TV

UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Om UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Kvinnorna i de första kvinnliga internationella fackliga konferenserna, runt 1919, där också flera svenskor var med, trodde starkt på att de hade skapat en ny plattform för kvinnor och systerskap. Det kvinnliga perspektivet har alltid varit en del av arbetarrörelsen, men kvinnan har fått kämpa för att få plats. Några av världens ledande genus- och jämställdhetsforskare som Yevette Richards Jordan, Dorothy Sue Cobble och Suzanne Margaret Fanow talar om denna del av kvinnans kamp för lika rättigheter på arbetet, i samhället och i hemmet, såväl ekonomiskt som juridiskt. Workshopen Feminism in international labour organizations spelades in den 18 juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen: Diskad - facket på krogen och andra ställen
  1. 0:00

    Tack först och främst
    för att jag blivit inbjuden hit.

  2. 0:04

    Jag heter Geert Van Goethem och
    är professor vid Gents universitet.

  3. 0:10

    Jag är chef på Amsab-institutet
    för socialhistoria-

  4. 0:13

    -som är Belgiens motsvarighet till
    Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  5. 0:21

    Jag har inriktat mig
    på internationell arbetarhistoria-

  6. 0:26

    -och ett ämne som jag har skrivit om-

  7. 0:30

    -är kvinnliga arbetares aktivism
    precis efter första världskriget.

  8. 0:38

    Nu är det mitt nöje att få presentera
    Dorothy Sue Cobble från Rutgers-

  9. 0:45

    -som är en auktoritet på området.
    Hon har på sistone forskat kring-

  10. 0:50

    -kvinnlig internationalism-

  11. 0:54

    -och vi vill nog alla höra
    vad hon har att säga-

  12. 0:58

    -om ILO-mötet 1919 och uppkomsten
    av feministisk internationalism.

  13. 1:05

    -Varsågod.
    -Tack.

  14. 1:19

    Jag vill tacka Silke och Ylva
    för att de har samlat oss här i Sverige.

  15. 1:26

    Det är en ära att få prata om
    feminism och arbetarorganisationer.

  16. 1:34

    Innan jag börjar
    vill jag tacka några personer till.

  17. 1:39

    Jag vill tacka Ulla Wikander, professor
    emerita vid Stockholms universitet.

  18. 1:45

    Jag har pratat mycket med henne
    om en del av mitt arbete-

  19. 1:50

    -och jag har haft stora nytta
    av hennes artikel-

  20. 1:55

    -"Demands on the ILO by Inter-
    nationally Organized Women in 1919".

  21. 2:01

    Den finns i "ILO Histories" från 2010.

  22. 2:06

    Jag tackar även Karin Carlsson,
    som också är här i dag.

  23. 2:12

    Hon är doktorand i historia
    vid Stockholms universitet.

  24. 2:15

    Hon översatte förtjänstfullt-

  25. 2:19

    -Kerstin Hesselgrens två dagböcker
    från 1919 till engelska åt mig.

  26. 2:27

    Dagböckerna
    hade en avgörande betydelse-

  27. 2:30

    -för en del av
    vad jag ska presentera i dag.

  28. 2:34

    Och sist men inte minst,
    tack åter en gång till Silke-

  29. 2:39

    -för det stöd
    som du har gett mig under alla år-

  30. 2:44

    -och tack till arkivfolket
    för att ni hittat alla dokument-

  31. 2:48

    -som ju utgör grunden
    för varje historikers arbete.

  32. 2:53

    I dag ska jag tala om
    den avgörande tidpunkten 1919-

  33. 2:59

    -och uppkomsten av ett transnationellt
    nätverk av arbetarfeminister-

  34. 3:03

    -som förändrade de kvinnliga
    arbetarnas situation efter kriget.

  35. 3:08

    Jag har tidigare skrivit om
    amerikanska kvinnors internationalism-

  36. 3:13

    -och därför är det nu kul
    att få tala om det här projektet-

  37. 3:19

    -som främst handlar
    om icke-amerikanskor-

  38. 3:23

    -och få höra vad ni tycker om det.

  39. 3:27

    De reformatörer
    som jag ska tala om i dag-

  40. 3:31

    -menar jag har haft stor påverkan
    på internationell och nationell politik-

  41. 3:37

    -kring
    kvinnors och arbetares rättigheter.

  42. 3:40

    Och deras påverkan har varat länge.

  43. 3:45

    De lyckades inte skapa en permanent
    internationell organisation-

  44. 3:49

    -vilket professor Van Goethem
    har skrivit om-

  45. 3:53

    -men jag vill mena
    att de skapade informella allianser-

  46. 4:00

    -som varade mer än en generation.

  47. 4:04

    Jag ska främst fokusera
    på förhållandet till-

  48. 4:08

    -Internationella
    arbetsorganisationen, ILO.

  49. 4:12

    Som många av er vet-

  50. 4:15

    -var ILO den första internationella
    trepartsorganisationen-

  51. 4:19

    -där arbetare,
    arbetsgivare och politiker möttes-

  52. 4:23

    -och den grundades
    vid fredssamtalen i Paris 1919-

  53. 4:27

    -för att formulera arbetsnormer.

  54. 4:30

    Jag vet inte om jag hinner gå in på-

  55. 4:34

    -deras insatser inom ramarna för-

  56. 4:38

    -den stora fackförbundsorganisationen
    på den tiden-

  57. 4:43

    -International Federation of Trade
    Unions. Och som Van Goethem skrivit-

  58. 4:50

    -hade IFTU nästan arton miljoner
    medlemmar 1919.

  59. 4:55

    Jag vet att det kommer talare senare
    som kommer att ta upp-

  60. 5:00

    -möjligen IFTU
    men definitivt dess efterträdare-

  61. 5:05

    -ICFTU, som grundades 1949.

  62. 5:10

    Reformatörerna 1919-

  63. 5:13

    -var övertygade om vikten
    av deras internationella strävan.

