TV

Tränarens himmel och helvete

Tränarens himmel och helvete

Om Tränarens himmel och helvete

I serien Idrottens himmel och helvete lades stort fokus på de olika problem som finns inom svensk barn- och ungdomsidrott. Här fokuserar vi istället på lösningar. I varje program träffar vi någon som jobbar framgångsrikt med det som är programmets tema, samt visar konkreta checklistor för tränare och föreningar att utgå ifrån. Dessutom uttalar sig några av Sveriges främsta forskare och experter i respektive ämne. Serien fördjupar diskussionen och riktar sig främst till idrottsföreningar, tränare och föräldrar till idrottande barn och ungdomar.

Till senaste programmet

Spela/Pausa Tränarens himmel och helvete: Kropp och kost
  1. 0:04

    De flesta ser träning som en god sak.

  2. 0:07

    Men många vet inte
    hur barn ska tränas.

  3. 0:11

    Man riskerar mer skada än nytta.

  4. 0:15

    Vi träffar Mats,
    som lär ut träning av unga-

  5. 0:19

    -och Jenny,
    som vet vad och när de ska äta.

  6. 0:26

    1982 tog forskningen fram riktlinjer
    för hur barn och unga ska tränas.

  7. 0:34

    De har inte ändrats sedan dess.
    Men världen och forskningen går fram-

  8. 0:41

    Vi måste våga förändra
    för barnens bästa.

  9. 0:44

    Där, kanske.

  10. 0:49

    Tjena. Är du Mats?

  11. 0:51

    Hej och välkommen. Elin.

  12. 0:57

    -Hur ofta föreläser du i Sverige?
    -5-6 gånger per år.

  13. 1:03

    -Vilket är ditt huvudsyfte?
    -Allsidig träning.

  14. 1:09

    Gärna med inslag av gymnastik,
    som var min sport.

  15. 1:17

    Mats är idrottslärare
    och skriver böcker om träning.

  16. 1:22

    Han var förbundskapten för svenska
    herrlandslaget i gymnastik 1992-1999-

  17. 1:29

    -samt fysisk tränare i Team Danmark.

  18. 1:32

    Han är föreläsare och fysisk tränare
    i klubbar, landslag-

  19. 1:38

    -och för idrottare på alla nivåer.

  20. 1:41

    Såväl skolelever
    som olympiska mästare.

  21. 1:46

    -Stefan Holm...
    -Vad pratade ni om?

  22. 1:49

    Om hur han tränar normalt.

  23. 1:53

    Det var kul när jag frågade
    hur han tränade magen.

  24. 1:58

    "Situps", sa han.
    "Jaha, varför då?"

  25. 2:03

    När man passerar ribban går ju benen
    mot överkroppen och inte tvärtom.

  26. 2:12

    Det hade han inte tänkt på.
    Man fastnar ofta i gamla vanor.

  27. 2:19

    Jag lärde honom göra saltomortal,
    och han fick göra benlyft i ribbstol.

  28. 2:25

    Okej! Det är så du applicerar
    gymnastikkunskaper på alla idrotter.

  29. 2:32

    -Ja.
    -Är det universellt?

  30. 2:35

    Skiljer det sig mellan sporter
    eller är basen lika?

  31. 2:40

    Grunden är densamma. Man har mer
    av vissa saker i t.ex. handboll-

  32. 2:47

    -och mer av andra saker i fotboll.

  33. 2:51

    Men man måste vara stark,
    rörlig och koordinerad.

  34. 2:56

    I programmet tar vi alltså upp saker
    som kan appliceras på alla idrotter.

  35. 3:03

    Mats är i Sverige
    för att lära ungdomstränare-

  36. 3:07

    -hur unga ska fystränas
    för att slippa skador-

  37. 3:11

    -och bygga långsiktigt
    för att utvecklas.

  38. 3:16

    Med en bra bas når man lättare
    toppen. Annars blir man lätt skadad-

  39. 3:23

    -och kan inte utveckla
    sin teknik eller styrka-

  40. 3:28

    -för att
    rörlighet eller koordination saknas.

  41. 3:32

    Man förlorar tid och det blir
    tråkigt. Det finns inga genvägar.

