TV

UR Samtiden - Gränslöst lärande

UR Samtiden - Gränslöst lärande

Om UR Samtiden - Gränslöst lärande

En nationell konferens om det gränslösa lärandet med fokus på att de traditionella utbildningarna är under omformning. Inspelat 18 oktober 2012. Arrangör: Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Halmstad, Jönköping och Skövde, Högskolan Väst och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Gränslöst lärande: Förnya med mobil teknik
  1. 0:00

    Jag vill tacka arrangörerna
    för att jag fick komma hit.

  2. 0:06

    Som lärare i medeltida litteratur-

  3. 0:10

    -med 1400-talet som specialitet-

  4. 0:13

    -är det kul att se att väggarna
    är täckta med ringbrynjor.

  5. 0:18

    Kul eller skrämmande,
    det beror på hur det går.

  6. 0:23

    Jag ska ta med er på en underlig
    resa, och jag hoppas att det går bra.

  7. 0:29

    Jag ska börja med min stad.

  8. 0:32

    Abilene ligger i Texas,
    och grundades 1883.

  9. 0:37

    Den grundades faktiskt 1881,
    och redan år 1883-

  10. 0:43

    -började ett stadscentrum växa fram.

  11. 0:47

    Mycket spännande.

  12. 0:50

    Man blickade framåt - det fanns
    hela kvarter utan en enda byggnad.

  13. 0:56

    Det bästa på den här kartan-

  14. 0:59

    -är de här två gatorna,
    som bara försvinner ut i prärien.

  15. 1:05

    Men anledningen till att min stad
    finns - dess syfte, dess funktion-

  16. 1:11

    -hade med järnvägen att göra.

  17. 1:15

    På den tiden var järnvägen
    en förbindelse till omvärlden.

  18. 1:20

    Abilene hade inte kunnat existera
    utan den förbindelsen.

  19. 1:25

    Det finns ingen som helst anledning
    att ha en stad där Abilene ligger.

  20. 1:31

    Det är en hemsk plats för en stad.
    Det fanns varken träd eller vatten.

  21. 1:38

    Men det skedde
    nåt slags marksvindleri-

  22. 1:43

    -och järnvägsföretaget och en
    ranchägare ville anlägga en stad här.

  23. 1:49

    Platsen där folk hade bott
    i tusentals år-

  24. 1:54

    -ligger cirka 40 km söder om Abilene.
    En plats vid namn Buffalo Gap.

  25. 2:00

    Visst är det ett passande namn
    på en ort i Texas?

  26. 2:04

    Där hade man vatten, träd, sten -
    allt man behöver.

  27. 2:11

    Men man hade inte en förbindelse.

  28. 2:15

    Så vid folkräkningen år 1900
    bodde nästan ingen i Buffalo Gap-

  29. 2:21

    -och i dag bor bara 473 personer där.

  30. 2:26

    Över 120 000 personer bor av
    nån outgrundlig anledning i Abilene.

  31. 2:32

    Det beror på att Abilene har
    en förbindelse. Det är avgörande.

  32. 2:38

    Det finns tre sorters förbindelser.
    Strukturella förbindelser-

  33. 2:43

    -är infrastrukturen
    som förbinder oss.

  34. 2:46

    Sociala förbindelser
    är förbindelser mellan människor.

  35. 2:50

    Och kulturella förbindelser
    är förbindelser mellan stora grupper-

  36. 2:55

    -med de stora idéerna och
    värderingarna som råder i samhället.

  37. 3:01

    I dag vill jag se Abilene
    som en metafor för utbildning-

  38. 3:06

    -och hur vi måste utvecklas.

  39. 3:09

    En fråga är om våra klassrum är
    platser med förbindelser eller inte.

  40. 3:17

    För om en stad inte kan överleva
    om den saknar förbindelser-

  41. 3:23

    -så undrar jag om våra klassrum
    kan överleva utan förbindelser.

  42. 3:27

    Frågan väcktes
    av en nyligen genomförd studie.

  43. 3:31

    Jag ber om ursäkt till er där bak -
    det är inte min bild.

  44. 3:37

    Den kommer från IEEE Transactions
    on Biomedical Engineering.

  45. 3:42

    Här kommer det som är så underbart.
    Forskarna kom på ett sätt-

  46. 3:47

    -att mäta en elevs hjärnaktivitet
    dygnet runt.

  47. 3:53

    Man gjorde detta under en vecka,
    och här ser vi hur eleven tänkte-

  48. 4:00

    -under den veckan.

  49. 4:04

    Ser ni några mönster här,
    ni som sitter nära?

  50. 4:10

    På några ställen tycks hjärnan
    ha lagt av helt och hållet.

  51. 4:17

    Ni som sitter längre bak kanske ser
    de här platta partierna här.

  52. 4:22

    Det är elevens hjärnaktivitet
    under lektionerna.

  53. 4:30

    Det ser likadant ut
    när eleven tittar på teve.

  54. 4:36

    Teve och undervisning
    ger i stort sett noll hjärnaktivitet.

  55. 4:41

    Om ni vill att era elever
    ska använda sina hjärnor mer-

  56. 4:46

    -låt dem sova under lektionen.

  57. 4:49

    Sömn skapar mycket mer hjärnaktivitet
    än lektionerna.

  58. 4:55

    Vad finns det för likheter
    mellan teve och lektioner-

  59. 5:00

    -och vad är skillnaden mellan
    lektioner och laboratoriearbete?

  60. 5:04

    Eller läxor och tentor?

  61. 5:08

    Varför är elevernas hjärnaktivitet
    noll under våra lektioner?

  62. 5:16

    Svaret är ironiskt nog, med tanke på
    att jag står här och mässar-

  63. 5:20

    -att vi begär att eleverna passivt
    ska lyssna på nån idiot framför dem-

  64. 5:27

    -som pratar och pratar och pratar,
    precis som jag gör nu.

  65. 5:33

    Så hur ska en tänkbar framtid se ut?

