TV

Världens bästa skitskola

Världens bästa skitskola

Om Världens bästa skitskola

Vad är det som orsakat krisen i den svenska skolan? Isabella Grybe och Natanael Derwinger undersöker om det är de stora reformerna som istället för att stödja skolan har stjälpt den. I 2014 års val är skolan en av de viktigaste frågorna, men vad säger egentligen politikerna? Vem bär ansvaret för dagens dåliga skolresultat?

Till senaste programmet

Spela/Pausa Världens bästa skitskola: I spåren av kommunaliseringen
  1. I kväll får ni se hur politiker i tre
    olika kommuner driver sina skolor.

  2. I Kungälv har en skola
    lyckats med något unikt.

  3. Men kommunen där bryr sig inte.

  4. I Danderyd,
    som kallas Sveriges bästa skolkommun-

  5. -får föräldrar och läxhjälpsföretag
    göra jobbet.

  6. Det är inget stort problem.

  7. I Mariestad ber man om ursäkt för elever
    som fått en halv utbildning.

  8. Hade jag fått hjälp tidigare
    hade det varit mycket bättre.

  9. Ni får även se hur och varför
    man genomförde kommunaliseringen.

  10. Jag trodde på strid, men sådana
    överdrifter räknade jag inte med.

  11. Välkommen
    till "Världens bästa skitskola"!

  12. -Så kan man väl inte säga.
    -Jo.

  13. Svenska skolan är bäst för vissa
    men skit för andra.

  14. Resultaten sjunker
    och klyftorna ökar.

  15. Samtidigt har det genomförts reformer
    som inte har gjort skolan bättre.

  16. Många menar att alla dessa reformer
    är orsaken till kunskapsraset.

  17. I tre program visar vi hur de största
    reformerna har påverkat svensk skola.

  18. Vi börjar med den mest utskällda
    reformen av alla: Kommunaliseringen.

  19. 1991 släppte staten som över en natt
    ansvaret för skolan-

  20. -och la det på kommunerna.

  21. Men det är tjugo år sedan.

  22. Varför förstår vissa kommuner
    ännu inte vad de ska göra med skolan?

  23. Vad ville man åstadkomma
    med reformen? Så här gick det till.

  24. Föräldrarna ska välja skola
    åt sina barn.

  25. Ett system där kommunalråden
    dikterar detta tror jag inte på.

  26. Vi måste återförstatliga skolan.
    Er kommunaliseringen har misslyckats.

  27. Skolan ska återförstatligas.
    Kommunaliseringen är misslyckad.

  28. Jan Björklund menar att en orsak
    till skolans dåliga resultat-

  29. -är att staten låtit kommunerna
    driva skolan i drygt tjugo år.

  30. Men alla håller inte med.
    Kommunaliseringen är en het fråga.

  31. Det är du
    som har skapat en flumskola.

  32. Men för att reda ut vad som hänt
    tar vi det från början.

  33. I svensk skola
    ska eleverna ha egna böcker.

  34. Ingvar Carlsson är statsminister.

  35. De förändringar han vill se
    måste ske snabbt.

  36. Kommunaliseringen är en av dem.
    Han förnyar och föryngrar regeringen.

  37. Han behöver en skolminister
    som är tuff nog för uppgiften.

  38. Vi riskerade att förlora
    1991 års val.

  39. Jag såg mig omkring
    efter personer att rekrytera.

  40. Där fanns Mona Sahlin,
    där fanns Ingela Thalén-

  41. -där fanns Göran Persson.

  42. Då var Göran Persson kommunalråd
    i Katrineholm.

  43. Han var känd för att vara pedagogiskt
    slipad, övertygande och hård.

  44. Jag ville ha in kommunal erfarenhet
    i regeringen.

  45. Väldigt mycket av välfärden hade
    med kommunal verksamhet att göra.

  46. Jag ville stärka oss på den punkten.

  47. Det kändes väldigt stort och nervöst.

  48. Jag såg aldrig mig själv
    som statsråd.

  49. Men så blev det
    och man måste ta sig an uppgiften.

  50. Carlsson visste att Göran Persson ansåg
    att skolsystemet var utdömt.

  51. Båda var övertygade om att skolan
    måste kommunaliseras.

  52. Min vision när vi pratade
    om kommunaliseringen-

  53. -var att nå dit Finland är i dag.
    Det är en kommunalt ansvarig skola.

