TV

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Om UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Hur kan man förstå uppmärksamhetsproblem? Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare från Kanada, berättar om uppmärksamhetens anatomi, några vanliga uppmärksamhetsproblem, vilka naturliga förklaringar som kan finnas till ADD och ADHD och vad man kan göra för att hjälpa barn att växa ur problemen. Arrangör: Himmelstrand mentor. Inspelat den 12 november 2012.

Till senaste programmet

Spela/Pausa UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?: Del 1 - så fungerar uppmärksamhet
  1. 0:00

    Jag är glad över att få vara här
    och prata om det här ämnet:

  2. 0:06

    Uppmärksamhetsproblem.

  3. 0:10

    Det verkar vara ett växande problem,
    eller så är vi mer medvetna om det.

  4. 0:17

    Bland barn. Vi har alla problem
    med uppmärksamheten ibland.

  5. 0:22

    Vissa av er tog säkert
    en stimulerande dos koffein i morse-

  6. 0:28

    -för att bättre kunna koncentrera er
    under det här seminariet.

  7. 0:34

    Mina problem blir komiska.

  8. 0:37

    Jag går uppför trappan,
    men glömmer varför jag gjorde det.

  9. 0:42

    Jag hittar ibland plånboken i kylen,
    utan att veta hur den hamnade där.

  10. 0:48

    Det finns så mycket som kan hända.

  11. 0:53

    Vi lider alla
    av uppmärksamhetsproblem ibland.

  12. 0:57

    Och...
    Det gör att vi alla vet och förstår-

  13. 1:03

    -att man ibland glömmer bort nåt,
    eller blir distraherad.

  14. 1:09

    Och att det kan vara svårt ibland.
    Men diagnosen...

  15. 1:14

    Vi har ju fått diagnosen ADD.

  16. 1:19

    Den har lett till att uppmärksamhets-
    problem står högt på dagordningen.

  17. 1:25

    Tyvärr
    hanteras det här huvudsakligen-

  18. 1:30

    -av läkare, av barnläkare.
    De saknar den kunskap som krävs-

  19. 1:35

    -för att de ska kunna hamna rätt
    när lärare och föräldrar-

  20. 1:41

    -ger dem komplex
    och motstridig information.

  21. 1:45

    Och... Det är det
    som blir min roll här i dag-

  22. 1:51

    -i min egenskap
    av utvecklingspsykolog.

  23. 1:55

    Jag ska foga ihop pusselbitarna.

  24. 1:58

    Jag ska försöka reda ut
    saker och ting-

  25. 2:02

    -och göra det lättare för er
    att fatta nödvändiga beslut-

  26. 2:07

    -i er egenskap
    av lärare och förälder.

  27. 2:12

    Hur många av er arbetar inom skolan?

  28. 2:17

    Nästan allihop.

  29. 2:20

    Hur många av er
    arbetar som klassrumslärare?

  30. 2:24

    Minst hälften av er.

  31. 2:27

    Hur många av er arbetar
    som administratörer inom skolvärlden?

  32. 2:32

    Några stycken.

  33. 2:34

    Hur många av er
    arbetar med stödjande åtgärder?

  34. 2:40

    Ett antal.

  35. 2:42

    Hur många av er har egna barn?

  36. 2:46

    Hur många av er har varit barn?

  37. 2:49

    Jag bara kollar
    att ni är uppmärksamma.

  38. 2:54

    Språket är tydligen
    inget större hinder. Vad bra.

  39. 2:59

    Det som är oroande är...

  40. 3:03

    ...att barnläkare i USA uppskattar
    att vart tionde barn i landet-

  41. 3:10

    -har ADD
    och borde medicineras för detta.

  42. 3:16

    Enligt en artikel i New York Times-

  43. 3:20

    -skriver allt fler barnläkare i USA
    ut medicin-

  44. 3:25

    -för att förbättra uppmärksamhets-
    förmågan hos barn som inte har ADD.

  45. 3:31

    Det är ett växande problem,
    som sakta sprider sig-

  46. 3:36

    -över hela västvärlden.
    Först norrut till Kanada.

  47. 3:42

    Och förstås hit till Europa.

  48. 3:45

    Är det här verkligen vägen framåt?
    Vissa oroas och säger:

  49. 3:51

    "Herregud, de här barnen
    utvecklas ju fortfarande."

  50. 3:57

    "Vi vet inte vad det får
    för konsekvenser på längre sikt."

  51. 4:02

    "Vilka kan konsekvenserna vara?"
    Tyvärr...

  52. 4:08

    ...vet barnläkarna inte tillräckligt
    mycket om utvecklingspsykologi.

  53. 4:14

    De vet varken hur barn, eller deras
    uppmärksamhetsförmåga, utvecklas.

  54. 4:20

    Förhoppningsvis kan jag som
    utvecklingspsykolog bidra med detta.

  55. 4:26

    En utvecklingspsykolog sysslar med
    hur barn inser sin potential-

  56. 4:33

    -som människa. Och vad krävs det
    för förutsättningar?

  57. 4:39

    Ämnet handlar om att man studerar
    den här processen...

  58. 4:45

    ...hur barn blir mänskliga,
    och inser...

  59. 4:51

    ...hur de kan fungera...

  60. 4:56

    ...i en fullt ut mänsklig...

  61. 5:00

    Det omfattar även
    hur de angriper problem.

  62. 5:05

    Min roll här som teoretiker
    är att foga ihop pusselbitarna.

  63. 5:11

    Problemet med forskningsvärlden i dag
    är att informationen är utspridd.

  64. 5:17

    Det finns så att säga
    en mängd öar av kunskap-

  65. 5:23

    -men det finns en brist
    på teoretiker-

  66. 5:28

    -som kan sammanfoga olika delar.
    Det avsätts inte pengar till sånt.

  67. 5:35

    Förr hade alla universitet
    en teoretiker.

  68. 5:39

    De sammanfogade kunskap och...

  69. 5:45

    Det är sällsynt i dag.
    Jag bara måste ta på mig den rollen.

  70. 5:50

    Det är mitt livsverk
    att sammanfoga olika öar av kunskap-

  71. 5:55

    -för att erhålla
    en sammanhängande bild.

  72. 5:59

    En modell.

  73. 6:01

    Idén med en modell är att man med
    hjälp av den kan förutse beteenden.

  74. 6:08

    Och...

  75. 6:12

    Med en modell kan man förklara sånt
    man annars inte hade kunnat förklara-

  76. 6:18

    -och där det inte finns
    motsägande bevis.

  77. 6:22

    Jag hoppas att min modell i dag...

  78. 6:25

    Den är sprungen ur anknytningsteori
    och utvecklingspsykologi.

  79. 6:31

    Jag hoppas att modellen verkar vettig
    och ger er en kunskapsgrund-

  80. 6:39

    -som hjälper er att fatta beslut-

  81. 6:43

    -och förstå vad som sker hos de barn
    som har uppmärksamhetsproblem.

  82. 6:49

    Att ni inser att det finns
    olika slags uppmärksamhetsproblem.

  83. 6:54

    På vilka sätt de skiljer sig åt
    och vilka åtgärder som är bäst.

  84. 6:59

    Det vi ska titta på är hur man
    kan vara så naturlig som möjligt-

  85. 7:05

    -när man griper in och hur man...

  86. 7:10

    Hur man kan arbeta med barnen-

  87. 7:13

    -utan att utsätta dem
    för risken med medicinering.

  88. 7:18

    Vi vet inte alls vad det får
    för konsekvenser för våra barn.

  89. 7:23

    Det innebär inte
    att medicinering alltid är fel.

  90. 7:27

    Vi ska titta på såna situationer.
    Alla problem kan inte lösas.

  91. 7:33

    Men vår utgångspunkt
    är att kunna hantera det här-

  92. 7:38

    -på ett sätt som för tillbaka makten
    till barnens lärare och föräldrar.

  93. 7:45

    I dagens samhälle har ju experterna
    tagit makten över våra barn-

  94. 7:52

    -när det gäller
    fullkomligt normala problem.

  95. 7:57

    Föräldrar och lärare har förlorat
    tron på att de själva vet bäst.

  96. 8:04

    Jag hoppas kunna göra en insats där.

  97. 8:10

    Mitt första jobb efter att jag
    doktorerat i utvecklingspsykologi-

  98. 8:17

    -var att jobba med fängelseskolor
    för ungdomar.

  99. 8:23

    Varenda en av dem uppfyllde
    kriterierna för att få en diagnos.

  100. 8:28

    Varenda en av dem
    hade uppmärksamhetsproblem.

  101. 8:32

    Det var inte klokt. "Vad i hela
    fridens namn är det som pågår?"

  102. 8:39

    "Hur ska vi hantera det här?"

  103. 8:42

    "Varför har ungdomarna
    de här problemen?"

  104. 8:47

    Det verkar
    som att problemet eskalerar.

  105. 8:51

    Allt fler pojkar, och
    det är många fler pojkar än flickor-

  106. 8:56

    -uppfyller kriterierna för diagnosen.
    Varför är det så?

  107. 9:01

    Hur ska vi tänka kring det här?
    Vad ska vi göra?

  108. 9:08

    Jag har delat in det här seminariet
    i fyra block.

  109. 9:15

    Först förklarar jag hur uppmärksamhet
    fungerar. Det måste man veta.

  110. 9:21

    Det blir teorigrunden: Hur utvecklas
    uppmärksamheten? Hur fungerar den?

  111. 9:29

    "Uppmärksamhetens anatomi".

  112. 9:32

    Vi ska titta på hur det är meningen
    att den ska utvecklas.

  113. 9:37

    Sen går vi in på vad som kan gå fel-

  114. 9:41

    -och hur man identifierar två vanliga
    fall av uppmärksamhetsproblem.

  115. 9:47

    I det tredje blocket ska vi titta
    på en naturlig förklaring-

  116. 9:53

    -till alla tre av de kriterier-

  117. 9:59

    -som diagnosen ADD baseras på.

  118. 10:06

    Distraherbarhet, uppmärksamhets-
    problem, impulsivitet och rastlöshet.

  119. 10:13

    Och...

  120. 10:14

    Vilka är de naturliga förklaringarna
    till dessa tre?

  121. 10:19

    Sådant som inte kräver
    att vi måste tänka i termer-

  122. 10:24

    -av störningar.

  123. 10:28

    En störning utgår från
    att det är nåt fel på hjärnan.

  124. 10:32

    En utvecklingspsykolog
    frågar sig alltid "varför".

  125. 10:38

    "Vad försöker hjärnan göra?
    Vad är det som pågår?"

  126. 10:42

    En helt annan ingång.

  127. 10:45

    Det finns en tro på ordning i
    universum, att hjärnan har sina skäl.

  128. 10:50

    Vi frågar oss vad det är som händer,
    varför hjärnan agerar så här.

  129. 10:56

    Finns det en naturlig förklaring?

  130. 11:00

    Utvecklingspsykologens angreppssätt
    jämfört med läkarens-

  131. 11:05

    -eller diagnostikerns-

  132. 11:08

    -är som att se på nåt
    i termer av hälsa eller sjukdom.

  133. 11:12

    Det är ett annat sätt att tänka,
    man antar att nånting logiskt pågår.

  134. 11:18

    Den medicinska utgångspunkten
    är att det är nånting som är fel.

  135. 11:23

    Nånting är i olag.

  136. 11:26

    Vår utgångspunkt är snarare att
    det här är nånting vi inte förstår-

  137. 11:32

    -men om vi förstod det skulle det
    vara logiskt. Man försöker förstå.

  138. 11:38

    Jag tror att det går att förstå.
    Då skingras mystiken.

  139. 11:44

    Okunskapen försvinner.

  140. 11:47

    Då vet vi mycket mer
    om vad det är som pågår.

  141. 11:52

    Vi avslutar med att prata om hur man
    hjälper barnen att växa ur det här-

  142. 11:58

    -oavsett problemets ursprung.

  143. 12:02

    Hur förlöser vi
    den naturliga mognadsprocessen?

  144. 12:09

    Mognad är faktiskt vårt bästa hopp.

  145. 12:15

    Hur kan vi sätta igång den processen?
    Vad kan föräldrar göra?

  146. 12:21

    Här fokuserar vi på lärare-

  147. 12:25

    -men allt är applicerbart
    på ens egna barn.

  148. 12:32

    Liksom om man jobbar
    med andras barn i klassrummet.

  149. 12:39

    Då börjar vi med första blocket.

  150. 12:43

    Vårt fokus inledningsvis blir att
    förstå hur uppmärksamhet funkar-

  151. 12:50

    -innan vi ger oss på problemen.

  152. 12:56

    Vore det här universitetet skulle
    vi kalla det Uppmärksamhet A.

  153. 13:01

    Det här vore själva grunden.

  154. 13:05

    När jag utbildade mig till psykolog-

  155. 13:09

    -läste vi en hel del om det här.
    Det är ett stort ämne.

  156. 13:14

    Uppmärksamhetens fysiologi
    och kemi... Det är ett stort ämne!

  157. 13:20

    Det är synd,
    men när jag föreläser för barnläkare-

  158. 13:25

    -och frågar hur många av dem
    som har tagit en kurs i det här-

  159. 13:30

    -så har ännu ingen räckt upp handen.
    Det är olyckligt-

  160. 13:35

    -att de som ska ställa diagnosen
    och skriva ut medicin-

  161. 13:40

    -inte har grundläggande kunskaper.

  162. 13:44

    De kan bara avgöra
    om ett visst beteende föreligger-

  163. 13:49

    -och om nån uppfyller kriterierna-

  164. 13:51

    -för en diagnos
    som man vet för lite om.

  165. 13:56

    Det här blir en snabbkurs
    på en timme.

  166. 14:00

    När vi är klara
    får ni alla varsitt diplom.

  167. 14:05

    Det förbättrar
    inte er uppmärksamhet-

  168. 14:08

    -men ni kommer att förstå
    varför den ibland brister.

  169. 14:14

    Och det är viktigt nog.
    Det blir en snabb översikt.

  170. 14:20

    När jag förberedde mig,
    funderade jag på vilka tre saker-

  171. 14:24

    -jag vill att alla ska känna till.

  172. 14:28

    Om jag kan lära ut det här,
    vilka tre saker vill jag då betona?

  173. 14:36

    Det första vi ska titta närmare på-

  174. 14:40

    -är att uppmärksamhet
    kräver utveckling.