  42. 3:37

    Det krävs hårt arbete över tid
    för att nå resultat.

  43. 3:45

    Jenny är dietist och har i flera år-

  44. 3:49

    -gett kostråd
    till elitidrottare och motionärer.

  45. 3:54

    Tre kronor, innebandylandslaget och
    systrarna Kallur är några av dem.

  46. 4:00

    Vi ska prata barn och kost.
    Det kan du?

  47. 4:03

    -Ja, det vill jag påstå.
    -Bra.

  48. 4:08

    Vad ger folk till barn och unga
    som tränar, som är fel?

  49. 4:13

    Man vill ha snabba lösningar
    och tänker inte steget längre.

  50. 4:19

    Det färdiga är ofta för sött.

  51. 4:24

    När det gäller kolhydrater håller
    de snabba inte energin så länge.

  52. 4:31

    Det är inget fel på färdiga produkter
    men man ska komplettera med något.

  53. 4:38

    Det är det klassiskt påfyllnings-
    mellanmålet: kexchoklad och banan.

  54. 4:46

    Det är bara kolhydrater.
    Vill man göra lite bättre...

  55. 4:53

    Mjölk ger protein,
    och mellanmålet blir bättre.

  56. 4:58

    Det är absolut inte det bästa,
    men det är bättre.

  57. 5:13

    -Vad åt du innan träningen?
    -Ett äpple.

  58. 5:18

    Det är svårt att ta med sig.
    Jag hinner inte hem efter skolan.

  59. 5:24

    Jag tar med mig frukt.

  60. 5:26

    Jag hinner inte äta efter skolan
    så det blir en drickyoghurt.

  61. 5:34

    Barnen kommer ofta direkt efter
    skolan och missar mellanmålet.

  62. 5:40

    Doften av simhall.

  63. 5:43

    Här är tips på vad man med planering
    kan ta med sig och äta innan träning.

  64. 5:50

    Min favorit
    är att ta med en vanlig termos.

  65. 5:54

    Det är dock inte kaffe i den.

  66. 5:58

    Kvällen innan eller på morgonen
    mixar man en smoothie.

  67. 6:03

    Den består av
    yoghurt, gryn, banan och bär.

  68. 6:08

    -Här är den!
    -Vad gott!

  69. 6:11

    Här är nästa mellanmål:

  70. 6:14

    En enkel favorit.
    Skalad frukt som är lätt att äta.

  71. 6:19

    I foliepaketet har vi en...

  72. 6:26

    ...äggmacka med grövre bröd
    som håller energin.

  73. 6:30

    Protein i ägget
    och nyttigheter i frukten.

  74. 6:35

    Burken med keso, lite frukt,
    nötter, frön och torkade bär.

  75. 6:43

    Bara skeden saknas.
    Vi fortsätter med innan träning.

  76. 6:48

    Vi har pannkaksrullar.
    Men inte med sylt och grädde.

  77. 6:54

    I stället har vi keso, banan och bär.

  78. 6:59

    Men i pannkakor
    är det vitt mjöl och socker.

  79. 7:04

    Visst, men det är energi
    som man gör av med på träningen.

  80. 7:09

    Mjölk och ägg ger protein.
    Och det är inte grädde och sylt i.

  81. 7:15

    -Det är keso och bär.
    -Pannkakor är nyttigt alltså!

  82. 7:27

    -Vad åt du innan träningen?
    -Drickyoghurt och macka.

  83. 7:31

    Annars räcker inte energin.

  84. 7:39

    Idrottsrörelsen kan tyckas paradoxal.
    Vi lever inte som vi lär.

  85. 7:46

    Vi talar om hälsan-

  86. 7:48

    -men idrottshallens kafé
    vittnar om något annat.

  87. 7:54

    De flesta kiosker vi besökte
    saknar nyttiga alternativ.

  88. 7:59

    Men Bollstanäs Handboll har ökat
    försäljningen med en hälsosam meny.

  89. 8:06

    I en idrottshall-kyl brukar det inte
    finnas fruktsallader och smoothies.

  90. 8:14

    Vi har olika frukter,
    yoghurtar och pastasallader.

