut lika för alla.

  404. 35:40

    Där kommer vi tillbaks
    till skolornas förutsättningar.

  405. 35:46

    Hur ger vi bra betalt för
    bra lärararbete? Hur lockar vi?

  406. 35:51

    Hur skapar vi karriärtjänster o.s.v.?

  407. 35:55

    Vi har pratat väldigt mycket bakåt.
    Nu ska vi framåt. Det går.

  408. 36:01

    Det ska vi absolut göra, och du har
    nämnt några nyckelfaktorer.

  409. 36:06

    Det var det här med karriär-
    och utvecklingsmöjligheter...

  410. 36:12

    -...och skolledarskapet.
    -Lärarnas förutsättningar.

  411. 36:17

    Det här med lärarrekrytering.
    Det är ju det vi vill åstadkomma.

  412. 36:23

    Goda lärarstudenter.

  413. 36:26

    Men det tar många år. Då pratar vi
    kanske inte sex till sju år.

  414. 36:31

    Vi pratar om väldigt långt perspektiv
    för att ändra alltihop.

  415. 36:36

    Ni nämnde inte kompetensutveckling
    av redan färdigutbildade.

  416. 36:44

    Men, låt oss få nån liten kort
    kärnfull kommentar från panelen-

  417. 36:50

    -innan jag släpper in
    Marcus och Lotta.

  418. 36:54

    Varsågoda. - Anders, har du nåt?

  419. 36:58

    Jag kommer in med en konkret fråga.

  420. 37:02

    Vi är överrens om att vi vill ha de
    bästa studenterna till utbildningen.

  421. 37:09

    Vi pratade för nån vecka sen-

  422. 37:13

    -om att ett enkelt och gångbart sätt
    att göra det här till våren-

  423. 37:20

    -vore att vi tar in sjuttiofem
    procent av dem vi tar in i dag.

  424. 37:26

    Eller femtio procent.
    - Vad säger ni om det? Eva-Lis?

  425. 37:32

    Min grundsyn är att lärarutbildningen
    ska rekrytera bland de bästa.

  426. 37:40

    Nu kommer i stort sett alla in.

  427. 37:44

    Vi har väldigt svårt att se på
    vad det egentligen är som behövs.

  428. 37:50

    Det handlar om att betyg och annat
    det spelar egentligen ingen roll.

  429. 37:56

    Där kommer antagningsprov in,
    för det är den situationen vi är i.

  430. 38:01

    Jag menar att om det är många eller
    få som står i kö, så måste vi...

  431. 38:08

    Vi har inte råd att släppa in
    dem som är körda ute i klassrum.

  432. 38:14

    Jag har jobbat som lärare
    i väldigt tuffa omständigheter.

  433. 38:19

    Du behöver vara en skicklig
    metodiker, didaktiker och pedagog.

  434. 38:26

    Du svarar ja på Anders fråga?

  435. 38:30

    Det ska vara svårt.

  436. 38:33

    Det ska vara svårt att komma in.
    Det ska inte vara lätt.

  437. 38:39

    Det är en lösning
    som du skulle ställa dig bakom?

  438. 38:45

    Jag vill ha olika drivkrafter
    som gör att alla inte ska komma in.

  439. 38:51

    -Alltså färre utbildningsplatser?
    -Nej.

  440. 38:55

    Hur vill du ha det, Eva-Lis?

  441. 39:00

    Lärarutbildningen
    försörjer ju också regionalt.

  442. 39:06

    Utbildningarna
    måste hålla kvaliteten.

  443. 39:10

    Vi måste utöka på ställen
    som håller kvaliteten.

  444. 39:19

    Metta ville komma in där också.

  445. 39:23

    Jag ska försöka ge ett mer rakt svar.

  446. 39:28

    Det är intressant
    att skära ner utbildningsplatserna.

  447. 39:35

    Sen är det svårt att som vice
    ordförande i Högskolestyrelsen...

  448. 39:41

    För det här handlar om pengar.

  449. 39:44

    Ja, jag säger ja till det. Jag har
    varit här och diskuterat just detta.

  450. 39:50

    Också modeller för antagning,
    så kallade antagningsprov.

  451. 39:55

    Det finns en annan poäng med det.

  452. 39:59

    Lärarbrist, vad skulle det innebära?

  453. 40:04

    Jo, att vi skulle tvinga-

  454. 40:07

    -Lotta och Marcus att tävla om
    lärarna så att vi fick upp lönerna.

  455. 40:14

    Jag är inte rädd för det.

  456. 40:18

    Vi tar det till oss. Jag håller på
    att titta på lärarlämplighetsprov.

  457. 40:25

    -Ska vi inte låta Lotta eller...
    -Ja.

  458. 40:28

    Spontant är det så-

  459. 40:33

    -att man gärna svarar ja
    på den frågan. Det vore en bra idé.

  460. 40:38

    Men man måste fundera igenom
    konsekvenserna, för risken är stor-

  461. 40:45

    -att man inom några år får ett antal
    väldigt duktiga lärare-

  462. 40:50

    -men de ska ju då kompletteras
    med sannolikt obehöriga lärare.

  463. 40:58

    Jag är född 1965.
    Då var det väldigt många som föddes.

  464. 41:03

    Mitt högstadium, då hade jag
    ungefär varannan behörig lärare.

  465. 41:08

    Jag hade en enda lärare som jag hade
    i tre år. Det var en katastrof.

  466. 41:14

    De var ju bara några år äldre än vad
    vi själva var som gick i grundskolan.

  467. 41:20

    Det vill man nog inte återuppliva.

  468. 41:23

    Men i princip är det naturligtvis så
    att man borde-

  469. 41:28

    -skära bort de
    som inte borde komma in.

  470. 41:33

    Metta först och sen Eva-Lis.

  471. 41:37

    Jag skulle säga en sak i detta.

  472. 41:40

    Vad jag saknar i den lärarutbildning
    som är på gång är en dimensionering.

  473. 41:47

    Vi kan inte utbilda massor av lärare
    i historia och tre i fysik och matte.

  474. 41:53

    Dimensioneringen måste vi ha med oss.
    Sen också, prov för...

  475. 42:00

    Antagningsprov kallar vi det. Som vi
    sa här på Stockholms universitet:

  476. 42:06

    Låt nåt universitet gå före
    och testa modell.

  477. 42:12

    -Tack. - Eva-Lis, kort.
    -Antagningsprov är oerhört viktigt.

  478. 42:19

    Vi måste titta på ledaregenskaper
    och kommunikativa egenskaper.

  479. 42:25

    Men svensk skolas problematik nu
    är att vi har många obehöriga.

  480. 42:31

    Vi ska inte medverka
    till en situation-

  481. 42:36

    -där vi ökar andelen obehöriga.

  482. 42:40

    Det är två olika problem-

  483. 42:44

    -men vi kan inte
    hamna i en situation-

  484. 42:50

    -där vi efter ett antal år
    har ökat på andelen obehöriga-

  485. 42:55

    -och ökat på den press och stress
    som faktiskt skrämmer bort i dag.

  486. 43:01

    Marcus.

  487. 43:03

    Att minska antalet platser
    kan inte vara den enda åtgärden.

  488. 43:09

    Man lockas in i det tänkandet,
    antar jag, av läkarskråets upplägg.

  489. 43:16

    Det måste kombineras med
    att fler faktiskt vill bli lärare.

  490. 43:21

    Den lusten måste tillbaka,
    annars flyttar man ner problemet-

  491. 43:26

    -och så blir det bara en ond spiral.

  492. 43:30

    Det kan bli ett defensivt tänkande.

  493. 43:34

    Det krävs mer
    än minskat antal platser.

  494. 43:38

    Man måste gå till botten
    med varför man blir lärare.

  495. 43:44

    Lyfta fram de goda exemplen.

  496. 43:47

    Man kan fokusera på att det är
    tolv procent som inte klarar målen-

  497. 43:54

    -vilket är väldigt allvarligt.

  498. 43:58

    Vi måste fokusera på lösningarna.
    Vår lärarkår är väldigt kompetent.

  499. 44:05

    Det går att göra mycket
    med det vi har.

  500. 44:10

    Jag höll på att falla död ner
    när jag öppnade Expressen i lördags.

  501. 44:17

    Det var ett lovordsreportage
    kring Engelska skolan i Eskilstuna-

  502. 44:21

    -där alla elever blev behöriga.

  503. 44:25

    Hur jobbar de? Går det att lyfta fram
    det som ett gott exempel?

  504. 44:32

    Det går att skapa en positiv spiral.

  505. 44:37

    -Ebbe, ska vi släppa in nu.
    -Hade det varit väldigt svårt...

  506. 44:43

    ...att komma in, så hade jag inte
    gjort det, baserat på mina betyg.

  507. 44:49

    Det låter trevligt
    att kunna destillera ut-

  508. 44:54

    -kraven på lärares egenskaper
    så att man kunde konstruera ett prov.

  509. 45:01

    Eller göra en DNA-analys eller nåt.
    Men om vi nu säger att det inte går-

  510. 45:07

    -och det är nog inte jätterimligt.

  511. 45:12

    Då handlar det ändå om betyg.

  512. 45:15

    Betygen kommer ifrån gymnasiet-

  513. 45:20

    -där det råder betygsinflation.

  514. 45:23

    Så vad har betygen från
    gymnasieskolan för värde-

  515. 45:29

    -i lärarutbildningen egentligen? Det
    är ju det det kommer att handla om-

  516. 45:35

    -när ni säger att det är de bästa
    studenterna som ska söka hit.

  517. 45:41

    Jag tror inte
    att det leder framåt riktigt.

  518. 45:46

    Du tror att de som kommer in är de
    från den skola Expressen skrev om?

  519. 45:52

    -Ja.
    -Vad säger ni om det? - Metta.

  520. 45:56

    När det gäller det här med
    lämplighetstest. Vad kallade du det?

  521. 46:03

    -Lämplighetsprov.
    -Det fanns ju utbildningar förr...

  522. 46:08

    ...som krävde praktik.

  523. 46:11

    Ta lantmästarutbildningen
    där man inte kom in på högskolan-

  524. 46:18

    -om man inte hade fullgjort praktik.