  64. 5:18

    Och lyckligtvis för historiker har de
    redogjort för allt som de gjorde.

  65. 5:25

    De påstod sig ha bildat den första-

  66. 5:28

    -internationella fackförenings-
    organisationen för kvinnor.

  67. 5:32

    Jag har ingen anledning
    att ifrågasätta det.

  68. 5:36

    De ansåg sig också ha skapat
    vad Margaret Dreier Robins kallade-

  69. 5:44

    -"ett internationellt
    arbetarsysterskap".

  70. 5:48

    Många har påpekat att det finns
    problem med termen "systerskap"-

  71. 5:53

    -eftersom det antyder
    en universalitet och homogenitet.

  72. 5:57

    Och ett internationellt systerskap
    led på den här tiden-

  73. 6:03

    -av interna spänningar
    och imperialistiska antaganden-

  74. 6:08

    -och av nationalism,
    rasism och kulturell etnocentrism.

  75. 6:12

    Jag vill inte förneka de här problemen-

  76. 6:17

    -eller de begränsningar som
    deras internationalism led av 1919.

  77. 6:23

    Men samtidigt vill jag understryka-

  78. 6:27

    -att de flesta fackföreningskvinnor
    och deras allierade-

  79. 6:32

    -Hade gemensamma vad vi kan kalla
    transnationella feministarbetaråsikter.

  80. 6:39

    Jag menar att det var det
    som förenade dem 1919-

  81. 6:45

    -och gjorde
    att de kunde bilda ett nätverk-

  82. 6:49

    -och verka för social rättvisa
    och jämställdhet mellan könen-

  83. 6:54

    -i den tidens
    internationella arbetarrörelser.

  84. 6:59

    Jag vill kommentera
    några av de termer jag använder.

  85. 7:04

    Jag beskriver deras politik
    som "transnationell"-

  86. 7:08

    -trots att den termen är modern
    och alltså inte förekom 1919.

  87. 7:15

    Den beskriver bäst hur deras nätverk
    korsades med varandra-

  88. 7:21

    -och ofta överskred nationsgränser.

  89. 7:24

    De använde termen "internationalister"-

  90. 7:27

    -så därför använder jag även den.

  91. 7:31

    De flesta av dem var feminister med
    fokus på arbete och social rättvisa.

  92. 7:39

    Jag ser dem som feminister-

  93. 7:43

    -eftersom de ansåg att kvinnor
    diskriminerades på grund av sitt kön-

  94. 7:49

    -och eftersom de försökte eliminera
    de nackdelar som de hade.

  95. 7:55

    De är arbetarfeminister eftersom
    de fokuserade på ett visst område.

  96. 8:03

    Deras feminism handlade främst
    om lågavlönade kvinnors behov.

  97. 8:09

    Och de såg även
    arbetarorganisationer-

  98. 8:13

    -som viktiga för att tillgodose
    kvinnors och arbetares behov.

  99. 8:19

    De var inte alltid ense
    om hur de skulle nå sina mål-

  100. 8:24

    -och jag ska ta upp
    några såna exempel-

  101. 8:29

    -men jag menar
    att de alla hade ett engagemang-

  102. 8:32

    -inte bara för kvinnors rättigheter utan
    även för social och ekonomisk rättvisa.

  103. 8:38

    Här vill jag understryka
    att det finns olika sorters feminism.

  104. 8:45

    Som historiker ser vi hur feminism
    varierar med tiden och platsen.

  105. 8:52

    Det kan finnas olika varianter
    i ett och samma land.

  106. 8:56

    Jag har ett exempel från USA.

  107. 9:00

    Facebooks CEO Sheryl Sandberg
    har skrivit en populär bok-

  108. 9:07

    -som heter "Lean In",
    och i den skriver hon-

  109. 9:11

    -att feminism handlar om
    att kvinnor ska konkurrera aggressivt-

  110. 9:16

    -om de mest prestigefyllda jobben.

  111. 9:20

    Det här var inte vad arbetarkvinnorna
    förespråkade 1919.

  112. 9:27

    Nu går jag till 1919-

  113. 9:31

    -för att prata om
    två internationella konferenser.

  114. 9:37

    Nu ska vi se... Så där.

  115. 9:40

    Båda var i Washington 1919-

  116. 9:44

    -och båda skulle främja internationella
    normer och rättigheter.

  117. 9:48

    Den ena var
    den officiella ILO-konferensen-

  118. 9:53

    -och där fick bara män rösta.

  119. 9:59

    Den andra var den internationella
    kongressen för arbetande kvinnor.

  120. 10:03

    Det var en inofficiell konferens
    för endast kvinnor-

  121. 10:10

    -och den anordnades av
    fackföreningskvinnor.

  122. 10:14

    Jag ska ta upp hur konferenserna gav
    upphov till transnationella nätverk-

  123. 10:20

    -och ge exempel på det inflytande-

  124. 10:24

    -som arbetarkvinnor utövade 1919.

  125. 10:28

    Jag avslutar med vad 1919 innebar-

  126. 10:32

    -och hur det påverkade rörelsen
    på längre sikt.

  127. 10:40

    Jag börjar med den kvinnliga
    arbetarkongressen 1919.

  128. 10:45

    Vad fick kvinnorna att organisera sig
    internationellt just då?

  129. 10:50

    Ofta organiserar sig människor
    för att de känner hopp-

  130. 10:55

    -och de blir orättvist behandlade.
    1919 gällde både och.

  131. 11:01

    Den gamla ordningen gällde inte,
    och hoppet ökade bland kvinnor-

  132. 11:06

    -arbetare och förfördelade grupper,
    att stora förändringar var möjliga.

  133. 11:13

    Kvinnlig rösträtt började bli en fråga
    i Europa och på andra håll-

  134. 11:18

    -arbetarrörelser fick förnyad kraft-

  135. 11:22

    -och över hela världen förändrades
    de politiska maktförhållandena.

