TV

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2012. Inspelat den 27-30 september 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012: Sociala medier och IT i skolan
  1. Frågan är hur funkar det?
    Det ska vi prata om i dag.

  2. Funkar det här med digitala verktyg och
    sociala medier i undervisningen?

  3. Då behöver vi veta vad digitala verktyg
    och sociala medier är.

  4. Digitala verktyg ändras hela tiden.

  5. Det kommer nya grejer hela tiden.
    Datorer, pekplattor och allt möjligt.

  6. Sociala medier, vad är det?
    Ett konstigt ord bara.

  7. Om vi tänker att sociala medier är när
    man samarbetar med andra-

  8. -och när man är social
    via webben och via tjänster.

  9. Det är väldigt närvarande
    i vår värld i dag.

  10. Det kan vi alla vara överens om.

  11. Hur kan skolan använda sig av detta? Kan
    man det?

  12. Hur funkar det?

  13. Det är inte bara att slänga in datorer
    och tekniska prylar-

  14. -och använda en massa tjänster
    i skolan hur som helst.

  15. Det måste alltid finnas nån tanke med
    det, precis som med allt i skolan.

  16. Det är många pedagoger
    som är här i dag och lyssnar.

  17. Jag vet att ni alltid tänker till. Vad
    är det vi gör?

  18. Varför gör vi det?

  19. Det är avgörande att vi vågar ha
    diskussionerna med våra kollegor.

  20. Varför och hur gör vi det?

  21. Vad är vår inställning till lärande?

  22. Om vi vågar prata om vår inställning
    blir det mycket lättare att prata om-

  23. -det som är nytt för oss:
    digitala verktyg och sociala medier.

  24. Det finns en forskare som heter
    Carol S. Dweck, Stanford University.

  25. Hon har studerat
    inställning till lärande.

  26. Hon delar upp det i talanginställning
    och steg-för-steg-inställning-

  27. -som man skulle kunna översätta det.

  28. Dessa inställningar tror jag florerar
    utan att vi är medvetna om det-

  29. -på våra arbetsplatser.

  30. Och talanginställning...

  31. Man tror att man är en talang.
    Man är fix och färdig.

  32. "Jag är född sån här. Jag kan inte göra
    åt nåt att jag inte kan matte."

  33. "Jag är sån.
    Jag är inte en teknisk person."

  34. "Det är nån annan. Jag kan inte."

  35. Rätt och fel är väldigt närvarande vid
    en sån här inställning.

  36. Det är antingen eller.

  37. Om rätt och fel är närvarande är det
    också viktigt att inte visa svaghet.

  38. Att inte visa att man har fel,
    för fel är nånting dåligt.

  39. Man kan skola in elever i detta.

  40. Jag tror att jag själv har gjort det
    stundvis-

  41. -utan att ha tänkt på det.

  42. Den andra inställningen,
    steg-för-steg-inställning...

  43. Där kan man tänka
    "jag kan utvecklas".

  44. "Jag kan påverka." Man tänker hur då?
    Vad finns det för kreativa lösningar?

  45. Svaghet är inte farligt. Det kan bli:
    "Jag kunde inte det, vad intressant."

  46. "Hur kan jag gå vidare?"

  47. Men många vuxna och barn
    är rädda i sitt lärande.

  48. Så har jag upplevt det.

  49. Om kollegor har en sån inställning: "Om
    jag frågar för mycket"-

  50. -"kommer de på att jag inte kan.
    Pinsamt."

  51. Jag har just nu en etta. Jag har jobbat
    som 1-9-lärare i många år.

  52. Jag som lärare kan hjälpa mina elever
    till en steg-för-steg-inställning.

  53. Jag vill jobba för det.

  54. Om jag inte gör det är det inte bara att
    slänga in en massa verktyg.

  55. "Nu ska ni ut på nätet
    och prata med andra."

  56. "Nej, det är ju läskigt.
    Tänk om de märker att jag inte kan."

  57. Så kan elever också känna
    precis som vi vuxna.

  58. Första veckan i ettan,
    för några veckor sen-

  59. -var det en kollega,
    Christina Lönngren-

  60. -som hade testat TodaysMeet
    med sina ettor, första veckan.

  61. Det är
    en tjänst som finns gratis på nätet-

  62. -där man kan öppna mötesrum.

  63. Man kan ha den uppe i några timmar,
    flera dagar eller veckor.

  64. Jag ville testa att ha ett mötesrum
    första veckan i ettan.

  65. På fredagen gjorde vi
    en tillbakablick. Vad har vi gjort?

  66. Eleverna
    fick sätta sig vid datorerna.

  67. Vi har inte jättemånga.

  68. Där fick de prata om:

  69. "Vad har vi gjort? Vi har gjort film!
    Ja, vi skriver det."