  54. Att se till att lärarna och skolans
    ledare fick besluta om utvecklingen-

  55. -och driva undervisningen utifrån
    ett professionellt engagemang.

  56. Det var tanken.

  57. Carlsson och Persson
    ville genomföra en stor förändring-

  58. -trots att svensk skola
    toppade internationella mätningar.

  59. Skolan hade kanske aldrig
    varit så bra som den är nu.

  60. Det är det sorgliga med processen.

  61. Vi hade en skola som var väldigt bra
    på att kompensera familjebakgrund.

  62. Vi har aldrig levererat så höga,
    jämna och likvärdiga resultat som då.

  63. Den 28 januari 1989
    blir Göran Persson skolminister.

  64. Han antar sin dittills
    största politiska utmaning.

  65. Han bildar en arbetsgrupp,
    skolprojektet-

  66. -där pedagogikprofessor
    Ulf P. Lundgren ingår-

  67. -och som leds
    av statsrådet Anitra Steen.

  68. De utformar en proposition-

  69. -som innebär att lärarna
    ska bli kommunalt anställda-

  70. -vare sig de vill eller inte.

  71. Gruppen jobbar intensivt
    samtidigt som protesterna ekar.

  72. Avgå Persson! Avgå Persson!

  73. Få statsråd har på så kort tid-

  74. -skapat så mycket kaos och konflikt
    som han lyckas med.

  75. Vi godtar inte sådana dumheter.

  76. Det blåser rejält runt Göran Persson.

  77. Han start som skolminister
    är en uppförsbacke.

  78. Jag trodde på strid, men sådana
    överdrifter räknade jag inte med.

  79. De sa att jag skulle få komma in.

  80. Lärarna såg riskerna väldigt tydligt
    och protesterade kraftfullt.

  81. De varnade för lägre status
    för lärare, lägre lärarlöner-

  82. -och att likvärdigheten var i fara.

  83. Det var naturligtvis påfrestande.

  84. Men det var en strid
    som skulle utkämpas.

  85. Jag visste mycket väl-

  86. -att om jag förlorade striden
    så skulle jag självklart avgå.

  87. Jag hade inte hängt kvar då.
    Då hade mitt mandat varit förbrukat.

  88. Trots det massiva trycket
    jobbar Perssons grupp vidare.

  89. Med attraktiva löften får de med sig
    Vänsterpartiet kommunisterna.

  90. Och genom att sockra lönebuden
    får de med sig även Lärarförbundet.

  91. Den 8 december 1989 demonstrerar
    tusentals lärare från hela landet-

  92. -utanför riksdagen i Stockholm.

  93. Aldrig har så många lärare samlats
    på en plats samtidigt i Sverige.

  94. Samma dag klubbas reformen igenom
    i riksdagen men 162 röster för-

  95. -och 157 emot.
    Endast fem röster avgör.

  96. 284 kommuner ska nu driva skolan.

  97. Staten, ska det visa sig,
    släpper kontrollen.

  98. Kommunerna ansvarar nu
    för skola och elever.

  99. De ska ha koll
    på om något behöver förbättras.

  100. Till exempel om vissa elever
    behöver extra stöd.

  101. Men det här fungerar dåligt. Det
    svenska skolor oftast kritiseras för-

  102. -är att man inte lyckas ge stöd
    till de elever som behöver det mest.

  103. Mariestad är kommunen som fattade
    fel beslut, bröt mot skollagen-

  104. -och dessutom struntade
    i kritiken man sedan fick.

  105. När skolinspektionen 2013
    granskade Mariestads skolor-

  106. -var bristerna så allvarliga att man
    hotade med böter på en halv miljon-

  107. -om inte felen åtgärdades.

  108. Vad har då hänt? Jo, politikerna
    har slussat ut vissa elever-

  109. -till särskilda undervisningsgrupper.
    Varför?