  525. 46:21

    Så att man dels passar i andras ögon,
    men också att jag trivs i rollen.

  526. 46:29

    Då skulle man komma undan att man
    behöver ha högsta betyg i alla ämnen-

  527. 46:35

    -utan att jag trivs som lärare.

  528. 46:39

    Men glöm inte dimensioneringen-

  529. 46:43

    -för utbildar vi hundratusen lärare
    i historia och tre i fysik-

  530. 46:48

    -då får vi situationen med obehöriga,
    antingen vi vill eller inte.

  531. 46:54

    Där har Sigbrit ett stort ansvar
    för att komma tillrätta med det-

  532. 46:59

    -så att vi inte i början här nu
    fastnar i en obehörighetssituation.

  533. 47:04

    Det är viktigare för studenterna nu
    med tanke på legitimation och...

  534. 47:11

    Vad heter det nu i år?
    Introduktionsår, heter det.

  535. 47:18

    -Eva-Lis?
    -Ja, det är klart att...

  536. 47:24

    Menar vi allvar
    med att läraryrket och lärarna-

  537. 47:28

    -är den viktigaste framgångsfaktorn?

  538. 47:31

    Då får man titta på vad de
    framgångsrika skolsystemen har gjort.

  539. 47:38

    De rekryterar ur topptredjedelen
    av studenterna.

  540. 47:43

    Vi är inte i det läget.
    Det var en debatt häromdagen-

  541. 47:50

    -i en svensk kommun
    där man förde en diskussion om:

  542. 47:55

    Hur gör vi
    med de lärare vi har i dag?

  543. 48:01

    Jag tänker på ett konkret exempel:
    Essunga kommun.

  544. 48:07

    Dit åker många för att studera hur
    man gör för att vända resultaten.

  545. 48:13

    Vi behöver inte
    åka till Singapore och Kanada.

  546. 48:18

    Där har man jobbat med den
    gemensamma vässningen av kvaliteten.

  547. 48:24

    Det intressanta är,
    vill jag säga till dig, Ebbe-

  548. 48:29

    -att det där med bilden av läraryrket
    när man faktiskt lyckas beskriva-

  549. 48:35

    -hur man faktiskt lyckas.
    Det har betytt en hel del.

  550. 48:41

    Men jag tror faktiskt att
    det ska vara svårt att bli lärare.

  551. 48:46

    Men det ska vara parat med att det
    är både en akademisk utbildning-

  552. 48:51

    -men också en yrkesutbildning. Det
    finns yrkesfärdigheter du behöver.

  553. 48:57

    Det har vi fäst för lite fokus på
    i dag. Ledarskap i klassrum.

  554. 49:04

    Kompetensutveckling tycker jag
    har betonats alldeles för lite-

  555. 49:11

    -från fackligt håll under årens lopp.
    Jag är glad att ni för fram det nu.

  556. 49:19

    Man har heller inte uppmärksammat det
    tillräckligt från arbetsgivarhåll.

  557. 49:24

    Det här är väl nåt
    som man verkligen kan fundera på.

  558. 49:29

    Det har att göra med diskussionen
    om obehöriga lärare.

  559. 49:34

    Här tycker jag att man skulle kunna
    vässa sig från olika håll.

  560. 49:41

    Både från fackligt håll
    och från arbetsgivarhåll.

  561. 49:46

    -Vad säger du, Metta?
    -Lite orättvist...

  562. 49:51

    ...därför att vi har i vårt avtal-

  563. 49:55

    -104 timmar i snitt per medlem och år
    i det kommunala avtalet.

  564. 50:00

    Jag kan inte det privata.

  565. 50:03

    Men problemet är:
    Vilken fortbildning är det?

  566. 50:09

    Jag råkade säga i nån intervju-

  567. 50:12

    -att man hänger gardiner då,
    och en arbetsgivare blev jättearg.

  568. 50:17

    Den bollen ger vi arbetsgivarna.

  569. 50:21

    Hur mycket fortbildning får man?

  570. 50:26

    Det behöver utredas. Behovet av
    systematisk kompetensutveckling.

  571. 50:32

    Vi har inte det i Sverige. - Lotta
    kanske har en annan uppfattning.

  572. 50:38

    Jag tänkte säga nåt om att det är bra
    att duktiga elever kommer in.

  573. 50:45

    Det finns två problem
    ifall de har för dåliga förkunskaper.

  574. 50:50

    Har man för dåliga förkunskaper, så
    har man svårt att klara utbildningen.

  575. 50:57

    Läroanstalterna riskerar även
    att sänka kraven.

  576. 51:03

    När de ser att det kommer studenter
    utan tillräckliga förkunskaper-

  577. 51:09

    -i stället för att hålla ribban, så
    sänker man den för att behålla dem.

  578. 51:14

    När jag pratar med lärarstudenter,
    så är det många som påpekar-

  579. 51:21

    -att det är för slappt
    på utbildningarna-

  580. 51:26

    -och att det finns ett skäl till det:
    att läroanstalterna sänker kraven.

  581. 51:32

    Kompetensutveckling medan man arbetar
    är gräsligt viktigt-

  582. 51:36

    -och det är viktigt av olika skäl.

  583. 51:40

    Metta pratar om datorer och it.

  584. 51:43

    I Stockholm ska ju alla lärare
    gå igenom en grundläggande it-kurs-

  585. 51:50

    -för att det är helt nödvändigt.

  586. 51:54

    Det finns många såna ämnesområden.

  587. 51:58

    Det som jag såg som ett problem
    med Lärarlyftet-

  588. 52:06

    -var att ganska många lärare
    i de äldre årskurserna deltog-

  589. 52:13

    -men ju längre ner i åldrarna det
    kröp så var det färre och färre.

  590. 52:18

    Det beror ju på att det är så svårt
    för klasslärare i årskurs två-

  591. 52:26

    -att ta ledigt. Det bli ramaskri.

  592. 52:29

    Systemet är inte så väl utformat
    att det är en självklarhet-

  593. 52:36

    -att även en lärare i årskurs två
    är borta för att kompetensutvecklas.

  594. 52:43

    -Vi har mycket att göra där.
    -Marcus?

  595. 52:48

    Många av våra verksamheter
    drivs av en pedagogisk idé.

  596. 52:53

    De här verksamheterna är en reaktion
    mot den gamla lärarutbildningen.

  597. 52:59

    De har en egen vidareutbildning. Den
    pedagogiska modellen bygger på det.

  598. 53:06

    De fristående skolorna
    har utbildningscenter-

  599. 53:11

    -som fyller på med kompetens.

  600. 53:14

    Jag vill ge en idé till
    när det gäller lärarutbildningen.

  601. 53:19

    Dels kan man minska utbudet, men vi
    låter lärarna forska på arbetstid-

  602. 53:26

    -och inspireras av läkarna.

  603. 53:30

    Som det är nu
    är forskandet ett slags karriärväg.

  604. 53:35

    Man flyttas från skolan, tänker och
    analyserar och kommer tillbaka.

  605. 53:43

    Att kunna forska på arbetstid
    har gett väldigt goda exempel.

  606. 53:50

    Vi tror att det kan öka lusten
    och viljan att jobba som lärare.

  607. 53:56

    Det finns ju den idén i Lärarlyftet.

  608. 53:59

    Vad tycker du, Lotta?
    Det här med lektorsutbildningarna.

  609. 54:05

    Toppenbra, verkligen.
    Det behövs ju fler nivåer också.

  610. 54:10

    Lektoraten är toppen
    som är ganska få.

  611. 54:15

    Jag tror man behöver fler steg.

  612. 54:20

    Då blir det här med lönebildningen
    lite enklare-

  613. 54:25

    -än om alla har samma bas
    i sin profession.

  614. 54:30

    Metta, vad säger du?

  615. 54:33

    De här forskarskolorna är viktiga,
    och det välkomnar vi varmt.

  616. 54:41

    Den bild jag har-

  617. 54:45

    -är att vi måste värdera arbetet
    i klassrummet. Den duktiga läraren-

  618. 54:51

    -ska ha bra betalt
    när man är duktig med eleverna.

  619. 54:56

    Åldern på lärarna spelar ingen roll
    när man snackar med dem.

  620. 55:03

    De säger: "Varför värderas inte
    arbetet i klassrummet?"

  621. 55:10

    Man måste vara arbetsenhetsledare
    och projektledare hit och dit.

  622. 55:15

    När jag är duktig med min klass
    värderas inte det.

  623. 55:20

    Det är så
    för såväl nya som gamla lärare.

  624. 55:26

    Man talar om duktiga lärare
    hit och dit.

  625. 55:31

    Värdera arbetet i klassrummet.
    Det är där det händer.

  626. 55:36

    Så att vi inte fokuserar
    på att bedriva forskning.

  627. 55:41

    Jag blir ju lärare
    för att jag vill undervisa.

  628. 55:47

    Jag blir inte lärare
    för att jag ska forska.

  629. 55:55

    Jag vill verkligen att vi snackar
    om undervisningen som företeelse.

  630. 56:00

    Den ska vara värd nåt i plånboken.

  631. 56:04

    Universitet och högskolor
    har kämpat i alla år-

  632. 56:09

    -med hur man ska få fram
    en vettig, pedagogisk meritering-

  633. 56:14

    -som värderas på samma sätt
    som den vetenskapliga.

  634. 56:19

    Här finns ju en del att hämta.

  635. 56:24

    Men nu tycker jag
    att det börjar vara dags-

  636. 56:29

    -att ge möjlighet
    till publiken att komma in.

  637. 56:33

    Ni kan väl vifta lite lämpligt.
    Under tiden släpper vi in Harriette.

  638. 56:40

    Jag visste att det skulle bli svårt
    att göra sig hörd här.

  639. 56:45

    Jag tyckte att du Metta
    sa nåt väldigt viktigt:

  640. 56:51

    Att vi måste lyfta fram
    de goda exemplen.

  641. 56:55

    De här tv-programmen där man har
    tittat på det som inte fungerar-

  642. 57:01

    -främjar inte lusten att bli lärare.

  643. 57:04

    Jag hade en del fantastiska lärare.

  644. 57:07

    Jag kunde bara tänka mig
    att bli lärare.