  136. 11:27

    Österrike-Ungern
    och Osmanska riket kollapsade.

  137. 11:31

    Nya nationalstater uppstod
    i Centraleuropa och Mellanöstern.

  138. 11:36

    Japan blev en ny stormakt.

  139. 11:39

    Jag ska prata om
    en japansk arbetarfeminist...

  140. 11:44

    ...om en liten stund.

  141. 11:47

    Våren 1919 reste arbetarkvinnor
    likt så många andra till Paris-

  142. 11:52

    -i hopp om att påverka fredssamtalen.

  143. 11:55

    Kommissionen för
    internationell arbetslagstiftning-

  144. 12:00

    -skulle skriva ILO:s stadgar-

  145. 12:03

    -och de lyssnade i mars på grupper
    som ville ha kvinnlig rösträtt-

  146. 12:10

    -och även på fackföreningskvinnor-

  147. 12:14

    -som den ledande franska fack-
    föreningskvinnan Jeanne Bouvier-

  148. 12:20

    -och hennes kollega Georgette Bouillet.

  149. 12:24

    Dessutom kom fackföreningskvinnor
    som brittiskan Margaret Bondfield.

  150. 12:31

    Hon hade pratat enskilt
    med delegater från Storbritannien.

  151. 12:37

    Hon och Mary Macarthur-

  152. 12:41

    -var de främsta brittiska
    fackföreningskvinnorna.

  153. 12:45

    Vissa av er kanske vet att hon var den
    första brittiska kvinnliga ministern.

  154. 12:52

    Det kom även kvinnor från USA.

  155. 12:56

    Mary Anderson var svensk invandrare
    och ledde Women's Bureau i USA.

  156. 13:02

    Hon reste till Paris
    med Rose Schneiderman-

  157. 13:06

    -som var en invandrare
    från Kongresspolen-

  158. 13:10

    -och en av ledarna
    för protesterna i New York City-

  159. 13:15

    -när textilarbetarna strejkade
    precis före första världskriget.

  160. 13:19

    Både hade organiserat arbetarna
    där de jobbade-

  161. 13:23

    -och sen blivit
    nationella förgrundsfigurer.

  162. 13:28

    Arbetarkvinnor i USA, Storbritannien
    och Frankrike lade 1919-

  163. 13:33

    -fram omfattande krav på rättigheter
    för kvinnor och arbetare.

  164. 13:38

    De krävde bidrag
    för barn, pension och arbetslöshet-

  165. 13:42

    -de ville ha lika lön
    för kvinnor och män-

  166. 13:48

    -och som räckte till
    intellektuell och social utveckling-

  167. 13:53

    -och att försörja de beroende av en.

  168. 13:56

    Det här kan kopplas till
    "Bread and Roses"-traditionen.

  169. 14:03

    De ville ha kortare arbetstid
    och ett förbud mot barnarbete.

  170. 14:07

    De ville också ha garantier för att
    det skulle finnas röstande kvinnor-

  171. 14:12

    -på den kommande ILO-konferensen.

  172. 14:16

    Kommissionen
    ignorerade många av deras krav.

  173. 14:21

    Kommissionen rekommenderade
    en artikel om lika lön för könen-

  174. 14:27

    -som senare blev
    en del av Versaillesfördraget-

  175. 14:31

    -men det fanns många besvikelser.

  176. 14:34

    Den av kommissionen
    föreslagna ILO-konstitutionen-

  177. 14:39

    -garanterade inte kvinnliga röstande
    utan rekommenderade bara-

  178. 14:43

    -att länderna utsåg
    "åtminstone en kvinna som rådgivare"-

  179. 14:49

    -som var en position utan rösträtt.

  180. 14:52

    Och när länderna
    sen utsåg sina delegationer till ILO-

  181. 14:59

    -gav inte ett enda land
    en kvinna rösträtt.

  182. 15:06

    Europeiska och amerikanska arbetar-
    kvinnor utlyste en egen konferens:

  183. 15:12

    Women's Labor Congress.

  184. 15:15

    Här är inbjudan
    från de amerikanska värdinnorna.

  185. 15:23

    Över 200 kvinnor från 19 länder
    tackade ja till inbjudan.

  186. 15:29

    Den 28 oktober 1919 samlades de
    i Washington D.C. i tio dagar-

  187. 15:37

    -för att skriva egna rekommendationer
    till arbetsnormer.

  188. 15:41

    Kvinnorna jag har nämnt var där:

  189. 15:45

    Bondfield och Macarthur
    från Storbritannien-

  190. 15:49

    -och kvinnorna jag nämnde
    från USA och Frankrike.

  191. 15:54

    Här ser vi Bondfield och
    Rose Schneiderman på gruppfotot.

  192. 16:00

    Jag ska nämna några andra också.

  193. 16:04

    Bakom... Jag ska backa.

  194. 16:08

    Bakom Bondfield och Schneiderman
    ser vi Pauline Newman i hatten.

  195. 16:16

    Hon kom till konferensen
    tillsammans med sin livspartner-

  196. 16:21

    -ekonomen och sociala reformatören
    Frieda Miller.

  197. 16:25

    Det är ett tidigt foto av Pauline,
    och här har vi Frieda Miller.

  198. 16:32

    Henne får ni höra mer om senare.

  199. 16:36

    Margaret Dreier Robins
    var ordförande för konferensen-

  200. 16:43

    -och hennes ekonomiska bidrag hjälpte
    till att göra den till en framgång.

  201. 16:49

    Från Sverige kom - och
    ni får ursäkta mitt förskräckliga uttal-

  202. 16:55

    -Alma Sundquist från fackförbundet
    för socialdemokratiska kvinnor-

  203. 17:00

    -och Kerstin Hesselgren.

  204. 17:03

    1919 var Hesselgren yrkesinspektris-

  205. 17:08

    -och en nationell ledare
    vad gällde kvinnors rättigheter-

  206. 17:12

    -såsom sexuella, politiska
    och ekonomiska rättigheter.

