TV

UR Samtiden - Stockholm Literature

UR Samtiden - Stockholm Literature

Om UR Samtiden - Stockholm Literature

Under Stockholm Literature på Moderna museet samlades författare från hela världen för att samtala om sitt författarskap, men framförallt hur de försöker hitta sitt sätt att skriva och hur de ska förhålla sig till sitt ursprung som de blir påminda om varje dag. Inspelat på Moderna museet 26-27 oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

Till senaste programmet

Spela/Pausa UR Samtiden - Stockholm Literature: Hur ser man på Sovjettiden idag?
  1. 0:09

    Jag har äran att presentera
    dem som ska vara på scen-

  2. 0:14

    -och samtala om... Ja, vad kommer de
    att samtala om? Jag vet inte riktigt.

  3. 0:20

    Vad man väljer ur "Vremja second
    hand" eller "Tiden second hand"-

  4. 0:26

    -och vilka ingångar man väljer
    till denna kollektivroman-

  5. 0:31

    -och litterära reportageroman,
    det vet bara Irina och Svetlana.

  6. 0:40

    Irina Sandomirskaja är professor
    på Södertörns högskola.

  7. 0:45

    Svetlana Aleksijevitj är här för
    att prata om "Vremja second hand".

  8. 0:51

    Hon blev känd för en bred svensk
    allmänhet med sin förra reportagebok-

  9. 0:57

    -den fjärde om Sovjetunionen,
    "Kriget har inget kvinnligt ansikte"-

  10. 1:02

    -och nu så kom den här.

  11. 1:06

    Svetlana är, som många
    andra författare på festivalen-

  12. 1:12

    -ganska svår att "pinpointa". Det är
    svårt att säga var hon kommer ifrån.

  13. 1:18

    Hon är född i Ukraina, skriver
    på ryska och bor numera i Minsk.

  14. 1:27

    Den som tolkar samtalet från ryska
    till svenska är Vadim Belenky.

  15. 2:16

    Okej, ursäkta.

  16. 2:21

    Jag måste börja förmodligen.

  17. 2:24

    Tack för att jag fick komma hit.

  18. 2:28

    Tack för att ni kommer och lyssnar.

  19. 2:31

    Det är en enormt stor ära för mig
    att kunna prata i dag-

  20. 2:38

    -och samtala lite med Svetlana.

  21. 2:41

    Det är ett stort evenemang
    som vi är med på i dag. Och...

  22. 2:50

    Vi diskuterade vad vi ska prata om.

  23. 2:53

    Den här stora boken som ligger här
    tänker jag inte gå igenom.

  24. 3:00

    Sen fick jag också en instruktion om
    att inte bli för teoretisk.

  25. 3:06

    Så fort Stefan hör att jag blir
    för teoretisk, ger han mig en signal.

  26. 3:14

    Hoppas jag.

  27. 3:16

    Men i alla fall...
    - Svetlana, jag gratulerar dig varmt.

  28. 3:24

    Det är en stor glädje
    att se dig avsluta ett så stort verk-

  29. 3:30

    -som har pågått i många år
    och nog har kostat dig mycket.

  30. 3:37

    Hoppas att du mår bättre,
    om inte just nu så kanske senare.

  31. 3:43

    Vi hoppas
    att arbetet inte förstör dig-

  32. 3:49

    -för vi väntar på din nästa bok.
    Du lovade en bok om kärlek nu.

  33. 3:59

    Mina frågor gäller faktiskt...

  34. 4:05

    ...kanske de första två sidorna,
    inte texten-

  35. 4:09

    -utan rubriken, underrubriken
    och bokens motton.

  36. 4:14

    Vi ska inte gå vidare.

  37. 4:18

    Jag ville diskutera titeln
    och konceptet "second hand"-

  38. 4:24

    -men vi bestämde just där borta
    att det ska vi inte göra.

  39. 4:30

    För Svetlana får
    riktigt många frågor-

  40. 4:35

    -just om detta "second hand".