  645. 57:12

    Jag känner mig så glad och tacksam
    att jag valde som jag gjorde-

  646. 57:18

    -och det är ett privilegium-

  647. 57:21

    -att få arbeta med unga människor.

  648. 57:26

    Men i dag pratar man så mycket
    om de dåliga exemplen.

  649. 57:32

    Det är nästan som att barnen
    har en förväntning på sig-

  650. 57:38

    -att de ska vara bråkiga och busiga.

  651. 57:42

    Vi behöver lyfta fram bra skolor.

  652. 57:47

    Jag har hållit på med lärarutbildning
    och arbetat som lärare i många år.

  653. 57:54

    Då har jag ju också haft tillfälle
    att se allt bra som finns.

  654. 58:00

    Men får lärare beröm?

  655. 58:04

    Vi måste vända på det här.

  656. 58:08

    Det var elever på högstadiet som sa:

  657. 58:12

    "Varför vill du vara lärare? Kan du
    inte hitta nåt bättre att göra?"

  658. 58:17

    Jag sa: "Det är ju för att ni är
    som ni är som jag vill vara lärare."

  659. 58:23

    Men om inte det syns nånstans,
    då är vi inne i den här onda cirkeln.

  660. 58:31

    Har du nåt förslag på
    hur man ska visa detta?

  661. 58:36

    Eftersom jag har varit med i ett
    tv-program om skolan så tänkte jag...

  662. 58:42

    Det är nog ointressant på tv-

  663. 58:45

    -för då ska det vara lite smaskigt.
    "Titta på den där dåliga personen."

  664. 58:51

    Men tänk om man hade intresse
    för ett program där man gick ut-

  665. 58:57

    -till olika skolor och plockade fram
    de härliga eleverna och lärarna-

  666. 59:03

    -som är ett otroligt lojalt släkte.

  667. 59:06

    Och efteråt, när man har fått se
    program med en bra lektion-

  668. 59:13

    -sitta ner och diskutera vad som
    gjorde det till en bra lektion.

  669. 59:20

    Att man verkligen kan tala om det.
    Det kan vara inspiration för andra.

  670. 59:26

    Så att vi får en bild. Vi kan inte
    prata om sex till sju år egentligen-

  671. 59:32

    -för livet pågår för
    en massa elever och lärare just nu.

  672. 59:37

    Det måste hända nåt precis just nu.
    I morgon måste man kunna säga:

  673. 59:44

    Den här klassen och den här läraren
    ska inte behöva ha det så här.

  674. 59:51

    Marcus, du tillhörde dem som
    framförde det här med goda exempel.

  675. 59:56

    Skulle ni sponsra
    en sån tv-produktion?

  676. 1:00:01

    Det är ingen som vill sända det.

  677. 1:00:04

    Jag har varit med i "Uppdrag
    granskning", "Rapport" och "Plus".

  678. 1:00:10

    Det är det de är ute efter.

  679. 1:00:14

    Ibland har det att göra med
    en högre, problemorienterad agenda.

  680. 1:00:21

    Ska du leda och förändra ett företag,
    så finns det tid för problem-

  681. 1:00:27

    -men huvuddelen ska vara fokus på
    möjligheter och framgångsexempel.

  682. 1:00:33

    Vi har ett ansvar
    för att lyfta fram goda exempel.

  683. 1:00:38

    Jag skulle uppmuntra tävlingar.
    Utse Sveriges bästa lärare.

  684. 1:00:43

    Sveriges bästa skolor. Ranka.

  685. 1:00:46

    Det ger ett lustfyllt moment-

  686. 1:00:50

    -och det skapar stolthet
    på ett annat sätt än i dag.

  687. 1:00:55

    Jag ser väldigt många goda exempel.

  688. 1:00:59

    Nu släpper vi in nån från publiken
    som har väntat ett bra tag.

  689. 1:01:05

    Freddy Grip. Jag är med i Lärarnas
    riksförbunds studerandeförening.

  690. 1:01:12

    Jag går på KTH:s utbildning.

  691. 1:01:15

    Jag bytte från teknisk fysik,
    ett ekonomiskt misstag.

  692. 1:01:20

    Men det får jag stå för själv.

  693. 1:01:24

    Där sitter mina två framtida
    arbetsgivare. Lotta och Marcus.

  694. 1:01:29

    För att få lärarlegitimation
    krävs en introduktionsperiod.

  695. 1:01:34

    Vad är det som säger att det blir
    en sån period och att min mentor-

  696. 1:01:40

    -inte får mig på halsen-

  697. 1:01:43

    -utöver alla de miljoner uppgifter
    som lärare måste göra.

  698. 1:01:49

    Har ni några garantier?

  699. 1:01:52

    Kan ni trygga mig,
    så att jag får en legitimation?

  700. 1:01:58

    -Trygghet.
    -Vi jobbar jättehårt nu med...

  701. 1:02:05

    ...att utveckla detta.

  702. 1:02:08

    Vi funderar en del på...

  703. 1:02:12

    Stockholms stad är en viktig
    arbetsgivare med tät kontakt-

  704. 1:02:17

    -mellan lärosätena
    och Stockholms stad.

  705. 1:02:21

    Man måste göra det här ihop,
    och vi funderar-

  706. 1:02:26

    -på den finska idén att en del skolor
    får ta ett större ansvar-

  707. 1:02:32

    -för att ta emot lärarstuderande.

  708. 1:02:35

    Man kan fundera på hur man ska göra
    introduktionsåret effektivt och bra.

  709. 1:02:42

    Det är viktigt för oss också att det
    blir så bra som möjligt så vi vet-

  710. 1:02:48

    -att vi anställer dem
    som är de bästa, så att säga.

  711. 1:02:55

    -När är du klar?
    -Om två år.

  712. 1:02:59

    -Hinner du färdigt till dess?
    -Det är min absoluta ambition.

  713. 1:03:04

    -Friskolesektorn, då?
    -Det finns en plats hos oss.

  714. 1:03:10

    Introduktionsplats.

  715. 1:03:13

    Det finns mycket som behöver
    utvecklas, men det är en bra idé.

  716. 1:03:19

    Våra skolor är vana vid mentorskap.

  717. 1:03:23

    Det är ju en del
    av den pedagogiska modellen.

  718. 1:03:28

    Vi är vana vid att jobba
    med fadderföretag och mentorer.

  719. 1:03:33

    Du kommer att älska den pedagogiska
    modell som du får pröva.

  720. 1:03:41

    Dina lärare får nedsättning i tid
    och extra betalt?

  721. 1:03:46

    Nedsättning i tid och mer lön?

  722. 1:03:50

    Det måste vara självklart.

  723. 1:03:54

    I dag är det systemet
    helt outvecklat, men...

  724. 1:03:59

    -Jag försökte bara hjälpa dig.
    -Ibland får man vara feg.

  725. 1:04:05

    Nästa frågeställare. Metta och
    Eva-Lis har också anmält sig.

  726. 1:04:11

    Samla på er, så vi får fler frågor.

  727. 1:04:16

    Hej!

  728. 1:04:18

    Kent heter jag.
    Jag har omskolat mig till lärare.

  729. 1:04:25

    Jag har en fråga
    till de fackliga representanterna.

  730. 1:04:30

    1966 var lärares och riksdagsmäns lön
    lika, i dag är det ungefär hälften.

  731. 1:04:36

    Har ni nån som helst självkritik
    i det? Vad har ni gjort?

  732. 1:04:44

    Och sen en sak som kanske inte
    panelen ska svara på-

  733. 1:04:50

    -utan kanske universitet:

  734. 1:04:53

    Vad gör ni-

  735. 1:04:56

    -för att höja de ibland pinsamt låga
    kunskaperna i didaktiska metoder-

  736. 1:05:01

    -hos föreläsare på Lärarhögskolan?

  737. 1:05:06

    Jag satt på en föreläsning med nån
    som var professor i specialpedagogik.

  738. 1:05:12

    Det var det uslaste
    jag har varit med om.

  739. 1:05:17

    Hade jag haft en sån anställd hade
    jag aldrig ställt den på en scen.

  740. 1:05:24

    -Kommentar, tack.
    -Här fanns det en del att svara på.

  741. 1:05:29

    Kom ihåg
    att ni ska vara framtidsinriktade.

  742. 1:05:34

    Metta, Eva-Lis,
    och sen får Harriette komma in.

  743. 1:05:40

    Det var ju jag
    som nämnde riksdagsmannalönerna.

  744. 1:05:45

    Naturligtvis har vi ett ansvar för de
    avtal vi tecknar med arbetsgivarna.

  745. 1:05:52

    Men vi har tecknat avtal
    till exempel 1995-

  746. 1:05:57

    -då det hette att lärare
    skulle få tjugo procent mer än andra.

  747. 1:06:02

    Jag var inte ordförande då,
    men en rimlig tro den gången-

  748. 1:06:07

    -det var att arbetsgivarna skulle
    följa avtalet. Det gjorde de inte.

  749. 1:06:14

    Man såg till så att alla andra fick-

  750. 1:06:17

    -20 procent som lärarna skulle få,
    plus mer därtill.

  751. 1:06:22

    Vem sätter lön? Jo, arbetsgivarna.

  752. 1:06:26

    På den kommunala sidan-

  753. 1:06:31

    -har det inte funnit nåt intresse-

  754. 1:06:35

    -av att följa avtalen för lärare.

  755. 1:06:39

    Har vi tecknat avtal
    så har alla andra grupper fått mer.

  756. 1:06:44

    Jag missgynnar inte andra grupper-

  757. 1:06:48

    -men lärarna har kommit sämst ut.

  758. 1:06:52

    -Eva-Lis, har du nån kommentar?
    -Det är viktigt att veta...

  759. 1:06:58

    ...om det handlar om staten, kommunen
    eller de fristående skolorna.

  760. 1:07:04

    Tittar vi på det här
    så är det ju faktiskt så att-

  761. 1:07:09

    -vilken sektor vi än ser på,
    så ser bilden likadan ut.

  762. 1:07:16

    Även de statliga lärarna med mer
    specialisering har lägre löner.

  763. 1:07:23

    Det är
    strukturell lönediskrimminering.