  207. 17:17

    Hon var en av de första kvinnorna
    i riksdagens andra kammare-

  208. 17:24

    -när kvinnor fått rösträtt. 1936 blev
    hon invald i den första kammaren.

  209. 17:31

    Kvinnorna hade fått rösträtt 1921.

  210. 17:35

    1939 blev hon den första kvinnan
    i ett utskottspresidium.

  211. 17:41

    Hon var även bland de främsta
    kvinnorna i Nationernas förbund-

  212. 17:45

    -och ILO under mellankrigstiden.
    Från Norge kom Betzy Kjelsberg.

  213. 17:52

    Hon var en ledare i telegrafistfacket
    och fabriksinspektris.

  214. 17:57

    Även hon satt i riksdagen
    och var framträdande inom ILO.

  215. 18:02

    Från Japan...
    Det där är Betzy Kjelsberg från Norge.

  216. 18:08

    Jag tror att det var när hon var
    ordförande i ILO på 30-talet.

  217. 18:14

    Från Japan kom Tanaka Taka.

  218. 18:18

    Hon förespråkade kvinnors rättigheter
    och demokratisk reform i Japan.

  219. 18:24

    Jag ska berätta lite
    om hennes bakgrund.

  220. 18:32

    1909 var hon ung och ensamstående-

  221. 18:38

    -och följde med sin gammelmorbror
    Shibusawa Eiichi-

  222. 18:42

    -en av Japans främsta affärsmän-

  223. 18:46

    -på en tremånadersresa
    till olika amerikanska städer.

  224. 18:52

    Mot slutet av resan övertalade hon
    honom att låta henne stanna i USA-

  225. 18:57

    -och hon blev kvar i nio år.

  226. 19:00

    Hon lärde sig engelska på Stanford
    och tog en examen-

  227. 19:05

    -och det var även här som hon
    började jobba med sociala reformer.

  228. 19:11

    Hon pratar om det i sina memoarer.

  229. 19:15

    Hon flyttade sen
    till Chicago för att studera där-

  230. 19:20

    -och där tog hon en examen
    i tillämpad sociologi.

  231. 19:26

    Hon fick sen jobb på
    Japan Women's University.

  232. 19:31

    Hon började engagera sig
    i de allt mer militanta-

  233. 19:36

    -japanska arbetar-
    och demokratirörelserna.

  234. 19:41

    Jag har skrivit om
    kvinnoarbetarkonferensen 1919-

  235. 19:46

    -precis som Ulla Wikander
    och Van Goethem-

  236. 19:49

    -så jag ska inte gå in djupare på den-

  237. 19:53

    -eller det internationella förbundet-

  238. 19:57

    Det räcker med att säga att 1919-

  239. 20:00

    -trots olika etnicitet, medborgarskap,
    klass, kultur och religion-

  240. 20:05

    -kom man efter kompromisser
    fram till en rad rekommendationer-

  241. 20:11

    -som de skickade till ILO:s möte
    en kort bit bort.

  242. 20:17

    Deras föresatser var, precis som Ulla
    Wikander har skrivit, väldigt radikala.

  243. 20:23

    De tog upp regleringar kring
    nattarbete för kvinnor och män-

  244. 20:28

    -och åttatimmarsdagar och 44-
    timmarsveckor för män och kvinnor.

  245. 20:33

    Nåt som imponerade på mig var vad
    de skrev om invandrares rättigheter.

  246. 20:38

    De krävde samma rättigheter och lön
    för utländska arbetare.

  247. 20:45

    De ville att ILO skulle ändra sina
    stadgar så att kvinnor fick rösträtt-

  248. 20:52

    -och att alla länder skulle undersöka
    möjligheterna till barn- och mödravård-

  249. 20:58

    -och att ILO skulle starta en avdelning
    som koordinerade dylika projekt.

  250. 21:03

    Det enda område
    där de inte nådde konsensus-

  251. 21:07

    -gällde vad de kallade "mödra-
    försäkring". Jag ska strax prata om det.

  252. 21:13

    Även om de inte var helt överens
    på varenda politisk punkt-

  253. 21:21

    -så strävade de
    mot gemensamma mål.

  254. 21:27

    "Industriell rättvisa"
    var ett av deras mål.

  255. 21:31

    De ville också ha
    en högre levnadsstandard-

  256. 21:36

    -för såväl
    manliga som kvinnliga arbetare.

  257. 21:40

    De verkade för
    fullständiga kvinnliga rättigheter.

  258. 21:46

    De var varken
    protektionister eller maternalister.

  259. 21:50

    De flesta ville skydda
    både manliga och kvinnliga arbetare-

  260. 21:54

    -och förkastade den förhärskande
    mansdominerade fackpolitiken-

  261. 21:59

    -som bara inkluderade
    skydd för kvinnor.

  262. 22:02

    De kämpade för
    kvinnors rätt till arbete-

  263. 22:07

    -men hade inga romantiska
    föreställningar om arbetslivet.

  264. 22:13

    De såg inte heller
    avlönat arbete som befriande.

  265. 22:17

    Det fanns för mycket av det,
    och jobben var inte bra.

  266. 22:22

    De menade att arbetsgivarna och
    staten måste respektera arbetarna-

  267. 22:27

    -och deras rätt
    till ett liv utöver arbetet-

  268. 22:32

    -och möjligheten att ta hand om andra.

  269. 22:36

    Kvinnokongressen
    inspirerade deltagarna-

  270. 22:41

    -och förberedde dem för striderna-

  271. 22:45

    -längre bort på gatan
    på ILO-konferensen.

  272. 22:48

    Vi flyttar fokus till det mötet nu.

  273. 22:55

    Ett fyrtiotal länder
    skickade delegationer.

  274. 22:58

    De flesta innehöll representanter
    för arbetare, stat och näringsliv.

  275. 23:06

    Dessutom fanns det rådgivare,
    som alltså inte fick lov att rösta.