  41. 4:39

    Jag har läst olika svar som du
    har gett i intervjuer på olika språk-

  42. 4:45

    -om precis
    vad du menar med "second hand".

  43. 4:49

    Svetlana säger att frågan är så stor
    att den inte ryms i vårt samtal-

  44. 4:57

    -så vi glider förbi det.

  45. 5:00

    Hoppas att du nån gång,
    under lugnare förhållanden-

  46. 5:07

    -kan komma tillbaka och vi
    kan samtala om vad titeln betyder.

  47. 5:15

    Min andra fråga gäller underrubriken:

  48. 5:22

    "Slutet för den röda människan."

  49. 5:26

    "Den röda människan" är intressant-

  50. 5:30

    -för jag tänkte:
    "Var finns den röda människan?"

  51. 5:34

    Fanns den bara i det forna Sovjet?

  52. 5:37

    Jag tror att det sitter ganska många
    röda människor här i publiken.

  53. 5:45

    Du kanske såg konstverket-

  54. 5:51

    -framför entrén till museet?

  55. 5:54

    Det är faktiskt
    ett fragment av tågrälsen-

  56. 6:01

    -som Lenin förmodligen åkte på
    när han var i Stockholm-

  57. 6:06

    -1917 eller strax före revolutionen.

  58. 6:10

    Nu leder rälsen direkt
    till entrén till Moderna museet.

  59. 6:16

    Jag är inte säker på
    att den röda människan är borta.

  60. 6:23

    Och sen...

  61. 6:25

    Efter att ha läst boken
    tänkte jag också:

  62. 6:32

    "Varför pratar Svetlana om slutet?"
    Det är hela tiden...

  63. 6:40

    Hon skriver om dessa
    återkommande omständigheter.

  64. 6:45

    Det är nya generationer av sovjetiska
    och postsovjetiska människor-

  65. 6:51

    -ryssar och vitryssar,
    på 1900-talet och 2000-talet...

  66. 6:58

    Deras beteenden
    följer samma mönster:

  67. 7:05

    Förförda, idealistiska,
    entusiastiska-

  68. 7:10

    -sen lurade och bedragna.

  69. 7:15

    Det kommer igen och igen och igen.

  70. 7:19

    Är det faktiskt slutet eller
    är det nån slags evig återkomst-

  71. 7:26

    -när vi läser om den röda människan?

  72. 7:32

    Kan du säga nånting om det?

  73. 7:36

    Varför är det
    slutet för den röda människan?

  74. 7:57

    Jag ska säga ett par ord om "Tiden
    second hand". Det är diagnosen-

  75. 8:03

    -som jag ger allt som sker i Ryssland
    och den postsovjetiska sfären.

  76. 8:26

    Under tiotals år
    stod demokratihoppet till Ryssland-

  77. 8:34

    -men efter att Putin blev president
    för tredje gången var det hoppet ute.

  78. 8:40

    Putin blev alltmer lik Lukasjenka.

  79. 9:01

    Och...

  80. 9:04

    De människor som trodde på 90-talet
    och som var fyllda av romantik-

  81. 9:11

    -tro och hopp-

  82. 9:16

    -lever nu med en känsla av nederlag.

  83. 9:37

    Sjalamov hade rätt som förutspådde-

  84. 9:42

    -att en människa som har bott hela
    livet i ett läger inte kan nåt annat.

  85. 9:49

    Allt som den människan bygger
    och organiserar blir som ett läger.

  86. 10:05

    Jag bor i Vitryssland,
    men besöker ofta Ryssland.

  87. 10:09

    Vårt liv påminner mer och mer
    om det som har varit.

  88. 10:41

    Den röda människan
    är den röda utopin.

  89. 10:45

    Så kan man sammanfatta de 100
    sista åren av den ryska historien-

  90. 10:52

    -som också omfattade
    15 andra länder-

  91. 10:55

    -som nu försöker leva självständigt.