  764. 1:07:27

    Det här är
    stora kvinnodominerade sektorer.

  765. 1:07:33

    Det är synen på läraryrket.

  766. 1:07:36

    Några andra saker som du tog upp...

  767. 1:07:40

    Det här möter jag från våra
    medlemmar på Stockholms universitet.

  768. 1:07:44

    Man är oroad över lärarutbildningen.

  769. 1:07:49

    En lärarutbildning som ska gifta in
    sig i akademin är en stor svårighet.

  770. 1:07:55

    En större vetenskaplig bas behövs.

  771. 1:07:59

    Många signaler säger
    att det yrkesprofessionella-

  772. 1:08:06

    -får stå tillbaka, så det finns
    stora utmaningar, och det tar tid.

  773. 1:08:13

    Forskningsresurserna är enormt
    viktiga för att nå dit du vill.

  774. 1:08:19

    Då är det
    utbildningsvetenskaplig fokus...

  775. 1:08:25

    -...där mer pengar måste hamna.
    -Harriette.

  776. 1:08:30

    Då ska vi se vad du frågade
    som gällde oss.

  777. 1:08:36

    Jag vill väldigt gärna tro
    att rektorn-

  778. 1:08:42

    -råkade välja fel ord när han sa: "Nu
    har vi tagit över lärarutbildningen."

  779. 1:08:50

    Ordet som han nog menade att säga
    var samgåendet.

  780. 1:08:56

    Samgående betyder nåt helt annat.

  781. 1:09:01

    Vi på didaktiksidan trycker hårt
    på att ämneskunskaperna är viktiga-

  782. 1:09:07

    -men att kunna föra ut det till
    eleverna är minst lika viktigt.

  783. 1:09:12

    Den diskussionen har vi med vår
    nya samarbetspartner på ämnessidan.

  784. 1:09:18

    Så det är som svar till dig.

  785. 1:09:22

    Får jag lägga till en sak till här?

  786. 1:09:26

    Vi pratar
    om den nyutbildade läraren-

  787. 1:09:30

    -men vi har också VFU-verksamheten,
    och där finns också mer att önska.

  788. 1:09:38

    Jag har diskuterat med studenter
    som plötsligt inte har nån VFU-plats.

  789. 1:09:43

    De kommer inte ut,
    för det finns ingen plats i skolan.

  790. 1:09:48

    Det måste också föras fram, för det
    är steget före det som du tog upp.

  791. 1:09:55

    -Vill du kommentera det, Lotta?
    -Absolut.

  792. 1:09:59

    Det har ju gått så många år nu, så
    man tycker att det borde ha löst sig.

  793. 1:10:04

    De första åren med den förra
    lärarutbildningen var ju röriga.

  794. 1:10:10

    Det gäller att det inte upprepas nu.

  795. 1:10:15

    Anders, du måste väl kommentera?
    Här har vi vicerektorn.

  796. 1:10:22

    Det finns fantastiska pedagogiker
    och didaktiker på universitet-

  797. 1:10:29

    -men också dem som vi inte
    blir lika förtjusta över.

  798. 1:10:34

    Det är inte bara lärarutbildningen.

  799. 1:10:37

    Det handlar om att vi har,
    under de senaste tio, femton åren-

  800. 1:10:43

    -börjat upptäcka att man har ett
    stort behov av en lärarkompetens-

  801. 1:10:48

    -som går utöver, kompletterar den
    akademiska, ämnesmässiga kompetensen.

  802. 1:10:55

    Det räcker inte med erfarenhet från
    skolan för att vara en bra lärare.

  803. 1:11:02

    Det räcker inte att man är en
    fantastiskt duktig ämnesperson.

  804. 1:11:09

    Det vi gör konkret
    är att försöka bygga upp det här-

  805. 1:11:15

    -som en ny tvär kompetens mellan-

  806. 1:11:21

    -professionskunskapen ute i kommuner
    och fristående skolor-

  807. 1:11:28

    -och ämnesspecialisterna.

  808. 1:11:32

    Här finns en speciell satsning
    på högskolepedagogik.

  809. 1:11:39

    Modellen som Stockholms universitet
    har valt för lärarutbildningen i dag-

  810. 1:11:46

    -är att göra ämnesdidaktikenheterna
    som nav, men det tar en liten stund.

  811. 1:11:52

    Det här är en av de viktigaste
    punkterna som vi måste ta itu med.

  812. 1:12:00

    Här måste vi höja nivån
    på kompetensen på hela universitetet.

  813. 1:12:11

    Jag heter Mohamed Hagi Farah. Jag
    representerar Järva föräldraallians.

  814. 1:12:17

    Jag sitter som förälder här.

  815. 1:12:20

    Man pratar om tolv procent
    som inte uppnår målet.

  816. 1:12:26

    Men vi lever i en annan verklighet.

  817. 1:12:30

    Trettio, fyrtio procent
    i några skolor i Sverige.

  818. 1:12:37

    De uppnår inte målet.

  819. 1:12:40

    Om man i de skolorna
    fortsätter med samma nivå-

  820. 1:12:46

    -trettio, fyrtio procent, så blir det
    aldrig en bra skola i Sverige.

  821. 1:12:53

    Det är fakta. Man måste-

  822. 1:12:57

    -prata om de skolor
    som finns i utsatta områden.

  823. 1:13:02

    En annan faktor: mångfald i skolan.

  824. 1:13:06

    I akademiska världen ser vi
    många professorer från andra länder-

  825. 1:13:12

    -men inte i grundskolan.
    Varför? Tack.

  826. 1:13:19

    Viktig fråga som kräver
    nyanserade och kloka svar. - Marcus?

  827. 1:13:25

    Jag är väldigt glad för det, för
    jag har med mig den infallsvinkeln.

  828. 1:13:30

    När man tittar på skolresultaten-

  829. 1:13:33

    -så är en stor del av det
    kopplat till ett antal skolor.

  830. 1:13:40

    Det tycker jag skulle våga sägas.

  831. 1:13:44

    Det har en bäring på den här
    dåliga universitetsläraren.

  832. 1:13:50

    Är man dålig, så måste det finnas
    en konsekvens, och det saknar jag.

  833. 1:13:57

    Vi har varit med om att vända
    en skola i ett utsatt område.

  834. 1:14:02

    Det gick så långt att man fick lägga
    ner skolan och starta på ny kula-

  835. 1:14:08

    -med ny skolledning, nya lärare med
    nya ambitioner och ta ett nytt tag.

  836. 1:14:14

    Vill vi ta tag i situationen
    du beskriver-

  837. 1:14:18

    -så skulle jag vilja ha en nystart
    på ett antal av de här skolorna.

  838. 1:14:24

    Det skulle höja snittet i Sverige.

  839. 1:14:28

    Det kräver mod att göra det,
    men det är nog absolut nödvändigt.

  840. 1:14:35

    -Lotta?
    -Ja, absolut.

  841. 1:14:38

    Man måste ha resursfördelningssystem
    som fungerar.

  842. 1:14:43

    En skola i Rinkeby i Stockholm
    har nästan dubbelt så mycket pengar-

  843. 1:14:48

    -som en skola i Äppelviken i Bromma,
    och så måste det också vara.

  844. 1:14:54

    Man kan inte tro att man
    kan fördela resurserna helt jämnt-

  845. 1:14:59

    -oavsett elevernas bakgrund.

  846. 1:15:02

    Stockholm har en betydligt skarpare
    resursfördelning än andra kommuner.

  847. 1:15:10

    Även om resultaten inte alls är
    tillräckliga i många utsatta områden-

  848. 1:15:16

    -så har vi något bättre resultat.

  849. 1:15:20

    Framför allt om vi jämför oss
    med Malmö och Göteborg.

  850. 1:15:26

    Jag tror också
    att vi ibland är lite för fega.

  851. 1:15:31

    Vi har låtit skolor gå för länge
    med dåliga resultat utan att gå in-

  852. 1:15:38

    -och försöka hjälpa upp resultaten.
    Vi måste bli mer...

  853. 1:15:44

    Vi kan inte låta skolledningarna
    själva hålla på år ut och år in.

  854. 1:15:49

    Utbildningsförvaltningen måste
    gå in och stötta på ett bättre sätt.

  855. 1:15:56

    Sen har en del av de här skolorna
    för få elever.

  856. 1:16:01

    Jag vet inte vem av er som var först.

  857. 1:16:05

    Du tar ju upp nåt väldigt viktigt.

  858. 1:16:09

    Hur styr vi resurser utifrån
    det behov som finns hos eleverna?

  859. 1:16:17

    Det är sex procent av resurserna
    i de hundra mest utsatta områdena-

  860. 1:16:23

    -som faktiskt riktas mot behoven.

  861. 1:16:27

    Jag vill ta upp det
    ur ett nationellt perspektiv.

  862. 1:16:32

    Det är bara några procent
    som styrs mot det behov som finns.

  863. 1:16:38

    Det är inte bara är lönerna
    som smetas ut, utan även resurserna.

  864. 1:16:43

    Olika elever kostar olika,
    så hur resurserna styrs mot behoven-

  865. 1:16:49

    -är viktigt för resultaten.

  866. 1:16:53

    Vi menar att lärares och skolledares
    bedömningar måste väga tyngre.

  867. 1:16:59

    Nånstans måste det spela roll,
    det behov vi faktiskt ser där ute.

  868. 1:17:05

    Då bör det finnas en ordinationsrätt.

  869. 1:17:09

    Utifrån det behov man har kan inte
    vi som lärare hamna i situationen-

  870. 1:17:14

    -att våra larm inte spelar nån roll.

  871. 1:17:17

    Ordinationsrätt och en tydligare
    styrning av resurserna är viktigt.

  872. 1:17:24

    Det här betyder ju att vi
    ökar skillnaderna i svensk skola.

  873. 1:17:31

    Likvärdigheten brister där vi en gång
    var bäst tillsammans med Island.

  874. 1:17:38

    -Det är en stor sorg.
    -Metta.

  875. 1:17:41

    Likvärdigheten har vi ju diskuterat
    de senaste tio, tolv åren.

  876. 1:17:46

    Vi tog fram en finansieringsmodell
    som vi presenterade förra året.