  66. 5:38

    En framtid full av förbindelser.

  67. 5:41

    En person som har en del
    fantastiska tankar om det här-

  68. 5:48

    -är Marshall McLuhan.
    Han råkade födas 50 år för tidigt.

  69. 5:54

    Han hade sin storhetstid
    på 60- och 70-talen-

  70. 5:59

    -och det var han som myntade
    uttrycket "Den globala byn".

  71. 6:04

    Han funderade över mediernas roll när
    de flesta inte förstod sig på media.

  72. 6:10

    Men nu gör vi det-

  73. 6:13

    -och det är väl därför Wired har
    Marshall McLuhan som skyddshelgon.

  74. 6:18

    Han sa två bra saker. Dels att tekno-
    login är förlängningar av våra jag.

  75. 6:27

    Fundera på det. Det antyder
    att teknologi och identitet-

  76. 6:32

    -av naturen är sammanbundna.

  77. 6:35

    Så när ni ber era elever
    att stoppa undan sina mobiler-

  78. 6:40

    -så reagerar de med:
    "Men den är ju en del av mig".

  79. 6:46

    "Ska jag stänga av en del av mig
    själv?" Det känns inte rätt för dem.

  80. 6:51

    Det är därför många av oss motsätter
    oss den teknologiska utvecklingen.

  81. 6:56

    "Ska vi göra oss av
    med alla overhead-projektorer?"

  82. 7:00

    "Jag är ju overhead-projektorernas
    mästare!"

  83. 7:04

    "Antyder ni
    att jag inte är nödvändig längre?"

  84. 7:10

    En komplikation, alltså.
    Nåt att fundera över.

  85. 7:14

    Han sa även att verkligheten
    alltid föregår tänkandet.

  86. 7:20

    Om man vill veta vad som komma skall
    ska man inte prata med teoretikerna.

  87. 7:24

    "Se bara på populärkulturen",
    sa McLuhan.

  88. 7:29

    Okej, vi tar oss en titt på det-

  89. 7:33

    -så kanske vi får lite vägledning.

  90. 7:37

    Hur många känner igen den här killen?

  91. 7:42

    Jösses! Se er omkring.
    Var stolta om ni känner igen honom.

  92. 7:48

    En del av er ljuger uppenbarligen.
    Vem är han? Vad gjorde han?

  93. 7:57

    Jag visste att ni ljög.

  94. 8:00

    Det här är Funtwo.
    Fast det är bara hans internetnamn.

  95. 8:04

    Han är en före detta gymnasieelev
    i Sydkorea-

  96. 8:09

    -och han spelar en tolkning
    av Pachelbels "Kanon" på elgitarr-

  97. 8:14

    -som är helt otrolig.
    Det är en helt fantastisk tolkning.

  98. 8:18

    Han arrangerade den inte,
    men han spelar fantastiskt.

  99. 8:23

    Han sitter i sitt sovrum i Sydkorea.
    Där ser ni hans säng.

  100. 8:28

    Han har en dator
    med en webbkamera på skrivbordet-

  101. 8:32

    -och där sitter han och spelar.

  102. 8:36

    Till skillnad från er här inne
    har över tio miljoner människor-

  103. 8:40

    -sett Funtwos video på Youtube.

  104. 8:45

    Och om ni får tråkigt
    kan ni titta på den nu.

  105. 8:51

    Han sitter i sitt sovrum... Man får
    förresten aldrig se hans ansikte.

  106. 8:58

    Han spelar in sin tolkning
    och lägger upp den på Youtube.

  107. 9:02

    Och sen händer nåt intressant. Varför
    gjorde han det över huvud taget?

  108. 9:07

    För att han kan, såklart.

  109. 9:10

    Och för att ingen
    vill sakna förbindelser.

  110. 9:14

    Han lägger upp videon,
    och folk säger direkt:

  111. 9:18

    "Vilken otrolig tolkning
    av Pachelbels 'Kanon'!"

  112. 9:22

    Och sen börjar andra spela
    sin tolkning av hans tolkning.

  113. 9:29

    De lägger upp dem, så nu finns
    en massa andra videor också.

  114. 9:34

    Sen händer nåt ännu mer fantastiskt.

  115. 9:37

    Men det händer nog
    i klassrummen också.

  116. 9:41

    För den här tolkningen är väldigt
    svår. Inget för den klenmodige.

  117. 9:46

    Inget för nybörjargitarristen.

  118. 9:50

    Så folk skriver till honom och säger:

  119. 9:54

    "Din tolkning var fantastisk,
    men den är väldigt svår."

  120. 10:00

    "Kan du lägga upp nåt
    som är lite...svårare?"

  121. 10:09

    Så nästa gång spelar han in
    Vivaldis "De fyra årstiderna".

  122. 10:15

    Vilket kräver att han spelar in och
    synkroniserar två olika tolkningar-

  123. 10:20

    -så att han kan spela dem samtidigt
    och skapa kontrapunkt.

  124. 10:25

    Det är otroligt komplicerat.

  125. 10:28

    Över tio miljoner människor
    har sett den videon också.

  126. 10:32

    Han är fantastisk. Han
    lägger upp sina videor på Youtube-

  127. 10:36

    -och han har inga
    officiella kontakter.

  128. 10:41

    Men han blir så berömd
    och en sån betydelsefull person-

  129. 10:45

    -att han får komma upp på scenen
    när Van Halen kommer till Sydkorea-

  130. 10:50

    -för att spela med Eddie Van Halen.

  131. 10:55

    För att han kan.
    I våra elevers fickor-

  132. 11:00

    -ligger i stort sett gratis teknologi
    som för bara fem år sen-

  133. 11:05

    -hade kostat hundratusentals
    eller miljontals kronor.

  134. 11:11

    De har en musikstudio i fickan-

  135. 11:15

    -med tillgång till hörlurar
    jorden runt.

  136. 11:20

    De bär runt på en tryckpress
    med tillgång-

  137. 11:24

    -till fler läsare än nånsin förr.