  92. 11:01

    Den röda idén är den röda människan.

  93. 11:18

    Mitt mål de senaste 40 åren var
    att skapa en encyklopedi-

  94. 11:23

    -över den röda utopin
    eller människan.

  95. 11:41

    Från början då idén
    var livskraftig, stark och ung-

  96. 11:47

    -tills perestrojkan.

  97. 12:25

    Slutet på den röda idén
    eller människan-

  98. 12:29

    -är slutet på den röda människa-

  99. 12:34

    -som omfattade dåtidens
    röda idéer och utopier.

  100. 12:40

    Det kommer andra.
    Nu träffar jag ungdomar-

  101. 12:44

    -som läser Marx och Trotskij
    och drömmer egna röda idéer.

  102. 13:31

    Förra året gjorde jag en resa
    genom fem städer-

  103. 13:36

    -och fem mindre samhällen
    som var övergivna.

  104. 13:41

    Jag har nog aldrig
    känt större förtvivlan-

  105. 13:45

    -på grund av fattigdomen-

  106. 13:48

    -och känslan av att vara sårad.

  107. 13:52

    Man kan inte röra vid en människa-

  108. 13:56

    -för att luften pulserar av hat.

  109. 14:21

    Människor säger:
    "Vi ville inte ha perestrojka."

  110. 14:25

    "Det var ni, de intellektuella.
    Vi vaknade en morgon"-

  111. 14:30

    -"i ett land
    som var oss helt främmande."

  112. 14:35

    "Vi vill inte ha nån kapitalism,
    varken fransk eller svensk."

  113. 14:52

    De kan inte utbilda sina barn i dag.

  114. 14:57

    De har inte tillgång till hälsovård.

  115. 15:03

    Deras liv är mycket sämre än förr.

  116. 15:25

    Intelligentian ställer sig
    samma eviga ryska fråga:

  117. 15:33

    "Vad ska vi göra? Vem är skyldig?"

  118. 15:36

    "Varför blev det inget
    under 90-talet?"

  119. 15:58

    I min bok försökte jag vara,
    inte en kall, men ärlig författare.

  120. 16:04

    Jag ville ge alla chans att skrika ut
    sin sanning för att visa vår tid.

  121. 16:34

    Jag är inte bara intresserad
    av dagens sanningar.

  122. 16:39

    Jag har alltid
    blivit fascinerad av andra saker:

  123. 16:44

    Att ett människoliv
    är en tragedi och en gåta.

  124. 16:50

    Det livet har i dag hamnat
    under hjulen på den här maskinen.

  125. 17:08

    Det finns hundratals svar.

  126. 17:11

    Ingen människa
    vill försvinna utan ett spår.

  127. 17:16

    Alla säger vad de har att säga
    och vad de har förstått.

  128. 17:23

    Okej, jag förstår.

  129. 17:27

    Nej, jag förstår egentligen inte,
    men jag förstår det här med slutet.

  130. 17:33

    Och...

  131. 17:35

    För dig, Svetlana...

  132. 17:39

    Jag kan inte lämna tanken
    att boken har en sån här...

  133. 17:46

    Konstruktionen är som nåt
    slags kretslopp. Det börjar på nytt.

  134. 17:52

    Unga människor går åter ut
    och protesterar.

  135. 17:56

    De tror åter på friheten
    och blir idealister och...

  136. 18:06

    Om det är intelligentians fel
    vet jag inte.

  137. 18:10

    Vi tänkte
    att vi kan diskutera det lite senare.

  138. 18:16

    När jag läste din bok
    kändes en annan sak viktig.

  139. 18:21

    I varje berättelse eller historia
    som du berättar-

  140. 18:26

    -finns det två nivåer-

  141. 18:32

    -eller två...

  142. 18:36

    ...ja, två nivåer av bedrägeri.

  143. 18:41

    "Predatelstvo",
    på engelska "betrayal".