  877. 1:17:53

    Vi tittade bland annat
    hur det ser ut i Södertälje.

  878. 1:17:58

    Där är det inte trettio, fyrtio
    procent. Det är värre än så.

  879. 1:18:05

    Den finansieringsmodell som vi har
    är näst intill kostnadsneutral.

  880. 1:18:12

    Stockholm kom inte ut som vinnare-

  881. 1:18:16

    -men man ska skicka resurser
    till dem som behöver.

  882. 1:18:21

    Det är ju detta som ligger i det vi
    säger att skolan inte är likvärdig.

  883. 1:18:28

    Jag kommer inte hålla tyst om det.

  884. 1:18:33

    Då blir man anklagad
    för svartmålning.

  885. 1:18:37

    Jag hävdar att jag inte svartmålar,
    för vad jag talar om är framtiden-

  886. 1:18:43

    -för barn och unga som är på väg
    in i tonåren och vuxenlivet.

  887. 1:18:49

    Politikerna måste lyssna.
    Vi har ingen...

  888. 1:18:53

    Jo, vi har politiker här.

  889. 1:18:57

    -Vi ska föra det vidare.
    -Ja, det kommer nästa gång. Just det.

  890. 1:19:03

    Ni påtalar båda två här, Marcus och
    Lotta, att vi är alldeles för fega.

  891. 1:19:10

    Jag delar din uppfattning, Marcus,
    om noggrann uppföljning-

  892. 1:19:16

    -och sen ta konsekvenserna av den.

  893. 1:19:20

    Inom lärarutbildningen
    är man också lite för feg.

  894. 1:19:25

    Då tänker jag på avrådning.

  895. 1:19:30

    I stället för att ta det obekväma
    beslutet att avråda en elev-

  896. 1:19:37

    -och ha den diskussionen tidigt-

  897. 1:19:41

    -för det uppenbaras rätt snabbt,
    så drar man sig av olika skäl.

  898. 1:19:46

    Kanske är vi för fega
    i det här samhället.

  899. 1:19:51

    Skolorna är för fega.
    De som har dem ute på VFU.

  900. 1:19:55

    De tänker att det där tar de sen på
    Lärarhögskolan. Det är deras problem.

  901. 1:20:00

    Alla måste ta större ansvar.

  902. 1:20:03

    Det är en stor katastrof för
    den student som efter lång studietid-

  903. 1:20:11

    -kommer ut i barn- och elevgrupper
    och ser att det här fungerar inte.

  904. 1:20:16

    Där har vi ett ansvar
    att inte låta fel saker hända.

  905. 1:20:21

    Därför förordar jag nåt system-

  906. 1:20:26

    -där man får pröva på innan man
    påbörjar utbildningen. Trivs jag?

  907. 1:20:32

    Passar jag som lärare?

  908. 1:20:37

    Innan man ens
    har börjat ta de där studielånen.

  909. 1:20:42

    Stockholms universitet har jag
    föreslagit som föregångare i detta.

  910. 1:20:47

    Ska vi låta en till ur publiken...
    Nej, inte än... Jo.

  911. 1:20:53

    Då får ni vänta lite. Sug
    på karamellen, Harriette och Ebbe.

  912. 1:21:00

    Jag har Anders på listan, men det är
    en annan fråga du vill komma in på.

  913. 1:21:06

    Okej. Per Reinolf, heter jag.

  914. 1:21:10

    Jag var med i början på 90-talet
    när vi gjorde om lite system här.

  915. 1:21:17

    De som väljer en utbildning
    gör väl inte det-

  916. 1:21:22

    -för att just den utbildningen är
    bra, utan för det jobb man får sen.

  917. 1:21:28

    Vill du bli jurist är det
    för att du ska jobba som jurist.

  918. 1:21:35

    Det handlar om lockelserna
    i lärarjobbet.

  919. 1:21:39

    Då blir det fler
    som söker lärarutbildningen.

  920. 1:21:44

    Vi gjorde om under början av 90-talet
    så att bra lärare ska få bra lön.

  921. 1:21:50

    Det var huvudinnehållet
    i det lönesystemet och syftet var-

  922. 1:21:57

    -att de som gör jobbet i klassrummet,
    de skulle det bli en förändring för.

  923. 1:22:03

    Man kan efteråt säga att det inte
    var så att det träffade dem.

  924. 1:22:09

    Det träffade andra som gör projekt.

  925. 1:22:13

    Kritiken mot det systemet
    är att det har inte träffat de-

  926. 1:22:18

    -som gör det tunga jobbet och ser och
    möter eleverna och glädjen i blicken.

  927. 1:22:25

    Kan vi få till det,
    så att de har bra lön-

  928. 1:22:30

    -och att de syns, ja, då får vi ju
    sug in i lärarjobbet.

  929. 1:22:36

    Då har ni möjlighet att ha ett system
    för att inte alla kommer in.

  930. 1:22:42

    Men det hjälper inte att inte alla
    kommer in om inte fler söker.

  931. 1:22:47

    Då är det nog bilden av det framtida
    jobbet mer än bilden av utbildningen.

  932. 1:22:54

    Det är väl en kommentar vi nickar åt?
    Vill ni kommentera det ytterligare?

  933. 1:23:01

    Vi har verksamheter
    där eleverna får utvärdera lärarna.

  934. 1:23:07

    En del tycker att det är
    provocerande, men det fungerar.

  935. 1:23:12

    Sen gör skolledningen en bedömning.

  936. 1:23:16

    Men att våga utvärdera lärarna
    på individbasis är bra.

  937. 1:23:23

    -Metta?
    -Per Reinolf har helt rätt.

  938. 1:23:29

    Jag måste få ägna mig lite åt
    historien eftersom jag är historiker.

  939. 1:23:36

    Ni menade säkert rätt,
    men det blev fel.

  940. 1:23:43

    Man har lyckats med konststycket
    att hålla ner hela grupper lärare.

  941. 1:23:50

    Hade detta varit ett medlemsmöte
    i Lärarnas riksförbund-

  942. 1:23:56

    -då hade de sagt så här:

  943. 1:24:00

    "Men, Metta, varför pratar man nu
    om duktiga lärare?"

  944. 1:24:06

    "Ska duktiga lärare få högre lön,
    när man hållit ner oss allihopa?"

  945. 1:24:13

    Det är en av de svåra nötterna
    att knäcka-

  946. 1:24:18

    -när man diskuterar lärare emellan.

  947. 1:24:22

    Det har begåtts kardinalfel
    inom svensk lärarlönesättning-

  948. 1:24:29

    -därför att man hållit ner grupper.

  949. 1:24:32

    Nu har regeringen börjat genom
    att skicka in lite statliga pengar-

  950. 1:24:38

    -enligt en viss modell-

  951. 1:24:41

    -men det kommer inte att räcka.

  952. 1:24:46

    Man måste ha historien med sig.

  953. 1:24:49

    Historiker kan inte
    titta på framtiden utan att ha-

  954. 1:24:54

    -kunskaper om
    vad som har hänt tidigare.

  955. 1:24:59

    Det är ju viktigt
    att de strukturer vi byggde en gång-

  956. 1:25:04

    -byggde på att det är det pedagogiska
    arbetet som ska ge mer betalt.

  957. 1:25:10

    I de gamla systemen fick du
    mer betalt om du gick utanför-

  958. 1:25:16

    -och gjorde administrativa saker.

  959. 1:25:20

    Nu skulle bra undervisning löna sig.
    Vi har sett att motsatsen har hänt.

  960. 1:25:28

    Vi har inte fått isär lönesystemen.

  961. 1:25:31

    En bild av det här som en lärare sa
    till mig för ganska många år sen nu.

  962. 1:25:37

    Hon sa: "När jag talar med den"-

  963. 1:25:40

    -"som vet vad jag gör i klassrummet,
    då sitter inte den på pengarna."

  964. 1:25:47

    "När jag talar med den som sitter på
    pengarna vet inte den vad jag gör."

  965. 1:25:52

    Här är ju system
    att rigga som gör att rektorer-

  966. 1:25:58

    -ägnar sig åt saker i vardagen.

  967. 1:26:02

    Skolledarna är viktiga
    för lärarna och lönerna-

  968. 1:26:06

    -och drivet i utvecklingsjobbet.

  969. 1:26:11

    Ni vet inte vad lärarna gör?

  970. 1:26:15

    Den som sitter på pengarna
    i Stockholms skolor är ofta rektor-

  971. 1:26:22

    -som får pengarna och sätter lön.

  972. 1:26:25

    Därför försöker vi nu utveckla
    systemet så att även rektorerna-

  973. 1:26:31

    -ska få lön efter hur duktiga de är
    på lönespridning.

  974. 1:26:37

    Det är så man måste börja jobba.

  975. 1:26:41

    Det ska löna sig att vara duktig på
    lönesättning. Jag tror en sak till.

  976. 1:26:47

    Jag vill höra er syn på det.

  977. 1:26:51

    I Stockholm sen många år tillbaka-

  978. 1:26:56

    -så har vi femåriga förordnanden
    för rektorer.

  979. 1:27:00

    Man anställs som rektor i Stockholms
    stad och förordnas i fem år.

  980. 1:27:06

    Sen är man rektor i Stockholm oavsett
    skola, och vi flyttar på rektorer-

  981. 1:27:11

    -för att man ser att en rektor
    skulle passa bättre där.

  982. 1:27:16

    Men lärare är fortfarande
    väldigt mycket fast i sin skola.

  983. 1:27:22

    Jag skulle önska att lärare
    skulle få det perspektivet-

  984. 1:27:28

    -att man ska byta skola lite oftare
    för att få nya utmaningar.

  985. 1:27:35

    Det ger ju förhoppningsvis också
    lite högre lön.

  986. 1:27:40

    Se inte arbetsplatsen som skola A-

  987. 1:27:44

    -utan arbetsplatsen är Skolan.

  988. 1:27:49

    -Att röra på sig lite mer.
    -Ökad mobilitet vill vi ha.

  989. 1:27:56

    Det vill vi alla, eller?

  990. 1:27:59

    -Vem gav du ordet till?
    -Dig.