  138. 11:28

    De bär dagligen runt på-

  139. 11:31

    -portabla teve- och filmstudior-

  140. 11:35

    -med tillgång till fler skärmar
    än nånsin förr.

  141. 11:39

    Och de gör det varenda dag.

  142. 11:45

    Det är antagligen anledningen
    till att Youtube-

  143. 11:49

    -nu utökas med musik
    motsvarande 1,6 dygn-

  144. 11:54

    -eller snarare video - per minut.

  145. 12:00

    Folk skapar saker hela tiden.

  146. 12:04

    Ett annat exempel: En av världens
    främsta fotografiska samlingar-

  147. 12:10

    -finns i det amerikanska kongress-
    biblioteket. En stor samling foton-

  148. 12:15

    -som samlats in med stor möda,
    och till stora kostnader.

  149. 12:19

    Akademiker kommer dit hela tiden
    för att ta del av samlingen.

  150. 12:25

    Det är en fantastisk samling.

  151. 12:28

    Men om den här rutan representerar...
    Siffrorna är ett år gamla-

  152. 12:32

    -vilket naturligtvis
    gör dem helt meningslösa.

  153. 12:37

    Om den här rutan representerar
    alla bilder i den samlingen-

  154. 12:41

    -så är den samlingen så här stor
    i jämförelse med Instagram.

  155. 12:47

    Och Instagram-samlingen är
    så här stor i jämförelse med Flickr.

  156. 12:55

    Och Flickr-samlingen är så här stor-

  157. 13:01

    -jämfört med alla bilder på Facebook.

  158. 13:06

    För ett år sen fanns det
    140 miljarder bilder på Facebook.

  159. 13:13

    I dag finns det många fler. Det är
    20 bilder per människa på jorden.

  160. 13:19

    Det är en miljon procent fler bilder
    än i kongressbibliotekets samling.

  161. 13:24

    "Visst", säger ni, "men det är bara
    bilder på larviga fester och katter."

  162. 13:31

    Men då ser man inte
    till vad som har historisk relevans.

  163. 13:37

    De stora personernas berättelser
    hittar vi på kongressbiblioteket.

  164. 13:42

    De där stora händelserna. Men
    det som vi historiker hungrar efter-

  165. 13:47

    -och så gärna vill förstå, är inte
    bara dessa stora personligheter-

  166. 13:53

    -utan även hur vanliga människors
    vardag såg ut.

  167. 13:58

    Det är därför Pompeji är så viktigt-

  168. 14:01

    -för där fick vi även lära oss massor
    om de vardagliga sakerna.

  169. 14:06

    Vi vet till exempel
    hur deras dagliga bröd såg ut.

  170. 14:11

    Det är oerhört viktigt.
    Jag garanterar-

  171. 14:15

    -att bilderna på Facebook om 500 år-

  172. 14:21

    -kommer att vara en av tidernas
    viktigaste historiska samlingar.

  173. 14:26

    Folk kommer att förstå oss på ett
    sätt som annars hade varit omöjligt.

  174. 14:33

    Är det några här inne
    som spelar Foldit? Härligt!

  175. 14:37

    Nån mer? Ett par stycken.

  176. 14:40

    Foldit är ett spel
    där man viker proteiner. Såklart.

  177. 14:47

    Är du biokemist?

  178. 14:51

    Jaså, det är du?
    - Är du också biokemist? Inte?

  179. 14:56

    Vad arbetar du med?

  180. 15:00

    Så fascinerande! Hur i all världen
    vet du hur man viker proteiner?

  181. 15:05

    Som forskare inom pedagogik?
    Man behöver inte veta det.

  182. 15:10

    Man behöver bara förstå sig på
    pussel. Det här spelet är ett pussel.

  183. 15:16

    Man behöver bara lära sig
    några enkla regler.

  184. 15:19

    Och ni har en lång och givande
    pusseltradition av här i Sverige.

  185. 15:25

    Ni är mästare på pussel,
    gåtornas konungar.

  186. 15:29

    Jag har läst gamla gåtor härifrån.
    Så alla ni borde göra det här.

  187. 15:35

    Man kan spela individuellt eller
    i lag. Jag hoppas att ett stort lag-

  188. 15:40

    -bildas i den här gruppen.

  189. 15:43

    Ni ska komma på det mest effektiva
    sättet att vika proteinerna.

  190. 15:48

    En del av läkekonstens
    största problem handlar om-

  191. 15:52

    -hur proteinerna viker sig.
    Galna ko-sjukan-

  192. 15:57

    -handlar till exempel om detta, och
    detsamma gäller många cancerformer.

  193. 16:03

    Forskare byggde det här spelet för
    att de visste att folk gillar pussel.

  194. 16:09

    Folk gillar lustigt nog
    att göra svåra saker på sin fritid.

  195. 16:15

    Många av er tillbringar mer tid
    åt era intressen än åt ert arbete.

  196. 16:22

    Så de skapade ett spel, och vem som
    helst får stoppa in proteiner i det.

  197. 16:28

    Det är viktigt. Nyligen...
    Eller snarare för tio år sen-

  198. 16:34

    -upptäckte aids-forskarna
    ett protein på viruset-

  199. 16:38

    -som gjorde
    att det kunde fästa på friska celler.

  200. 16:42

    Om man kunde blockera det proteinet-

  201. 16:46

    -så skulle man
    kunna oskadliggöra aids-viruset.

  202. 16:51

    Man skulle hindra sjukdomens
    framfart. För att förstå proteinet-

  203. 16:55

    -tog de den här peptidkedjan-

  204. 17:00

    -och matade in den i en superdator
    som skulle knäcka dess kod.

  205. 17:06

    Och superdatorn jobbade i tio år
    utan några egentliga resultat.

  206. 17:13

    Så man satte in proteinet i Foldit.

  207. 17:17

    Foldit-spelare -
    i huvudsak inte kemister-

  208. 17:22

    -utan helt vanliga människor-

  209. 17:25

    -löste proteinet på två veckor.