  175. 14:45

    Uppmärksamhetsförmågan hos
    ett nyfött barn är väldigt primitivt.

  176. 14:50

    Verkligen! Det tar år att utveckla
    ett moget uppmärksamhetssystem.

  177. 14:57

    Det inser inte folk.
    Tendensen inom läkarvetenskapen-

  178. 15:02

    -är att ställa tidiga diagnoser.

  179. 15:05

    Om man skulle diagnostisera
    treåringar skulle alla få diagnosen!

  180. 15:12

    Precis som alla treåringar
    är bipolära.

  181. 15:17

    Det finns ingen treåring som säger
    "å ena sidan, å andra sidan".

  182. 15:23

    "Jag vet varken ut eller in i dag."

  183. 15:27

    De svänger från den ena känslan
    till den andra.

  184. 15:31

    Ena minuten älskar de sin mamma,
    nästa hatar de henne.

  185. 15:36

    Det är bipolärt.

  186. 15:39

    Varje treåring uppfyller då och då
    kraven för trotssyndrom-

  187. 15:46

    -liksom uppförandestörning.
    Det är en aggressiv ålder.

  188. 15:51

    Det gäller även detta.

  189. 15:54

    Detta att vi inte tar hänsyn
    till utveckling är mycket illa.

  190. 16:00

    Mycket illa! Det krävs mognad
    för att kunna vara uppmärksam.

  191. 16:06

    Det säger sig självt.

  192. 16:09

    Jag kommer
    att gå igenom några enkla principer.

  193. 16:14

    För det andra: Ens uppmärksamhet
    styrs av en hierarki av behov.

  194. 16:20

    Föreställ er er uppmärksamhet
    som en bil. Den är ett neutralt ting.

  195. 16:25

    Vad som sker hänger på föraren.

  196. 16:30

    Styrs den av hunger,
    anknytningsbehov, eller rädsla?

  197. 16:36

    Ens uppmärksamhet är neutral.

  198. 16:40

    Det finns en hierarki av behov.

  199. 16:45

    Uppmärksamheten styrs av det behov
    som tar överhanden.

  200. 16:50

    Det leder till olika problem.
    Inom skolvärlden-

  201. 16:55

    -försöker man få barn nyfikna
    och intresserade-

  202. 16:59

    -av sånt som de inte relaterar till.

  203. 17:02

    Bara några få barns
    uppmärksamhetssystem aktiveras.

  204. 17:09

    De har andra prioriteringar.

  205. 17:13

    Ni vill intressera dem
    för det okända.

  206. 17:17

    De vill hellre uppmärksamma
    sådant de känner till.

  207. 17:22

    Det är helt olika prioriteringar.

  208. 17:26

    Det finns fler femåringar
    som intresserar sig för omvärlden-

  209. 17:31

    -än det finns äldre elever som gör
    det. Det är nåt som sker i samhället.

  210. 17:37

    Skolsystemet
    genomsyras av konflikten-

  211. 17:41

    -mellan vad eleverna "bör"
    respektive "vill" koncentrera sig på.

  212. 17:47

    Det måste vi förstå. I New York,
    där ADD i sin första variant...

  213. 17:54

    Den gick igenom faser och kallades
    t.ex. för "hjärndysfunktion".

  214. 18:01

    Den utvecklades.

  215. 18:05

    I början handlade det bara om
    att eleverna inte var uppmärksamma.

  216. 18:10

    Det var vad man hade iakttagit. Vi
    ska ta en titt på varför det var så.

  217. 18:16

    Det berodde på en hierarkikonflikt.

  218. 18:19

    För det tredje:
    Fokus uppnås inte genom att pejla in.

  219. 18:25

    Det är en missuppfattning.
    Det är något man förutsätter.

  220. 18:30

    Man tror att fokus
    handlar om att sikta in sig på nåt.

  221. 18:34

    Den fungerar snarare som er bilradio.

  222. 18:38

    När man ställer in en viss frekvens
    så avskärmas allt annat.

  223. 18:44

    När man väl förstår det
    ser man allting med helt nya ögon.

  224. 18:51

    Det gör att man börjar förstå
    var problemen finns.

  225. 18:57

    Få problem handlar om att pejla in.

  226. 19:01

    Många handlar om svårigheter
    med att sålla bort.

  227. 19:05

    När man inser det ser man klarare.

  228. 19:09

    Min uppgift här är att få er att se
    lite klarare på själva fenomenet.

  229. 19:14

    Jag kan inte fatta beslut åt er,
    eller ge er tips apropå dessa beslut.

  230. 19:21

    Mitt syfte är inte att komma
    med nån form av ordination.

  231. 19:26

    Jag vill förmedla kunskap, så att ni
    inte tar beslut på felaktiga grunder.

  232. 19:33

    Då vet ni mer om det faktiska läget.

  233. 19:37

    Då kan ni fatta beslut
    som inte innebär risker för barnen.

  234. 19:45

    Hur utvecklar man då
    sin förmåga till uppmärksamhet?

  235. 19:50

    Den här underliggande principen
    gäller för all utveckling.

  236. 19:56

    Hjärnan börjar alltid-

  237. 19:59

    -med att separera sina signaler.

  238. 20:04

    Allt aktiveras i differentieringen.

  239. 20:08

    Hjärnhalvorna, ögats signaler,
    celldelningen... Allt handlar om det.

  240. 20:15

    Vi har ett fenomen. Det kan vara
    en tanke eller ett föremål.

  241. 20:20

    Det kan vara...
    Det kan vara nåt socialt som händer.

  242. 20:26

    Det kan vara vad som helst
    som uppmärksammas.

  243. 20:31

    Om man ser det från den här vinkeln
    ser man...

  244. 20:37

    Det här är rent symboliskt
    och jag använder mig av en bild.

  245. 20:43

    Från den här vinkeln ser man
    en fyrkant eller en rektangel.

  246. 20:48

    Om man tittar härifrån
    ser man en cirkel.

  247. 20:53

    Helt olika saker.

  248. 20:56

    Ni känner säkert många vuxna
    som funkar så här.

  249. 21:00

    Ni känner vuxna som ser på nånting
    på ett helt annat sätt än ni gör.

  250. 21:06

    Ni kan förstå deras synsätt,
    men de förstår inte ert synsätt.

  251. 21:13

    Vi har precis upplevt val i världen.

  252. 21:18

    Folk såg på det på så olika sätt.

  253. 21:21

    De såg inte varandras synsätt.

  254. 21:26

    Vi har ett uppmärksamhetsproblem.

  255. 21:30

    Det handlar om svart eller vitt,
    antingen eller.

  256. 21:34

    Vi kallar det "antingen eller"-fokus.
    Så börjar all varseblivning.

  257. 21:40

    Det är därför en tre- eller
    fyraåring, eller småbarn...

  258. 21:45

    Ni som har barn minns det nog.

  259. 21:49

    De ser bara en sak åt gången.

  260. 21:53

    Ett synsätt, en vinkel,
    en del av sammanhanget.

  261. 21:58

    De uppfattar aldrig sammanhanget.

  262. 22:02

    Vare sig det är nåt som händer,
    eller ett yttrande.

  263. 22:06

    De förstår inte metaforer,
    de betyder ju flera saker samtidigt.

  264. 22:12

    De begriper sig inte på paradoxer.
    De har svårt för gåtor.

  265. 22:19

    Så... I en social situation
    är deras perspektiv begränsat.

  266. 22:25

    De uppfattar inte
    den andres situation.

  267. 22:28

    Det finns många variationer.
    Det är ett "antingen eller"-fokus.

  268. 22:34

    Man ser det bara från ett håll.
    Signalerna motsäger inte varandra.

  269. 22:40

    Det som är förhoppningen, är att
    när dessa signaler har fått fäste-

  270. 22:47

    -så ska hjärnan röra sig
    mot ett "både och"-fokus.

  271. 22:52

    Den blandar motstridiga signaler.

  272. 22:56

    Signalerna förändras inte,
    men de blandas.

  273. 23:01

    En bebis har två ögon. Föreställ er
    uppmärksamhetens elementära grund.

  274. 23:07

    Ögat representerar uppmärksamhet.

  275. 23:11

    Det kan gälla lukter eller ljud,
    eller nåt annat.

  276. 23:16

    Bebisen har förstås två ögon,
    precis som vi har.

  277. 23:20

    Men under bebisens första tid
    i livet-

  278. 23:25

    -registreras bara en typ av signaler
    åt gången i nackloben.

  279. 23:31

    Hjärnan
    etablerar varje signal för sig.

  280. 23:35

    Signalerna måste etableras
    innan de kan blandas.

  281. 23:40

    När de blandas, ser man nåt med det
    här ögat och nåt annat med det här.

  282. 23:47

    Men ögonens vinkel... Ni med ögonen
    brett isär har större djup.

  283. 23:54

    När de båda ögonen förenas
    får man djup i synen.

  284. 24:00

    Seendet blir tredimensionellt.

  285. 24:04

    Man kan uppskatta djup.
    Man får en bakgrund.

  286. 24:08

    Man ser en figur och en bakgrund.
    Man får ett bakhuvud, så att säga.

  287. 24:14

    Man kan minnas. Man kan plocka
    fram nåt och skjuta undan nåt.

  288. 24:20

    Innan dess
    finns ingen för- och bakgrund.

  289. 24:25

    Man blir distraherad
    av det man råkar se.

  290. 24:29

    Om nåt annat dyker upp
    byter de bara fokus. Svisch!

  291. 24:34

    Svisch!
    Man kan säga till en treåring:

  292. 24:39

    "Snälla, ät inte..."

  293. 24:44

    "Tugga inte med öppen mun."
    "Okej, visst."

  294. 24:49

    Fem sekunder senare dyker nåt annat
    upp och allt du sa är glömt.

  295. 24:55

    Man kan inte hålla det i minnet.
    Det är "antingen eller".

  296. 25:00

    Det som fångar uppmärksamheten...
    Är er partner sån?

  297. 25:04

    Nånting fångar uppmärksamheten
    och allt annat är glömt.

  298. 25:09

    Det är "antingen eller"-fokus.

  299. 25:12

    Man kan förstå
    varför barn glömmer sina läxor.

  300. 25:17

    De glömmer. Uppmärksamheten
    räcker bara åt en grej åt gången.

  301. 25:23

    Inget djup, ingen bakgrund.
    De kan inte hålla fast vid nåt-

  302. 25:28

    -om de skiftar fokus.

  303. 25:33

    Det här tar tid att utveckla.

  304. 25:36

    När det gäller utveckling,
    och det här är människans villkor...

  305. 25:43

    Vi kan inte undvika åldrandet-

  306. 25:47

    -men alla växer inte upp.

  307. 25:51

    Det är människans villkor.
    Mognad sker spontant-

  308. 25:58

    -men det är inte oundvikligt.
    Det gäller all utveckling.

  309. 26:04

    Fysiskt är utvecklingen ofrånkomlig,
    men när det gäller subtil utveckling-

  310. 26:12

    -finns det inte längre nån garanti.
    Det måste finnas nåt som främjar det.

  311. 26:18

    Jag har arbetat med tonåringar
    med ett "antingen eller"-fokus.

  312. 26:23

    Ingenting i bakhuvudet, det är tomt.
    Varenda människa-

  313. 26:29

    -har den här potentialen.
    Den kan blomma ut.

  314. 26:35

    Det är en del av vår hjärna, men
    betingelserna måste vara de rätta.

  315. 26:41

    Det finns 40- och 50-åringar
    med "antingen eller"-fokus.

  316. 26:47

    Det finns ingenting i bakhuvudet.

  317. 26:51

    De blir omedelbart distraherade.
    De är oförmögna att slutföra saker.

  318. 26:58

    De har ingen förmåga
    att arbeta med förgrund och bakgrund.

  319. 27:03

    Det här är en förenklad bild av hur
    uppmärksamhetsförmågan utvecklas.

  320. 27:10

    Det här är giltigt
    inom alla möjliga områden.

  321. 27:15

    Båda ögonen, flera sinnen.
    Återigen: Vi har en bebis.

  322. 27:20

    Du har ett barn som älskar att bada,
    som älskar den där varma känslan.

  323. 27:26

    Barnet gråter när du lyfter upp det.

  324. 27:30

    Ett litet barn tar bara in en sak
    åt gången. Det är så det fungerar.

  325. 27:37

    Alla signaler skiljs åt. De blandas
    först när de är etablerade.

  326. 27:42

    Om du lyfter upp barnet
    och inte vill att det ska gråta-

  327. 27:47

    -börjar du sjunga för barnet
    några minuter i förväg.

  328. 27:52

    Du ändrar barnets sinnesmodalitet.

  329. 27:55

    Nu finns kontinuitet. Barnet märker
    inte ens att du lyfter upp det.

  330. 28:01

    Vissa av er har kanske en partner
    som fungerar likadant.

  331. 28:06

    När de läser tidningen
    kvittar det vad ni säger.

  332. 28:12

    De hör inte ett ord! Bara ett sinne
    åt gången är aktiverat.

  333. 28:19

    Då finns det inte plats
    för nåt annat.

  334. 28:23

    Tanken är att vi ska ta in världen
    med flera sinnen samtidigt.

  335. 28:29

    Motstridiga signaler, olika tankar.

  336. 28:32

    Jag kan hantera motsatta tankar.
    "Å ena sidan, å andra sidan."

  337. 28:39

    "Jag känner mig kluven." Toppen!

  338. 28:44

    När barnet säger så, har barnets
    inre öga ett "både och"-perspektiv.

  339. 28:51

    Det är nånting jättestort!

  340. 28:54

    Barn som har uppmärksamhets-
    problem eftersom de är omogna-

  341. 29:00

    -säger inte
    "å ena sidan, å andra sidan".

  342. 29:06

    När de skriver och när de talar-

  343. 29:11

    -märker ni en frånvaro av konflikt.

  344. 29:15

    De visar inte prov på sånt.

  345. 29:19

    De är antingen glada eller ledsna.
    Ingen ambivalens.

  346. 29:24

    När det gäller känslor, upplever de
    inte tillgivenhet och frustration.

  347. 29:30

    De ser inte både draken och skatten.

  348. 29:33

    Draken är vår rädsla och den vaktar
    vanligtvis skatten, vår längtan.