  276. 23:11

    23 av de 269 deltagarna var kvinnor,
    men ingen av dem fick rösta.

  277. 23:18

    De flesta av dessa rådgivare
    hade varit på kvinnokongressen.

  278. 23:24

    Alla kvinnorna som tillhörde arbetarna
    hade gjort det-

  279. 23:29

    -och sex av kvinnorna-

  280. 23:34

    -som representerade staten.

  281. 23:37

    Trots sin marginalisering
    gjorde kvinnorna skillnad.

  282. 23:45

    De verkade bakom kulisserna,
    tog viktiga kommittéposter-

  283. 23:49

    -och talade när de tilläts göra det,
    ofta eftertryckligt och övertygande-

  284. 23:55

    -både i kommittémöten
    och i plenarsammanträden.

  285. 23:59

    Där försvarade de många av de
    resolutioner de kort tidigare godkänt.

  286. 24:05

    Två exempel.

  287. 24:11

    Jag vill prata lite om kontroverserna
    kring Tanaka Taka.

  288. 24:17

    Det här är ett utmärkt exempel
    på spänningarna inom delegationer-

  289. 24:23

    -angående
    köns- och arbetarrättigheter.

  290. 24:26

    Det visar också på det inflytande
    som kvinnor hade 1919.

  291. 24:31

    Jag hinner bara berätta
    en del av historien.

  292. 24:35

    En japanskfödd doktorand hjälpte mig
    att översätta mycket av materialet.

  293. 24:42

    Historien berättas mer utförligt
    i en kommande bok-

  294. 24:49

    -i samband med
    ILO:s hundraårsjubileum.

  295. 24:52

    Den mest ökända incidenten
    inträffade på mötet den 8 november-

  296. 24:57

    -för kommissionen för kvinnors arbete,
    en ILO-kommitté.

  297. 25:02

    Jag läste om den i Karins översättning
    av Kerstin Hesselgrens dagböcker.

  298. 25:09

    Åskådare och journalister
    fyllde rummet-

  299. 25:13

    -när debatten om ett japanskt förbud
    mot kvinnligt nattarbete började.

  300. 25:19

    Det här intresserade
    många runtom i världen-

  301. 25:24

    -eftersom man undrade
    huruvida asiatiska länder-

  302. 25:29

    -skulle följa de arbetsnormer
    som västländerna föreslog.

  303. 25:34

    Den japanske näringslivsdelegaten
    var först ut.

  304. 25:38

    Han menade
    att lagstiftning vore onödigt-

  305. 25:41

    -eftersom arbetsgivarna
    var vänliga mot arbetarna.

  306. 25:44

    De visade tillgivenhet
    och var faderliga mot dem.

  307. 25:51

    Japans statlige delegat bad Tanaka-

  308. 25:55

    -som var den enda kvinnan
    och som talade flytande engelska-

  309. 26:00

    -att läsa hans uttalande om varför
    Japan borde få ha nattarbete.

  310. 26:07

    Tanaka läste hans tal,
    åtminstone de första sidorna.

  311. 26:14

    Men plötsligt tog hon i protest fram
    sitt eget uttalande-

  312. 26:21

    -som hon hade gömt
    under de andra bladen.

  313. 26:25

    Hon fortsatte fort,
    innan nån förstod vad som hade hänt-

  314. 26:30

    -och innan hon kunde bli avbruten
    och bortledd, vilket hon sen blev.

  315. 26:35

    Hon talade om de japanska kvinnliga
    textilarbetarnas svåra förhållanden-

  316. 26:41

    -och att ett förbud mot nattarbete-

  317. 26:45

    -vore ett första steg
    mot att avhjälpa problemet.

  318. 26:49

    En japansk tidning skrev
    att hon sköt "en pil direkt mot"-

  319. 26:55

    -den japanske näringslivsdelegaten-

  320. 26:58

    -när hon ifrågasatte
    arbetsgivarnas tillgivenhet.

  321. 27:02

    Hon menade att japanska kapitalister
    krävde enormt mycket av kvinnorna-

  322. 27:09

    -och misshandlade dem
    fysiskt och psykiskt-

  323. 27:13

    -för att öka sina egna vinster.

  324. 27:16

    De röstberättigade japanska
    delegaterna uppskattade inte det här.

  325. 27:22

    Den japanske näringslivsdelegaten-

  326. 27:25

    -som var chef för Japans
    största textilföretag, blev rasande.

  327. 27:31

    Så medan journalisterna försökte
    skriva ner det hela förnekade han allt.

  328. 27:38

    Hon hade tagit med sig
    en före detta textilarbetare-

  329. 27:43

    -som bekräftade vad hon sa.

  330. 27:46

    Men sen spelade han ut sitt ess.

  331. 27:49

    Han begärde en utredning
    om Tanakas mentala tillstånd-

  332. 27:55

    -som han menade var rubbat
    av hennes graviditet.

  333. 28:01

    Hon blev utesluten ur delegationen
    av de japanska myndigheterna.

  334. 28:06

    De sa att man med en gravid kvinna
    skämde ut sina amerikanska värdar.

  335. 28:12

    Tyvärr hinner jag inte berätta hur hon
    fick tillbaka sin plats i delegationen-

  336. 28:19

    -för jag har bara fem minuter kvar.

  337. 28:23

    Men med hjälp av Kerstin Hesselgren
    och några andra som jag har nämnt-

  338. 28:29

    -fick hon tillbaka sin plats.

  339. 28:33

    Jag vill understryka
    hur betydelsefull hon var.

  340. 28:37

    Hennes motstånd mot arbetsgivarnas
    förmynderi och nattarbete-

  341. 28:44

    -hennes beskrivning av
    de kvinnliga arbetarnas situation-

  342. 28:49

    -och hennes vilja att utmana
    japanska och internationella normer-

  343. 28:54

    -gjorde stor skillnad.