  210. 17:29

    Här är artikeln om det.
    Jag läser för er, det är så smått.

  211. 17:34

    Artikeln publicerades i Nature.
    Författarordningen är viktig.

  212. 17:40

    Först kommer Firas Khatib-

  213. 17:43

    -sen Frank DiMaio,
    sen Foldit Contenders Group-

  214. 17:47

    -och sen
    Foldit Void Crushers Group...

  215. 17:54

    Och de löste gåtan
    genom att försöka lösa ett pussel.

  216. 17:59

    Helt frivilligt och på fritiden-

  217. 18:02

    -löste de en av läkekonstens
    största utmaningar.

  218. 18:06

    Man har inte lyckats lösa allt.
    Alla små, svarta prickar-

  219. 18:12

    -är nåns protein. Så alla
    löstes inte, men väl några av dem.

  220. 18:18

    Och det räcker.

  221. 18:23

    Våra elever står i konstant
    förbindelse med omvärlden-

  222. 18:28

    -och de delar hela tiden med sig
    till andra människor.

  223. 18:33

    Och det kommer helt naturligt.
    De delar med sig i bloggar-

  224. 18:37

    -och de publicerar bilder
    på sociala nätverk.

  225. 18:41

    De använder sånt här hela tiden.

  226. 18:44

    Man kan se
    ett intressant mönster här-

  227. 18:48

    -och det sker om och om igen.
    Ta Wikipedia som exempel.

  228. 18:53

    Jag älskar Wikipedia!
    Hur kan man inte älska det?

  229. 18:58

    Det är ett uppslagsverk, så det
    är ett bra ställe att börja på-

  230. 19:05

    -men inget man använder
    till sin avhandling.

  231. 19:09

    Men det fyller en viktig uppgift.
    Flera studier har visat-

  232. 19:13

    -att Wikipedia är mer tillförlitligt
    än till exempel Britannica-

  233. 19:20

    -som slutade tryckas i år,
    på grund av Wikipedia.

  234. 19:24

    Låt oss ta en titt på Wikipedia.

  235. 19:28

    Alla kan använda det,
    alla har åtkomst till det.

  236. 19:34

    Även de som inte har råd med eller
    tillgång till ett stort uppslagsverk.

  237. 19:40

    Så folk använder det. Större tillgång
    leder till större deltagande.

  238. 19:44

    Folk kollar upp saker där.

  239. 19:48

    Och det deltagandet
    genererar tillsyn.

  240. 19:53

    Hur många här inne har lagt till
    uppgifter på en Wikipedia-sida?

  241. 19:59

    Se er omkring, ni är många.

  242. 20:02

    Varför gjorde ni det?

  243. 20:05

    För att ni kunde. Ni visste nåt
    som saknades eller som var felaktigt-

  244. 20:11

    -och så lade ni till det. Inte för
    pengar eller för att ni var tvungna-

  245. 20:15

    -utan för att ni ville att den
    informationen skulle komma ut.

  246. 20:22

    Det här att man
    tar hand om informationen-

  247. 20:27

    -leder till allt större mångfald.

  248. 20:30

    Britannica är väl okej,
    men avsnittet om klingonsk lyrik-

  249. 20:36

    -var inget vidare.
    Inte det om japansk anime heller.

  250. 20:40

    Eller Foldit. Svårigheten med nåt
    som Britannica var naturligtvis-

  251. 20:45

    -att det tog flera månader eller år
    att få in rättelser eller nyheter.

  252. 20:52

    På Wikipedia
    kan det vara fixat redan nästa dag.

  253. 20:59

    Så det växer och växer,
    och det blir en allt större resurs-

  254. 21:04

    -eftersom så många deltar
    och tar hand om all ny information.

  255. 21:10

    Denna mångfald genererar
    större tillgång på information.

  256. 21:14

    Folk får större skäl att vända sig
    dit. Det genererar större deltagande-

  257. 21:19

    -vilket leder till tillsyn,
    mångfald, tillgång, deltagande...

  258. 21:24

    Så fortsätter det,
    och Wikipedia bara växer och växer.

  259. 21:29

    Och det blir robustare.

  260. 21:33

    Och eftersom Wikipedia
    är beroende av att användarna-

  261. 21:37

    -både bidrar och håller ordning
    ökar deltagandet allt mer.

  262. 21:44

    Det är sånt här våra elever
    gör hela tiden. Ni med, troligen.

  263. 21:51

    Men vi gör det inte i klassrummen.

  264. 21:54

    Det skapar
    ett slags förkastningslinje-

  265. 21:58

    -mellan våra elevers vardagsliv
    och deras liv i klassrummen.

  266. 22:02

    En ökande klyfta mellan vad
    vi gör där och vad vi gör annars.

  267. 22:10

    Formgivaren Charles Eames.

  268. 22:13

    Han uppfann en massa saker.
    Underbara stolar, bland annat.

  269. 22:18

    Han och hans fru Ray gjorde den
    berömda videon "Powers of Ten"-

  270. 22:23

    -som de påbörjade i början
    av 60-talet och slutförde 1977.

  271. 22:28

    Den börjar
    med ett par på en picknick-

  272. 22:31

    -och sen zoomar kameran ut
    tio gånger i stöten-

  273. 22:35

    -tills vi är i utkanten av universum,
    och sen zoomar kameran in-

  274. 22:41

    -tills vi är på subatomär nivå.
    Videon gjordes åt IBM.

  275. 22:46

    IBM beställde filmen för att försöka
    göra datoranvändandet mänskligare.

  276. 22:52

    Folk på den tiden hade svårt
    att förstå sig på datorerna.

  277. 22:57

    Eames sa: "Design
    är att arrangera beståndsdelarna"-

  278. 23:02

    -"för att uppnå ett visst syfte."

  279. 23:06

    Jag tänkte försöka tillämpa det
    på det som händer i våra skolor.

  280. 23:11

    Våra skolor har ju ett visst syfte-

  281. 23:15

    -precis som det här rummet
    är skapat för ett visst syfte.