  349. 29:40

    Om barnet säger: "Jag ser fram emot
    skolpjäsen, men jag är också nervös."

  350. 29:47

    Då har det inre ögat
    lyckats medvetandegöra-

  351. 29:51

    -både skräcken och längtan.

  352. 29:55

    Toppen! Deras uppmärksamhets-
    system håller på att mogna.

  353. 30:01

    De lägger det här
    med omedelbar distraktion bakom sig.

  354. 30:06

    Deras minne blir bättre,
    de kan ha nåt i bakhuvudet.

  355. 30:10

    När polletten trillar ner är det här
    inte svårt. Motstridiga värderingar.

  356. 30:16

    Till och med hjärnhalvorna separeras.
    "Vilken hjärnhalva styrs du av?"

  357. 30:23

    Förhoppningsvis styrs du av båda.

  358. 30:28

    Om man är antingen eller,
    så har man problem.

  359. 30:32

    Då använder man bara en hjärnhalva
    åt gången för att lösa problem.

  360. 30:40

    Det som händer
    är att våra hjärnhalvor separeras-

  361. 30:45

    -när det gäller funktion, fokus
    och vad de tar hänsyn till.

  362. 30:51

    Men när hjärnhalvorna separeras-

  363. 30:55

    -börjar hjärnbalken, som är länken
    mellan hjärnhalvorna, att växa.

  364. 31:01

    Vi kan uppleva motsatta signaler
    och lösa problem med båda halvorna.

  365. 31:08

    Då blir vi bättre
    på att lösa problem. Återigen:

  366. 31:12

    "Antingen eller", tills signalerna
    är etablerade och utvecklade.

  367. 31:18

    När betingelserna är de rätta
    så går vi vidare.

  368. 31:23

    Det finns 40- och 50-åringar
    som aldrig kommer dit.

  369. 31:28

    Då jämför vi
    och tycker att nånting är fel.

  370. 31:32

    Men egentligen är det "stuckness",
    utvecklingsstopp.

  371. 31:38

    Vi har alla hamnat
    i ett utvecklingsstopp.

  372. 31:42

    Ingen av oss når sin fulla potential.

  373. 31:47

    Ingen av oss når 100 %.
    Det tar aldrig slut.

  374. 31:51

    Vår potential är fantastisk.

  375. 31:54

    Men det är meningen
    att vi ska röra oss åt det hållet.

  376. 31:59

    Ju större konflikten är...
    Olikheter och dissonans.

  377. 32:03

    Ju större konflikten är,
    desto fler idéer, känslor och tankar.

  378. 32:10

    Ju mer "både och"-

  379. 32:13

    -desto större djup får systemet.

  380. 32:18

    Det kallas för integrationsprocessen.
    Att blanda, men inte lösa upp.

  381. 32:24

    Man ser hur det inre ögat vaknar.

  382. 32:28

    Det är ett tecken på mognad.

  383. 32:31

    Man kan se saker
    ur sitt eget och andras perspektiv.

  384. 32:36

    Man ser båda sidor.
    Man förstår hur den andra resonerar.

  385. 32:42

    Man tar hänsyn till andra.
    Det är en del av allt det här.

  386. 32:49

    Det krävs mognad
    för att erhålla djup-

  387. 32:54

    -och bredd i uppmärksamheten.
    Det är nödvändigt.

  388. 32:59

    Det kräver inte bara tid,
    betingelserna måste vara de rätta.

  389. 33:04

    Och... Det här är absolut...

  390. 33:09

    Om betingelserna inte är de rätta...

  391. 33:14

    Det allt överskuggande behovet
    hos oss alla-

  392. 33:18

    -är tillgivenhet och närhet
    med de som står oss nära.

  393. 33:24

    Om dessa överskuggande behov
    inte tillfredställs hos barnet-

  394. 33:30

    -så hindras utvecklingen.

  395. 33:32

    Steg ett: Olika signaler skiljs åt.
    Det här är differentieringsprocessen.

  396. 33:39

    Steg två: Dessa signaler sammanförs.
    Det är integrationsprocessen.

  397. 33:46

    Det sker en massa forskning
    kring det här.

  398. 33:51

    Till exempel valde man ut
    12 000 femåringar i lekskolan-

  399. 33:56

    -som allihop hade fått diagnosen ADD.

  400. 34:01

    Man plockade ut de barn som var
    födda i januari respektive december.

  401. 34:08

    "Herregud!"

  402. 34:11

    En stor del av fallen hade enbart
    med mognadsnivån att göra.

  403. 34:16

    Mognad var viktigaste faktorn.

  404. 34:19

    Media fick nys om det här,
    men de fick det om bakfoten.

  405. 34:24

    De skrev att vart femte barn
    var feldiagnostiserat.

  406. 34:29

    Det som det handlade om
    var ju mognadsprocessen.

  407. 34:34

    Ju tidigare du börjar mogna...

  408. 34:37

    Poängen här är att det inte bara
    är åldern som styr mognadsnivån.

  409. 34:43

    Det måste man förstå.
    Där har vi förklaringen.

  410. 34:49

    De allra första rekommendationerna-

  411. 34:53

    -var att barn under sju år inte
    skulle diagnostiseras. Det var klokt.

  412. 34:59

    Ju mer tid som man får mogna,
    desto bättre.

  413. 35:04

    Tyvärr är det inte längre nån
    som bryr sig om rekommendationen.

  414. 35:10

    Om man utvidgar begreppet omognad
    och frikopplar det från ålder-

  415. 35:15

    -får det en helt ny innebörd.

  416. 35:18

    Man börjar förstå det
    på ett annat sätt.

  417. 35:22

    Trötthet påverkar också. Om
    man är mogen har man kapaciteten.

  418. 35:29

    Det är tidigt på dagen
    nu när jag står här.

  419. 35:33

    Efter en god natts sömn-

  420. 35:36

    -kan jag ha fyra till sex olika spår-

  421. 35:41

    -som jag parallellt är uppmärksam på.

  422. 35:45

    Jag håller ett öga
    på mina anteckningar.

  423. 35:50

    Jag håller ett öga på er. "Nickar
    ni till? Ser ni förvirrade ut?"

  424. 35:56

    Jag håller ett öga på tiden.

  425. 36:00

    Jag minns vilka exempel jag använder,
    eftersom jag inte vill upprepa mig.

  426. 36:07

    Och så vidare.
    Än så länge går det bra.

  427. 36:12

    Jag kan försäkra er om
    att mot slutet av den här kursen-

  428. 36:17

    -släcks spåren ner, ett efter ett.
    Jag försöker bara hålla ut.

  429. 36:24

    Jag är förtrogen med mitt material,
    men sen tar det slut.

  430. 36:30

    Allt annat har släckts ner.

  431. 36:34

    Det beror inte på omognad,
    utan på att jag är trött. Just det!

  432. 36:40

    En kanadensisk forskare,
    Leonard Sachs, har nyligen visat-

  433. 36:46

    -att enbart sömnbrist kan leda till
    de symptom som förknippas med ADD.

  434. 36:53

    Bara sömnbrist! Det ger er
    en uppfattning om vad vi talar om.

  435. 37:00

    Systemet finns där,
    men lider av utmattning.

  436. 37:04

    Det leder oss till ett annat problem.

  437. 37:08

    Läkare oroas av
    att allt fler av våra barn-

  438. 37:14

    -lider av sömnbrist,
    eftersom de sms:ar innan sänggående.

  439. 37:21

    Ungdomar sms:ar
    i genomsnitt 4 000 sms-

  440. 37:26

    -timmarna innan de går och
    lägger sig. De får svårare att somna.

  441. 37:31

    Därför lider allt fler av sömnbrist.

  442. 37:35

    Samtidigt skjuter antalet diagnoser
    i höjden.

  443. 37:40

    Det är inte bara därför,
    men man kan se-

  444. 37:44

    -att fenomenen
    är relaterade till varandra.

  445. 37:47

    Om vi repeterar integrationsprocessen
    så har vi en fantastisk mognad.

  446. 37:54

    Allt handlar om
    att blanda motstridiga signaler.

  447. 37:58

    Båda ögonen, flera sinnen,
    motstridiga signaler.

  448. 38:03

    Om ni har ett väldigt intensivt barn-

  449. 38:08

    -med starka signaler...

  450. 38:12

    Starka signaler
    är svårare att integrera.

  451. 38:15

    Ett av mina barn tappade all muskel-
    spänning när han blev upphetsad.

  452. 38:22

    Muskelspänning kräver motstridiga
    signaler. Han bara föll till marken.

  453. 38:27

    Då visste vi att han var exalterad.

  454. 38:32

    Han växte ifrån det. Nu doktorerar
    han i neurovetenskap på Harvard.

  455. 38:38

    Hans signaler var starka.
    De var väldigt intensiva.

  456. 38:43

    Det är så det fungerar.

  457. 38:48

    Om ert barn är känsligt
    och intensivt, så tar det längre tid-

  458. 38:53

    -att utveckla uppmärksamhets-
    systemet. De får det svårare-

  459. 38:59

    -att ha saker i bakhuvudet
    och välja fokus.

  460. 39:03

    De blir lättare distraherade.
    Det beror på de intensiva signalerna.

  461. 39:09

    Motstridiga tankar och minnen.
    Det här är ju bara en sammanfattning.

  462. 39:16

    Motsatta perspektiv.
    Motstridiga känslor och impulser.

  463. 39:21

    När man har motstridiga känslor
    blir det lite mer komplicerat.

  464. 39:27

    Oförenliga behov.
    Allt det här blir mer komplicerat.

  465. 39:33

    Det leder till två hjärnhalvor.

  466. 39:36

    En del blandas samman för sig.

  467. 39:40

    Tankar och minnen använder sig
    av hjärnbarken, den tänkande delen.

  468. 39:46

    Det är nödvändigt.
    Men när vi tar oss uppåt-

  469. 39:50

    -blandas de flesta motstridiga
    signaler i prefrontala barken.

  470. 39:57

    Den prefrontala barken börjar
    inte fungera förrän man är 5-7 år.

  471. 40:04

    Det finns inte ens nåt blodflöde där.
    Det finns dubbla system för input-

  472. 40:11

    -från det limbiska systemet, där
    känslorna håller till. Två ingångar.

  473. 40:17

    Men systemet väljer bara ett spår
    åt gången tills man är fem år.

  474. 40:22

    Då börjar mer dämpade signaler
    använda båda spåren.

  475. 40:28

    Det är så spännande när man för
    första gången hör sin femåring säga:

  476. 40:33

    "Mamma, jag är arg på dig.
    Men jag älskar dig."

  477. 40:38

    Ja! Det är ljuv musik
    i en utvecklingspsykologs öron.

  478. 40:44

    Jag har jobbat med ungdomar
    som inte upplever blandade känslor.

  479. 40:51

    De är impulsiva och har problem med
    uppmärksamheten. Ingen ambivalens!

  480. 40:58

    När vi skannar prefrontala barken
    hos dessa ungdomar-

  481. 41:04

    -är den lika stor som en fyraårings.

  482. 41:08

    Den fungerar inte.
    Är det något fel på den?

  483. 41:13

    Nej. Betingelserna var inte de rätta
    för att den skulle kunna utvecklas.

  484. 41:19

    Det är inget fel på den.
    Den växer bara vid träning.

  485. 41:24

    Vårt samhälle
    uppmuntrar inte blandade känslor.

  486. 41:28

    Gott uppförande
    anses viktigare än känslor.

  487. 41:31

    Vi märker inte när den här underbara
    platsen aktiveras hos våra barn.

  488. 41:37

    Det är härifrån som de ser saker
    ur olika perspektiv.

  489. 41:41

    Allt som har med känslor att göra
    blandas här i prefrontala barken.

  490. 41:46

    Det är den civiliserade delen
    av vår hjärna.

  491. 41:52

    Det är den del av hjärnan som gör-

  492. 41:56

    -att vi kan hantera saker
    på ett moget sätt.

  493. 42:00

    Ett annat forskningsresultat
    publicerades av Philip Shaw i USA.

  494. 42:07

    Han upptäckte
    att de barn som fått diagnosen ADD-

  495. 42:13

    -hade en prefrontal bark
    som i genomsnitt-

  496. 42:18

    -låg tre år efter i utvecklingen.

  497. 42:23

    När man forskade-

  498. 42:28

    -kring de
    som spontant växte från sin diagnos-

  499. 42:32

    -och skannade deras hjärnor
    för att se vad som hade hänt där-

  500. 42:39

    -var det just den prefrontala barken
    som hade vuxit. Ökad kapacitet.

  501. 42:46

    Det var integrationsprocesserna.
    Det låter vettigt.

  502. 42:50

    Vi ställer diagnos på omognad!

  503. 42:55

    Det får stora konsekvenser.
    Senare kommer vi att se-

  504. 43:00

    -att barns mognad
    sker i det limbiska systemet.

  505. 43:04

    Vi ska titta på hur medicinering
    påverkar det limbiska systemet.

  506. 43:09

    Vi diagnostiserar omognad.
    Inte enbart förstås.

  507. 43:15

    Men det har central betydelse.
    Det finns fler faktorer-

  508. 43:20

    -men enbart omognad kan leda till
    att ett barn får diagnosen ADD.

  509. 43:27

    Det måste vi inse.

  510. 43:30

    Det här sätts igång
    först när man är 5-7 år.

  511. 43:35

    Det fortsätter under tonåren.
    Dessa år är jätteviktiga-

  512. 43:39

    -när det gäller utvecklingen
    av prefrontala barken.

  513. 43:45

    Faktum är att puberteten...

  514. 43:49

    Det slutliga medvetandet,
    reflekterande och hypotetiskt-

  515. 43:54

    -utvecklas under puberteten.
    Ljuset tänds.

  516. 43:58

    Alla slags tankar och känslor.

  517. 44:02

    Ni minns explosionen av medvetenhet.

  518. 44:05

    Ni blev väldigt självmedvetna. Det
    kändes som att alla tittade på en.

  519. 44:11

    Ens blick vändes mot en själv, alltså
    trodde man att alla betraktade en.

  520. 44:17

    De flesta växer från det.
    Jag kan göra det här naken.

  521. 44:23

    Ni lägger ändå inte märke till mig.

  522. 44:26

    Men då är det förlamande.
    Man tror att alla tittar på en.

  523. 44:31

    När det här händer,
    under förpubertet och tidig pubertet-

  524. 44:39

    -kan de inte integrera informationen.