  110. De hängde inte med
    i ordinarie undervisning.

  111. Man har inte haft någon anpassad
    undervisning utifrån elevens behov.

  112. Eleverna fick bara undervisning
    i de åtta ämnen lärarna klarade av.

  113. Det är de utsatta barnen
    som har drabbats värst.

  114. Isak Andersson är en av de elever
    som fick lämna sin ordinarie skola-

  115. -till en sådan
    särskild undervisningsgrupp.

  116. Som många tonåringar
    var han skoltrött och skolkade.

  117. Ju mer han halkade efter
    desto mer gav han upp.

  118. Vad ska man säga? I sjuan var jag
    inte så redig, om man säger så.

  119. Jag skötte mig inte, skolkade mycket.
    Jag hade mer än 50 procents frånvaro.

  120. Det var likadant i åttan.

  121. Det började med att jag
    hamnade efter. Så blev det tjat.

  122. Jag blev arg
    och då blev det mer tjat.

  123. När man väl ligger efter så...

  124. ...då ger man ju upp.

  125. Det var då jag behövde som mest hjälp
    men jag fick inte den hjälpen.

  126. Skolan fångade inte upp Isak i tid.

  127. Han fick inte den hjälp han behövde
    varken i sjuan eller i åttan.

  128. I nian saknade han grundkunskaper-

  129. -och det var svårt för honom
    att läsa ikapp allt han missat.

  130. I samråd med skolledningen beslutades
    att han skulle gå nian på Rondellen.

  131. På Rondellen fanns en av de särskilda
    undervisningsgrupperna.

  132. Långt bort från skolan
    samlade man elever-

  133. -som inte klarade
    det vanliga skolarbetet.

  134. När eleverna kom hit
    var det ofta så att deras betyg...

  135. De hade inte så många betyg
    när de kom hit.

  136. De hade kanske två-tre betyg
    om det ville sig väl.

  137. Här fick de chansen
    att i alla fall jobba till sig åtta.

  138. Det här med åtta ämnen:

  139. Högstadiet ska bestå av sexton ämnen.
    Här var det bara åtta. Varför?

  140. Vi kunde inte erbjuda de andra här.
    Vi kan inte ha slöjd här, exempelvis.

  141. Så vi valde de ämnen
    som var genomförbara, helt enkelt.

  142. Vissa bitar som vi inte kan erbjuda
    gick förlorade.

  143. Det krävs dragskåp och andra saker.

  144. Man har frångått elevernas
    lagliga rätt till utbildning.

  145. Det är faktiskt elevernas framtid
    vi talar om.

  146. De går miste om viktig undervisning,
    viktig kunskap-

  147. -som är nödvändig för att komma in
    på gymnasiet och få en yrkeskarriär.

  148. Det var inte en anpassning
    utifrån barnens behov-

  149. -utan utifrån vad man hade möjlighet
    att ge undervisning i. Det är fel.

  150. -Du låter upprörd.
    -Ja, sådant gör mig upprörd.

  151. -Vilka ämnen läste du inte?
    -Hade du slöjd?

  152. Nej. Vi hade svenska,
    matte, engelska, teknik.

  153. -Geografi, samhällskunskap, idrott...
    -Hade ni inte bild och musik?

  154. -Nej.
    -De ämnena ger ju också poäng.

  155. -Jag har ändå...
    -Vi betygsätts ju i sexton ämnen.

  156. Några av mina högsta betyg
    har jag i de ämnena.

  157. Så där tjänar jag många poäng.

  158. Detta uppmärksammades redan 2007.

  159. Skolverket såg bristerna
    i Mariestads kommun.

  160. Kommunen fick skarp kritik
    och uppmanades att åtgärda bristerna.

  161. Men på kommunen delade man
    inte alls skolverkets åsikter.

  162. Man valde att ignorera kritiken.

  163. Men kan man verkligen välja
    att strunta i skollagen?

  164. Jag söker upp den som då var ansvarig
    i utbildningsnämnden. Hur tänkte han?

  165. Det får ni veta om en stund.

  166. En kommun som struntar i skollagen, var
    det vad Göran Persson ville ha?

  167. ...så buades han ut
    av demonstranterna.