  282. 23:20

    Jag har ställt en massa frågor i dag,
    men ni har svårt att svara på dem.

  283. 23:25

    Ni tror inte att jag vill ha svar.

  284. 23:28

    Våra klassrum är inte platser
    som är utformade för riktiga frågor-

  285. 23:33

    -utan för retoriska frågor.
    Frågor som vi redan vet svaret på-

  286. 23:39

    -eftersom de står längst bak i boken.

  287. 23:42

    Och svaren handlar ändå
    om simulerade frågeställningar.

  288. 23:47

    Om saker som inte är verkliga -
    påhittade saker.

  289. 23:51

    Påhittade saker som är kontrollerade
    och isolerade från omvärlden.

  290. 23:57

    En statisk, oföränderlig värld-

  291. 24:00

    -där svaret är detsamma
    i dag, nästa vecka och nästa år.

  292. 24:06

    Men är det samma värld
    våra elever lever i?

  293. 24:10

    Måste vi verkligen låtsas
    att världen är så där statisk?

  294. 24:16

    Jag menar... På Educause förra året-

  295. 24:21

    -en enorm utbildningskonferens
    i USA-

  296. 24:26

    -sa Seth Godin: "Ingen vill betala
    för svar de kan hitta på nätet."

  297. 24:32

    "De betalar bara för att få svar på
    frågor som ännu inte har några svar."

  298. 24:39

    Hur förbereder man eleverna
    på det?

  299. 24:43

    Det mesta vi lär dem
    är sånt man kan kolla upp på nätet.

  300. 24:48

    Min vän Marco Torres vägrar testa
    elever på sånt de kan kolla upp.

  301. 24:55

    För några år sen undervisade han i
    San Fernando i Los Angeles-regionen.

  302. 25:01

    Han är samhällslärare på high school-

  303. 25:04

    -men han undervisade i videokonst.
    Han ville försöka fånga området.

  304. 25:10

    Hans elever bor
    i ett av USA:s farligaste områden.

  305. 25:15

    I vissa fall är det lika troligt
    att de dör som att de tar examen.

  306. 25:20

    För att få högsta betyg
    i Marcos videokonstklass-

  307. 25:24

    -var man tvungen
    att få med nåt på nyheterna.

  308. 25:28

    Man skulle inte vara med själv,
    som många skolkamrater.

  309. 25:32

    Man skulle få med sitt videoprojekt
    i nyheterna hos en stor nyhetskanal-

  310. 25:37

    -i Los Angeles-området. Och varje år
    får en del elever högsta betyg.

  311. 25:46

    Den här tanken att vi måste utbilda
    våra elever i isolerade rum...

  312. 25:51

    Se på det här rummet.

  313. 25:54

    Det är skapat för att förhindra
    att ni blir distraherade.

  314. 25:59

    Hur går det?

  315. 26:03

    Många av er har väl egna,
    distraherande verktyg med er?

  316. 26:08

    Men det är inte distraktioner -
    ni gör viktiga saker.

  317. 26:13

    Och den där isolerade känslan strider
    mot allt vi tror på som människor.

  318. 26:20

    Eller hur? Det fungerade ju inte alls
    för Buffalo Gap.

  319. 26:25

    Och så måste vi fundera över
    vilka uppgifter vi ger eleverna.

  320. 26:31

    Mina uppgifter till eleverna
    följer ett visst mönster.

  321. 26:36

    De börjar hos mig,
    sen jobbar eleverna på dem.

  322. 26:40

    Jag får tillbaka dem, varpå jag
    rättar dem och ger tillbaka dem.

  323. 26:46

    Fast det där sista
    händer inte alltid.

  324. 26:49

    Ibland får jag in uppgifterna
    den sista skoldagen på terminen-

  325. 26:54

    -så jag hinner inte
    lämna tillbaka dem.

  326. 26:58

    Så jag säger åt dem
    att de kan hämta dem nästa termin.

  327. 27:04

    Och nästa termin
    återvinner jag nästan allt-

  328. 27:08

    -för ingen hämtar dem -
    de bryr sig inte.

  329. 27:12

    Det var ju i alla fall inte på
    riktigt. Men det påverkar världen.

  330. 27:19

    En massa träd huggs ned. Men det är
    inte den påverkan jag är ute efter.

  331. 27:25

    En genomsnittlig klass på min skola -
    och vi är cirka 4 500 elever...

  332. 27:31

    En genomsnittlig lärare
    med en genomsnittlig klass-

  333. 27:36

    -ger cirka 5 000 timmars arbete
    per lärare.

  334. 27:42

    Varje elev jobbar på projekten i 50
    timmar. Varje klass har 25 elever.

  335. 27:48

    En lärare har fyra klasser,
    vilket ger 5 000 timmar.

  336. 27:53

    5 000 timmars arbete
    som är helt meningslöst...

  337. 27:58

    ...för i stort sett alla.
    Till och med mig!

  338. 28:04

    5 000 timmar per lärare, per termin.

  339. 28:09

    Det låter inte som en vidare bra idé.

  340. 28:13

    Vi har skapat en massa regler
    som vi inte följer i verkligheten.

  341. 28:19

    Jag känner inte en enda lärare
    som inte är uppkopplad.

  342. 28:25

    Samma lärare som doppar mobiler
    i flytande kväve i Youtube-filmer-

  343. 28:31

    -och slår sönder dem
    för att sätta ned foten.

  344. 28:38

    Jag har utvecklat en formel
    för det här.

  345. 28:43

    En enkel formel. Om jag befinner mig
    i ett främmande sammanhang-

  346. 28:49

    -så kan jag använda
    forskning och samarbete-

  347. 28:53

    -multiplicerat med teknologi.
    I nästan samtliga fall-

  348. 28:58

    -skulle vi kalla det sinnrikt.
    "Du kände inte till situationen"-

  349. 29:02

    -"men du undersökte saken, pratade
    med folk och använde teknologi."