  144. 18:45

    Det första är det löfte-

  145. 18:50

    -som inte hölls av systemet
    eller regimen-

  146. 18:55

    -och som karaktärerna
    investerade mycket i.

  147. 19:01

    Folk som satt i läger
    eller slogs i ett eller annat krig.

  148. 19:08

    Det andra löftet är det
    som kommer från ryska litteraturen.

  149. 19:14

    Alla karaktärer
    som berättar sin historia-

  150. 19:20

    -säger alltid nånting om vad hon
    eller han läste i sina böcker.

  151. 19:27

    De säger varför de älskade att läsa
    böcker och hur de blev besvikna.

  152. 19:34

    Det är som att litteraturen har fel.

  153. 19:50

    Rozenbaum sa att ryska revolutionen
    skapades av litteraturen.

  154. 20:09

    Det är en bra fråga, och livet i dag
    har gett svar: Folk har slutat läsa.

  155. 20:34

    Jag minns under 90-talet hur
    jag fylldes av skräck när jag såg-

  156. 20:39

    -soptipparna i Moskva. Där låg böcker
    av Gorkij, Majakovskij och andra.

  157. 20:57

    Först försökte folk lämna böckerna
    i antikvariat-

  158. 21:04

    -men butikerna var fulla och tog inte
    emot. Därför slängde man böckerna.

  159. 21:20

    Det handlade inte bara om pengar
    eller att de inte räckte till.

  160. 21:25

    Man ville hämnas
    och var besviken på litteraturen.

  161. 21:44

    Det som är kvar
    är den ryska litteraturen.

  162. 21:48

    Sovjetlitteraturen
    har blivit historia.

  163. 22:07

    Det intressanta är
    att när man träffar folk på tåg-

  164. 22:11

    -och de börjar berätta om sina liv-

  165. 22:17

    -så kommer man ofta in på böcker.

  166. 22:43

    Jag vet inte
    hur det svenska livet ser ut-

  167. 22:47

    -men det som är unikt för Ryssland
    är hängivenheten-

  168. 22:52

    -till ordet och idealen
    som följer av den ryska litteraturen.

  169. 23:15

    En författare sa att Dostojevskij
    läses i hela världen.

  170. 23:20

    De karaktärer han beskrev
    fanns inte i Ryssland-

  171. 23:24

    -men hela världen tror
    att Ryssland ser ut så.

  172. 23:57

    Det här kan man säga om alla-

  173. 24:00

    -och i princip kan jag säga det
    om mig själv också:

  174. 24:05

    På grund av att livet
    alltid har varit lite...

  175. 24:13

    ...snett, ostrukturerat och imperfekt
    så har ordet ersatt livet.

  176. 24:35

    Det har att göra med
    att sovjetlivet var så orealistiskt-

  177. 24:40

    -eftersom sovjetmänniskan
    var en orealistisk, idealistisk-

  178. 24:46

    -konstruktion
    som inte var skapt till att leva.

  179. 25:03

    Det mest förvånande
    är kombinationen-

  180. 25:07

    -av blod och idealism.

  181. 25:11

    Karaktärerna i min bok
    försöker svara på den frågan.

  182. 25:31

    En annan viktig fråga
    som jag länge letat efter svaret på-

  183. 25:36

    -utan att hitta något är:

  184. 25:41

    Varför omvandlas inte lidandet till
    frihet? Varför förblir vi slavar?

  185. 25:59

    Jag vet att min bok
    har sårat vissa ryssar-

  186. 26:02

    -som skulle vilja förbli idealister
    även i dag.

  187. 26:14

    Vi har inte tid med idealism-

  188. 26:17

    -vi befinner oss redan
    på historiens bakgård.

  189. 26:22

    Tack. Jag måste göra en fotnot
    om jag får vara så teoretisk.

  190. 26:28

    Fotnoten är att jag faktiskt inte
    håller med om-

  191. 26:34

    -vad Svetlana säger-

  192. 26:37

    -om den sovjetiska litteraturens
    efterliv i Ryssland.