  91. 8:23

    I Sverige är vi hälsomedvetna.

  92. 8:26

    Vi vet vad vi ska äta
    och tittar på matprogram.

  93. 8:30

    Vi har en bra diskussion om mat.

  94. 8:33

    Sen går man till idrottsföreningens
    kiosk. De har godis och läsk.

  95. 8:40

    Det sänder fel signaler.
    "Tänk nyttigt, men vi säljer godis."

  96. 8:46

    Alla styrelser måste tänka till, som
    BSK handboll. Vilken bild vi vill ge?

  97. 8:53

    I många butiker finns bara korv,
    toast eller hamburgare.

  98. 9:00

    Det är bra
    att de har fruktsallader här.

  99. 9:05

    -Vad säljer bäst?
    -Ciabatta, baguette och smoothie.

  100. 9:10

    Smoothien är en riktig höjdare
    och går åt väldigt mycket.

  101. 9:26

    En bra grundfysik
    är viktig i alla sporter.

  102. 9:31

    Man vill vara
    snabb, smidig och stark.

  103. 9:35

    Mats predikar
    att fysträning ska vara obligatorisk.

  104. 9:41

    En noga planerad, skadeförebyggande
    uppvärmning kan vara skillnaden-

  105. 9:48

    -mellan
    en skadad kropp och en lång karriär.

  106. 9:52

    -Har du bra koll på småbarnsfysik?
    -Inte jättebra, nej.

  107. 9:59

    -Vad är de största riskerna med det?
    -Det vet jag inte, men...

  108. 10:04

    ...det är svårt att veta
    hur starka de är.

  109. 10:10

    -Någorlunda koll. Inte jättebra.
    -Hyfsat, men man är aldrig fullärd.

  110. 10:18

    -Sammanfatta vad du gör i dag.
    -Jag lyssnar på idrotten...

  111. 10:25

    ...följer med och tittar på
    vad som kan förbättras...

  112. 10:29

    ...och vad man kan plocka från
    det som är bra i andra idrotter.

  113. 10:36

    Man kan lära av alla.
    - Hjärtligt välkomna.

  114. 10:41

    Vi har ett ansvar. Vi förändrar
    barnens kroppar genom det vi gör.

  115. 10:48

    Man ska träna brett och belasta
    kroppens muskler, leder och system-

  116. 10:56

    -så varierat och skojigt som möjligt.

  117. 10:59

    Inga skor! Jag tränar alltid utan
    skor. Jag ska också ta av mig dem.

  118. 11:06

    Träning handlar om tajming.
    När kan jag ta nästa steg?

  119. 11:11

    När kan kroppen
    klara nya belastningar?

  120. 11:16

    I stället för att bara göra
    på samma sätt som seniorlaget.

  121. 11:23

    "Det ska vi göra med tioåringarna!"
    Så är de inte redo och blir skadade.

  122. 11:31

    -Har du varit skadad?
    -Ja, axlarna.

  123. 11:35

    Ja, axelskador.

  124. 11:39

    I vissa sporter har man problem
    med fotleder, axlar eller handleder.

  125. 11:47

    Om man vet det måste man ta ansvar
    att försöka förebygga det.

  126. 11:55

    Man får ont i axeln,
    men det går över.

  127. 12:00

    Gör du övningar
    för att stärka axlarna...

  128. 12:03

    -...eller förebygga skador?
    -Nej.

  129. 12:08

    Jag har haft problem med
    axlar och rygg, men inget allvarligt.

  130. 12:14

    -Brukar du träna förebyggande?
    -Nej, ibland stretchar vi.

  131. 12:20

    Men inget speciellt.

  132. 12:22

    I gymnastiken
    hade vi problem med fotledsskador.

  133. 12:27

    Så vi inledde träningen med
    fem minuters övningar för fotleden.

  134. 12:33

    Då sjönk skadefrekvensen. Genom
    det kontinuerliga, "tråkiga" arbetet-

  135. 12:40

    -igen och igen,
    så undviker man framtida skador.

  136. 12:52

    Vad ska man göra och inte göra
    på uppvärmningen?

  137. 12:56

    Man ska inte
    låta dem värma upp själva.