  350. 29:08

    I klassrummet
    kallar vi det förstås för...fusk.

  351. 29:12

    Din fuskis.

  352. 29:16

    Ganska ironiskt.

  353. 29:19

    Är det nån av er
    som arbetar helt ensamma?

  354. 29:24

    Utan att kunna fråga en kollega
    eller rådfråga olika resurser?

  355. 29:30

    Är det nån som gör så? Är det nånsin
    så, förutom under ett prov i skolan?

  356. 29:37

    Yrkesutövare kan knappast arbeta så.

  357. 29:41

    Måste vi verkligen isolera eleverna
    och skilja dem åt?

  358. 29:45

    Behöver vi verkligen
    större kontroll över dem?

  359. 29:50

    Vi försöker kanske kontrollera
    fel saker. På min skola-

  360. 29:55

    -försöker vi främja användandet
    av mobila enheter.

  361. 29:59

    Ett litet förbehåll, bara. Bärbarhet
    är inte samma sak som mobilitet.

  362. 30:06

    Mobilitet har fem egenskaper.

  363. 30:11

    Enheten måste utan problem få plats
    i fickan, eller åtminstone i väskan.

  364. 30:18

    Den får inte kräva en massa ström-

  365. 30:23

    -och strömmen
    måste räcka i flera timmar.

  366. 30:28

    Trådlöshet. Man får inte vara
    beroende av ett specialbyggt nätverk-

  367. 30:35

    -eller vara tvungen att stoppa in en
    sladd. Man ska kunna röra sig fritt-

  368. 30:40

    -och ändå vara uppkopplad. Och man
    ska vara oberoende av situationen.

  369. 30:46

    Har ni försökt använda en laptop
    medan ni går längs en korridor?

  370. 30:51

    Det är en bärbar enhet,
    men den är inte mobil.

  371. 30:56

    Man måste ju åtminstone
    ha den i knäet.

  372. 31:02

    Och jag vet inte om våra pedagogiska
    eller infrastrukturella satsningar-

  373. 31:08

    -faktiskt handlar om mobilt lärande
    eller individuellt självbestämmande.

  374. 31:15

    Vilket ironiskt nog är det vi är
    satta att förbereda eleverna för.

  375. 31:19

    "Gå ut i världen
    som självständiga forskare!"

  376. 31:24

    "Som vi saknar makt över."

  377. 31:27

    Mycket av det här kommer
    från tidigt 1900-talstänkande-

  378. 31:31

    -eller ännu tidigare.
    Men i början av 1900-talet-

  379. 31:36

    -kom folk som Frederick W. Taylor,
    som vissa älskar...

  380. 31:40

    Han hjälpte oss med ett problem-

  381. 31:44

    -som gällde organisation.
    Han var en management-guru.

  382. 31:48

    Taylor ansåg att man noggrant
    måste definiera varje uppgift-

  383. 31:55

    -och sen skapa människor
    som passar för dessa uppgifter.

  384. 32:01

    På samma sätt som man gör upp
    ritningar till en konstruktion-

  385. 32:06

    -för att sen formge delarna till den,
    så att man kan sätta ihop den.

  386. 32:13

    Och det här var viktigt. Han hjälpte
    till att lösa många problem.

  387. 32:19

    Han var till exempel med om att skapa
    den moderna skoladministrationen.

  388. 32:27

    Men synen på människor
    som utbytbara delar-

  389. 32:32

    -är nog att gå lite väl långt.

  390. 32:36

    Vi vill egentligen bara
    ha tre saker av våra elever:

  391. 32:41

    Närvaro, lydnad och enhetlighet.

  392. 32:45

    Att det blev min skolas initialer
    är helt och hållet en slump.

  393. 32:50

    Var där, gör som jag säger
    och var likadan som alla andra.

  394. 32:56

    Men tanken att alla ska vara likadana
    känns väldigt passé.

  395. 33:03

    Kan ni historien
    om Cavendish-bananen?

  396. 33:08

    Nähä. Vad gör ni på fritiden?
    Ni tittar inte på Youtube heller.

  397. 33:15

    Cavendish-bananen är en förädlad
    banan som inte har några frön.

  398. 33:21

    "Vadå, bananer har väl inga frön?"
    Ni har bara ätit Cavendish-bananer!

  399. 33:27

    Fröna är inte så stora,
    men de är inte vackra.

  400. 33:33

    De är svarta
    och de förstör bananens utseende.

  401. 33:38

    Fast de sköter ju fortplantningen.
    Hur odlar man en frukt utan frön?

  402. 33:46

    Jo, man tar ett skott från frukten
    och planterar det-

  403. 33:50

    -och så har man en ny planta.
    Snart har man miljontals bananer.

  404. 33:55

    Det finns miljontals Cavendish-
    plantor, trots att de saknar frön.

  405. 34:00

    Men alla är kloner.

  406. 34:04

    Kloner som inte kan anpassa sig.

  407. 34:07

    Två svampar har gjort det omöjligt
    att odla Cavendish-förädlingar-

  408. 34:13

    -överallt på jorden. Så fort man
    planterar dem dödas de av svampen.

  409. 34:19

    Och banen kan inte skydda sig själv,
    för den utgör en monokultur.

  410. 34:24

    Det finns ingen mångfald.

  411. 34:27

    Det finns inte en banan som är lite
    fiffigare eller motståndskraftigare.

  412. 34:34

    Och förr eller senare kommer
    alla Cavendish-bananer att utrotas.

  413. 34:40

    Så går det när alla är likadana.
    Det är inte nåt att eftersträva.

  414. 34:46

    Blir inte alla likadana
    med en 1-1-lösning?

  415. 34:51

    Nej. Tanken är
    att man låter varje enskild student-

  416. 34:56

    -använda sin nyfikenhet,
    sitt intellekt och sin expertis-

  417. 35:03

    -för att lösa ett problem.
    Vi behöver inte mer enhetlighet-

  418. 35:08

    -utan större mångfald. Vi behöver
    se världen från fler olika aspekter.