  70. Då har jag sagt till dem: "Det här med
    att skriva. Ni börjar lära er."

  71. "Ni kan massa bokstäver.
    Använd dem. Fråga varandra."

  72. "Är det rätt? Är det rätt?",
    frågar de.

  73. "Nej, det kanske inte är rätt,
    men jag kan läsa."

  74. "Om jag inte skulle kunna
    så hjälper ni mig." Ja, det gör de.

  75. Bara att få in att vi vågar vara
    kreativa. Tankarna är det viktiga.

  76. Stavning kommer vi att öva.
    Jag ser vad de kan.

  77. Jag har nåt att bygga på. Jag kommer
    inte bara att släppa dem. Äsch!

  78. Vi kommer att jobba med stavning, men
    inte nu.

  79. Och här... Geocaching.
    Vi var på skattjakt.

  80. Ser ni stavningen?
    Fantastiskt första veckan i ettan.

  81. Glass stavade de ju rätt till.

  82. "Glass. Jag tror att man stavar det så
    här. Gör man det?"

  83. Jag försöker med mina elever
    att de får hålla i tekniken.

  84. De får använda och vara producenter och
    vara kreativa.

  85. Då blir det
    såna här grodperspektiv ibland.

  86. Det blir inte
    de perfekta filmningarna.

  87. Det blir frökens jeansbak
    som syns i bild. Det blir vad de gör.

  88. Ibland dokumenterar jag också
    så klart.

  89. Men att låta dem
    vara kreatörer från början-

  90. -och på nåt sätt skolas in i att
    "vi kan faktiskt".

  91. Vi kan få inställningen: "Wow,
    vi löser det här! Vad spännande!"

  92. Inte det här: "Vi kan inte. Vi har
    precis börjat skolan. Hur gör man?"

  93. För att jobba med en relevant skola
    behöver man också veta-

  94. -vad eleven har med sig i bagaget.

  95. LGR 11 för grundskolan,
    fritidshemmet och förskoleklass-

  96. -säger att vi ska ta vår utgångspunkt i
    elevernas bakgrund.

  97. I tidigare erfarenheter,
    språk och kunskaper.

  98. Vi kan inte blunda för det. Vi måste
    titta på "vad har de med sig?"

  99. Det här är oavsett ålder.

  100. Det jag pratar om var ettor,
    men det gäller även gymnasieelever-

  101. -och även de som går i nian.

  102. Det är inte bundet till en tjänst
    som bara gäller en viss årskurs-

  103. -utan det fyller vi med innehåll.

  104. Den här bakgrunden, då... Vad är det
    många elever gör? Många spelar spel.

  105. Vi kan ha en föreställning
    om spel är bra eller dåligt.

  106. Vår föreställning kommer att märkas
    i mötet med eleverna.

  107. De kommer att märka av
    hur vi bemöter dem kring det.

  108. Vi kanske inte tycker
    att det är nånting bra.

  109. Och vi har
    inget vidare samtal kring det.

  110. Jag ställde frågan till hundra elever
    runtom i Sverige via ett formulär:

  111. "Varför gillar du spel?"
    Jag hade först frågat kring spel.

  112. Det de sa... Vi har ett exempel här.

  113. En av hundra sa:
    "Det är spännande med poängen."

  114. "Att veta var man ligger till."
    En av hundra sa det.

  115. Andra pratade om:
    "Det kräver strategi."

  116. "Man träffar så många. Det är roligt att
    skapa sin egen gubbe."

  117. "Det är så kul
    att komma på saker att undersöka."

  118. "Historian bakom spelet,
    den är så intressant."

  119. Att historian bakom nåt är intressant -
    hur kan vi bygga vidare på det?

  120. "Det har hjälpt mig tänka efter innan
    jag gör saker i verkliga livet."

  121. Wow, säger jag då.

  122. Jag tror att vi ofta bara pratar tid med
    eleverna. "Hur länge sitter du?"

  123. "Det är inte bra. Hållningen.
    Ni måste röra på er också."

  124. Visst ska vi prata om det, men vi hamnar
    sällan i det intressanta.

  125. Vi pratar om att vi vill ha
    barn och ungdomar som läser.

  126. Ja, självklart.

  127. Men får vi dem att bli
    läsande individer om vi säger:

  128. "Det där du håller på med, hur mycket
    tid lägger du egentligen på det?"