  991. 1:28:02

    Jag svarar inte för Stockholm för vi
    har lokala fackliga företrädare här.

  992. 1:28:09

    -Fast allmänt, då?
    -Hade det inneburit...

  993. 1:28:15

    Vilket annat jobb som helst...
    Byter jag från bank A till bank B-

  994. 1:28:21

    -så tar jag 3 000 kr i lön plus, men
    det händer inte när jag byter skola.

  995. 1:28:27

    Om man i Stockholm lockar lärarna
    med högre löner, ja, det är det ena.

  996. 1:28:34

    Sen var det det här med ledare,
    och den som sitter på pengar.

  997. 1:28:41

    Nu finns det säkert skolledare
    som tycker att detta är förfärligt.

  998. 1:28:46

    Förr hade rektorerna fyra timmar per
    vecka då det var undervisningsplikt.

  999. 1:28:53

    Man undervisade på skolan.

  1000. 1:28:56

    Det gav rektorerna en utomordentlig
    insyn i hur det faktiskt var.

  1001. 1:29:03

    Dessutom hade rektorerna
    ibland besvärliga klasser.

  1002. 1:29:08

    Då visste rektorn... Han satte i och
    för sig inte lön på mig då-

  1003. 1:29:13

    -men rektor kunde klasserna.

  1004. 1:29:18

    Jag tycker det vore ett utmärkt sätt
    med kittet...

  1005. 1:29:22

    En företagsledare vet ofta
    vad själva företaget sysslar med.

  1006. 1:29:30

    Eller hur, Marcus? Hur mycket
    undervisning har du i veckan?

  1007. 1:29:36

    -Hur mycket har du?
    -Ingen.

  1008. 1:29:39

    -Har dina rektorer...?
    -Det har många av dem.

  1009. 1:29:44

    Det är många som tycker att det är
    roligt. Jag får ta till mig den idén.

  1010. 1:29:52

    Jag träffade faktiskt, för ett halvår
    sen, en matte- och NO-lärare.

  1011. 1:29:59

    Ingela. Jag pratade om henne när jag
    hälsade på i Västerås häromdagen.

  1012. 1:30:06

    Hon gjorde det här som alldeles för
    få lärare gör. Hon blev löneturist.

  1013. 1:30:12

    Hon sökte en tjänst i grannkommunen
    och erbjöds 3 000 kr mer i månaden.

  1014. 1:30:19

    Hon sa till sin arbetsgivare:
    "Jag har fått erbjudande om det här."

  1015. 1:30:25

    "Hur ser ni på det?" Då säger
    Västerås kommun: "Ta den tjänsten."

  1016. 1:30:32

    Här miste man en duktig lärare.

  1017. 1:30:35

    Det här får man nog
    fundera ganska allvarligt över.

  1018. 1:30:40

    Skulle vi utnyttja marknadsläget,
    då skulle vi kunna driva upp lönerna.

  1019. 1:30:47

    Samtidigt är lärare
    väldigt lojala med sina elever.

  1020. 1:30:52

    Väldigt, väldigt lojala.

  1021. 1:30:56

    I det här har vi en situation
    med rektorer, skolledare alltså-

  1022. 1:31:01

    -som är Sveriges stressigaste yrke.
    Sveriges stressigaste chefsjobb.

  1023. 1:31:09

    Jag är övertygad om
    att det finns ett tydligt samband.

  1024. 1:31:14

    Var ute i klasrummen.
    Se lärarna i verksamheten.

  1025. 1:31:20

    Det där har betydelse
    för lärarnas löner.

  1026. 1:31:25

    Vi behöver skala i lärares uppgifter.
    Ge dem tid till kärnuppgifterna.

  1027. 1:31:32

    Och vi behöver skala
    i skolledares arbetsuppgifter.

  1028. 1:31:38

    Detta skapar både utvecklingsspiraler
    och lönepositiva spiraler.

  1029. 1:31:44

    Så ni verkar vara för detta?
    Rektorer ska...

  1030. 1:31:50

    Jag tror på den modellen, ja.

  1031. 1:31:54

    Nu tycker jag att vi släpper in
    Harriette, Anders och Ebbe kort-

  1032. 1:32:00

    -innan vi tar in fler från publiken.
    Varsågod.

  1033. 1:32:04

    Vi har alla väldigt stora
    förhoppningar på karriärtjänsterna.

  1034. 1:32:09

    Tre små korta saker.

  1035. 1:32:13

    Vad kommer handledningserfarenhet
    för studenter att betyda?

  1036. 1:32:21

    Det andra borde jag egentligen prata
    en stund om, men jag gör det kort.

  1037. 1:32:27

    I dag fokuserar vi mycket på lektor,
    och det är ju licentiatexamen.

  1038. 1:32:33

    I universitetssystemet
    är licentiatexamen på väg ut.

  1039. 1:32:40

    Det skapar problem om vi vill använda
    det som toppositionen akademiskt.

  1040. 1:32:47

    Antingen måste vi göra nåt speciellt
    av licentiatexamen för lärare just-

  1041. 1:32:54

    -eller så riskerar vi att göra nåt-

  1042. 1:32:57

    -som är svårt att använda i akademin
    för de här lärarna.

  1043. 1:33:02

    Det sista:

  1044. 1:33:05

    Det är kul att hör att Marcus pekar
    på det här med forskning i skolan.

  1045. 1:33:12

    Min erfarenhet är tyvärr hittills
    att det är framför allt kommunerna-

  1046. 1:33:17

    -som erbjuder
    forskarskolemöjligheter.

  1047. 1:33:21

    Men vi vill väldigt gärna ha en
    diskussion med t.ex. din koncern-

  1048. 1:33:27

    -om den här typen av satsningar.

  1049. 1:33:31

    Ja, det kan ni väl fundera på.

  1050. 1:33:35

    Ska vi ta
    Harriettes och Ebbes frågor?

  1051. 1:33:39

    Vi pratade om avrådan och
    att det skulle behövas mer av det.

  1052. 1:33:47

    Jag har under de här tjugo åren
    här i Stockholm-

  1053. 1:33:53

    -varit med om att avråda.

  1054. 1:33:57

    Men man har ju ingen möjlighet att
    avstänga nån även om man känner...

  1055. 1:34:03

    Det är inte bara eleverna
    man tänker på.

  1056. 1:34:07

    Man känner ju ansvar för en person
    som man förstår kommer att fara illa-

  1057. 1:34:12

    -kanske inte ens vara
    anställningsbar. Men säger personen:

  1058. 1:34:18

    "Jag tänker bli lärare."

  1059. 1:34:21

    Ibland har vi gjort ett stort försök
    att avråda, men utan att lyckas.

  1060. 1:34:27

    I andra fall har vi fått tack
    när vi har avrått.

  1061. 1:34:32

    Under gamla lärohögskoletiden
    så hade vi antagningsprov-

  1062. 1:34:39

    -där vi hade gruppintervjuer
    och enskilda intervjuer.

  1063. 1:34:44

    Jag är språklärare och vi hade både-

  1064. 1:34:50

    -olika slags övningar
    där de här personerna fick-

  1065. 1:34:56

    -prata inför den övriga gruppen
    i gruppdiskussionerna-

  1066. 1:35:03

    -och sen prata på sina språk för att
    vi skulle veta att de var rätt.

  1067. 1:35:10

    Det är en väldigt stor apparat,
    men det har gjorts-

  1068. 1:35:15

    -och skolmänniskor ser ganska snart
    vem som kanske inte ska bli lärare-

  1069. 1:35:23

    -och där det finns en potential.
    Man ser vem som blir en stjärna.

  1070. 1:35:30

    Då får du stanna där, och vi
    lämnar över till Ebbe. - Varsågod.

  1071. 1:35:36

    Min introduktionsföreläsning-

  1072. 1:35:40

    -då blev jag medlem i båda facken.

  1073. 1:35:44

    Jag undrar: Den dagen då jag
    eventuellt inte klarar mitt provår-

  1074. 1:35:51

    -hur kommer facken företräda mig?

  1075. 1:35:55

    Eller är det så att man måste vara
    legitimerad och inte bara examinerad-

  1076. 1:36:00

    -för att vara lärare?

  1077. 1:36:04

    Hur kommer ni företräda mig
    ifall jag torskar på mitt provår?

  1078. 1:36:09

    Ni får en minut var
    att kommentera nån av frågorna.

  1079. 1:36:15

    Det var utmärkta, bra frågor
    alla tre, tycker jag.

  1080. 1:36:22

    -Vi börjar med dig, Metta.
    -Det var några stycken olika.

  1081. 1:36:27

    Det här med lektorer, för det första,
    det är ju oerhört viktigt-

  1082. 1:36:34

    -med tanke på licentiatdiskussionen.

  1083. 1:36:38

    Anita Ferm sitter just och funderar
    på det där.

  1084. 1:36:43

    Hon inventerar för närvarande
    den stock som finns.

  1085. 1:36:50

    Om man ska ha en licentiatexamen
    som gäller just för lärare-

  1086. 1:36:57

    -det är fullt möjligt,
    men vi kan inte ha synpunkter på det.

  1087. 1:37:03

    Det är väl intressant.
    Ja, ska man vara...

  1088. 1:37:09

    På sikt så ska ju lektorn-

  1089. 1:37:13

    -kunna ha överläkares status.

  1090. 1:37:17

    Så man tittar på hur det korrelerar.

  1091. 1:37:22

    Där har vi svarat i de termerna
    när vi har skickat in remissvar.

  1092. 1:37:27

    När det handlar om ifall det är en
    karriärtjänst att handleda studenter.

  1093. 1:37:34

    Ja, självklart.
    Det utgår jag ifrån att det blir så.

  1094. 1:37:42

    -Då tackar vi...
    -Jag måste få svara på Ebbes fråga.

  1095. 1:37:48

    Där man är med får man naturligtvis
    hjälp. Så är det självklart.

  1096. 1:37:53

    -Medlemskapet handlar ju om det.
    -Men hur?

  1097. 1:37:58

    Där tänker jag inte trassla in mig
    i nåt svar om hur du företräds.

  1098. 1:38:04

    Är du i Stockholm har du företrädare
    från Lärarnas riksförbund.