  419. 35:15

    Och om folk har förbindelserna
    som möjliggör detta-

  420. 35:19

    -så får vi ta del av dessa aspekter.

  421. 35:23

    Om man belyser en fråga
    från ett håll så ser man en sak-

  422. 35:28

    -och belyser man den från
    ett annat håll ser man en annan sak-

  423. 35:33

    -men båda är lika sanna.

  424. 35:38

    Den här världen måste vi förstå
    bättre, och föra in i klassrummen.

  425. 35:44

    Men var inte rädda - det var så vi
    lärde oss saker innan böcker fanns.

  426. 35:50

    Det fanns
    ingen standardiserad lärobok.

  427. 35:53

    Alla hade olika idéer - människor som
    försökte lära sig saker tillsammans.

  428. 36:00

    Det är en vision
    med en komplicerad historia-

  429. 36:04

    -men det fanns folk med drömmar-

  430. 36:08

    -om en tid
    då alla kan bidra på riktigt.

  431. 36:12

    Och då kan vi inte ha
    en standardiserad skolgång-

  432. 36:17

    -där alla bara matas igenom.
    Sir Ken Robinson pratar om-

  433. 36:21

    -hur vi matar igenom eleverna baserat
    på deras "tillverkningsdatum".

  434. 36:27

    Lärarnas uppgift är inte att skapa
    en mall som alla måste passa in i.

  435. 36:33

    Låt oss bygga en överbyggnad och låta
    eleverna flytta in under dess tak.

  436. 36:38

    Låt dem hitta sin egen plats
    och låt dem använda sin mångfald-

  437. 36:43

    -för att lösa olika problem.

  438. 36:45

    Och vi gör det inte
    för att underlätta för eleverna.

  439. 36:50

    Ingen vill göra sånt som är lätt.
    I alla fall inte de viktiga sakerna.

  440. 36:56

    Vi vill göra svåra saker,
    för när vi klarar av dem-

  441. 37:00

    -får vi erkännande för det.

  442. 37:05

    Så vi måste alla ställa oss
    vissa frågor om våra skolor.

  443. 37:10

    Vad ska vårt samhälle producera
    när det gäller hur eleverna tänker-

  444. 37:15

    -hur de skapar och vad de publicerar?

  445. 37:19

    Och hur ska det producera detta?

  446. 37:23

    Och var ska det producera detta?

  447. 37:27

    Jag ska ge er ett kort exempel.

  448. 37:30

    Det hade inget med min skola
    att göra, men det har förändrats.

  449. 37:38

    Året innan en av våra studenter
    började på universitetet-

  450. 37:44

    -åkte hon till Rumänien för att
    arbeta på ett utslussningshem-

  451. 37:49

    -för kvinnor som utsatts för sexuell
    trafficking. Kvinnor från Nepal.

  452. 37:54

    Plötsligt fick hon en uppenbarelse.
    Hon insåg-

  453. 37:58

    -att flickorna
    var lika gamla som hon.

  454. 38:03

    Det enda som skiljer dem åt
    är platsen de föddes på.

  455. 38:08

    Det störde henne.
    Hon kände att hon måste göra nåt.

  456. 38:13

    Hon började på universitetet på
    hösten för att läsa statsvetenskap.

  457. 38:17

    Hennes rumskamrat läste ekonomi,
    och de kände att de måste göra nåt.

  458. 38:22

    Men vad kan två sjuttonåringar göra?
    De kunde inte göra nåt stort-

  459. 38:28

    -så de gjorde nåt litet.

  460. 38:31

    De vävde armband av rött garn,
    som det här.

  461. 38:35

    Och de sålde dem på student-
    föreningen för tre dollar styck.

  462. 38:40

    Pengarna skickade de
    till en organisation i Nepal-

  463. 38:45

    -som ger kvinnor rättslig hjälp och
    utbildning och t.o.m. köper loss dem.

  464. 38:52

    Och kvinnorna som räddas
    börjar väva armband-

  465. 38:57

    -som de skickar till våra studenter,
    som skickar tillbaka intäkterna.

  466. 39:03

    Och sen växer det bara.

  467. 39:07

    Det började för tre år sen, och nu
    finns armbanden över hela USA-

  468. 39:14

    -och man börjar sälja dem utomlands.

  469. 39:18

    Nu börjar det bli svårt att hantera-

  470. 39:21

    -så man får ekonomistudenter
    att bygga databaser åt dem.

  471. 39:27

    Datavetenskapstudenter
    får bygga en webbplats-

  472. 39:32

    -som de kan använda
    för att utöka sin verksamhet.

  473. 39:36

    Musikstudenter anordnar konserter
    som inbringar ännu mer pengar.

  474. 39:44

    Engelskstudenter
    hjälper dem att föra ut budskapet.

  475. 39:48

    De samlar en grupp människor runt sig
    för att lösa detta världsproblem.

  476. 39:54

    Min fråga är följande: Tror ni
    att de lär sig mest av sina kurser-

  477. 40:01

    -eller av det här?

  478. 40:04

    Jag garanterar att det är det här.
    Till dags dato har de två flickorna-

  479. 40:08

    -räddat tusentals kvinnor.

  480. 40:12

    Och de har fått
    internationell uppmärksamhet.

  481. 40:17

    För det är inte en simulering i ett
    klassrum, där man redan vet svaret.

  482. 40:24

    Och man lär sig inte
    bara för att klara av ett prov.

  483. 40:28

    Man lär sig för livet,
    och för sina medmänniskors liv.

  484. 40:34

    Jag tog ett jobb på vårt college
    för högpresterande studenter-

  485. 40:39

    -och vi gör om hela läroplanen efter
    detta tankesätt. Från och med nu...

  486. 40:44

    Vi började med en grupp, där alla
    studenter ska tjänstgöra som...

  487. 40:50

    De ska jobba i Dallas
    med en grupp som heter Citysquare-

  488. 40:56

    -med social rättvisa
    och urban fattigdom.