  168. Vi beklagar det här resultatet. Det
    förbättrar inte situationen i skolan.

  169. Kommer inte kommunerna att rycka upp sig
    nu när de har hela ansvaret?

  170. Det tror vi inte.

  171. Göran Persson är skolminister och nu ska
    kommunaliseringen genomföras.

  172. 284 kommuner ska driva skolan
    i stället för staten.

  173. För att garantera elevernas rätt till
    en bra utbildning oavsett bakgrund-

  174. -behåller staten
    sex viktiga kontrollfunktioner.

  175. Bland annat tillsynen
    och finansieringen.

  176. Men för att spara pengar kommer
    Göran Persson med ett besked-

  177. -som slår ned som en bomb.

  178. Skolministern har meddelat
    att han har för avsikt att halvera-

  179. -den statliga skolbyråkratin.

  180. Han meddelar att han lägger ned
    den statliga skolöverstyrelsen-

  181. -och alla länsskolnämnderna.

  182. De statligt anställda skolcheferna
    i kommunerna plockas också bort.

  183. I stället ska en ny
    och mindre myndighet byggas upp.

  184. -Hur många tar du bort?
    -Ca 350 tjänster.

  185. Vi sparar hundra miljoner kronor.

  186. Förändringen sker över en natt.

  187. Jag trodde ju inte att det var sant.

  188. Jag trodde det skulle gå över,
    någon skulle säga att det var fel.

  189. Det skedde inte på något bra sätt.
    Det gjorde det inte.

  190. Skolöverstyrelsens lokaler rensas ut.
    Pärmar, mappar, skolstatistik-

  191. -utredningar och läroplaner.
    Allt körs till tippen.

  192. Inte ett spår av det gamla
    ska finnas kvar.

  193. Man ville inte ha med sig det gamla.

  194. Man fick order om att slänga
    all gammal statistik.

  195. En del skolstatistik från 1960-talet
    finns kvar-

  196. -därför att vissa ämbetsmän
    inte hade samvete att slänga den.

  197. De tog med sig den.

  198. Det nya skolverket ska byggas upp av
    pedagogikprofessorn Ulf P. Lundgren.

  199. Han saknade helt erfarenhet
    av liknande arbete. Och det går fort.

  200. Jag tror inte man ska dra
    sådant i långbänk.

  201. Det gäller att få fart på det.

  202. Vi skulle vara operationsdugliga
    efter ett halvår och det var vi.

  203. Det nya skolverkets uppgift var inte
    att hjälpa kommuner eller lärare-

  204. -eftersom kommunerna
    själva har ansvaret för skolan.

  205. De anställda blev tillsagda
    att inte hjälpa de som ringde.

  206. När de ringde den nya skolmyndigheten
    för vägledning fick de inga svar.

  207. De sa att de hade order
    om att inte svara.

  208. "Det bestämmer man i kommunen." Svaret
    blev detsamma på nästa fråga.

  209. När vi gav samma svar
    på en tredje förfrågan...

  210. Jag trodde vi skulle bli lynchade.
    Det var nästan en hotfull stämning.

  211. Lärarna blev helt desperata
    när de inte fick några svar.

  212. Samtidigt som förändringsarbetet
    pågår är det riksdagsval.

  213. Ingvar Carlsson förlorade makten
    till Carl Bildt.

  214. Han blev ny statsminister
    för en borgerlig regering.

  215. Beatrice Ask blev skolminister.

  216. Samtidigt drabbas Sverige
    av den ekonomiska krisen.

  217. Kronan flyter
    och arbetslösheten stiger.

  218. Den borgerliga regeringen
    har chansen att riva upp reformen.

  219. I stället ger de kommunerna
    ännu större frihet att driva skolan.

  220. De tar bort de statliga kontroll-
    funktioner som Persson ville ha kvar.

  221. Borgarna har idéer om hur man skapar
    världens bästa skola och inför-

  222. -tre stora reformer som skulle komma att
    förändra den svenska skolan helt.