  193. 26:44

    Om nåt är dött
    så är det inte sovjetlitteraturen-

  194. 26:49

    -utan sättet på vilket den
    kanoniserades och redigerades.

  195. 26:55

    Det sovjetiska redaktörsarbetet-

  196. 27:01

    -funkar inte längre.

  197. 27:04

    Nu läser vi mycket
    av t.ex. Platonov och Sjalamov.

  198. 27:09

    Vi läser Grossman och många andra.

  199. 27:12

    Det finns fantastiska författare
    som är aktuella.

  200. 27:16

    Det som däremot skiljde ut sig
    helt klart var socialrealismen.

  201. 27:23

    Det var en liten del,
    kanske 100 romaner och inte mer.

  202. 27:29

    Bakom den fanns andra författare-

  203. 27:33

    -som vi nu läser om. Och vi
    erfar dessa texter på ett nytt sätt.

  204. 27:39

    Det kanske är en annan fråga, men...

  205. 27:43

    Jag ser inte så pessimistiskt på det.

  206. 27:46

    -Jag har också en fråga om lidandet.
    -Svetlana vill gärna svara.

  207. 27:52

    Bara jag inte glömmer:
    Lidandet och friheten. Påminn mig.

  208. 28:00

    Det var intressant.

  209. 28:37

    Jag tror att de författare som du
    nämnde, Platonov och Sjalamov-

  210. 28:44

    -aldrig var
    accepterade av sovjetlitteraturen.

  211. 28:49

    De var aldrig en del av den.

  212. 28:52

    Jag pratar om de hundratals
    författare, vars namn alla har glömt.

  213. 29:00

    Biblioteken har inga pengar,
    men rensar ändå ut deras böcker.

  214. 29:07

    Sen kommer de att söka efter dem.
    Vi vet...

  215. 29:12

    Jag tänkte bara, Svetlana...
    Hela morgonen i dag-

  216. 29:19

    -sysslade jag med att slänga böcker.

  217. 29:24

    Men jag kan inte slänga dem,
    utan bär dem till källaren.

  218. 29:28

    Jag bär ner dem i omgångar
    till källaren.

  219. 29:35

    Jag tänkte att källaren
    kanske är en materialistisk metafor-

  220. 29:40

    -för det undermedvetna.
    - I lacanska termer, Stefan, förlåt.

  221. 29:50

    Då är det...
    Hela dagen tänkte jag på det-

  222. 29:54

    -för jag fick bära kartonger.
    Jag har ingen hiss.

  223. 29:59

    Nej, vänta, vänta.

  224. 30:05

    Du vill tala om lidandet,
    inte om det undermedvetna.

  225. 30:09

    Jag frågade... Okej.

  226. 30:12

    I så fall:
    Om vi slutar med det undermedvetna-

  227. 30:18

    -som är som ett sovjetiskt bibliotek
    med dåliga översättningar-

  228. 30:23

    -av Jules Verne, Flaubert och Balzac.
    Det var dem jag bar till källaren!

  229. 30:31

    Får jag fråga dig om de två mottona?

  230. 30:37

    Ett av dem är mycket intressant.

  231. 30:41

    David Rousset är en författare
    som är helt glömd nu för tiden-

  232. 30:48

    -på tal om bortglömda författare.

  233. 30:51

    Han är helt glömd,
    men jag googlade honom lite.

  234. 30:55

    Sen hittade jag en amerikansk bok,
    publicerad 2011-

  235. 31:01

    -som nämner David Rousset.

  236. 31:05

    David Rousset skrev ett par böcker
    som blev grundläggande-

  237. 31:11

    -för hela kalla krigets politik,
    kulturpolitik och allt annat.

  238. 31:18

    Citatet som du väljer här...
    Jag ska läsa det.

  239. 31:22

    Det här är på tal om lidandet.

  240. 31:29

    "Sanningen är att både offret
    och bödeln var ovärdiga"-

  241. 31:34

    -"att läxan från lägren är den
    oerhörda förnedringens broderskap."