  138. 13:01

    Träningstiden startar
    när träningen startar.

  139. 13:06

    Uppvärmningen ska bli
    en integrerad del av träningen.

  140. 13:13

    Det blir som en liten fysträning.
    Man får fotledsskador i vår sport.

  141. 13:21

    Då gör man fotledsövningar.
    Man behöver inte bli trött.

  142. 13:26

    Aktivera
    muskler, leder och ligament-

  143. 13:31

    -så att du är redo
    för din huvudaktivitet.

  144. 13:36

    Använd 20 minuter av varje träning
    till planerad fysisk träning.

  145. 13:42

    Elitidrottare
    tränar sex gånger i veckan.

  146. 13:46

    Det blir två timmar
    extra fysisk träning i veckan.

  147. 13:51

    Tränar man 48 veckor per år
    á två timmar extra-

  148. 13:56

    -så är man uppe på 96 timmar
    fysisk träning på ett år.

  149. 14:01

    Det kan ta 10 år
    att komma in i landslaget.

  150. 14:06

    Då har du gjort
    1 000 timmar extra träning.

  151. 14:10

    Du använder tiden du ändå är där.
    Gör något vettigt av den tiden.

  152. 14:16

    Blir du inte provocerad
    när barnen värmer upp som de vill?

  153. 14:21

    Jo, det var en kulturchock när jag
    jobbade för ishockeylandslaget.

  154. 14:28

    En galen svensk ville se dem värma
    upp ordentligt. Men det gav resultat.

  155. 14:35

    De blir varma,
    presterar över tid och hamnar i NHL.

  156. 14:40

    Och skadas mindre.

  157. 14:52

    Jag äter direkt för att återhämta
    mig. Tränarna säger att vi ska äta.

  158. 14:58

    -Vad?
    -En drickyoghurt eller banan.

  159. 15:02

    Nej, jag äter hemma sen.

  160. 15:06

    Hur snabbt efter träning ska man äta?

  161. 15:09

    Så snabbt som möjligt.
    10 minuter är okej.

  162. 15:13

    Men väntar man över en halvtimme
    kan man lika gärna äta middag hemma.

  163. 15:21

    Återhämtningsmålet äter man direkt.

  164. 15:24

    Det här är klassikern:
    mjölk och banan.

  165. 15:30

    Vilken fetthalt ska barn dricka?

  166. 15:33

    Om man behöver gå upp i vikt
    kan man ta röd mjölk.

  167. 15:38

    -Men annars, lättmjölk.
    -Det är så?

  168. 15:41

    -Ja. Det är samma proteinhalt och man
    kan dricka mer innan man blir mätt.

  169. 15:48

    Det här
    gillar inte tränare och föräldrar.

  170. 15:53

    Om barnen inte gillar mjölk
    så kan de dricka chokladdrycker.

  171. 16:00

    -Sockerbomberna?
    -Ja. Det behövs efter träning.

  172. 16:05

    Socker och protein. Då ska man
    fylla på den snabba energin.

  173. 16:11

    -För att inte bli för trött, eller?
    -För att få energi för nästa träning.

  174. 16:19

    Men också för att hålla sig pigg
    och orka äta ordentlig middag.

  175. 16:27

    -Okej.
    -Fixa läxor och annat på kvällen.

  176. 16:31

    Det här håller lite bättre.

  177. 16:36

    -Russin.
    -Sockret och proteinet.

  178. 16:46

    Det här är en liten djungel.
    Alla sport- och återhämtningsdrycker.

  179. 16:53

    Och energidrycker.

  180. 16:56

    Man ska skilja
    mellan sport- och energidrycker.

  181. 17:02

    Sportdrycker
    dricker man under aktiviteten.

  182. 17:07

    De innehåller lite socker, i nivå med
    blodsockret, för att få upp energin.

  183. 17:14

    Den har även salter för att lättare
    tas upp under aktivitet.

  184. 17:20

    -Är den bra för barn?
    -Den behövs inte om man har ätit.

  185. 17:26

    Men vissa förlorar mycket vätska,
    om man håller på i varma hallar.

  186. 17:32

    -Eller en varm sommardag ute.
    -Om de svettas mycket.