  489. 41:00

    Alla måste läsa flera huvudämnen.

  490. 41:03

    Alla måste läsa lite sociologi, och
    sen läser man en massa andra ämnen.

  491. 41:09

    De lär sig om stadsplanering,
    fattigdom, rasfrågor, med mera.

  492. 41:16

    Och som en del av skolgången ska de
    bo i detta fattiga område i Dallas-

  493. 41:22

    -under ett år, och med JIT-lärande
    lär de sig precis de behöver.

  494. 41:29

    Förr fick studenterna information av
    lärarna för att sen gå ut i världen.

  495. 41:35

    I den nya modellen samverkar
    alla dessa parter ständigt.

  496. 41:40

    Man brukade säga
    att allt handlar om läget.

  497. 41:45

    Men nu handlar allt om förbindelser.

  498. 41:49

    Våra studenter har otroligt
    många fler förbindelser än förr.

  499. 41:54

    Och det är bra,
    för de största problemen i världen-

  500. 41:59

    -måste lösas med hjälp av förbind-
    elser. Ett ämnesområde räcker inte.

  501. 42:04

    Klimatförändringen kan inte bekämpas
    bara med ren vetenskap-

  502. 42:08

    -eller med historia eller ekonomi.
    Alla ämnen måste tillämpas samtidigt.

  503. 42:13

    Alla dagens stora utmaningar
    kräver en gemensam insats-

  504. 42:18

    -på samma sätt
    som när man knäcker ett proteins kod.

  505. 42:22

    Så jag vill plocka bort klassrummens
    likriktning, isolering, hierarki-

  506. 42:28

    -och sätta in andra faktorer.
    Likriktning blir rekursivitet-

  507. 42:33

    -isolering blir förbindelse
    och hierarki blir gruppen...

  508. 42:37

    Jag avslutar med engagemang, för vi
    står inför en del stora utmaningar.

  509. 42:44

    Hjälp inte era elever att lösa
    låtsasproblemen i läroböckerna-

  510. 42:50

    -utan världens verkliga problem.
    Tack ska ni ha.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Förnya med mobil teknik

Produktionsår:
2012
Längd:
43:01
Tillgängligt till:

Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han. Inspelat 18 oktober 2012. Arrangör: Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Halmstad, Jönköping och Skövde, Högskolan Väst och Karlstads universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Nyckelord:
Digitala medier, IT-samhället, Pedagogik, Undervisning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Gränslöst lärande

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
43:01
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Förnya med mobil teknik

Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
32:24
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Pedagogisk design

Elsebeth Korsgaard Sorensen, professor i IT och lärande vid Aarhus universitet, föreläser om en modell för att designa framtidens pedagogik. Hon menar att konceptet lärande kan se annorlunda ut i framtiden och att vi behöver tänka annorlunda om forskning och lärande.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
33:18
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Tvärkulturell forskarhandledning

En föreläsning om att handleda doktorander från andra kulturer. Gina Wisker, chef för centrum för lärande vid University of Brighton, berättar vad man bör tänka på. Hon förklarar också betydelsen av vad hon kallar lärande språng, på forskares väg mot en doktorsexamen: den stund de når en högre insikt om sin forskning.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
20:33
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Lärares IT-användning i högre utbildning

På de flesta högskolor idag finns det en idé om att använda IT för att bland annat öka tillgängligheten och utbildningskvaliteten. Det säger Johan Lundin, forskare i tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Han föreläser tillsammans med Lars Svensson, forskare i informatik vid Högskolan Väst och Göteborgs universitet, om studier de gjort om högskolelärares användning av IT.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
19:06
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Kvalitet inom nätbaserat lärande

Om vi fortsätter att använda dagens metoder och verktyg blir vi snart ointressanta för våra studenter. Det säger Alastair Creelman, projektledare på Linnéuniversitetet. Han föreläser om vikten av att förbättra kvaliteten på e-lärande och berättar också om den intrenationella organisationen EFQUEL och dess mål.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
17:52
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Datavetenskapens didaktik

Anders Berglund, forskare i datavetenskapens didaktik, berätttar om Uppsala universitets utbildning i detta ämne. De har valt att göra studenterna till forskare och Anders Berglund förklarar fördelarna med detta.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
18:43
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Hur ser lärare på undervisning och lärande?

Hur ser lärare på lärande, utbildning, sin egen roll och sina studenter? Maja Elmgren, forskare i universitetspedagogik, och Staffan Andersson, forskare i fysikens didaktik, berättar om fyra olika typer av lärare som de hittat i sin undersökning.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
17:50
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Bedömning av pedagogisk skicklighet

Katarina Winka, pedagogisk utvecklare, håller en kurs för pedagogiskt sakkunniga, för att få fler personer att involvera sig i bedömningsuppdragen och öka kvaliteten på bedömningarna. Här delar hon och hennes kollegor Thomas Olsson, pedagogisk utvecklare, och Åsa Ryegård, pedagogisk utvecklare, med sig av erfarenheterna.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
24:19
TV UR Samtiden - Gränslöst lärande

Att utveckla högskolepedagogik

Silwa Claesson, forskare i didaktik vid Göteborgs universitet, berättar om sina undersökningar av universitetslärares förmåga att utveckla egna teorier om undervisning. Hon ser tendenser att denna förmåga skiljer sig mellan lärare inom olika ämnesinriktningar.

  • 2012
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:34
TVMen jag kämpar

Men jag kämpar

Efter många års kamp fick Sonny chansen att vända sitt liv. Han har adhd och har haft problem med skolan under hela sin uppväxt. Efter många års kamp fick han chansen att börja ett naturbruksgymnasium för elever med särskilda behov. Det blev Sonnys räddning och vändning.

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:29
RadioLärarrummet

Mattias Rowe, skolkurator

”Min grundsyn är att det varken finns goda eller onda människor.” Vi följer skolkuratorn Mattias Rowe under en dag när han arbetar med en grupp elever som valts till kamratstödjare. Temat för dagen är att motverka mobbning.