  242. 31:41

    Han skriver om Buchenwald,
    där han satt.

  243. 31:45

    Efter kriget var han initiativtagare
    till en offentlig kommission-

  244. 31:51

    -som skulle förstå, kritisera-

  245. 31:57

    -och beskriva, inte bara tyska läger-

  246. 32:01

    -utan också sovjetiska, jugoslaviska,
    kinesiska o.s.v.

  247. 32:06

    Okej? Jag tänkte på det här:

  248. 32:11

    "Både offret och bödeln
    som blev tillsammans..."

  249. 32:18

    Det låter lite annorlunda på ryska.

  250. 32:22

    "Den oerhörda
    förnedringens broderskap."

  251. 32:26

    På ryska säger han
    att de blir...jag vet inte...

  252. 32:31

    Att de blir bröder
    i den gemensamma "fallenheten".

  253. 32:38

    Det är mer teologiskt eller bibliskt
    i den ryska versionen.

  254. 32:48

    Det är inte teologi,
    utan vår verklighet.

  255. 33:00

    Det är den största ryska frågan
    för vi växte upp och lever-

  256. 33:06

    -bland bödlar och offer.

  257. 33:13

    Vi saknar riktmärken
    för vad som är gott och ont.

  258. 33:31

    Det har att göra med
    att bödlarna försvinner ur våra liv.

  259. 33:36

    De som blir kvar och syns är offren.

  260. 33:45

    Det som är kvar är bara mantrat:
    Det är Lenins och Stalins fel.

  261. 34:16

    Men det går djupare. I boken finns
    en berättelse om en liten pojke-

  262. 34:22

    -som var kär i sin faster,
    en vacker kvinna med långt hår.

  263. 34:28

    Sen får han reda på att hon angav sin
    bror, som greps och dog i fångläger.

  264. 34:43

    När hon var gammal
    fick han reda på detta-

  265. 34:47

    -och frågade varför hon gjorde det.

  266. 34:57

    Hon svarade:

  267. 35:00

    "Det var omöjligt att hitta
    en ärlig människa under Stalin."

  268. 35:09

    Han frågade: "Ångrar du dig i dag?"

  269. 35:17

    Hon svarade: "Nej, jag minns bara
    att jag var älskad och lycklig."

  270. 35:35

    Historien handlar om att det inte
    finns nån kemiskt ren ondska.

  271. 35:50

    Ondskan är både Stalin
    och den vackra fastern.

  272. 36:06

    Den här ondskan verkar i det fördolda
    och är insprängd i våra liv-

  273. 36:12

    -och det kan vi inte få rätsida på.

  274. 36:33

    Vi kan inte lösa nånting
    utan att få svar på detta.

  275. 36:40

    Sjalamov har sagt att-

  276. 36:45

    -bödeln och offret, de...

  277. 36:52

    De bidrar
    till varandras moraliska förfall.

  278. 37:05

    Hos oss är det omöjligt
    att tänka på offret. Det är tabu.

  279. 37:26

    Stalins eller ondskans maskineri
    är byggt på ett klurigt sätt.

  280. 37:32

    Bödeln blev senare offer,
    offret blev bödel.

  281. 37:39

    Vi räds frågorna.

  282. 37:47

    På grund av rädslan
    förblir vi likadana.

  283. 38:00

    Vi har inga svar på huvudfrågorna
    i livet. Därför upprepas allt.

  284. 38:14

    Lukasjenka fängslade
    över 100 personer-

  285. 38:19

    -efter demonstrationer.

  286. 38:26

    Då började Stalinmaskineriet
    att fungera omedelbart.

  287. 38:44

    Över hela landet fanns genast
    tusentals människor-

  288. 38:49

    -som angav, grep och skrämde.

  289. 39:02

    Lukasjenka sa inte personligen
    vad de skulle göra-

  290. 39:07

    -utan de kom ihåg.