  129. Kan vi nå dem via detta på nåt sätt?

  130. Minecraft kanske ni känner till.
    Det är ett spel-

  131. -där man bygger olika saker.
    Det är populärt på många håll.

  132. Här ser ni jordkokor med gräs på.

  133. Man kan bygga stora katedraler och bygga
    saker i skala och allt möjligt.

  134. De här jordkokorna med gräs
    är tydligen roliga.

  135. Jag har förstått det
    när jag har pratat med barnen.

  136. När vi var hemma hos min svärmor och
    grävde för ett växthus-

  137. -så sa vår ena son:

  138. "Det här är ju som Minecraft."

  139. Jag tänkte: "Vadå som Minecraft?"

  140. Men jag tittade på vad vi gjorde. Det
    var ju det. Ni ser jorden och gräset.

  141. På nåt sätt gick det upp för mig. "Ja,
    det är som Minecraft."

  142. Många barn har
    den här intressanta spelvärlden-

  143. -och de kopplar den till livet.

  144. Vi kan få dem att koppla ihop: "Det är
    en intressant värld vi lever i."

  145. Vi behöver möta dem på nåt sätt
    även om vi inte gör samma saker.

  146. Vi kan leda det vidare. Det är vår
    uppgift som pedagoger att göra det.

  147. På vår skolgård är det mycket Pokémon
    som man byter med varann.

  148. Vad kan man göra av det, då?

  149. Kan jag möta barnen i detta?

  150. Kan jag låta dem skriva om
    sina Pokémonkort fastän de är små?

  151. Vad kan jag göra med äldre elever? Och
    med de som gör andra saker-

  152. -som går i åttan och nian?

  153. Att vara liten och kunna skriva
    så här om...ja...

  154. ...hur mycket skada de där varelserna
    gör. 60 och 50, vad är mest?

  155. Vad är det som...? Vi kan ha
    en massa samtal kring detta.

  156. Matematik och allt möjligt.

  157. Att få barn att tycka:
    "Jag lär mig viktiga saker!"

  158. "Och jag skulle kunna berätta för andra
    barn om vad jag kan."

  159. Jag kan få höra
    vilka kort de tycker är bäst.

  160. Kanske att vi gör egna kort på
    en tjänst som heter BigHugeLabs.

  161. Där kan man få visa sina styrkor.
    Man får tänka: "Vad är jag bra på?"

  162. Och koppla det till en skrivuppgift.

  163. Allt det här som vi gör... Det spelar
    som sagt ingen roll vilken ålder.

  164. Det här kan man göra med äldre.
    Man kan göra på olika sätt.

  165. Vad gör vi av allt som vi gör?
    Vem gör man det för?

  166. Barn behöver känna att det de gör
    i skolan har betydelse för andra.

  167. Mycket av det de gör på sin fritid har
    betydelse för andra.

  168. Man skypar med andra när man spelar. Man
    delar med varandra.

  169. Kan vi få den här känslan i skolan av
    "jag gör nåt viktigt och relevant"?

  170. Vi har en webbplats.
    "Jamals kompisar."

  171. Den har vi för att det ska vara
    ett ställe för barn av barn.

  172. Vår frontfigur är en kamel.
    Vi är inspirerade av Bolibompa.

  173. De har en drake, vi har en kamel.

  174. Vi lägger ut sånt som
    vi tror är viktigt för andra barn.

  175. Bland annat det här om Pokémonkort.

  176. Vi ska göra intervjuer med
    barnboksförfattare-

  177. -och programledare.

  178. Vi är också programledare.
    Vi gör viktiga grejer.

  179. Vi deltar i Webbstjärnan,
    en skoltävling.

  180. Det gör vi för att hitta
    samarbetspartner runtom i Sverige-

  181. -där andra klasser
    är med och publicerar på webben-

  182. -och lär sig publicera på webben.

  183. Just att hitta samarbeten
    och få kontakter med andra-

  184. -är oerhört viktigt.

  185. Vi pedagoger behöver hjälpa eleverna.
    Det händer inte av sig själv.

  186. När vi har gjort den här webbplatsen har
    vi analyserat andra webbplatser.

  187. Viktigt att lära barn det tidigt.

  188. Genom hela läroplanen
    står det att vi ska analysera.

  189. Det kan man lära sig redan i ettan. Det
    kan man göra i alla åldrar.

  190. "Nej,
    de kunde inte analysera så bra."

  191. Det måste man lära sig.

  192. Vi tittar på andra webbplatser.
    Vad är bra och mindre bra?

  193. Hur vill vi göra vår egen?
    Och eleverna är med och bestämmer.

  194. "Det ska handla om film och spel."