  525. 44:42

    Det känns som att de blir mer omogna.
    De blir impulsiva, de glömmer saker.

  526. 44:47

    Där har vi ett hack i utvecklingen.
    Tyvärr får många av dem en diagnos-

  527. 44:54

    -när det faktiskt
    handlar om deras utveckling.

  528. 44:58

    Deras hjärnor
    exploderar av medvetenhet.

  529. 45:02

    Det tar åratal att integrera det.

  530. 45:05

    Prefrontala barken växer
    ända tills man är 20-22 år.

  531. 45:10

    Och det är bra. Det finns där,
    men inser inte sin potential.

  532. 45:17

    Vilka är tecknen på
    ett omoget uppmärksamhetssystem?

  533. 45:23

    Vi repeterar "antingen eller"-fokus.

  534. 45:27

    Motstridiga signaler
    tolkas som "oväsen" och stängs av.

  535. 45:34

    Alternativa förhållningssätt
    sållas bort.

  536. 45:38

    Annars blir det "oväsen" i systemet.

  537. 45:41

    Det finns personer
    som är kapabla till komplexa tankar-

  538. 45:46

    -men när de börjar prata
    så blir allt svart och vitt.

  539. 45:51

    "Du förmår mer än så!"

  540. 45:53

    De kan bara se en sak, en idé,
    en tanke.

  541. 45:59

    Allt som säger emot i hjärnan
    stängs av.

  542. 46:03

    Så fungerar hjärnan.
    Den rensar signalerna.

  543. 46:08

    Under differentieringsprocessen,
    då den första utvecklingen sker...

  544. 46:16

    De städar bort signaler
    som för oväsen.

  545. 46:19

    Man kan längta efter självklarheten
    i rena känslor.

  546. 46:24

    Vad härligt det vore om man inte
    skulle känna tvivel när man blir kär.

  547. 46:30

    Alla andra känslor skulle försvinna.

  548. 46:34

    Man tänker en tanke, men drabbas
    av tvivel. "Det kanske är tvärtom?"

  549. 46:41

    "Förr var jag säker på saker och
    ting, men det är jag inte längre."

  550. 46:47

    Det är det som är mognad.
    Det är så det ska vara.

  551. 46:52

    När hjärnan börjar fungera på det
    viset, kan den hantera ambivalens.

  552. 46:57

    Det känns inte så kul,
    men det är det som är mognad.

  553. 47:02

    Det ger perspektiv och balans.

  554. 47:06

    Vi kan inte längre tänka
    lika enkelriktat som vi gjorde förut.

  555. 47:12

    Ni inser vad det får för konsekvenser
    i valen av våra ledare.

  556. 47:17

    Vi väljer ledare
    som har ett "antingen eller"-fokus.

  557. 47:22

    Vi utser de omogna, i stället
    för de som plågas av tvivel.

  558. 47:29

    Det är ju de som är mer mogna.

  559. 47:33

    Motstridiga signaler. "Både och."

  560. 47:37

    Motstridiga signaler ger perspektiv.

  561. 47:40

    Man blir uppmärksam
    på sådant som modifierar.

  562. 47:45

    Det här ger oss balans,
    det ger oss perspektiv.

  563. 47:51

    Det gör att vi inte dras med
    och hamnar i enkelriktat tänkande.

  564. 47:58

    Det finns alltid en annan sida.

  565. 48:02

    "Antingen eller" saknar djup.

  566. 48:05

    Man saknar överblick,
    man förstår sig inte på ironi.

  567. 48:10

    Jag brukar testa mina studenter
    och säga tvärtemot vad jag menar.

  568. 48:15

    Många ser helt förbryllade ut.

  569. 48:18

    "Du sa ju tvärtom i går."
    "Ja, det gjorde jag."

  570. 48:23

    "Vilket stämmer då?"
    "Båda, på sätt och vis."

  571. 48:27

    "Kommer det här på provet?"
    De fattar det inte! Inte det minsta.

  572. 48:34

    Jag älskar att testa mina barnbarn.
    Jag har fem barn och tre barnbarn.

  573. 48:41

    Jag har många barn
    för att kunna klura ut saker.

  574. 48:46

    Jag testar
    deras uppmärksamhetssystem-

  575. 48:50

    -när de börjar gå över
    till ett "både och"-system.

  576. 48:56

    Mitt barnbarn Sinead är underbar.

  577. 49:00

    Det tycker alla
    mor- och farföräldrar. Med all rätt.

  578. 49:04

    Jag väntade och väntade-

  579. 49:09

    -tills det här skiftet
    kom till stånd.

  580. 49:13

    Jag såg att hon kunde hantera
    motstridiga signaler.

  581. 49:17

    Hennes tänkande blev mer komplext.
    "Jag testar henne."

  582. 49:21

    Prova bara det här
    om ni är helt säkra.

  583. 49:26

    Det är som tv-reklamen.
    "Prova inte det här därhemma."

  584. 49:32

    Det kan låta elakt,
    men jag visste att hon var redo.

  585. 49:36

    Hon satt i mitt knä
    och vi hade det mysigt.

  586. 49:41

    "Sinead..."

  587. 49:44

    "Sinead, din morfar
    gillar dig inte det minsta."

  588. 49:49

    Hon tittade på mig.

  589. 49:52

    "Morfar, nu skämtade du!"

  590. 49:56

    Ja!

  591. 49:59

    Morfar älskar
    att säga tvärtemot vad han tycker.

  592. 50:03

    Nu kan vi skämta om allt möjligt.
    Jag blinkar med ögat-

  593. 50:09

    -när jag säger tvärtom.
    Det är så kul!

  594. 50:15

    Världen är för rak, för linjär.
    Man måste knöka till den lite.

  595. 50:22

    Så är det i alla fall. Tyvärr
    begriper inte alla sig på sånt.

  596. 50:27

    De förstår sig inte på metaforer.

  597. 50:30

    "Både och"-fokus ger djup och vidd.
    Man kan sätta in allt i en kontext.

  598. 50:38

    Så fungerar det.

  599. 50:40

    Vid "antingen eller" byter man
    ständigt fokus och distraheras lätt.

  600. 50:46

    Vid "både och" behåller man tråden
    även om man byter fokus.

  601. 50:52

    Ta personer
    som vid en middagsbjudning...

  602. 50:56

    Ni kanske äter middag med nån.

  603. 51:01

    Konversationen flyter på, man pratar
    om än det ena och än det andra.

  604. 51:06

    Den som då säger
    "apropå det vi pratade om"...

  605. 51:10

    Han eller hon fångar upp tråden,
    den har funnits i bakhuvudet.

  606. 51:16

    Nu tar de upp tråden.

  607. 51:19

    Den personen är bra
    på att hålla saker i bakhuvudet.

  608. 51:25

    Jag hoppas det låter vettigt
    i svenska öron.

  609. 51:29

    Det är en metafor, att man
    måste hålla saker i bakhuvudet.

  610. 51:34

    När man blir äldre är det fullt.

  611. 51:38

    Om man tar in en sak så trillar
    nånting ut. Men man vet inte vad.

  612. 51:44

    Man får bara hoppas
    att det inte är nånting viktigt.

  613. 51:51

    "Både och" har lättare
    för att minnas, trots byte av fokus.

  614. 51:57

    "Antingen eller" ger dålig
    reflektionsförmåga. Det är för att...

  615. 52:02

    Jag älskar Carl Jungs definition:
    "Reflektion uppstår vid konflikt."

  616. 52:08

    "När man tampas med sin instinkt."
    Det finns alternativ, en konflikt.

  617. 52:14

    När det finns en konflikt
    mellan vad man tycker och känner-

  618. 52:22

    -blir jaget som ett öga,
    ett betraktande inre öga.

  619. 52:29

    Man ser båda sidor. Ju större
    konflikt, desto större spännvidd.

  620. 52:34

    Nu har man en reflekterande förmåga.

  621. 52:38

    Det är därför som barn, vars omognad
    orsakar uppmärksamhetsproblem...

  622. 52:44

    Det ska alltså bero på omognad.
    De kan inte reflektera.

  623. 52:51

    Det är platt, inget motstånd.

  624. 52:54

    Om man ber dem
    berätta om gårdagen-

  625. 52:58

    -så berättar de vad de gjorde.

  626. 53:02

    "Nej, berätta vad du känner
    inför det du gjorde."

  627. 53:07

    "Var det rätt, var det fel?
    Mår du bra av det?"

  628. 53:12

    "Jag sa ju vad jag gjorde."

  629. 53:15

    "Nej, jag vill inte höra
    vad du åt till frukost."

  630. 53:20

    "Jag vill höra
    om dina känslor kring det."

  631. 53:24

    De klarar det inte. Det är samma sak.

  632. 53:27

    Den reflekterande förmågan
    sker på samma ställe.

  633. 53:33

    Det inre ögat
    kan se motstridiga element.

  634. 53:37

    Jag vill först av allt säga-

  635. 53:40

    -att när vi förstår
    att problem kan bero på omognad-

  636. 53:45

    -inser vi också att medicinering
    inte är den bästa lösningen.

  637. 53:52

    Av alla piller
    som vi har kommit på...

  638. 53:57

    Tusentals piller! Men det finns inget
    piller som hjälper oss att växa upp.

  639. 54:03

    Det finns inget mognadspiller.
    Inte ett enda.

  640. 54:08

    Det finns piller
    som kan dölja symptom på omognad.

  641. 54:12

    Det finns piller
    som kan få en att verka mer mogen.

  642. 54:18

    Men inget piller
    kan få dig att växa upp.

  643. 54:21

    Den bästa lösningen
    är därför inte medicinering-

  644. 54:26

    -utan...
    Och vi ska fördjupa oss i det här.

  645. 54:30

    Till och med i situationer-

  646. 54:35

    -där det finns
    uppenbara neurologiska brister-

  647. 54:39

    -ligger fortfarande det främsta
    hoppet om förbättring i ökad mognad.

  648. 54:45

    Om hjärnan kan bli mer mogen...

  649. 54:49

    Om vi kan få mognad till
    att bli den allra bästa lösningen-

  650. 54:55

    -då är pillret inte bästa botemedlet.

  651. 54:58

    Pillret kan hålla symptom i schack.

  652. 55:02

    Det kan hantera symptom,
    men till vilken kostnad?

  653. 55:07

    Om kostnaden är möjligheten att växa
    upp, då är risken ibland för stor.

  654. 55:14

    Ibland kanske inte förutsättningarna
    finns där. Då kan man medicinera.

  655. 55:20

    Barnet kommer ändå aldrig
    att kunna realisera sin potential.

  656. 55:27

    Vi fortsätter
    med vår andra viktiga insikt.

  657. 55:33

    Detta att uppmärksamheten
    styrs av en behovshierarki.

  658. 55:39

    Jag nämnde det tidigare.
    Nu ska vi tala mer om det.

  659. 55:44

    Det är väldigt enkelt. När man
    väl förstår det är det självklart.

  660. 55:49

    Då kan man se svårigheter-

  661. 55:52

    -som uppstår i konflikten mellan
    det som styr barnets uppmärksamhet-

  662. 55:59

    -och vad läraren
    vill att barnet ska uppmärksamma.

  663. 56:05

    Vi föreställer oss
    att hunger återfinns högst på listan.

  664. 56:10

    Jag har en Nalle Puh-mage.

  665. 56:15

    När det börjar bli dags för mat-

  666. 56:19

    -vill magen att jag inte bryr mig
    om nånting annat-

  667. 56:23

    -förutom att få tag på mat.

  668. 56:27

    Den forskning
    som har gjorts i det här ämnet-

  669. 56:33

    -visar tydligt
    att när hunger blir viktigast-

  670. 56:39

    -så riktas all uppmärksamhet
    till sånt som har med mat att göra.

  671. 56:46

    Det är därför...

  672. 56:52

    ...som vi måste se till att barnen
    är mätta innan lektionen börjar.

  673. 56:59

    Min fru är lärare och
    har jobbat på skolor i Vancouver-

  674. 57:05

    -med många invandrare. Ibland finns
    det över 20 modersmål i en klass.

  675. 57:12

    Det är en kaotisk situation...

  676. 57:16

    ...precis på gränsen till...

  677. 57:21

    ...kaos, så att säga.
    Många barn kommer dit hungriga.

  678. 57:27

    Det viktigaste är att de får mat,
    så att de kan vara uppmärksamma.

  679. 57:34

    Annars orkar de inte det.
    Det är grundläggande.

  680. 57:39

    Det visar återigen
    hur pass viktigt det här är.

  681. 57:46

    Låt oss ta en titt på listan.
    Hungern befinner sig inte i topp.

  682. 57:51

    Och... Det är inte allt.

  683. 57:56

    Det sköraste av allting-

  684. 58:00

    -det som får allra lägst prioritet-

  685. 58:06

    -är individualiseringsbehoven,
    detta att vara en egen person.

  686. 58:12

    Energin att drista sig vidare finns
    när alla ens behov är uppfyllda.

  687. 58:17

    När behoven
    av tillgivenhet och hunger...

  688. 58:21

    När ens uppmärksamhet
    inte riktas mot annat-

  689. 58:24

    -då vågar man sig ut i det okända.
    Det är det vi kallar nyfikenhet.

  690. 58:31

    Vårt skolsystem baserar sig på
    premissen att alla barn är nyfikna.

  691. 58:37

    Att de vill lära sig mer om världen.
    Vi lär dem mer om världen.

  692. 58:42

    Faktum är att det är få barn
    som vill lära sig mer om världen.

  693. 58:47

    De vill veta om de är omtyckta,
    vad de har för status-

  694. 58:52

    -om nån har skickat sms
    till deras mobiler-

  695. 58:58

    -vad som händer på Facebook
    och vad som ska hända under rasten.

  696. 59:05

    Få är intresserade av en värld
    som de inte känner sig delaktiga i.

  697. 59:11

    Vi tar inte hänsyn till det.
    Förr ansåg man...

  698. 59:15

    ...att det hade med åldern att göra.

  699. 59:19

    När man fyllde sex år
    blev man automatiskt intresserad.

  700. 59:23

    Vår läroplan baserar sig på
    det antagandet. Det är ett misstag.

  701. 59:30

    Det är inte
    vad barnen är intresserade av.

  702. 59:36

    De drivs inte... Vissa gör det.