  344. 28:57

    Jag hade ett exempel till, men
    eftersom jag bara har fem minuter-

  345. 29:04

    -hinner jag nog inte riktigt
    gå in på det.

  346. 29:10

    Det exemplet gällde debatten
    kring mödrars rättigheter.

  347. 29:17

    Det kan vi gå in på
    under frågestunden.

  348. 29:21

    Margaret... Mary Macarthur
    förespråkade betald mammaledighet-

  349. 29:28

    -precis som Jeanne Bouvier.

  350. 29:33

    Det finns en debatt
    som involverar Kerstin Hesselgren.

  351. 29:38

    Jag tänker inte dra den historien nu.

  352. 29:42

    I slutändan
    lät sig ILC:s delegater övertygas-

  353. 29:50

    -av de tal som Bouvier, Macarthur
    och andra höll-

  354. 29:55

    -och röstade för de mer långtgående
    normer för mammaledighet-

  355. 29:59

    -som kvinnorna hade föreslagit.

  356. 30:03

    Jag ska avsluta med att säga
    vad 1919 fick för efterverkningar.

  357. 30:10

    Ett av kongressens mål var
    att skapa en permanent organisation.

  358. 30:16

    Det lyckades man endast med
    under en kort tid.

  359. 30:21

    Här ser ni en bild från 1921 års
    konferens i Genève.

  360. 30:28

    Här är
    USA:s delegation på väg till Wien.

  361. 30:32

    Den formella organisationen
    löstes upp-

  362. 30:35

    -men den informella blev kvar.

  363. 30:39

    De blev en liten kommitté-

  364. 30:43

    -i International Federation
    of Trade Unions 1925-

  365. 30:48

    -men på 50-talet kom
    en ny generation arbetarfeminister-

  366. 30:53

    -som Sigrid Ekendahl, som vi ser här-

  367. 30:57

    -och Esther Peterson,
    hennes väninna i USA-

  368. 31:01

    -och ihop med andra utökade
    de arbetet inom ICFTU.

  369. 31:07

    Här ser vi grundarna av ICFTU.

  370. 31:12

    Banden blev kvar
    mellan de här kvinnorna-

  371. 31:16

    -bland annat mellan Bondfield
    och många av amerikanskorna.

  372. 31:20

    Den här gruppen kallade sig själv
    "Stone Turners' Gang".

  373. 31:27

    Kanske syftade de på att det tar
    lång tid att få till stånd reformer.

  374. 31:34

    De skrev brev och besökte varandra
    till Bondfield dog 1953.

  375. 31:41

    De höll kontakten. Här ser vi Bondfield
    under en valkampanj 1918-

  376. 31:47

    -och sen när hon blev minister
    i slutet på 1920-talet.

  377. 31:55

    Här är hon 1923, som en av
    få kvinnliga medlemmar av ILO.

  378. 32:02

    Hon, Hesselgren och Kjelsberg
    var väldigt aktiva.

  379. 32:07

    De här kvinnorna blev högt uppsatta
    i sina hemländer-

  380. 32:12

    -och fortsatte arbeta med ILO.

  381. 32:16

    Här ser vi
    Kerstin Hesselgren till höger.

  382. 32:20

    Här är ännu en bild av ILO-delegater.

  383. 32:23

    Hesselgren står bredvid
    Frieda Miller från USA-

  384. 32:28

    -när USA till slut
    kunde gå med i ILO igen.

  385. 32:34

    Arbetarkvinnorna 1919
    uppnådde inte vad de ville direkt-

  386. 32:39

    -utan det var
    en lång och mödosam process.

  387. 32:42

    Deras kamp lade grunden för
    genombrotten efter andra världskriget-

  388. 32:48

    -däribland konventionen från 1951
    om lika lön för arbete av lika värde.

  389. 32:54

    Här ser vi
    Esther Peterson och Maida Springer-

  390. 32:59

    -när de tittar på en ILO-debatt-

  391. 33:02

    -angående
    den konventionen och andra-

  392. 33:05

    -som den från 1958
    som förbjuder könsdiskriminering.

  393. 33:11

    Deras politiska genombrott,
    och de som följde-

  394. 33:16

    -under 60- och 70-talen
    är välkända och hyllade-

  395. 33:22

    -men vi bör inte glömma vad
    arbetarkvinnorna lyckades med 1919.

  396. 33:29

    De krävde att få tala-

  397. 33:32

    -att få bestämma över
    sitt arbete och sina liv-

  398. 33:35

    -och att ses som fullvärdiga
    medmänniskor och medborgare.

  399. 33:42

    Tack.

  400. 33:49

    -Du kan stanna där.
    -Än får jag inte slappna av.

  401. 33:55

    Vi kan ta några inledande frågor.

  402. 34:04

    Om vi inte har några frågor... - Ja?

  403. 34:09

    Jag kan börja
    om ingen annan har en fråga.

  404. 34:13

    Johan Svanberg
    från Stockholms universitet.

  405. 34:17

    Tack för ett intressant föredrag
    med mycket information-

  406. 34:21

    -som jag inte kände till sen tidigare.

  407. 34:25

    När du pratade om
    den internationella kongressen-

  408. 34:31

    -påpekade du att kongressen
    lade fokus på-

  409. 34:36

    -lika rättigheter för
    inhemska och utländska arbetare-

  410. 34:40

    -redan 1919, vilket är rätt tidigt.

  411. 34:44

    Vilka slutsatser drar du av det här?

  412. 34:49

    Vad var det som fick dem
    att göra det redan 1919?

  413. 34:56

    Å ena sidan kan man tänka sig
    att det rörs sig om en sorts altruism-

  414. 35:02

    -att det är en solidarisk handling.

  415. 35:06

    Å andra sidan kan det vara ett sätt att
    skydda den inhemska arbetskraften.

  416. 35:12

    Om alla hade samma rättigheter skulle
    inte företagen anställa utlänningar.

  417. 35:17

    Vilken slutsats drar du?

  418. 35:21

    Det där är
    en långvarig och laddad debatt.