  195. "Då får vi lära oss
    hur man gör spel."

  196. Kan jag hur man gör spel?
    Nej, det kan jag inte.

  197. Jag får lära mig tillsammans med
    eleverna. Vi kommer att lära oss.

  198. Vi kommer att få göra det tillsammans.

  199. Jag får inte vara rädd. "Spel kan vi
    inte göra, för det kan jag inget om."

  200. Jag måste visa mig vara
    en lärande varelse.

  201. Det är inte att förlora ansiktet.
    Kunskaper är viktiga.

  202. Det är också att visa att hela livet kan
    man lära sig nånting.

  203. I läroplanen återigen kan man se...

  204. Det är viktigt
    att stimulera elevernas intresse.

  205. Vi behöver jobba med olika slags texter.
    Inte en sort bara.

  206. Och vi behöver jobba i skilda medier.

  207. Det är precis vad vi gör.
    Vi behöver jobba med skilda medier.

  208. Många saker på webben
    kan vi använda oss av.

  209. Mycket är gratis. Mycket finns där.

  210. Man kan göra en anslagstavla på nätet
    och gå in från olika datorer.

  211. Vi skulle kunna samarbeta med
    en annan klass kring ett ämne.

  212. Vi kan skriva postit-lappar
    med våra tankar kring ämnet.

  213. En del använder Facebook.
    Vi kan använda nåt skolanpassat-

  214. -där vi kan bjuda in andra klasser och
    kan prata i kortform.

  215. Vi kan använda text på olika sätt.

  216. Vissa är bra på
    att skriva långa uppsatser.

  217. De kan träna sig i att korta ner
    och tänka annorlunda.

  218. Hur kan man få det till serieform?

  219. Bildbehandla med program på nätet också.

  220. Det här är att utmana eleverna.

  221. Man kanske är bekväm med "jag skriver
    långa texter, jag kan det".

  222. "Det där vet jag inte om jag
    får bra på. Då vill jag inte det."

  223. Vi måste utmana dem.
    Hur vi bemöter barnen är avgörande.

  224. Eleverna kan skriva texter och
    lägga ut på nätet för andra att läsa.

  225. Tidningsform och bokform.

  226. Det finns tjänster där man laddar upp
    sina PDF:er, sina texter.

  227. Det finns möjligheter om man vill
    använda sitt material att visa andra-

  228. -så att andra kan lära sig nåt av oss
    och vi kan lära oss av andra.

  229. Vi behöver göra det
    för att få en relevant skola-

  230. -där vi lär oss använda
    sociala medier på ett vettigt sätt.

  231. Hur man bemöter andra i kommentarer och
    allt sånt.

  232. Jag vill inte beröva barnen nåt språk
    och deras röst.

  233. Men vi behöver utveckla dem
    att använda det på olika sätt.

  234. Ibland är handuppräckningsalternat- ivet
    bra, men inte alltid för alla.

  235. Alla kommer inte till tals
    på det sättet.

  236. Därför behöver vi tänka över
    vår inställning till lärande.

  237. Vi behöver titta på
    hur vi bemöter varandra som kollegor-

  238. -och hur vi bemöter eleverna.

  239. Det är avgörande. Det är inte bara att
    putta in saker hur som helst-

  240. -om man vill ha nånting
    som fungerar i skolan.

  241. Vi behöver tänka till, hjälpa varann och
    vara schysta kollegor.

  242. Då kan vi också anta utmaningarna och
    låta eleverna anta utmaningarna-

  243. -att leva i en digital värld.
    Då blir den inte skrämmande.

  244. Tack för att ni har lyssnat
    och lycka till i livet som pedagoger.

  245. Textning: Helena Lindén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sociala medier och IT i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan lärare använda sig av sociala medier i undervisningen? Läraren och "IT-mamman" Christina Löfving berättar att man inte kan slänga in datorer och tekniska prylar hur som helst i skolan. Hon visar istället hur man kan låta eleverna själva hålla i användning av tekniken. "Låt barnen vara kreatörer från början. Och låt barnen behålla sin nyfikenhet." Löfving utgår från Lgr 11:s första kapitel, där elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper är utgångspunkten. Originaltitel: Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen - hur funkar det? Inspelat på Bok & Bibliotek 2012. Arrangör: Liber.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sociala medier, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Vad är en bra lärare?