  187. 17:36

    Ja, och snabbt tappar i energi.

  188. 17:40

    Den är inte farlig under aktivitet.
    Men vanligt vatten funkar också.

  189. 17:47

    Och russin och en banan
    så man snabbt kan fylla på.

  190. 17:52

    Energidrycker är ju väldigt poppis.

  191. 17:55

    Folk smuttar på dem hela tiden. Det
    finns ingen användning för dem alls.

  192. 18:03

    Sen kommer återhämtningsdrycken.

  193. 18:08

    Den dricker man i direkt anslutning
    till träningen för att fylla på.

  194. 18:15

    Den innehåller protein och snabb
    energi i form av kolhydrater.

  195. 18:22

    Den motsvarar
    ett glas mjölk och en banan.

  196. 18:27

    -Det är inga konstigheter.
    -Inte?

  197. 18:31

    Det är mycket protein i dem.
    För barn är det för mycket.

  198. 18:36

    Ungefär 25 gram,
    vilket är för mycket.

  199. 18:41

    Då är de här bättre.
    En drickyoghurt eller chokladdryck.

  200. 18:47

    -Äter ni direkt efter träning?
    -Ja.

  201. 18:50

    -Vad äter ni?
    -Ofta glass.

  202. 18:54

    Det ger snabb energi i alla fall.

  203. 19:04

    En övning i hur man fintar, används
    för att parera misslyckade nedslag-

  204. 19:11

    -och nå tennisbollen
    som kommer lite för långt bort.

  205. 19:16

    Det finns sex moment som ska vara med
    i träningen i alla idrotter.

  206. 19:26

    Rörlighet är riktigt viktig.

  207. 19:31

    Det borde stå i barnkonventionen-

  208. 19:34

    -att man ska kunna
    slå kullerbyttor och hjula-

  209. 19:39

    -när man går ut skolan.
    Det är baskunskaper.

  210. 19:43

    Det hjälper även i idrotten
    om man har bättre kontroll.

  211. 19:47

    Man faller säkrare
    och får en tiondels sekund-

  212. 19:52

    -att reagera på ett angrepp,
    försvara sig eller ducka.

  213. 20:01

    Positionsstyrka. Stabilitetsträning
    eller core stability säger man också.

  214. 20:08

    Med ett starkt mittparti får man ut
    kraften i benen eller ut i armarna.

  215. 20:14

    Men är man svag på mitten
    blir man lite Elvis Presley.

  216. 20:19

    Då ökar risken
    för skador på fot och knä.

  217. 20:25

    Balans över huvud taget.
    Det kan vara att man står på ett ben-

  218. 20:31

    -och blundar
    i ett visst antal sekunder-

  219. 20:34

    -för att stärka fotleder
    och få kontroll på kroppen.

  220. 20:40

    Rotationer finns i alla idrotter. När
    man böjer armen roteras armbågsleden.

  221. 20:47

    Man ska kunna vända snabbt, för då
    kommer man först ut ur en situation.

  222. 20:54

    Då är man
    först på bollen eller pucken.

  223. 20:59

    Rotationer åt alla håll och kanter.

  224. 21:06

    Middag äts ett tag efter träning.

  225. 21:08

    Då kan kroppen repareras
    och byggas upp under natten.

  226. 21:14

    Man behöver samma som innan träning:
    Protein, kolhydrater och vitaminer.

  227. 21:20

    Tallriksmodellen
    är här för att stanna.

  228. 21:24

    Det pratas mycket, men vi
    lärde oss tallriksmodellen i skolan.

  229. 21:29

    -Du kör också på den.
    -Ja. Men jag pratar inte om den.

  230. 21:33

    Den anses lite mossig.

  231. 21:37

    Men den innehåller ju
    allt det vi behöver.

  232. 21:42

    -Varför behövs protein?
    -Träning är ofta muskelarbete.

  233. 21:46

    Proteiner är kroppens byggstenar.

  234. 21:55

    Många föräldrar följer dieter.

  235. 21:59

    Finns det några som funkar på barn?

  236. 22:03

    Dieter är ofta för att gå ner i vikt.