  703. 59:39

    Det är en mycket bräcklig energi.

  704. 59:43

    Om de har problem hemma
    så försvinner den.

  705. 59:48

    Vi förutsätter att den finns där.
    Vårt skolsystem baseras på-

  706. 59:55

    -att barnen har intresse av
    och en längtan efter-

  707. 59:59

    -att fullfölja sin potential.

  708. 1:00:04

    Vi talar till deras nyfikenhet.

  709. 1:00:07

    Min poäng är
    att det är en bräcklig uppmärksamhet.

  710. 1:00:13

    Och...att vissa bara har den
    under korta stunder under dagen.

  711. 1:00:20

    För vissa
    försvinner den under långa perioder.

  712. 1:00:24

    Vissa barn och ungdomsbrottslingar
    har den inte över huvud taget.

  713. 1:00:30

    Den existerar inte.

  714. 1:00:33

    För dem var allt läraren sa
    fullständigt oväsentligt.

  715. 1:00:38

    Det var inte alls det de sökte.
    Inte alls!

  716. 1:00:42

    Så... Om vi tar en titt
    på hierarkin igen.

  717. 1:00:48

    Det är nödvändigt för oss
    att anpassa oss-

  718. 1:00:54

    -till det som inte kan förändras.

  719. 1:00:57

    Vi måste uppmärksamma det
    som oroar oss, det som inte är bra.

  720. 1:01:04

    Vi styrs mot sånt
    som är oss övermäktigt.

  721. 1:01:11

    Det gagnlösa i vår strävan
    efter något, det som gör oss ledsna.

  722. 1:01:18

    Vi kan bara anpassa oss
    till det vi är medvetna om.

  723. 1:01:22

    Uppmärksamheten vänds därför
    mot det som bekymrar oss.

  724. 1:01:27

    Ibland kan vi tycka
    att barnet bara klagar.

  725. 1:01:32

    Det är ett bra tecken. Många barn-

  726. 1:01:36

    -lär sig aldrig att uppmärksamma
    det som oroar dem.

  727. 1:01:41

    De pratar aldrig
    om det som inte funkar.

  728. 1:01:45

    Det är lite av en lyx, precis
    som individualiseringsprocessen.

  729. 1:01:51

    Hunger, sen anpassning
    och sen individualisering.

  730. 1:01:55

    Låt oss tala om det allra viktigaste.

  731. 1:01:58

    Anknytning är vårt viktigaste behov.
    Det är ännu viktigare än mat.

  732. 1:02:05

    Harlow och Freud bråkade om det.

  733. 1:02:09

    Harlow var han med aporna. Om ni har
    läst psykologi kanske ni minns det.

  734. 1:02:15

    Freud var han med allt sex.

  735. 1:02:20

    Man kan säga att Freud hävdade-

  736. 1:02:23

    -att barn knyter an eftersom de
    får mat. "Inte alls", menade Harlow.

  737. 1:02:29

    "Barn knyter an
    för att få kontakt och närhet."

  738. 1:02:35

    Han experimenterade med apor,
    som valde kontakt i stället för mat.

  739. 1:02:42

    "Där ser ni!"

  740. 1:02:44

    Det är fakta. Det säger sig självt.

  741. 1:02:48

    Barns överlevnad hänger på deras
    förmåga att upprätta kontakt.

  742. 1:02:54

    Om de är nära föräldrarna får de mat.
    Anknytning är det primära behovet.

  743. 1:03:01

    Om ni befann er i skogen
    och var jättehungriga-

  744. 1:03:07

    -så skulle ni leta efter mat.
    Såvida ni inte gått vilse i skogen.

  745. 1:03:14

    Då handlar det om anknytning.
    Ni kan inte orientera er.

  746. 1:03:20

    Ni vet inte var ni är. Ni skulle
    desperat leta efter något bekant.

  747. 1:03:27

    Ni vill minska gapet
    och hitta det ni knyter an till.

  748. 1:03:32

    Anknytning övertrumfar mat!
    Även om ni är väldigt hungriga.

  749. 1:03:37

    Anknytning slår allt.
    Vår uppmärksamhet styrs av den.

  750. 1:03:44

    Vi uppmärksammar
    det vi knyter an till.

  751. 1:03:51

    Jag hade tur och var tillgiven
    min lärare, mrs Ackerburke.

  752. 1:03:57

    Jag gav henne all uppmärksamhet.
    Om hon sa "tyst", sa jag "tyst".

  753. 1:04:02

    Jag var ordningsmannen.
    Jag visste i förväg vad hon ville.

  754. 1:04:09

    Jag var den ende pojken i hela
    klassen som knöt an till henne.

  755. 1:04:15

    De andra pojkarna
    brydde sig om varandra.

  756. 1:04:20

    De älskade rasterna, jag hatade dem.
    Då var jag inte hos min älskade.

  757. 1:04:25

    Hon var utom synhåll.
    Det var hon jag brydde mig om.

  758. 1:04:30

    Var jag fri
    från uppmärksamhetsproblem?

  759. 1:04:34

    Nej, det var för att jag knöt an till
    henne. Jag såg bara mrs Ackerburke.

  760. 1:04:41

    Det är som med grannens hund. Den
    följer den som den knyter an till.

  761. 1:04:48

    Med anknytning följer uppmärksamhet.
    Det är jätteviktigt!

  762. 1:04:53

    Det som skedde i New York-

  763. 1:04:57

    -när uppmärksamhetsproblem
    blev en diagnos-

  764. 1:05:01

    -var att ungarna i New York
    började skapa sitt eget solsystem.

  765. 1:05:07

    De anknöt till varandra. Det viktiga
    för dem var deras kompisar.

  766. 1:05:13

    Deras likar blev viktigare för dem
    än deras föräldrar och lärare.

  767. 1:05:20

    Det var på sitt sätt
    ett anknytningsproblem-

  768. 1:05:24

    -inte ett uppmärksamhetsproblem.

  769. 1:05:27

    Deras uppmärksamhet var bra,
    men den följde deras anknytning.

  770. 1:05:33

    Det är meningen att uppmärksamheten
    ska riktas mot det vi knyter an till.

  771. 1:05:40

    Uppmärksamheten
    styrs framför allt av anknytningen.

  772. 1:05:46

    När det kommer bekymmer in i bilden,
    fångar det all ens uppmärksamhet.

  773. 1:05:52

    Det är vad som sker
    när barn knyter an till varandra.

  774. 1:05:56

    Deras mittpunkt är inte längre
    föräldrarna eller lärarna.

  775. 1:06:03

    Det sker i hela västvärlden.

  776. 1:06:06

    Mer i USA än i Kanada, och mer där än
    i Sverige. Men det sker överallt.

  777. 1:06:13

    Det är mycket så i Storbritannien.

  778. 1:06:17

    När detta sker, blir det allt svårare
    att fånga elevernas uppmärksamhet.

  779. 1:06:25

    Det blir allt svårare
    att uppnå detta.

  780. 1:06:29

    När de knyter an till varandra,
    uppmärksammar de varandra.

  781. 1:06:35

    Nu uppfylls ju det behovet
    av sociala medier.

  782. 1:06:41

    Om de knyter an till varandra-

  783. 1:06:44

    -vänder de sin uppmärksamhet
    mot Facebook.

  784. 1:06:49

    Om man har digitala hjälpmedel
    i skolan... I New York förbjöds de.

  785. 1:06:55

    Det funkade inte.

  786. 1:06:58

    Det är något vi måste hantera.
    Det är inte apparaterna i sig.

  787. 1:07:03

    Apparaterna skapar digital närhet-

  788. 1:07:08

    -med dem man känner närhet till.

  789. 1:07:12

    Det fångar dem totalt.

  790. 1:07:15

    Det uppslukar all uppmärksamhet.
    Hur konkurrerar man mot nåt sånt?

  791. 1:07:22

    Hur utbildar man barn som tänker
    på nånting annat? Det är jättesvårt.

  792. 1:07:29

    Ett problem
    är att våra skolor är rollbaserade.

  793. 1:07:34

    Vi har tappat vetskapen om
    att uppmärksamhet kräver anknytning.

  794. 1:07:40

    Förr om åren låg skolan i barnets by.

  795. 1:07:46

    Barnet knöt an till läraren
    och lyssnade därför.

  796. 1:07:51

    I dagens system knyter barnen inte
    nödvändigtvis an till sina lärare.

  797. 1:07:57

    Därför har vi enorma problem
    med att fånga deras uppmärksamhet.

  798. 1:08:02

    Då blir det omöjligt att utbilda dem.

  799. 1:08:05

    Men med detta följer ett svar:
    Svaret är att skapa relationer.

  800. 1:08:12

    Om vi ska konkurrera...
    Vi kan inte vrida tillbaka klockan.

  801. 1:08:19

    Den stora utmaningen består i-

  802. 1:08:23

    -att kunna odla en miljö
    som främjar anknytning.

  803. 1:08:28

    Där elever knyter an till lärare.

  804. 1:08:32

    Om de gör det,
    har man vunnit deras uppmärksamhet.

  805. 1:08:39

    Återigen:
    Det här är absolut nödvändigt.

  806. 1:08:44

    Låt mig få beskriva nåt
    som jag har ägnat mig åt:

  807. 1:08:48

    Att få en samlad bild
    av anknytningsteorin.

  808. 1:08:52

    Jag och min familj tog ledigt ett år
    i Frankrike. Jag slukade allt-

  809. 1:08:58

    -om olika anknytningsteorier och
    försökte forma en enhetlig modell.

  810. 1:09:04

    Jag ska mycket kort beskriva den
    för att ge er en känsla för-

  811. 1:09:09

    -vad som fångar
    barns uppmärksamhet.

  812. 1:09:13

    Barn knyter an på olika sätt.

  813. 1:09:17

    Det sker i en viss följd.
    Jag använder en växt som symbol.

  814. 1:09:22

    Vi ser det som finns ovanför marken,
    det som har växt upp.

  815. 1:09:27

    Det är det vi inte ser som är det
    viktiga. En växt har många rötter.

  816. 1:09:34

    Vi går igenom det snabbt.

  817. 1:09:38

    Människans första anknytning
    går via sinnena.

  818. 1:09:43

    Det handlar om syn, doft, hörsel
    och känsel.

  819. 1:09:49

    Det behovet
    uppfylls nu av digital media.

  820. 1:09:53

    När vi digitaliserade information,
    kodade vi ettor och nollor.

  821. 1:10:00

    Fantastiskt!

  822. 1:10:02

    Vi kunde lagra, överföra och hämta
    information i en helt ny omfattning.

  823. 1:10:09

    Men det är inte den typen
    av information som barn söker.

  824. 1:10:14

    Barn söker information om anknytning:
    Status, kärlek, vad nån tycker om.

  825. 1:10:21

    Det är det viktigaste.
    Det måste man inse.

  826. 1:10:26

    Vi har försett våra barn
    med digitala verktyg-

  827. 1:10:31

    -och vi använder informationen
    i vår undervisning.

  828. 1:10:35

    Så fort tillfälle ges,
    använder barnen dem till-

  829. 1:10:40

    -att skapa kontakt
    och utforska status.

  830. 1:10:44

    Det är deras överskuggande behov,
    viktigare än kunskapsinhämtning.

  831. 1:10:50

    Vårt samhälle
    har äntligen utvecklats.

  832. 1:10:55

    Vi har skapat... Vi har skapat...

  833. 1:11:01

    ...de här anknytningsverktygen.

  834. 1:11:04

    Vi kan skapa närhet trots avstånd.

  835. 1:11:10

    Det är vår största utmaning: Hur
    skapa närhet när man är åtskild?

  836. 1:11:16

    Svaret på den frågan
    är digitala verktyg.

  837. 1:11:20

    Det finns ett problem till:
    Om barnens anknytning var optimal-

  838. 1:11:27

    -och de knöt an till föräldrarna
    och lärarna som ansvarade för dem-

  839. 1:11:33

    -och sina familjer...
    Om de knöt an till sina uppfostrare-

  840. 1:11:38

    -skulle vi använda Skype och sms-

  841. 1:11:42

    -till att hålla kontakt med farmor
    och våra lärare. Så funkar det inte.

  842. 1:11:49

    De skapar band mellan varandra.
    Detta att fokusera på kompisar-

  843. 1:11:55

    -föregick den digitala revolutionen.
    Barnen hade redan ersatt föräldrarna-

  844. 1:12:02

    -med sina kompisar. Det här gav dem
    möjligheten att stärka dessa band.

  845. 1:12:08

    Tidigare
    kunde barn inte vara nära varandra-

  846. 1:12:13

    -när de inte var i skolan.

  847. 1:12:16

    Man får inte sova över i skolan,
    vilket de säkert tycker är synd.

  848. 1:12:22

    Tack och lov att de inte får det.
    Det fanns ett behov av nånting.

  849. 1:12:29

    Det fanns ett uppdämt behov av
    att hålla kontakt när man är åtskild.

  850. 1:12:36

    Där fanns lösningen. Det var bara
    lite kort om vad vi tävlar emot.

  851. 1:12:42

    Det är därför digitala verktyg,
    som ansågs perfekta för inlärning-

  852. 1:12:48

    -nu ställer till med besvär.

  853. 1:12:52

    De är vår svåraste motståndare.
    De vållar oss besvär.

  854. 1:12:57

    Hur lär man barn något,
    när de är upptagna med något annat?

  855. 1:13:03

    Det är en svårhanterlig situation.
    Det är en konkurrerande anknytning.

  856. 1:13:10

    När man är lärare
    vill man ha allas uppmärksamhet.

  857. 1:13:16

    Alla ska titta på en.
    Annars kan man inte utföra sitt jobb.

  858. 1:13:23

    Under andra levnadsåret
    händer det här, i sex stadier.

  859. 1:13:30

    Då sätter barnet likhetstecken
    mellan närhet och likhet.

  860. 1:13:37

    Man ska vara likadan,
    imitera och anta samma form.

  861. 1:13:43

    Barnet börjar notera vad som är likt
    och vad som skiljer sig åt.

  862. 1:13:49

    Man kan se att barn, och elever
    som befinner sig på den här nivån-

  863. 1:13:56

    -eller ungdomar för den delen,
    är oerhört känsliga för olikheter.

  864. 1:14:03

    De har olika ord, som tönt,
    som pekar ut de som är annorlunda.

  865. 1:14:08

    De var rädda för att sticka ut.