  291. 39:20

    Det är det här
    som är vårt livs minfält.

  292. 39:25

    Vi kan inte komma ut därifrån
    och bli som andra.

  293. 39:31

    Men... Skulden som ligger hos bödeln-

  294. 39:36

    -och skulden som ligger hos offret-

  295. 39:43

    -är inte samma skuld.

  296. 39:47

    Är det samma lidande? Ska bödelns
    lidande omvandlas till frihet?

  297. 39:54

    Vems lidande
    skulle omvandlas till frihet?

  298. 40:25

    Jag förstår inte vad du menar.
    I citatet sägs-

  299. 40:29

    -att de är bröder i fallet.

  300. 40:34

    Båda frestas av samma saker.

  301. 40:39

    Det är ondskan som frestar dem båda.

  302. 40:43

    Då måste jag fråga:
    Om de är bröder i syndafallet:

  303. 40:51

    Varför försonas de inte?
    De sitter i alla fall i samma båt.

  304. 41:24

    Diskussionen är på väg
    åt nåt konstigt håll.

  305. 41:28

    Det är omöjligt att vara med om
    så stor ondska och förbli ofördärvad.

  306. 41:35

    Lägret fördärvar alla,
    säger Sjalamov.

  307. 41:51

    Om man ser
    på både Ryssland och Vitryssland-

  308. 41:56

    -så används inom politiken-

  309. 41:59

    -samma ordval
    som fångar använder i fånglägret.

  310. 42:13

    När man intervjuar politiker känns
    det som att tala med yrkeskriminella.

  311. 42:54

    Den enorma ondskan
    som vi har lämnat-

  312. 42:58

    -kan man inte bara
    kasta av sig på kort tid.

  313. 43:04

    Vi var romantiska på 90-talet.

  314. 43:07

    Friheten skulle komma
    och vi skulle bo vackert-

  315. 43:12

    -med vackra vägar och vackra
    människor. Vi var för romantiska.

  316. 43:22

    Om du vill...

  317. 43:25

    Vi drar gärna över ett par minuter-

  318. 43:29

    -för den här boken måste läsas.

  319. 43:33

    Det du beskriver och ger röst åt
    kan inte berättas här från scenen.

  320. 43:40

    Det är känslor som förmedlas-

  321. 43:44

    -och de är kopplade
    till det Sovjet som fanns.

  322. 43:51

    De får styrka av att berättas
    på många olika sätt, så att mönstret-

  323. 43:57

    -och det som är den postsovjetiska
    människan träder fram inför oss.

  324. 44:04

    Vill du ge oss läsare
    några korta ord på vägen?

  325. 44:10

    Nånting som du
    skulle vilja lägga till-

  326. 44:15

    -för alla som inte
    har öppnat boken än.

  327. 44:33

    Jag vill säga vad jag har kvar efter
    att ha jobbat med boken i 40 år.

  328. 44:42

    Som varelse
    är människan inte särskilt robust.

  329. 44:58

    Dostojevskij brottades med en fråga-

  330. 45:03

    -i sina dagböcker:
    Hur mycket människa är människan?

  331. 45:11

    Hur försvarar man
    människan inom människan?

  332. 45:27

    Jag förstår författarskapet så här:

  333. 45:32

    Jag samlar inte på skräckhistorier.

  334. 45:35

    Jag försöker samla
    människan inom människan.

  335. 45:43

    Jag älskar våra människor,
    men inte vår historia.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur ser man på Sovjettiden idag?

Produktionsår:
2013
Längd:
46:01
Tillgängligt till:

Författaren Svetlana Aleksijevitj ses som en av de främsta inom litterära reportage. Hon har efter många år i exil valt att flytta tillbaka till sin hemstad Minsk och fortsätta att berätta om vardagen i det post-sovjetiska samhället. Inspelat på Moderna museet i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Nyckelord:
Ryska författare, Ryssland
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Literature

UR Samtiden - Stockholm Literature: Vad menar Taiye Selasi med afropolitan?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
43:53
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Vad menar Taiye Selasi med afropolitan?