  419. 35:29

    Man skulle kunna hävda-

  420. 35:33

    -att industrialiserade länder
    vill skydda sina egna normer-

  421. 35:40

    -men man kan också hävda-

  422. 35:43

    -att mindre utvecklade länder
    hade egna anledningar-

  423. 35:47

    -att stötta
    eller inte stötta olika krav.

  424. 35:54

    Det är svårt att avgöra
    hur folk tänkte när de tog ställning-

  425. 35:59

    -om man bara
    tittar på själva konferensen.

  426. 36:03

    Jag tror nog mer på din första teori-

  427. 36:08

    -att det handlade om
    internationell solidaritet.

  428. 36:12

    De polska kvinnorna tog upp frågan.

  429. 36:18

    Det rörande var att de amerikanska
    delegaterna stöttade dem-

  430. 36:23

    -till skillnad från
    American Federation of Labor-facket.

  431. 36:30

    Just då
    pågick det enorma strejker i USA.

  432. 36:34

    Miljoner arbetare hade gått i strejk.
    Många immigrantarbetare strejkade.

  433. 36:41

    De polska kvinnorna oroade sig för
    polskamerikaner inom stålindustrin.

  434. 36:48

    De hade fått se hur dessa hade det-

  435. 36:53

    -och kunde argumentera effektivt för-

  436. 36:57

    -att det här var ett sätt
    att stödja de strejkande arbetarna.

  437. 37:03

    För rättigheterna gällde ändå främst...
    Visst ville man ha lika lön-

  438. 37:10

    -men mest gällde det
    rätten att organisera sig.

  439. 37:14

    Man får inte förväxla rättighetsfrågorna
    med frågorna om arbetsnormer.

  440. 37:29

    Håkan Blomqvist. Södertörn.
    Jag undrade...

  441. 37:34

    Det var väldigt intressant,
    och mycket var nytt-

  442. 37:38

    -men jag undrar om
    kopplingen mellan det här...

  443. 37:43

    Du nämnde inte
    bolsjevikerna i Ryssland-

  444. 37:47

    -och grundandet av Kommunistiska
    internationalen i mars 1919.

  445. 37:52

    I USA var man rädd för kommunister-

  446. 37:57

    -och Kommunistiska internationalen
    grundade-

  447. 38:01

    -en kvinnlig international -
    jag tror att det skedde 1920.

  448. 38:08

    Finns det ett samband här på nåt sätt?

  449. 38:18

    Många av de här kvinnorna
    såg sig som socialister-

  450. 38:24

    -och socialdemokratiska reformivrare.

  451. 38:27

    Jag ska ge ett exempel på hur
    kommunismen så småningom-

  452. 38:32

    -splittrade den här gruppen.

  453. 38:36

    Vissa delegationer slutade komma,
    till exempel Nederländernas-

  454. 38:44

    -och gick i stället med i den
    konkurrerande Röda internationalen.

  455. 38:51

    Det finns nog många här
    som kan det bättre än jag.

  456. 38:56

    Bondfield är fascinerande.

  457. 38:59

    I Storbritannien debatterade man om
    kommunisterna fick gå med i Labour.

  458. 39:05

    Hon åkte till Ryssland
    och träffade Lenin.

  459. 39:11

    Hon skrev om
    hur tagen hon blev av våldet.

  460. 39:18

    Hon blev på många sätt
    en kristen pacifist.

  461. 39:23

    Så vissa av kvinnorna blev
    så småningom antikommunister-

  462. 39:28

    -många var socialister
    och några blev kommunister.

  463. 39:34

    Så gruppen blev efter hand splittrad,
    men inte inledningsvis.

  464. 39:40

    Skiljelinjerna var inte helt klara-

  465. 39:44

    -förrän nationella kommunistpartier
    började bildas på 20-talet.

  466. 39:52

    Du och många andra här
    vet säkert mer om det.

  467. 40:04

    Tack så mycket för föredraget.

  468. 40:07

    Jag är Ulla Wikander,
    och jag vill gärna kommentera-

  469. 40:12

    -den fråga som Håkan ställde.
    Du kanske kan bekräfta.

  470. 40:20

    Jag har en känsla av
    - jag har också skrivit om det här-

  471. 40:24

    -att i slutet av resolutionen-

  472. 40:27

    -ställde man mer generella krav.

  473. 40:31

    Ett av dem var att man skulle hjälpa
    "de svältande människorna i Ryssland".

  474. 40:38

    Man märker att de förstod
    vad som försiggick-

  475. 40:44

    -och sen får man själv avgöra
    vad man tror att de menade.

  476. 40:56

    Jag kan säga en sak om det:

  477. 40:59

    Margaret Dreier Robins, som var
    ordförande för konferensen 1919-

  478. 41:05

    -var gift med Raymond Robins-

  479. 41:08

    -som var en inflytelserik filantrop-

  480. 41:12

    -som stod
    den amerikanska regeringen nära.

  481. 41:16

    Han tillbringade mycket tid i Ryssland
    och vände sig mot Wilsons ingripande.

  482. 41:24

    Så paret Robins
    hade inte alltid en nära relation-

  483. 41:29

    -till den demokratiska regeringen.

  484. 41:33

    Robins och Mary Anderson
    debatterade-

  485. 41:36

    -huruvida man skulle stödja Roosevelt
    på 20- och 30-talet.

  486. 41:42

    Så det fanns intressanta
    meningsskiljaktigheter.

  487. 41:48

    Vi har en fråga till.

  488. 41:51

    Kristin Linderoth
    från Lunds universitet.

  489. 41:57

    Först vill jag se
    om jag förstod dig rätt.

  490. 42:02

    Du säger att de underströk
    kvinnors rätt till avlönat arbete-

  491. 42:06

    -men att avlönat arbete
    inte alltid innebar en frihet.

  492. 42:12

    Kan du utveckla det lite?