  866. 1:14:12

    De ville vara likadana,
    anta samma form.

  867. 1:14:17

    Det är en mycket primitiv form
    av anknytning-

  868. 1:14:22

    -men den tjänar ett syfte.
    En aspekt är att...

  869. 1:14:27

    Vi ger inte bara vår uppmärksamhet
    till dem vi tyr oss till-

  870. 1:14:32

    -vi härmar deras tal också.

  871. 1:14:36

    Där har vi förklaringen... Om ni
    tänker på läskunnigheten i skolan.

  872. 1:14:41

    Det är skolans huvuduppgift.

  873. 1:14:45

    Sanningen är att i de flesta länder
    sjunker läs- och skrivkunnigheten.

  874. 1:14:50

    Trots att våra lärare
    är bättre utbildade än nånsin.

  875. 1:14:57

    Men i tal härmar vi dem
    som vi knyter an till.

  876. 1:15:01

    När barnen ersätter lärare
    med sina jämnåriga kamrater-

  877. 1:15:07

    -börjar de tala därefter.
    Och när de talar likadant-

  878. 1:15:13

    -minskar deras vokabulär.

  879. 1:15:16

    De behöver inte många ord
    för att prata med varandra.

  880. 1:15:21

    Den ökar inte.
    Det här är ju enormt viktigt.

  881. 1:15:25

    Vårt skolsystem
    handlar om läs- och skrivkunnighet-

  882. 1:15:30

    -men vi förlorar den kampen.
    Det beror på anknytning.

  883. 1:15:36

    Uppmärksamhet styrs också av
    anknytning. Det går före allt annat!

  884. 1:15:43

    Vi uppmärksammar
    dem som står oss nära.

  885. 1:15:47

    Om eleverna
    inte knyter an till lärarna-

  886. 1:15:51

    -så slutar de att lyssna på dem.
    Det blir kris i skolan.

  887. 1:15:56

    Om de inte härmar lärarnas tal...

  888. 1:15:59

    Som ni förstår
    talade jag som mrs Ackerburke.

  889. 1:16:03

    Hon var brittiska och uttalade
    mitt namn med engelsk accent.

  890. 1:16:08

    Jag uttalade det
    på samma sätt i fem år.

  891. 1:16:12

    Som nån som skrev en bok. Det var
    nog därför jag skrev en senare.

  892. 1:16:18

    Hennes inflytande var enormt. Jag tog
    till mig hennes skämt och accent.

  893. 1:16:24

    Jag härmade henne med stolthet.
    Jag älskade allt med henne.

  894. 1:16:30

    Bara för
    att jag hade tagit henne till mig.

  895. 1:16:33

    Vi hade en underbar upplevelse
    med våra barn i Provence.

  896. 1:16:40

    Vi var rätt isolerade.

  897. 1:16:43

    Vi hade ingen tv
    och bara en dator som jag skrev på.

  898. 1:16:49

    Vi ägnade oss åt nåt
    som kanadensare aldrig gör:

  899. 1:16:54

    Flerrättersmiddagar på två timmar.

  900. 1:16:58

    Vad gör man med en middag som varar
    från halv åtta till sängdags?

  901. 1:17:05

    Jag tänkte att jag skulle prova
    att läsa för barnen.

  902. 1:17:09

    Jag trodde de skulle bli uttråkade.

  903. 1:17:14

    Jag valde mina favoritböcker.
    Jag tänkte läsa en kvart.

  904. 1:17:19

    De ville ha mer och mer. Till slut
    läste jag trekvart varje gång.

  905. 1:17:25

    Jag märkte
    att det språk som de använde-

  906. 1:17:31

    -gick i samklang med litteraturen.

  907. 1:17:34

    De älskade böckerna.
    De minns den här tiden med glädje.

  908. 1:17:41

    Jag påverkade dem.

  909. 1:17:43

    Det sägs att man ska läsa
    en halvtimme per dag för barn-

  910. 1:17:48

    -för att de ska bli läskunniga. Fel!
    Det ska vara en halvtimme per dag-

  911. 1:17:54

    -av någon som de har knutit an till.
    Just det!

  912. 1:18:00

    Anknytning!
    Resten kommer automatiskt.

  913. 1:18:05

    Det handlar inte om ord. Barn säger
    inte att de vill lära sig nya ord.

  914. 1:18:11

    Nej.
    Det handlar om kontakt och närhet.

  915. 1:18:16

    Man kan se effekten.

  916. 1:18:19

    Under det tredje levnadsåret...
    En treåring-

  917. 1:18:25

    -tolkar närhet
    i termer av att stå nära någon.

  918. 1:18:31

    "Min mamma och pappa." Om nåt
    kommer emellan blir de svartsjuka.

  919. 1:18:38

    Med detta följer en önskan
    om att stå på samma sida.

  920. 1:18:44

    "Jag står på samma sida som..."

  921. 1:18:48

    "Jag skyddar och försvarar,
    jag tjänar och lyder."

  922. 1:18:53

    Vi använder inte de orden längre,
    men det är djupt rotade instinkter.

  923. 1:18:59

    När barn knyter an till varandra
    blir kompisarna deras hem.

  924. 1:19:04

    Där finns den information de söker.

  925. 1:19:07

    Vem hör jag till? Vem försvarar mig?
    Vem står på min sida?

  926. 1:19:13

    Vem påminner jag om?
    Det är den informationen.

  927. 1:19:19

    Ingenting annat betyder nåt.
    Under fjärde levnadsåret-

  928. 1:19:23

    -tolkar barnet närhet
    som att betyda något för någon.

  929. 1:19:29

    Mamma älskar det hon håller kärt.

  930. 1:19:32

    Nu letar man efter tecken
    på att man är älskad av dem.

  931. 1:19:37

    Att man är speciell och viktig.
    De blir besatta av det.

  932. 1:19:43

    På Facebook kollar man
    hur många "gilla" man har fått.

  933. 1:19:50

    "Är det här viktigt?"
    Det blir den plats där vi söker.

  934. 1:19:55

    Våra barn söker efter den information
    som är viktigast för dem.

  935. 1:20:01

    De tar sig igenom skoldagen i väntan
    på att få ägna sig åt nåt viktigt.

  936. 1:20:06

    Det är svårt att lära ut
    under såna förutsättningar.

  937. 1:20:11

    Det handlar om att betyda nåt.
    Det är en skör känsla.

  938. 1:20:16

    De blir lätt sårade. Om man vill
    vara viktig för nån, blir man sårad-

  939. 1:20:21

    -av tecken på att man inte betyder
    nåt. Barn blir sårade i dag.

  940. 1:20:27

    Vi ska snart tala om det.
    Barn blir sårade och ledsna-

  941. 1:20:34

    -när de söker efter den informationen
    utanför deras säkerhetszon-

  942. 1:20:40

    -hos andra än föräldrar och lärare.
    De blir djupt sårade.

  943. 1:20:45

    Deras försvar aktiveras
    och det leder till-

  944. 1:20:49

    -deras uppmärksamhetsproblem.
    Men när man...

  945. 1:20:55

    Vissa kallar Facebook
    för den nya badrumsväggen.

  946. 1:21:02

    Fast graffitin blir aldrig rengjord.

  947. 1:21:06

    Smärtan är stor!
    Det är mycket lidande.

  948. 1:21:10

    Barn kan lära sig
    att leva i en plågsam miljö-

  949. 1:21:14

    -men priset är högt.

  950. 1:21:17

    Det priset är en del
    av deras uppmärksamhetssystem.

  951. 1:21:22

    Om allt går bra, släpps det limbiska
    systemet lös under femte levnadsåret.

  952. 1:21:28

    Det är hjärnans känslomässiga del,
    det kontrollerar anknytningen.

  953. 1:21:34

    Hjärtat står för känslor
    och sårbarhet.

  954. 1:21:39

    Det här är en tid då...
    Om allt går som det ska-

  955. 1:21:44

    -ger femåringen sitt hjärta
    till den han eller hon är fäst vid.

  956. 1:21:49

    "Jag älskar mormor!"
    "Jag älskar ungen!"

  957. 1:21:55

    Korten är fyllda med hjärtan.
    Underbart!

  958. 1:21:59

    Jag frågar ofta föräldrar
    när deras barn gav dem sitt hjärta.

  959. 1:22:05

    "Hur så? Jag vill bara ha hjälp
    med att få honom att göra läxorna."

  960. 1:22:11

    Då svarar jag att det inte är
    meningen att vi ska ta hand om barn-

  961. 1:22:16

    -vars kärlek vi inte har.
    Sånt här visste vi förr.

  962. 1:22:23

    När Sokrates för länge sen,
    i antika Grekland...

  963. 1:22:28

    Nån frågade varför hans sokratiska
    metod inte fungerade på en elev.

  964. 1:22:35

    Det var ett sätt att lära
    som Sokrates skapade.

  965. 1:22:40

    Han ska bara ha svarat: "Det gick
    inte. Han älskade mig inte."

  966. 1:22:47

    En samlad bild ger vid handen
    att det finns en faktor-

  967. 1:22:52

    -som påverkar beteende och betyg
    mer än någon annat:

  968. 1:22:57

    Ni som både är lärare och föräldrar
    känner till det här.

  969. 1:23:02

    När ert barn börjar skolan-

  970. 1:23:05

    -vill ni inte
    få reda på lärarens utbildning-

  971. 1:23:09

    -om läraren har en doktorshatt,
    eller hur läroplanen ser ut.

  972. 1:23:15

    Ni vill bara veta om ert barn
    gillar läraren och vice versa.

  973. 1:23:21

    Det får störst betydelse
    för deras skolår.

  974. 1:23:26

    Sånt här vet vi!
    Vi vet det med säkerhet.

  975. 1:23:31

    Ändå fortsätter vi att fortbilda oss.

  976. 1:23:36

    Fortbildningen handlar om kursplaner,
    metodologi, pedagogik och teknologi.

  977. 1:23:43

    Vi tar inte upp
    det viktigaste av allt: Anknytning.

  978. 1:23:48

    Barn är skapade att lära sig
    av dem som de är fästa vid.

  979. 1:23:54

    Det styr uppmärksamheten. Därför
    är det så viktigt att vi förstår det.

  980. 1:24:01

    Barnens liv stavas anknytning.

  981. 1:24:05

    Termen pedagog
    knöt tidigare an till just detta.

  982. 1:24:11

    Ordet kommer från antika Grekland.
    "Ped" betyder "barn".

  983. 1:24:16

    "Agog" betyder "ledare".
    Barns ledare.

  984. 1:24:20

    I det antika Grekland
    hade aristokraterna barnsköterskor.

  985. 1:24:26

    På morgonen lämnade hon hemmet-

  986. 1:24:29

    -med hemmets alla barn bakom sig.

  987. 1:24:34

    Vi följer efter dem vi tyr oss till.
    Likt mamma Gås med alla sina ungar.

  988. 1:24:41

    Det var så det gick till.
    De kallades för pedagoger.

  989. 1:24:45

    De ledde barnen på kunskapens väg.

  990. 1:24:49

    Redan när begreppet pedagog
    myntades knöt det an till anknytning.

  991. 1:24:55

    Barn följer dem de älskar.
    Bara de får deras uppmärksamhet.

  992. 1:25:00

    De talar bara till dem
    och försöker bara efterlikna dem.

  993. 1:25:06

    De lär sig bara av dem,
    tills de är tillräckligt mogna.

  994. 1:25:13

    Nu förstår vi konsekvenserna av att
    skolor har flyttats från närområdena-

  995. 1:25:19

    -under de senaste hundra åren.
    Det kanske ägde rum senare här.

  996. 1:25:24

    Men det har ändå ägt rum.
    Skolan har blivit rollbaserad.

  997. 1:25:30

    Det sista handlar om att delge.

  998. 1:25:34

    När de har givit någon sitt hjärta,
    vill de delge den personen allt.

  999. 1:25:41

    De vill bli sedda och hörda.

  1000. 1:25:44

    Om ni frågar en mogen sexårig flicka
    vem som står henne närmast-

  1001. 1:25:51

    -så kanske hon svarar moster Emily.
    "Varför då?"

  1002. 1:25:56

    Då kanske hon svarar
    att hon lyssnar på mig-

  1003. 1:26:01

    -och att det är hon-

  1004. 1:26:05

    -som får höra alla hemligheter.

  1005. 1:26:09

    Det är psykologisk närhet.
    Tidigare var det känslomässig närhet.

  1006. 1:26:15

    Det handlar om anknytning.
    Det är sånt här barnen letar efter.

  1007. 1:26:22

    De är skapta för det.

  1008. 1:26:24

    Om de inte känner sig nöjda
    med informationen-

  1009. 1:26:29

    -om inte de här bitarna
    frodas i hemmet...

  1010. 1:26:34

    Tillfredställs inte anknytnings-
    behoven... De måste hitta nåt.

  1011. 1:26:40

    Om de finner vad de letar efter,
    om svaren finns där-

  1012. 1:26:44

    -kan ni hjälpa dem gå vidare
    med sin individualiseringsprocess.

  1013. 1:26:51

    Då kan de komma till oss
    mätta och belåtna, så att säga.

  1014. 1:26:58

    Deras anknytningsbehov är uppfyllda.
    Visst vore det underbart!

  1015. 1:27:04

    Men hur ofta har ni elever-

  1016. 1:27:08

    -som har fått sina anknytningsbehov
    tillfredställda?

  1017. 1:27:14

    De upptas av det här.

  1018. 1:27:18

    Vi vet nu att sökandet efter digital
    närhet är mer beroendeframkallande-

  1019. 1:27:24

    -än cigaretter och alkohol.
    Hur hävdar man sig mot ett beroende?

  1020. 1:27:29

    Va?

  1021. 1:27:31

    Det är svårt och
    ingen lätt utmaning för skolsystemet.

  1022. 1:27:37

    Låt mig lägga till en sak: Oro.

  1023. 1:27:40

    Vi vet att en stor del av vår hjärna
    upptas av alarmsystem.

  1024. 1:27:47

    Vår fysiologi, vårt nervsystem
    har kopplingar dit.

  1025. 1:27:52

    Det vi är mest rädda för
    är separation.

  1026. 1:27:58

    Det hänger ihop med anknytningen.
    Det som oroar oss mest-

  1027. 1:28:04

    -är att vi inte ska bli omtyckta-

  1028. 1:28:07

    -att vi ska förlora nån, eller
    överges. Det handlar om separation.