  237. 22:07

    Idrottande barn och ungdomar behöver
    det sällan. De behöver mer energi-

  238. 22:14

    -för att orka träna.

  239. 22:17

    Jag brukar tävla med barn
    om grönsaker.

  240. 22:22

    Ofta är de inte vana
    eller tycker inte om dem.

  241. 22:27

    I frukter, bär och grönsaker
    är färgerna nyttiga.

  242. 22:31

    Man kan försöka
    ha med olika färger i varje måltid-

  243. 22:37

    -och få i sig fem färger per dag.

  244. 22:40

    Jag har gul paprika och röd tomat
    här. Du har orange morot på gång.

  245. 22:50

    Vad gör folk ofta fel
    när det gäller idrottande barns kost?

  246. 22:55

    Barn kan inte alltid äta så stora
    portioner, så de måste äta oftare.

  247. 23:02

    Efter kvällsträningen slarvar man
    ofta med återhämtningsmål och middag.

  248. 23:09

    Då är risken att man lägger sig och
    har svårt att stiga upp dagen efter.

  249. 23:16

    Många tror att de har sovit dåligt,
    men de kan vara tomma på energi-

  250. 23:22

    -och därför inte orkar stiga upp.

  251. 23:26

    Ett tips är att äta ordentligt på
    kvällen så du har en energireserv.

  252. 23:33

    Ja, det var jättebra.

  253. 23:36

    -Kan barn få för mycket energi?
    -Det är svårt om man äter bra mat.

  254. 23:43

    För mycket energi brukar komma
    från läsk, godis, chips och kakor.

  255. 23:55

    Man får ofta höra att det inte är bra
    att äta sent på kvällen.

  256. 24:01

    Att det hänger kvar!
    Det är ett typiskt bantningsråd.

  257. 24:06

    Har man träning till kl. 22 och
    kommer hem kl. 23 måste man äta.

  258. 24:13

    Du hade tips på om man
    är hemma sent och inte vill laga mat.

  259. 24:19

    Man kanske åt middag
    innan träning då.

  260. 24:23

    Det enklaste är
    yoghurt med müsli, bär och nötter.

  261. 24:34

    Det blir inte mer svennebanan
    än så här. Det vore falukorv då.

  262. 24:40

    -Vad tycker du om det?
    -Det är ju gott.

  263. 24:44

    Men jag är inte mycket för korv till
    middag. Man vill ju åt proteinerna.

  264. 24:52

    Med falukorv blir man mätt på fettet-

  265. 24:57

    -innan man får i sig
    tillräckligt med protein.

  266. 25:01

    Det är bättre med
    kycklingfilé eller köttfärs.

  267. 25:08

    Ett exempel på vad man kan laga
    till ett barn som tränar:

  268. 25:12

    Omelett med skinkmacka.
    Det kan de laga själva.

  269. 25:17

    Och något snabbt innan sängdags
    om man har ätit middag innan.

  270. 25:23

    Oroa dig inte för att få i dig rätt
    proteiner, fetter och kolhydrater.

  271. 25:30

    Tänk på helheten. Det är viktigare
    att bara få i sig de tre sakerna.

  272. 25:47

    -Vad gäller efter träningen?
    -Det handlar om långsiktigt arbete.

  273. 25:54

    Man lägger de sista
    10-15 minuterna av träningen-

  274. 25:58

    -på att jogga ner
    och komma ner i varv.

  275. 26:04

    Det går inte att tokstretcha en dag
    och sen göra det tre månader senare-

  276. 26:10

    -när man kommer på att det är viktig.
    Då får man inga resultat.

  277. 26:16

    Har man
    begränsad rörlighet i sin sport-

  278. 26:19

    -begränsas möjligheterna
    att bli en bättre idrottare.

  279. 26:25

    -Var det hårt?
    -Nej.

  280. 26:28

    Perfekt.

  281. 26:30

    -Var det skoj? Kan ni använda det?
    -Ja!

  282. 26:34

    Perfekt! Tack ska ni ha.

  283. 26:38

    -Fick vi med allt på din lista?
    -Ja...

  284. 26:42

    Skadeförebyggande är viktigast.
    Var tog kullerbyttan vägen?