  1099. 1:38:09

    Eller så har du det via andra.
    Jag kan inte svara på hur exakt.

  1100. 1:38:15

    -Eva-Lis? Välj nåt.
    -Runt omkring karriärtjänsterna.

  1101. 1:38:21

    De måste ha som utgångspunkt att
    resultat ska förbättras och drivas.

  1102. 1:38:28

    Detta har betydelse.

  1103. 1:38:32

    Jag satt i en diskussion
    med en lärare i Lund som sa så här...

  1104. 1:38:38

    Vi diskuterade lektorer.
    "Jättebra, jättebra", säger många.

  1105. 1:38:43

    Men det måste handla om forskning
    på ett sånt sätt...

  1106. 1:38:49

    Forskningen måste hela tiden
    driva mot bättre resultat-

  1107. 1:38:57

    -och leda till
    ett tillsammansarbete.

  1108. 1:39:01

    Karriärtjänster
    måste ha många ansikten.

  1109. 1:39:06

    Mellansteget är jätteviktigt också.

  1110. 1:39:09

    Forskarutbildade lärare på områden
    som är vitala för skolans utveckling.

  1111. 1:39:15

    Mellansteget. Man ska kunna handleda
    och vara mentor-

  1112. 1:39:21

    -när det kommer ut en ny lärare
    och i andra sammanhang också.

  1113. 1:39:29

    Där ska också utgångspunkten
    vara coaching.

  1114. 1:39:34

    När jag ser på dig tänker jag så här:

  1115. 1:39:37

    Det finns ingen gång jag har haft
    så stort behov av stöd från facket-

  1116. 1:39:43

    -som när jag är ny lärare, och det
    gäller på många håll och kanter.

  1117. 1:39:49

    Det tar man utifrån det behov du har.

  1118. 1:39:54

    Då får du fundera på
    vilket fack du ska organisera dig i.

  1119. 1:39:59

    -Hur har vi det, Lotta?
    -Ebbes fråga är jätteintressant.

  1120. 1:40:05

    Det här introduktionsåret kommer ju
    att bli väldigt, väldigt viktigt.

  1121. 1:40:13

    Och det är klart att ser man det
    som ett slags prövotid-

  1122. 1:40:18

    -så har förhoppningsvis de som inte
    klarar året slutat långt tidigare.

  1123. 1:40:25

    Det kommer för en del
    att bli ett problem.

  1124. 1:40:29

    Alla måste hantera det
    på ett eller annat sätt-

  1125. 1:40:34

    -men jag tror ändå att det är
    en god idé att ha detta...

  1126. 1:40:39

    -...för det höjer ändå prestigen.
    -Marcus?

  1127. 1:40:44

    Det här kring rädslan för att avråda.

  1128. 1:40:48

    Man måste ha
    elevernas och barnens perspektiv.

  1129. 1:40:53

    Man måste våga ta bort en rektor
    eller lärare som inte fungerar-

  1130. 1:40:58

    -att våga också avråda nån, för
    man måste ha ett annat perspektiv.

  1131. 1:41:03

    Bara för att man inte fungerar
    just på den här skolan-

  1132. 1:41:10

    -så innebär inte det att man inte
    har en annan karriär framför sig.

  1133. 1:41:18

    Nu vill jag att vi
    släpper in publiken. Varsågoda.

  1134. 1:41:23

    Namnet är Tommy. Jag är processledare
    för lärarlegitimationsarbetet i Täby.

  1135. 1:41:31

    Att jag är där beror på
    att jag har en dubbelexamen.

  1136. 1:41:37

    Risken är att det blir för mycket
    intern navelskådning inom facken.

  1137. 1:41:44

    Allt om karriärtjänster ni säger
    handlar bara om internt.

  1138. 1:41:51

    Om pedagogiken i klassrummet o.s.v.

  1139. 1:41:54

    Men ska ni få lärare på lång sikt,
    så hävdar jag bestämt-

  1140. 1:41:59

    -att lärarna måste gå mellan yrken.

  1141. 1:42:03

    Att man kan gå mellan analysarbete på
    kommun tillbaka till lärartjänst etc.

  1142. 1:42:10

    Jag hade inte varit lika intresserad
    av att vara lärare längre-

  1143. 1:42:17

    -utan den möjligheten.

  1144. 1:42:20

    Jag tycker att skolan har ett
    feltänk. Jag är gymnasielärare.

  1145. 1:42:26

    Jag blev anställd på Täby kommun
    i våras, och alla frågade:

  1146. 1:42:32

    "Vad har du för nya tankar?
    Du kommer ju från skolinspektionen."

  1147. 1:42:38

    I skolan vill man forma de nya att
    bli som dem som redan är på plats.

  1148. 1:42:43

    Det är ett vansinnigt tankefel.

  1149. 1:42:47

    Ta till vara på de nya och lyssna
    på dem i stället för att forma dem.

  1150. 1:42:52

    Handledare och introduktionsår
    kommer att vara konserverande.

  1151. 1:42:58

    De vill klara sig och kommer att göra
    vad de blir tillsagda.

  1152. 1:43:03

    Där måste både fack och arbetsgivare
    göra ett jätteomtänk-

  1153. 1:43:09

    -och verkligen stärka
    de nyanlända studenterna.

  1154. 1:43:13

    Tycker nån lärarstudent att det låter
    bra så är ni välkomna till Täby.

  1155. 1:43:19

    Bara en av er har lyft den
    viktigaste frågan. Skolledarskapet.

  1156. 1:43:24

    Hur kan man prata så länge
    utan att lyfta rektorsrollen?

  1157. 1:43:30

    Det är ett generalfel
    från alla inblandade.

  1158. 1:43:34

    Den delen är så grundläggande viktig
    för framtiden i skolan.

  1159. 1:43:40

    Lärarna som kollektiv måste växa upp
    och ta sitt förbannade ansvar.

  1160. 1:43:47

    Man måste lyssna på rektor och rektor
    måste våga peka med hela handen.

  1161. 1:43:53

    En kraft som gör att inget händer-

  1162. 1:43:58

    -är att rektor och lärare inte
    tar ansvar.

  1163. 1:44:03

    Det är inte bara alla andras fel.
    Det är faktiskt lärarnas fel också.

  1164. 1:44:08

    Jag ser inte tillbaka
    på min yrkesgärning med stolthet-

  1165. 1:44:13

    -när jag ser hur min yrkeskår
    ibland bar sig åt. Tack.

  1166. 1:44:20

    Där fick ni lite att bita i.
    Du hade ytterligare en frågeställare.

  1167. 1:44:25

    Jag tänkte att vi kan ta de här-

  1168. 1:44:28

    -så får ni lite fler frågor
    på en gång.

  1169. 1:44:34

    Matilda. Jag är också lärarstudent.

  1170. 1:44:37

    Vi får lära oss väldigt mycket om
    hur mycket elever kan lära varandra.

  1171. 1:44:44

    Att tillvarata elevernas kunskaper.

  1172. 1:44:47

    Jag uppfattar det som att man är
    väldigt ensam i sitt yrkesutövande.

  1173. 1:44:55

    Varför lever vi inte som vi lär?

  1174. 1:44:58

    Några av er var inne på det,
    att lärarna kunde lära av varandra.

  1175. 1:45:03

    Att man kunde utbyta idéer
    och testa olika undervisningsmetoder.

  1176. 1:45:09

    Man gör värderingar inom skolan.

  1177. 1:45:14

    Ni pratade ju lite
    om det här med motivation och lust.

  1178. 1:45:20

    Jag tror inte att konkurrens skapar
    lust. Jag tror det skapar rivalitet.

  1179. 1:45:25

    Om man i stället kan ge lärarna
    tillfälle att arbeta tillsammans-

  1180. 1:45:33

    -så tror jag att man
    skulle kunna lyfta hela lärarkåren.

  1181. 1:45:41

    Tack.

  1182. 1:45:45

    Jag heter Tom Nyström från Värmdö.

  1183. 1:45:48

    Jag ser det här med resurser
    till skolan som väldigt viktigt.

  1184. 1:45:54

    Man måste se lärarlöner-

  1185. 1:45:59

    -som en del av resursgivandet.

  1186. 1:46:03

    Personella resurser är lika viktiga.

  1187. 1:46:07

    Att öka lärartätheten i skolorna.

  1188. 1:46:13

    Många gånger
    saknas de här resurserna.

  1189. 1:46:18

    Färre lärare gör ett större jobb.

  1190. 1:46:22

    Dessutom är arbetsuppgifterna
    många gånger så pass krävande-

  1191. 1:46:28

    -så att nyutbildade lärare inte
    klarar av dem.

  1192. 1:46:33

    Man måste se hela biten-

  1193. 1:46:36

    -inte bara ökande av löner-

  1194. 1:46:40

    -utan också att se hela resursbiten
    som väldigt viktigt för skolan.

  1195. 1:46:47

    I min kommun, om man t.ex.
    skulle satsa tiotusen per lärare-

  1196. 1:46:53

    -så blir det 40 miljoner på ett år.

  1197. 1:46:57

    Man kunde ta de 40 miljonerna och se
    det som ett totalt resurstillskott-

  1198. 1:47:03

    -och som en ökning av personella
    resurser plus löneökningar-

  1199. 1:47:09

    -så skulle man nå väldigt långt.
    Tack.

  1200. 1:47:14

    Tack. Hade ni fler som nu väntar?

  1201. 1:47:18

    Om inte så tar vi en runda.

  1202. 1:47:22

    Ni väljer ut
    det ni tycker var mest intressant.

  1203. 1:47:28

    Marcus.

  1204. 1:47:31

    Att man är ensam som lärare-

  1205. 1:47:35

    -är en av de viktigaste frågorna
    vi jobbar med. Att jobba tillsammans.

  1206. 1:47:40

    Som lärare blir man lätt en
    ensamvarg, men det är ineffektivt.

  1207. 1:47:46

    Man är som en gammal hantverkare.

  1208. 1:47:49

    Man måste hitta de här processerna,
    jobba tillsammans-

  1209. 1:47:56

    -och på det sättet
    hämta kraften och erfarenheten.