  1029. 1:28:13

    Överallt där det finns närhet
    kan det finnas separation.

  1030. 1:28:18

    Det här är krävande. Ett exempel:

  1031. 1:28:22

    Ni älskar någon.

  1032. 1:28:25

    De har fått möjlighet
    att flyga i ett litet flygplan.

  1033. 1:28:32

    Ni åker till flygplatsen
    och väntar på dem.

  1034. 1:28:36

    De ska komma tillbaka en viss tid,
    men nu är de en kvart försenade.

  1035. 1:28:43

    Ni har med er en bok.
    Ni har olika saker att göra.

  1036. 1:28:48

    Ni läser boken,
    men tar ni in det som står där?

  1037. 1:28:53

    De borde ha landat.
    Vad upptar er uppmärksamhet?

  1038. 1:28:58

    Ni blickar över himlen.
    Ni tänker på allt som kan...

  1039. 1:29:04

    Ingenting... Ni upptas bara av sådant
    som har med deras ankomst att göra.

  1040. 1:29:11

    Om ni försöker läsa... Nej, så här.

  1041. 1:29:14

    Skulle ni känna av hunger?
    Skulle ni märka om ni var sjuk? Nej!

  1042. 1:29:21

    Skulle ni känna av trötthet? Nej.
    Det här slår ut allt.

  1043. 1:29:27

    Ungdomsbrottslingarna jag jobbade
    med märkte inte när de blev nödiga.

  1044. 1:29:33

    De flesta kissade i sängen.
    De kände inte av sin trötthet.

  1045. 1:29:39

    Varför inte?
    Deras alarmsystem gick på högvarv.

  1046. 1:29:43

    Detta krävde all deras uppmärksamhet.

  1047. 1:29:47

    Det var allt de kunde tänka på.

  1048. 1:29:52

    Deras ögon for hit och dit.

  1049. 1:29:55

    Vi kallar det för en flackande blick.
    De kan inte behålla fokus.

  1050. 1:30:01

    Om ni skulle ge er på att läsa boken,
    så skulle ni inte minnas ett ord.

  1051. 1:30:08

    Varför? Det viktigaste som finns
    för er hjärna-

  1052. 1:30:13

    -är att upprätthålla närhet
    med dem ni älskar.

  1053. 1:30:17

    Det slår ut allt annat.

  1054. 1:30:21

    Vi vet nu,
    och det är en källa till oro-

  1055. 1:30:25

    -att barn håller på
    att bli kroniskt oroliga.

  1056. 1:30:31

    Allt fler känner ångest.
    Man beräknar att vart femte barn-

  1057. 1:30:37

    -uppfyller kraven
    för en ångestdiagnos.

  1058. 1:30:41

    Det härrör från alarmsystemet.

  1059. 1:30:45

    När alarmsystemet arbetar
    är oro den medvetna manifestationen.

  1060. 1:30:50

    Det är alarmsystemet som är igång.

  1061. 1:30:53

    Det här är jättestort.
    Oroliga barn får fler problem.

  1062. 1:31:01

    Jag ska gå igenom symptomen
    på en alarmstyrd uppmärksamhet.

  1063. 1:31:06

    Vi kan se på det som en rondell.

  1064. 1:31:11

    Oron kan få olika utfall.
    Jag ska gå igenom de olika utfallen.

  1065. 1:31:17

    Oron kommer in. Syftet med det
    är att höja vårt beredskapsläge.

  1066. 1:31:24

    Och så...

  1067. 1:31:28

    När oron fångar vår uppmärksamhet
    kan vi inte tänka på nåt annat.

  1068. 1:31:35

    Dessa signaler tar över fullständigt.

  1069. 1:31:39

    Vi försätts i "antingen eller"-läge.

  1070. 1:31:42

    All annan input sållas bort.
    Det är meningen.

  1071. 1:31:50

    Ta separation. Vårt behov är närhet.

  1072. 1:31:54

    Om ni misstänker att er andra hälft,
    er älskade, är...

  1073. 1:32:01

    Ni iakttar deras avståndstagande.

  1074. 1:32:05

    Ni märker av en viss kyla, att ni
    inte längre är någon i deras närhet.

  1075. 1:32:11

    Ingenting annat betyder nåt.
    Det är det enda ni tänker på.

  1076. 1:32:17

    Ni kan inte koncentrera er.

  1077. 1:32:20

    Ert minne blir dåligt.
    Ni blir som besatta.

  1078. 1:32:25

    Det är så vi är skapta.

  1079. 1:32:28

    Vi är skapta för
    att upprätthålla kontakt och närhet.

  1080. 1:32:33

    Nu när samhället förändras
    och barn blir mer på sin vakt-

  1081. 1:32:38

    -märker vi
    att detta fångar deras uppmärksamhet.

  1082. 1:32:43

    Vår uppmärksamhet söker orsaken
    till vår rädsla tills den finner den.

  1083. 1:32:49

    Om man inte kan identifiera orsaken
    eftersom smärtan är för stor...

  1084. 1:32:55

    Barnen jag har jobbat med, orkar inte
    se att mammorna har svikit dem.

  1085. 1:33:01

    Eftersom detta förblindar dem-

  1086. 1:33:04

    -detta att mamman hellre ville bo
    med sin pojkvän än ta hand om dem...

  1087. 1:33:11

    80 % av alla ungdomsbrottslingar-

  1088. 1:33:14

    -har blivit avvisade av sina mammor.

  1089. 1:33:19

    De såg det inte. Det gjorde för ont.

  1090. 1:33:22

    Hjärnan uppfinner skäl.
    Det är spindlar och mörker.

  1091. 1:33:29

    Hjärnan måste på något sätt
    kunna förklara rädslan.

  1092. 1:33:34

    Jag kallar det
    för "kognitiv utfyllnad". En ursäkt.

  1093. 1:33:39

    Det är ett monster under sängen.
    Man kan inte få dem på andra tankar.

  1094. 1:33:45

    Om man lyser med ficklampan
    är monstret i garderoben.

  1095. 1:33:49

    Det går inte att lugna dem.
    Man söker förklaringar.

  1096. 1:33:54

    Det är som när man låter radion
    automatiskt söka efter en kanal.

  1097. 1:34:00

    Den söker tills man väljer en kanal.

  1098. 1:34:04

    Den är i sökläge
    tills hjärnan fattar ett beslut.

  1099. 1:34:10

    När hjärnan fattar ett beslut,
    och den kan få allt om bakfoten...

  1100. 1:34:16

    Det finns sju klassiska misstag:
    Nånting fungerar inte som det ska.

  1101. 1:34:22

    Nån är ute efter mig.
    Det finns sju klassiska misstag.

  1102. 1:34:27

    Jag kommer precis från Zürich.

  1103. 1:34:31

    Schweizarna
    är världens ordningsammaste folk.

  1104. 1:34:35

    De skulle dra slutsatsen
    att nåt är i oordning.

  1105. 1:34:39

    Allt är ju perfekt organiserat.

  1106. 1:34:43

    När man har identifierat källan,
    undviker man det som orsakar oron.

  1107. 1:34:48

    Man vill nämligen undvika trubbel.

  1108. 1:34:52

    Men om det inte går att undvika...

  1109. 1:34:56

    Det går inte. "Mamma ska till jobbet,
    pappa ska åka bort."

  1110. 1:35:01

    "Storebror tycker inte om mig."

  1111. 1:35:04

    "Min kompis bjöd inte in mig."

  1112. 1:35:08

    Om det inte går att undvika det som
    orsakar oron och barnet inser det-

  1113. 1:35:14

    -så vänds barnets uppmärksamhet
    ditåt. Det är nödvändigt.

  1114. 1:35:19

    Vi måste se vad som oroar oss
    för att kunna anpassa oss.

  1115. 1:35:24

    Det orsakar också smärta
    och många barn värjer för det.

  1116. 1:35:30

    Det är intressant. Det oundvikliga
    har ett eget kroppsspråk.

  1117. 1:35:35

    Om vi inte kan påverka nåt,
    även om det skrämmer oss...

  1118. 1:35:40

    Mycket av det oundvikliga är hemskt.
    Nåt kan hända våra föräldrar.

  1119. 1:35:46

    Barn ställs inför många såna sorger.

  1120. 1:35:50

    När det sjunker in
    och når deras känsloliv...

  1121. 1:35:54

    När ett barn inte bara vet nåt,
    utan verkligen känner det-

  1122. 1:36:00

    -så skickar amygdala
    signaler till tårkörtlarna-

  1123. 1:36:06

    -och ögonen tåras.
    Tårar av uppgivenhet och sorg.

  1124. 1:36:12

    Det finns olika sorts tårar.
    Tårar av smärta och lök.

  1125. 1:36:16

    Dessa uppgivenhetens tårar
    är viktiga.

  1126. 1:36:21

    De symboliserar mänsklig förvandling.

  1127. 1:36:25

    Grekerna hade ordet "tragedi"
    för att beteckna livets stora sorger.

  1128. 1:36:31

    Tåren symboliserade detta,
    liksom förvandlingen.

  1129. 1:36:36

    När vi ställs inför det faktum
    att någon inte vill ha oss-

  1130. 1:36:43

    -att de inte tycker om oss...
    Den ultimata separationen.

  1131. 1:36:47

    Då kan man inte annat än gråta.
    Åtminstone inombords.

  1132. 1:36:53

    Många barn har slutat gråta.
    De kan inte gråta av olika skäl.

  1133. 1:36:58

    De har hamnat i försvarsställning.
    Deras alarmsystem stängs aldrig av.

  1134. 1:37:03

    Jag har jobbat med barn
    med tvångsbeteenden.

  1135. 1:37:08

    Små barn som är ångestfyllda
    och tvångsmässiga.

  1136. 1:37:13

    Man ser hur systemet fungerar.
    När de till slut finner sina tårar-

  1137. 1:37:19

    -upphör all oro.

  1138. 1:37:23

    Barnet är fritt från sina
    tvångssyndrom i timmar.

  1139. 1:37:28

    Så ska alarmsystemet fungera.
    Om vi inte kan undvika problemet-

  1140. 1:37:35

    -eller det som smärtar,
    då är det meningen att vi ska gråta.

  1141. 1:37:42

    Våra hjärnor upptäcker då
    att vi kan överleva sånt.

  1142. 1:37:48

    Vi kan återhämta oss.

  1143. 1:37:51

    Det här gäller även vuxna.

  1144. 1:37:54

    När vi ser tecken på oro,
    som fobier, tvångshandlingar-

  1145. 1:38:01

    -så känner man tårarna
    som aldrig fällts-

  1146. 1:38:06

    -över separationer
    som de inte har kunnat hindra.

  1147. 1:38:10

    Det är så alarmsystemet ska fungera.

  1148. 1:38:14

    I slutändan så är frågan:

  1149. 1:38:19

    Hindrar oron oss från att leva?
    Vaktas skatten av en drake?

  1150. 1:38:26

    Draken representerar våra rädslor,
    skatten det vi längtar efter.

  1151. 1:38:31

    I så fall stavas lösningen mod,
    att inte låta rädslan ta överhanden.

  1152. 1:38:37

    Det handlar om mod.
    Det förutsätter "både och"-tänkande.

  1153. 1:38:42

    Barnet måste kunna hantera draken
    och skatten-

  1154. 1:38:46

    -på samma plats samtidigt.

  1155. 1:38:50

    Vissa vuxna klarar inte det.
    Äktenskapet kanske är i kris.

  1156. 1:38:55

    Man vill stödja dem.

  1157. 1:38:59

    Ena veckan är deras partner hemsk.
    De vill göra slut, de vill sticka.

  1158. 1:39:06

    Veckan därpå är de återigen kära.
    De vill få allt att fungera.

  1159. 1:39:12

    Dessa känslor möts aldrig. De
    ser inte att den som irriterar dem-

  1160. 1:39:18

    -den person som är så jobbig-

  1161. 1:39:23

    -också är den person som de älskar.

  1162. 1:39:26

    De ser inte både draken och skatten
    och kan därför inte lösa problemet.

  1163. 1:39:31

    Det krävs "både och"-tänkande.

  1164. 1:39:35

    Det är så här alarmsystemet
    är tänkt att fungera.

  1165. 1:39:40

    Vi ska senare titta på
    vad som kan hända med systemet.

  1166. 1:39:44

    Det är så här
    det är tänkt att fungera.

  1167. 1:39:49

    Poängen är att alarmsystemet
    kräver all uppmärksamhet.

  1168. 1:39:56

    Det får högsta prioritet.
    Det är anknytningsrelaterat.

  1169. 1:40:00

    När vi riskerar separation och kanske
    inte ens känner av alarmsystemet-

  1170. 1:40:07

    -kan det spilla över på annat.
    Den är en av tre primära känslor.

  1171. 1:40:12

    Vi delar den med alla däggdjur.
    Dess effekter är djupgående.

  1172. 1:40:18

    Man kan se hur apor, möss och katter
    reagerar när de blir rädda.

  1173. 1:40:23

    De upptas helt av det.

  1174. 1:40:27

    Nu har alarmsystemet börjat styra
    våra barns uppmärksamhet.

  1175. 1:40:34

    Då kan vi förstås inte nå dem.

  1176. 1:40:38

    De minns inte och uppmärksammar
    inte det de ska uppmärksamma.

  1177. 1:40:44

    Nånting är fel.

  1178. 1:40:47

    Låt oss tala om den tredje punkten.

  1179. 1:40:50

    "Fokus erhålls genom
    att sålla bort oväsentligheter."

  1180. 1:40:54

    Det är ganska enkelt.
    Det gäller bara att förstå-

  1181. 1:40:59

    -att fokus inte handlar om
    att pejla in, utan om att sålla bort.

  1182. 1:41:05

    Jag kan illustrera det så här.
    Till att börja med-

  1183. 1:41:10

    -måste man förstå att vi hela tiden
    översköljs av intryck.

  1184. 1:41:18

    Ni lyssnar på mig, men vissa av er
    hör inte vad jag säger.

  1185. 1:41:24

    Ni dagdrömmer, funderar på nåt
    som hände i går. Magen knorrar.

  1186. 1:41:30

    Ni är allergisk mot nån parfym-

  1187. 1:41:35

    -och det är allt ni kan tänka på.