Den brittiska författaren Taiye Selasi känner att hon tillhör fyra länder. Hennes hem är den här tiden - men vad innebär det? Ett samtal mellan Selasi och Josette Bushell-Mingo, konstnärlig ledare på Riksteaterns Tyst Teater. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Är det en tillgång att byta land för en författare?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
46:15
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Är det en tillgång att byta land för en författare?

Ett samtal mellan den tyska författaren Olga Grjasnowa och den svenska författaren Sigrid Combüchen. Hur påverkas Grjasnowa av att båda ha tyska och ryska som modersmål? Och var känner hon sig hemma? Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Livet som författare
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
45:32
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Livet som författare

Jan Kjærstad har varit författare under 33 år. Här samtalar han med författaren Monika Fagerholm om författarskapet. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Handlar din roman om dig?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
44:10
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Handlar din roman om dig?

Den vanligaste frågan den danske författaren Dy Plambeck får, oavsett vad hon skriver, är att folk undrar om det är sant. Hon samtalar med dramatikern och regissören Suzanne Osten. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Jag har inget modersmål men kan flera språk
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
44:49
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Jag har inget modersmål men kan flera språk

Författaren Kim Thúy kan inte vietnamesiska, men hon tänker och drömmer på flera olika språk. Hon samtalar om livet med den svenska författaren Linda Olsson. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Förstå dåtiden för att hänga med i samtiden
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
42:16
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Förstå dåtiden för att hänga med i samtiden

Författaren Philipp Meyer menar att man måste gå tillbaka i tiden och förstå historien för att man ska förstå tiden man lever i nu. Philipp Meyer samtalar med författaren Lars Gustafsson. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Att skriva en bildningsroman
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
47:05
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Att skriva en bildningsroman

Judith Schalansky, född 1980 i Greifswald i forna Östtyskland, arbetar som författare och formgivare i Berlin. Hennes bildningsroman heter Giraffens hals. Hon samtalar med den tyske konstnären Carsten Höller om hur man ska tilltala varandra i samtal, ska vi nia eller dua? Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Fiktionens möjligheter
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
44:43
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Fiktionens möjligheter

För att skriva en sann självbiografi måste man göra den i fiktiv form. Det säger författaren Felicates Hoppe. Hon berättar för dramatikern och regissören Marcus Lindeen vad hon tänker om sanningen. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Tiden i ord och bild
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
39:15
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Tiden i ord och bild

Vad kan en författare ha gemensamt med en bildkonstnär? Den norska författaren Merethe Lindström och den svenska konstnären Karin Mamma Andersson ser hur lika de är i sin konst och hur tiden och tystnaden skapar deras verk. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Hur ser man på Sovjettiden idag?
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
46:01
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Hur ser man på Sovjettiden idag?

Författaren Svetlana Aleksijevitj ses som en av de främsta inom litterära reportage. Hon har efter många år i exil valt att flytta tillbaka till sin hemstad Minsk och fortsätta att berätta om vardagen i det post-sovjetiska samhället. Inspelat i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
UR Samtiden - Stockholm Literature: Europa och synen på Afrika
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
26:26
TV UR Samtiden - Stockholm Literature

Europa och synen på Afrika

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie berättar hur hon upplever Europas syn på afrikansk litteratur och vad hennes hudfärg innebär för henne när hon reser omkring i världen. Inspelat på Moderna museet i oktober 2013. Arrangör: Stockholm Literature och Moderna museet.

  • 2013
  • Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012: Småbarnens inre världar
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
21:26
TVUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Småbarnens inre världar

Ett samtal mellan barnboksförfattaren Ulf Stark och illustratören Charlotte Ramel. Med böckerna om Kanel och Kanin har de skapat ett rikt urval av barnvers i en tid när barnlyriken håller på att försvinna.

Bildningsbyrån - Kina: Poesin i blodet
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:34
RadioBildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.