  285. 26:47

    Bättre utbildade tränare.
    Mer allsidig träning.

  286. 26:52

    -Har ni lärt er något nytt?
    -Absolut.

  287. 26:56

    Kullerbyttan och rörligheten
    tränar vi inte alls.

  288. 27:01

    Att man kan titta på andra sporter.
    Man är fixerad vid sin egen sport.

  289. 27:07

    Handboll har inslag från friidrott:
    spjutkastning, tresteg, osv.

  290. 27:14

    Och även kampsport. Man kan överföra
    mycket och det är väldigt intressant.

  291. 27:21

    Det är viktigt med någon som inte
    kan traditionerna inom sporten.

  292. 27:26

    Då tittar man på sporten med andra
    glasögon och kan säga:

  293. 27:32

    "Så här kan man göra i stället."

  294. 27:35

    Man får inspiration att göra
    träningen rolig i styrkemomenten.

  295. 27:41

    Att göra den lekfull,
    så man får mersmak.

  296. 27:44

    I vissa traditionsbundna sporter
    tycker man sig kunna allting själva.

  297. 27:51

    Ju större idrott
    desto mer kan de själva-

  298. 27:55

    -i stället
    för att ta emot input från andra.

  299. 28:00

    -Jag nämner inga idrotter.
    -Jag kommer på två direkt.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kropp och kost

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
2014
Längd:
28:29
Tillgängligt till:

Att träna är något som de flesta ser som en god sak. Men okunskapen om hur man tränar barns kroppar är utbredd och risken att orsaka skador är därför stor. Vi möter Mats som lär tränare vad barns och ungas fysik klarar av. Dietisten Jennie ger tips på mat som är bra att äta innan, under och efter ett träningspass.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Nyckelord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrott, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Tränarens himmel och helvete

Tränarens himmel och helvete: Motivation
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:34
TV Tränarens himmel och helvete

Motivation

Avsnitt 1 av 4

”Så många som möjligt, så länge som möjligt” är ett uttalat framgångsrecept för ungdomsidrott. Det handlar om att få barn att vilja och kunna stanna kvar i idrotten så länge det bara går. Vi träffar några av dem som försöker anpassa sporten till barnen istället för tvärtom.

  • 2014
  • Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Tränarens himmel och helvete: Kropp och kost
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:29
TV Tränarens himmel och helvete

Kropp och kost

Avsnitt 2 av 4

Okunskapen om hur man tränar barns kroppar är utbredd och risken att orsaka skador är därför stor. Vi möter Mats som lär tränare vad barns och ungas fysik klarar av. Dietisten Jennie ger tips på mat som är bra att äta innan, under och efter ett träningspass.

  • 2014
  • Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Tränarens himmel och helvete: Förening
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:27
TV Tränarens himmel och helvete

Förening

Avsnitt 3 av 4

Handbollsklubben LUGI hamnade i en djup svacka när en ledare visade sig ha kränkt unga spelare sexuellt i över 30 år. Sportchefen Emme Adébo berättar om arbetet efter det inträffade. Man ligger nu i framkant i fråga om transparens och att ha barnens bästa i fokus.

  • 2014
  • Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Tränarens himmel och helvete: Rättigheter och skyldigheter
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:35
TV Tränarens himmel och helvete

Rättigheter och skyldigheter

Avsnitt 4 av 4

För att få statligt stöd till sin idrottsförening ska man följa barnkonventionen, något de flesta idrottsledare aldrig hört talas om. Vi träffar en innebandyförening i Göteborg som låter barnkonventionen genomsyra hela sin verksamhet.

  • 2014
  • Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Idrottens himmel och helvete - syntolkat: I lagets namn
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
28:28
TVIdrottens himmel och helvete - syntolkat

I lagets namn

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare. Programmet är syntolkat.

Eldsjälar: Roger Colldén
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
56:18
RadioEldsjälar

Roger Colldén

Fotbollstränaren Roger Colldén, ansvarar för ett stort gäng ungdomar med olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar. "Det kan regna, man kan vara trött och ha en dålig dag, men oftast är det bara roligt att träna med dem, man får så otroligt mycket tillbaka", säger Roger.