  1188. 1:41:38

    Det finns massor med saker
    som slåss om er uppmärksamhet.

  1189. 1:41:43

    Faktum är att man uppskattar-

  1190. 1:41:47

    -att 95-98 %
    av alla intryck vi tar in-

  1191. 1:41:53

    -sållas bort, för att vi ska kunna
    skapa mening av det som är kvar.

  1192. 1:41:59

    Vårt uppmärksamhetssystem
    handlar alltså om att sålla bort-

  1193. 1:42:05

    -för att vi ska kunna skapa mening.
    Det är så det fungerar.

  1194. 1:42:10

    Det är rent fantastiskt
    hur det hela fungerar.

  1195. 1:42:17

    Som ung pojke kunde jag sitta ner-

  1196. 1:42:21

    -när det var oväsen runtomkring mig-

  1197. 1:42:25

    -och vara helt koncentrerad på nåt.

  1198. 1:42:30

    Som terapeut
    var jag så intensivt fokuserad-

  1199. 1:42:36

    -att jag var helt närvarande
    med min klient.

  1200. 1:42:41

    När samtalet var slut
    fick jag rekonstruera mitt liv.

  1201. 1:42:45

    Vilken årstid är det? Vilket år?
    Vem är jag?

  1202. 1:42:50

    Jag var tvungen
    att reda ut såna saker.

  1203. 1:42:53

    Mitt fokus var så starkt
    att allt annat blev mörker.

  1204. 1:42:58

    Fokus handlar om att sålla bort.
    Så här:

  1205. 1:43:03

    Här har vi intryck och
    så mitt ibland dem ens anknytningar.

  1206. 1:43:08

    Ens anknytningar är mitt i röran.
    Ännu mer information.

  1207. 1:43:13

    Det är intryck
    som ännu inte har sorterats.

  1208. 1:43:18

    Hur hanterar hjärnan det här?
    Kom ihåg att anknytning är viktigast.

  1209. 1:43:24

    Den har ett filtersystem.

  1210. 1:43:27

    Det är det retikulära aktiverings-
    systemet. Det är ganska nytt.

  1211. 1:43:35

    Systemet
    kan ge feedback till all input.

  1212. 1:43:39

    Det använder filter och lyfter
    ens anknytningar till förgrunden.

  1213. 1:43:45

    Barnet tar hänsyn till det.

  1214. 1:43:48

    Retikulära aktiveringssystemet
    filtrerar bort det här "oväsendet".

  1215. 1:43:54

    "Oväsen" är allt som inte relaterar
    till det främsta behovet.

  1216. 1:44:00

    Återigen:

  1217. 1:44:02

    Fokus uppnås genom att man sorterar
    bort allt som inte anses relevant-

  1218. 1:44:09

    -för det som styr uppmärksamheten.

  1219. 1:44:12

    Ni som har fått barn
    vet hur underbart det är.

  1220. 1:44:17

    Ni kommer hem med bebisen,
    eller så har ni kanske fött i hemmet.

  1221. 1:44:23

    Ni knyter an till barnet och detta
    styr ert uppmärksamhetssystem.

  1222. 1:44:30

    Om barnet gnyr på natten
    så vaknar ni omedelbums.

  1223. 1:44:37

    Hur kunde ni höra det?
    Er make sover så sött.

  1224. 1:44:42

    Han hör ingenting!
    Men ni har vaknat-

  1225. 1:44:46

    -eftersom anknytningen
    styr ert uppmärksamhetssystem.

  1226. 1:44:53

    Ni har vaknat
    för att ni ska kunna fokusera på det.

  1227. 1:44:58

    Ni kan... Det här gör att ni kan
    ta hand om saker och ting.

  1228. 1:45:04

    Om ni inte hade knutit an till barnet
    skulle det inte ha fungerat.

  1229. 1:45:10

    Det handlar om anknytning,
    det har inget med övning att göra.

  1230. 1:45:16

    Anknytning!

  1231. 1:45:18

    Ju starkare anknytningen är,
    desto större blir uppmärksamheten.

  1232. 1:45:25

    Därför leder stark anknytning-

  1233. 1:45:28

    -till att du lättare
    svarar på signalerna.

  1234. 1:45:33

    Det handlar inte om kön,
    det handlar om anknytning.

  1235. 1:45:38

    Om pappan känner samma anknytning
    reagerar han likadant.

  1236. 1:45:43

    Det handlar om anknytning, inte kön.

  1237. 1:45:46

    Om barnen
    knyter mer an till en förälder-

  1238. 1:45:51

    -eller föredrar en viss lärare,
    så följer uppmärksamheten med.

  1239. 1:45:57

    Det handlar inte om roll, utan
    anknytning. Det är en stark kraft.

  1240. 1:46:04

    Jag övar ibland på att sålla bort
    när jag sitter i ett flygplan.

  1241. 1:46:10

    Jag bestämmer mig
    för att försöka sålla bort allt-

  1242. 1:46:16

    -förutom en konversation
    två rader bakom mig.

  1243. 1:46:22

    Jag pejlar in den. Otroligt!

  1244. 1:46:25

    Om ert retikulära aktiveringssystem
    är bra så går det.

  1245. 1:46:29

    Man kan kasta iväg
    sin uppmärksamhet.

  1246. 1:46:34

    Precis som med en kamera
    kan man sålla bort allt som stör.

  1247. 1:46:40

    Det är imponerande.
    Alla kan inte det.

  1248. 1:46:43

    Ert retikulära aktiveringssystem
    klarar det inte.

  1249. 1:46:48

    Ni blir distraherade.
    Er hjärna fungerar inte så.

  1250. 1:46:53

    Vi har alla fantastiska
    retikulära aktiveringssystem.

  1251. 1:46:58

    Mitt är bra.
    Jag har haft stor nytta av det.

  1252. 1:47:02

    Jag kan lätt fokusera
    utan att bli distraherad.

  1253. 1:47:08

    Jag har jobbat med hundratals,
    ja, tusentals-

  1254. 1:47:13

    -elever och vuxna, som inte kan det.

  1255. 1:47:18

    Det fungerar på samma sätt
    med ens alarmsystem. Här har vi oro.

  1256. 1:47:24

    Vi har filtersystem.
    Det är samma sak här.

  1257. 1:47:29

    Det ska kunna sålla bort allt-

  1258. 1:47:34

    -som anses irrelevant.

  1259. 1:47:38

    Det... Det är meningen
    att det ska fungera så här.

  1260. 1:47:43

    Det hjälper oss att hantera oron.

  1261. 1:47:48

    Om det här hakar upp sig-

  1262. 1:47:52

    -om barnet
    känner av en måttlig dos av oro-

  1263. 1:47:56

    -dras det till aktiviteter
    som ligger på gränsen.

  1264. 1:48:01

    De flesta datorspel
    bygger på en måttlig dos av oro.

  1265. 1:48:07

    Det fångar deras uppmärksamhet.

  1266. 1:48:10

    Det krävs ett
    mycket kort uppmärksamhetsspann.

  1267. 1:48:16

    De skannar oavbrutet.
    Man ser hur de gör det.

  1268. 1:48:22

    En sak man upptäckte
    med barnprogrammet "Sesam" var-

  1269. 1:48:29

    -att alarmsystemet var så påslaget
    att de fick korta ner varje moment.

  1270. 1:48:35

    Barnens program rörde sig allt
    snabbare från en sak till en annan.

  1271. 1:48:40

    Inte för att det var tvunget, utan
    för att nåt har hänt med våra barn.

  1272. 1:48:47

    De skannar,
    deras uppmärksamhet varar inte länge.

  1273. 1:48:52

    Tv:n utvecklades åt det hållet.
    Andra, mer kreativa program-

  1274. 1:48:58

    -blev inte lika populära
    eftersom våra barn var otåliga.

  1275. 1:49:05

    Det retikulära aktiveringssystemet
    filtrerar bort allt oviktigt.

  1276. 1:49:11

    Avskanning och filter
    tar hand om allting-

  1277. 1:49:15

    -som inte är alarmerande aktiviteter
    med kort uppmärksamhetsspann.

  1278. 1:49:22

    Vad kan då gå fel
    när det gäller det här systemet?

  1279. 1:49:27

    Vad kan gå fel när man sållar bort?
    Två saker faktiskt.

  1280. 1:49:32

    Det är två problem som kan uppstå.

  1281. 1:49:35

    Kom ihåg att man fokuserar genom
    att sålla bort oviktiga intryck.

  1282. 1:49:41

    Det första problemet som kan uppstå
    är att filtret och mekanismerna-

  1283. 1:49:47

    -kan skadas eller
    bli dysfunktionella. De kan skadas.

  1284. 1:49:53

    Många barn har dysfunktionella
    retikulära aktiveringssystem.

  1285. 1:50:00

    För det andra, kan de bortsållande
    mekanismerna kidnappas-

  1286. 1:50:05

    -för att i stället
    utföra ett oerhört viktigt uppdrag:

  1287. 1:50:10

    Att skydda oss
    från att bli alltför sårade.

  1288. 1:50:14

    Det är ytterligare något
    som får hög prioritet.

  1289. 1:50:20

    När detta sker påverkas
    vår fokuseringsförmåga negativt.

  1290. 1:50:26

    Av nån anledning verkar våra barn
    fly från allt som kan såra dem.

  1291. 1:50:32

    De förlorar kontakten
    med sin sårbarhet.

  1292. 1:50:35

    De förlorar förmågan att se saker
    som kan få dem att känna sig sårbara.

  1293. 1:50:41

    Det här
    påverkar deras uppmärksamhet.

  1294. 1:50:45

    Det får avsluta vad jag har att säga
    under det här första passet.

  1295. 1:50:51

    Jag tänkte på när vi talade om
    "antingen eller" och "både och"...

  1296. 1:50:57

    Kan man hjälpa barn att öva upp
    förmågan och hjälpa dem vidare?

  1297. 1:51:04

    Ja. Det första man kan göra
    för att hjälpa individer-

  1298. 1:51:11

    -med deras känslor och tankar-

  1299. 1:51:15

    -är att skapa en miljö
    där känslorna inte är intensiva.

  1300. 1:51:20

    När de kommer in i en fas
    där de känner sig mer stillsamma-

  1301. 1:51:26

    -får de det lättare att blanda.
    Ta befälet.

  1302. 1:51:30

    Ta befälet och använd dig av språket.

  1303. 1:51:35

    "I går sa du att du kände så,
    och nu känner du..."

  1304. 1:51:40

    "I går tänkte du si och i dag så."
    Dubbla känslor samtidigt.

  1305. 1:51:46

    Man arbetar med individerna.
    Man kan träna sin prefrontala bark-

  1306. 1:51:51

    -och göra det här.
    Även svårt traumatiserade personer.

  1307. 1:51:56

    Det är på det här sättet
    man jobbar med hjärnskadade.

  1308. 1:52:02

    Om nån har haft en skada...
    Man har slagit huvudet i vindrutan-

  1309. 1:52:07

    -och förstört sin prefrontala bark,
    på kort eller lång sikt.

  1310. 1:52:14

    De blir väldigt impulsiva.
    De får uppmärksamhetsproblem.

  1311. 1:52:21

    Vägen tillbaka... De kan säga
    hemska saker till sina älskade.

  1312. 1:52:26

    De glömmer bort att de älskar dem.
    Det är inte bra att göra det.

  1313. 1:52:32

    Man blir arg på den man älskar.
    Det kan vara sårande.

  1314. 1:52:37

    De får träna sina känslor
    när de känner sig stillsamma.

  1315. 1:52:44

    Inte när de befinner sig mitt i det.
    Deras kapacitet kan komma tillbaka.

  1316. 1:52:50

    Om skadorna här är för allvarliga
    och prefrontala barken är skadad-

  1317. 1:52:57

    -så har man upptäckt att den
    här blandaren kan växa i bakhuvudet.

  1318. 1:53:03

    Hjärnan skapar den själv.

  1319. 1:53:06

    De flesta har mycket
    outnyttjat område här uppe.

  1320. 1:53:12

    "Vi tar en del av det här och
    skapar en blandare." Svaret är ja.

  1321. 1:53:18

    Det gör stor skillnad.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Produktionsår:
2012
Längd:
1:53:21
Tillgängligt till:

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att uppmärksamhet handlar om mognad, och att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad. Arrangör: Himmelstrand mentor. Inspelat den 12 november 2012.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Nyckelord:
Adhd, Barn med adhd, Barnpsykologi, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Psykologi, Ungdomspsykologi, Uppmärksamhet, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?: Del 1 - så fungerar uppmärksamhet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
1:53:21
TV UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad.

  • 2012
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?: Del 2 - två vanliga problem
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
58:07
TV UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 2 - två vanliga problem

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om två grundläggande former av uppmärksamhetsproblem. Neufeld förklarar vad de är, hur de yttrar sig och vad man kan göra för att underlätta dem.

  • 2012
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?: Del 3 - allt är inte ADD
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
1:12:10
TV UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 3 - allt är inte ADD

Kan det finnas en naturlig förklaring till symptom som är likadana som uppvisas vid ADD? Ja, det hävdar Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han förklarar hur det fungerar och hur det kan upptäckas.

  • 2012
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?: Del 4 - växa ur problemen
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
1:03:33
TV UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 4 - växa ur problemen

Lösningen på uppmärksamhetsproblem är mognad. Det säger Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han ger tips på hur man kan hjälpa barn att växa ur problemen och menar att allt grundas i en stark anknytning till en kärleksfull vuxen.

  • 2012
  • Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

UR Samtiden - Så minns unga: Barns minne i hem och skola
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
8:06
TVUR Samtiden - Så minns unga

Barns minne i hem och skola

Är det skillnad på att lära sig framför datorn än när barnen målar skalbaggar i skolan? Ann-Carita Evaldsson, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, har studerat hur barn lär sig och minns i olika miljöer. Här ger hon en kort ingång till sin forskning.

Barnaministeriet Dokumentär: Kristian mobbades för att han är gay
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
52:35
RadioBarnaministeriet Dokumentär

Kristian mobbades för att han är gay

I grundskolan fick Kristian ofta höra skällsord för att han var homosexuell. Med tiden blev det också knuffar och slag, och en kväll i tonåren blev han misshandlad på stan. Senare anmälde han sin högstadieskola för att han tyckte att den inte gjort tillräckligt för honom - och han fick rätt.