Är lärarkompetensen medfödd eller går den att utveckla? Daniel Sundberg, docent, och Jan Håkansson, lektor vid institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet, diskuterar vad som enligt forskningen kännetecknar framgångsrika lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Vetenskapens landskap

Många fysiker rör sig i dag utanför fysikens gränser. Martin Rosvall, fysiker och forskare vid Umeå universitet, resonerar kring hur han som fysiker hänger ihop med en medicinare, och hur hans forskning nu hänger ihop med Einstein, Nils Bohr eller 1950-talets forskning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Språkminoriteterna och ilskan

Språket är en identitetsmarkör. Men är detta ett hot eller en möjlighet? Ingmar Söhrman, professor i spanska och romanska språk vid Göteborgs universitet, talar kring varför vi använder de ord vi gör, fast vi kanske egentligen inte borde.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Framtidens kunskapsmiljöer

Varför mår vi bra i grönska? Det frågar Erik Skärbäck, professor i översiktlig planering vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar om natur och parker och vilken inverkan denna typ av miljöer har på oss människor, både i arbete och i fritid.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Hur lär man retorik?

Det ställs allt högre krav på elevernas muntliga förmåga i alla ämnen i skolan. Men hur går det egentligen till att undervisa i retorik? Och hur skall läraren kunna bedöma elevernas förmåga i att formulera sig muntligt? Med Tina Kindeberg, forskare vid Lunds universitet, Ylva Rosing, undervisningsråd på Skolverket, och Barbro Fällman, språkvetare och författare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

En humaniora i kris

Humanistisk kunskap har större betydelse än vad som sägs och erkänns. Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, menar att debatten om humaniora alltför länge varit låst i två positioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

August Strindbergs Ockulta dagboken

Per Stam, docent i litteraturvetenskap, talar om August Strindbergs Ockulta dagboken. Strindberg började föra sin ockulta dagbok i Paris 1896. Han ville inte att den skulle publiceras men nu har den ändå gått i tryck. Varför skrev Strindberg dagboken och vad innehåller den?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Psykisk sjukdom och kreativitet

Ända sedan antiken har kreativitet kopplats till psykisk sjukdom. Psykiatrikern och forskaren Simon Kyaga berättar om en stor svensk studie som visar på ett klart samband mellan ett framgångsrikt författarskap och psykisk sjukdom.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Att resa i böckernas spår

Det blir allt vanligare att författare skriver om platser som det går att identifiera och besöka. Carina Sjöholm, etnolog vid Lunds universitet, talar om hur den litterära turismen växer och har utvecklats till en industri där ekonomi och kultur blivit allt mer integrerade.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Skräcklitteratur- makten i monstrens värld

Skräcklitteraturens utveckling kan ge en bredare förståelse av vår värld, menar Anna Höglund, forskare i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon forskar om monstervärlden och menar att den kan göra oss uppmärksamma på klassamhället, för även bland vampyrer, zombies och andra skräckfigurer finns en rangordning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Kläder som politiskt och kulturellt uttryck

Kläder signalerar bland annat kön, status och gruppidentitet. Eva Andersson, historiker vid Göteborgs universitet, berättar hur globala idéer påverkade vårt sätt att klä oss redan omkring år 1000 och om de klädstilar som spred sig under medeltiden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Fuglesang, rymden och nyfikenheten

Var går gränsen mellan fantasi och verklighet? Christer Fuglesang berättade redan innan han blev astronaut sagor om rymdresor. Här samtalar han med astronomen Marie Rådbo, som liksom han själv skriver barnböcker om rymden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Kompisar, bästisar, svikare och mobbare

Vem sviker vem när spelet avslöjas? Vuxna är välmenande men ser inte alltid vad som försiggår. Det menar Lin Hallberg, som skrivit fyra böcker om livet i en mellanstadieklass.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Sambandet kost och hälsa

I Sverige är vi mycket dåliga på att äta frukt och grönt och endast 10 procent av befolkningen klarar av att hålla en sund och näringsriktig diet. Det berättar Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet. Varför vi inte når bättre resultat handlar ofta om vad som är billigt och finns tillgängligt i affären.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Kroppar bakom normen

Mattias Hagberg, författare till boken "Rekviem för en vanskapt", samtalar med idéhistorikern Mikaela Lundahl på temat normer och att vara annorlunda. Hur hänger kroppslig normalitet samman med makt och förtryck?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
TVUR Samtiden - Så minns unga

Gener, hjärnan och barns utveckling

Tre grupper av barn riskerar att få problem med sin skolgång: adhd-diagnostiserade, barn med dyslexi och barn med dyskalkyli. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, visar kopplingarna mellan genetiken och hjärnans utveckling.

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
RadioBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.