  493. 42:15

    För i Sverige har avlönat arbete setts
    som avgörande för frigörelsen-

  494. 42:22

    -vilket är en intressant skillnad.

  495. 42:31

    Jag kanske inte uttryckte mig
    exakt så som jag ville.

  496. 42:36

    De stöttade
    kvinnors rätt till anställning-

  497. 42:40

    -och ansåg att kvinnor skulle ha
    samma rättigheter som män där-

  498. 42:48

    -men de varnade också för-

  499. 42:51

    -att se arbete-

  500. 42:55

    -som nåt
    som alltid var frigörande för kvinnor.

  501. 43:00

    De såg flera nackdelar med det.

  502. 43:04

    Jag har skrivit mycket
    om den amerikanska debatten.

  503. 43:08

    Ett av de mest övertygande
    argumenten-

  504. 43:11

    -kom från en svart kvinna
    inom köttpaketeringsbranschen.

  505. 43:16

    "För mig är jobbet som köttpaketerare"-

  506. 43:20

    -"inte särskilt frigörande."

  507. 43:24

    "Jag hade hellre fått mer tid
    tillsammans med mina barn."

  508. 43:29

    De eftersträvade en balans.

  509. 43:32

    De ville ha bättre jobb, vilket nog
    hade med levnadsstandarden att göra.

  510. 43:37

    Men de ville också åtgärda
    tvånget att förvärvsarbeta-

  511. 43:45

    -så att kvinnor i större utsträckning
    fick bestämma över sin tid.

  512. 43:51

    Det var nog därför
    de kämpade för mödrars rättigheter-

  513. 43:57

    -så att kvinnor
    skulle få fler valmöjligheter.

  514. 44:02

    Tack. Jag har också en fråga,
    om det går bra.

  515. 44:08

    Du beskrev dem som "arbetarkvinnor",
    men själva sa de "arbetande kvinnor".

  516. 44:15

    Vilken är skillnaden enligt dig?

  517. 44:18

    Betydelsen skiftar nog över tid.

  518. 44:25

    Även kvinnor i hemmet
    kan sägas vara arbetande kvinnor.

  519. 44:31

    Hushållsarbete
    kan ju också vara en form av arbete.

  520. 44:37

    Med "arbetarkvinnor" menar jag-

  521. 44:41

    -kvinnor med en koppling
    till arbetarrörelsen.

  522. 44:45

    Men de pratade ofta
    om kvinnor som arbetade-

  523. 44:49

    -och hade en bred definition
    av arbetarrörelsen.

  524. 44:56

    Kanske kan man se det som så-

  525. 45:00

    -att de var arbetarkvinnor som
    kämpade för alla arbetande kvinnor.

  526. 45:04

    För inte alla bland dem
    var arbetande kvinnor.

  527. 45:11

    Många kom från
    privilegierade samhällsklasser.

  528. 45:16

    De kämpade främst för de lågavlönade.

  529. 45:20

    -Det var en bra fråga.
    -Har vi fler frågor?

  530. 45:26

    I så fall håller vi tiden.

  531. 45:30

    Tack.

  532. 45:34

    Översättning: Markus Svensson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Diskad - facket på krogen och andra ställen

Produktionsår:
2013
Längd:
45:37
Tillgängligt till:

Kvinnorna i två tidiga internationella fackliga konferenser - runt 1919, där också flera svenskor var med - trodde starkt på att de hade skapat en ny plattform för kvinnor och systerskap. Dorothy Sue Cobble är professor i facklig historia vid Rutger university i USA. Hon kallar dessa rörelser för arbetarfeminism, "labor feminism". Hon talar om framväxten av kvinnliga samhällsrättigheter, men också om framväxten av ett mer jämlikt ekonomiskt och juridiskt system. Workshopen Feminism in international labour organizations spelades in i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Nyckelord:
1910-talet, Arbete, Arbetsmarknad, Kvinnor i fackföreningsrörelsen, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
4:40
TV UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Inledning

Silke Neunsinger, forskningsansvarig på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, inleder en seminariedag om feminism i internationella arbetarorganisationer. Varför? Vi vet helt enkelt för lite. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
45:37
TV UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Diskad - facket på krogen och andra ställen

Dorothy Sue Cobble, professor i facklig historia vid Rutger university i USA, utgår från internationella fackliga konferenser runt 1919 när hon talar om framväxten av kvinnliga samhällsrättigheter. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
49:37
TV UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Att låta kön och ras ta plats i facket

Yevette Richards Jordan, professor i genusstudier, visar hur kvinnan fick peka på hur manliga fördomar bromsade kvinnornas utveckling både på jobbet och i facken efter andra världskriget. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
47:03
TV UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Feminismen och facket

Mary Margaret Fonow, professor i genusstudier vid Arizona state university i USA, säger att feminismen har fungerat som en brygga mellan kvinnofrigörelsen och kvinnans roll inom fackförbunden. Aktivismen har ofta handlat om att bygga allianser, men motgångarna har radat upp sig på vägen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
32:52
TV UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Facklig feminism över gränserna

Suzanne Franzway, kommunikationsprofessor på University of South Australia, berättar hur det fackliga arbetet för kvinnor i Australien och Sydostasien har utvecklats under 1900-talet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
10:47
TV UR Samtiden - Facket, kvinnan och världen

Diskussion om feminismen i facken i världen

Deltagarna i arbetsseminariet Feminism in international labour organizations sammanfattar dagen och delar med sig av sina reflektioner kring vad som avhandlats under föreläsningarna. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
9:22
TVUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Att ha modet

Per Westerberg, riksdagens talman, talar om Raoul Wallenberg och hur relevant hans mod fortfarande är i dagens samhälle. I vår historia finns många hjältar som riskerat sitt eget liv för att rädda andra. Vad gör en människa modig?

Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:12
RadioBildningsbyrån - historia

Emigration

Mellan 1850 och 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika. Vi besöker Emigranternas hus i Göteborg och träffar Mabel som tillhör den sista generationen emigrantbarn.