  1210. 1:48:01

    Sen håller jag inte med om
    att vi inte har pratat om ledarskap.

  1211. 1:48:09

    Vi gör ju kontinuerliga utvärderingar
    av vårt ledarskap.

  1212. 1:48:15

    Det lyfts alltför sällan fram-

  1213. 1:48:18

    -att hos de fristående skolledarna
    är personalen mest nöjd i branschen.

  1214. 1:48:25

    Det är ett enormt gott betyg
    till ledarna på de här enheterna.

  1215. 1:48:31

    -Det är ett område vi fokuserar.
    -Lotta?

  1216. 1:48:35

    Jag tror också att en nyckelfråga
    är att komma ifrån ensamarbetandet.

  1217. 1:48:40

    Att lärare jobbar ihop och förbereder
    lektioner i större utsträckning.

  1218. 1:48:46

    Där man också kan utnyttja de lärare
    som är mest erfarna och duktiga-

  1219. 1:48:53

    -till att stötta
    dem som behöver lära sig mer.

  1220. 1:48:58

    Sen finns det ibland en felsyn
    i detta.

  1221. 1:49:02

    Man ska veta när en person är
    tjugoett om den blir en bra lärare.

  1222. 1:49:09

    Lärare är väl som alla andra
    yrkeskategorier att de kan utvecklas.

  1223. 1:49:16

    Att det finns utvecklingspotential.
    Man ska byta jobb.

  1224. 1:49:22

    Man ska kräva av sina arbetsgivare-

  1225. 1:49:25

    -att man får kompetensutveckling
    när det behövs.

  1226. 1:49:30

    Det finns inte bra och dåliga lärare.

  1227. 1:49:34

    Man utvecklas som människa, och det
    kan man göra som lärare också.

  1228. 1:49:40

    Det där är jätteviktigt.
    Jag vill se ett Lärarlyftet III.

  1229. 1:49:45

    Jag vill se att kompetensutveckling
    för lärarkåren-

  1230. 1:49:52

    -blir nåt som är lika självklart
    som det är för alla andra yrken.

  1231. 1:49:57

    Du går inte ut från utbildningen,
    och sen är all din kunskap för given.

  1232. 1:50:03

    Den ska få chansen att utvecklas.
    Där har du kompetensutveckling.

  1233. 1:50:09

    Sen har du arbetssättet i vardagen.
    Framgångsrika skolsystem gör så.

  1234. 1:50:14

    McKinsey råder: "Låt läraryrket gå
    från ensamarbete till samarbete.

  1235. 1:50:21

    Lärare nere i Partille sa så här:

  1236. 1:50:24

    "Vi utvecklar, vässar
    och utvärderar varandra"-

  1237. 1:50:30

    -"så när vi ser att elevresultaten
    inte går dit vi vill"-

  1238. 1:50:37

    -"då vet vi att det inte är jag
    som är en dålig lärare"-

  1239. 1:50:42

    -"utan det är vårt gemensamma arbete
    som inte haft tillräcklig framgång."

  1240. 1:50:50

    Det här är en svensk utmaning.

  1241. 1:50:53

    Det Metta och jag säger runt...
    - Vart du tog vägen nu? Där uppe.

  1242. 1:50:59

    Vi har antagit en gemensam yrkesetik
    för lärare.

  1243. 1:51:05

    Med den säger vi:
    Så här vill vi att det ska vara.

  1244. 1:51:11

    Varför ska lärare vara ett undantag
    jämfört med andra yrkeskårer?

  1245. 1:51:17

    Vi tar det ansvaret
    genom vår yrkesetik-

  1246. 1:51:23

    -att hålla rent framför egen dörr
    eller innanför tröskeln.

  1247. 1:51:28

    Chansen att utvecklas i sitt yrke-

  1248. 1:51:33

    -är inte bara
    att vi ska gå till tillsammansarbete.

  1249. 1:51:36

    Varje lärare ska inte
    göra allting ensam bakom sin dörr.

  1250. 1:51:42

    Tjänster när det gäller forskning,
    nån annanstans i publiken.

  1251. 1:51:48

    Jag tror på kombinationstjänster
    som gör att du har arbetsrotation.

  1252. 1:51:55

    Karriärtjänsterna kanske du inte
    ska inneha för hela livet.

  1253. 1:52:01

    Det är saker man behöver tänka på.

  1254. 1:52:06

    Och, återigen, ledarskapet.

  1255. 1:52:10

    Inte bara skolledareskapet,
    utan också lärares ledarskap...

  1256. 1:52:14

    -...det behöver vi prata mer om.
    -Metta.

  1257. 1:52:19

    Vi har visst talat om ledare.

  1258. 1:52:23

    Lärare är ledare. Det vill jag hävda.
    Det är precis det vi har pratat om.

  1259. 1:52:30

    "Lärare ska ta
    sitt förbannade ansvar."

  1260. 1:52:34

    Lärare gör det i väldigt hög grad.
    Problemet ligger inte där.

  1261. 1:52:40

    "Konkurrens skapar inte lust."

  1262. 1:52:45

    Där lyfter du en väldigt viktig sak.

  1263. 1:52:48

    När den individuella lönesättningen
    infördes sa många:

  1264. 1:52:53

    "Vi får problem om vi inte kan
    hjälpas åt att göra lektionerna bra."

  1265. 1:52:59

    "Vi blir konkurrenter
    i stället för medarbetare."

  1266. 1:53:04

    Där har vi en nöt vi inte har knäckt.

  1267. 1:53:08

    Om jag är duktig och vill ha högre
    lön, om jag då delar med mig-

  1268. 1:53:13

    -då får jag kanske inte "credit"
    för det.

  1269. 1:53:18

    Den individuella lönesättningen
    har möjligen ställt till problem.

  1270. 1:53:23

    Jag har varit lärare i tjugo år.

  1271. 1:53:28

    Det vi jobbade tillsammans med,
    det var inom ramen för våra ämnen-

  1272. 1:53:34

    -och där skapade vi lektioner
    tillsammans som var väldigt bra.

  1273. 1:53:39

    Att kunna sitta med ämneskollegor och
    förbereda lektioner är stimulerande.

  1274. 1:53:45

    Sen fick vi inte det under många år-

  1275. 1:53:49

    -men jag tror att ämnena gör återtåg
    i Sverige, och det välkomnar jag.

  1276. 1:53:56

    Tack för det. Jag tror
    att vi har kommit till den punkt-

  1277. 1:54:02

    -då det är dags att tacka för i dag.

  1278. 1:54:06

    Jag vill tacka huvudtalarna,
    er i panelen och er i publiken.

  1279. 1:54:12

    Det har varit två inspirerande timmar
    som vi har haft-

  1280. 1:54:17

    -med många trådar och förslag
    som har väckts.

  1281. 1:54:22

    Vi har inte spunnit i vanlig ordning
    tråden ut till färdig väv-

  1282. 1:54:30

    -men en hel del idéer och förslag
    har kommit fram-

  1283. 1:54:36

    -som vi kan grunna vidare över
    på olika håll, tror jag.

  1284. 1:54:42

    Jag vill påminna om, innan vi slutar,
    att vi vid nästa panelsamtal-

  1285. 1:54:49

    -som kommer att äga rum i november.
    Sjunde november, blir det.

  1286. 1:54:55

    En måndag klockan fyra. Då är det
    dags för utbildningsministern-

  1287. 1:55:00

    -vår käre Jan Björklund,
    att få komma till tals-

  1288. 1:55:05

    -och förhoppningsvis också bli
    ordentligt grillad, vill jag säga.

  1289. 1:55:11

    Jag vill säga välkommen till er då
    också. Tack så mycket för i dag.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Från problem till förebild

Produktionsår:
2011
Längd:
1:55:18
Tillgängligt till:

Paneldiskussion om skolans och lärarutbildningens utveckling. Hur utvecklar vi 2020 års skola - och lärarutbildning - på bästa sätt? Hur tar vi oss bort från problemen för att istället röra oss mot att bli en förebild? Medverkande: Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund; Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet; Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholms stad; Marcus Strömberg, vd för Academedia; Anders Gustavsson, vicerektor för Stockholms universitet; Harriette Persson, universitetslärare vid Stockholms universitet och Ebbe Nyman, lärarstudent. Moderator: Sigbrit Franke. Inspelat den 3 oktober 2011. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Nyckelord:
Högskolor, Lärarutbildning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 2020 års skola

UR Samtiden - 2020 års skola: Så skapar vi en skola för framtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
1:52:11
TV UR Samtiden - 2020 års skola

Så skapar vi en skola för framtiden

Samtal om den svenska skolan. Hur väl samverkar alla nya reformer? Är skolan likvärdig över hela landet? Med Maciej Zaremba, Sven-Eric Liedman, Anna Ekström, Gunilla Hammar Säfström, Ebbe Nyman och Anders Gustavsson. Samtalsledare: Sigbrit Franke. Arrangör: Stockholms universitet.

  • 2011
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - 2020 års skola: Från problem till förebild
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
1:55:18
TV UR Samtiden - 2020 års skola

Från problem till förebild

Paneldiskussion om skolans och lärarutbildningens utveckling. Medverkande: Metta Fjelkner, Eva-Lis Sirén, Lotta Edholm, Marcus Strömberg, Anders Gustavsson, Harriette Persson och Ebbe Nyman. Moderator: Sigbrit Franke.

  • 2011
  • Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

UR Samtiden - Så minns unga: Avslutande debatt
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
33:37
TVUR Samtiden - Så minns unga

Avslutande debatt

Under ledning av moderatorn och professorn Gunnar Bjursell samtalar forskarna om dagens resultat och vad de innebär för eleven, lärarna och framtida forskning.

Barnaministeriet Dokumentär: Barn och musik
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
53:12
RadioBarnaministeriet Dokumentär

Barn och musik

Vilken roll spelar musiken och vad gör den med en? Mauritz och Max, 15 och 13 år, har tillsammans med sina storebröder ett eget jazzband. På musikförskolan Lärkan är musikstunden på fredagarna helig. Vi träffar tio barn och ungdomar som delar med sig av sina tankar och sitt förhållande till musik och ljud. Hur är det till exempel att ha varit döv och plötsligt kunna höra musik för första gången?