  223. Kommunerna fick alltså ännu större
    frihet att bestämma över skolan.

  224. Kommunerna ansågs bättre känna till sina
    elevers behov-

  225. -och kunde därmed fatta
    klokare beslut. Det var tanken.

  226. En stor grupp elever som halkar efter
    resultatmässigt är killarna.

  227. De har sämre betyg än tjejerna
    i alla ämnen utom idrott.

  228. En PISA-mätning visar att var tredje
    pojke inte har den läsförståelse-

  229. -som anses grundläggande
    för fortsatt lärande.

  230. De förstår inte vad de läser.

  231. Att pojkar presterar sämre och sämre
    jämfört med flickor beror på...

  232. Att killarna presterar sämre
    än tjejerna pratas det om-

  233. -från riksdag ned till
    utbildningsnämnderna. Det är ju bra.

  234. Men ingen verkar veta varför det är
    så här eller vad man ska göra åt det.

  235. Om tanken var att kommunerna
    bäst känner sina egna elevers behov-

  236. -då borde de även veta
    varför killarna presterar så dåligt.

  237. Jag ringer runt till några kommuner
    där skillnaderna är som störst.

  238. Tjejerna är något mer väluppfostrade.

  239. De gör det de blir ålagda,
    så att säga.

  240. Killarna, de... Nej, de lägger ned.

  241. De har ju lite mer kryp i benen.

  242. De kanske är stökiga, inte så söta,
    de luktar inte så gott som tjejerna.

  243. De tar mera plats.

  244. Grabbarna kanske inte alltid
    är så motiverade i den pedagogik-

  245. -som används i dag i klassrummet.
    Jag spekulerar bara nu, som du hör.

  246. Jag har själv två pojkar och
    en flicka. Vem tror du studerar mest?

  247. -Jag gissar på tjejen.
    -Ja, precis. Så in i helvete.

  248. Det bara dånar.
    Jag kan inte förklara det.

  249. Jag måste bara fråga: Det du sa
    om att killarna luktar sämre.

  250. -Det låter ju jättekonstigt.
    -Jag hörde alltså på radion.

  251. Det var på nyheterna.
    Det var hårresande.

  252. Jag menar inte att det är så.
    Jag har ingen jäkla aning om varför.

  253. -Nej.
    -Det försöker vi ta reda på.

  254. I skolverkets statistik
    hittar jag en skola i Kungälv.

  255. Där ligger killar och tjejer
    på samma nivå. Wow.

  256. Hur lyckades de med något så unikt? Och
    varför uppmärksammar ingen dem?

  257. Det ska vi strax få veta.
    Men vi tar det från början.

  258. Ahmed är född och uppväxt i Sverige.

  259. Han varken luktar illa
    eller har för mycket spring i benen.

  260. Han går i fyran.

  261. Till skillnad från många andra killar
    i landet så läser han varje dag.

  262. Men så har det inte alltid varit.

  263. I tvåan kunde han bara sex bokstäver.
    Ingen märkte att han inte hängde med.

  264. Ahmed hade ett bra pokerfejs.
    Han lärde sig saker utantill.

  265. Alla läsläxor kunde han utantill
    utan problem.

  266. Han hade ett bra minne.

  267. Men han kunde bara sex bokstäver
    när jag testade honom.

  268. Otroligt.

  269. Ahmed memorerade varje läsläxa för
    att dölja att han inte kunde läsa.

  270. Det måste krävas både intelligens och
    vilja för att hålla masken i två år.

  271. Var det svårt att säga
    att du inte kunde läsa?

  272. -De märkte det.
    -De märkte det, ja.

  273. -Varför ville du hålla det hemligt?
    -Annars skulle de skratta.

  274. -Skulle de skratta?
    -Ja.

  275. Ahmed bor i Kungälv, en mellanstor
    kommun strax norr om Göteborg.

  276. Den är känd för sådant som hände
    för tusen år sedan och för kakor-

  277. -som folk tror görs i Göteborg.

  278. Här har det hänt något som borde få
    landets skolpolitiker och rektorer-

  279. -att gå upp i brygga
    och vallfärda hit.

  280. Ahmeds skola heter Sandbackaskolan.

  281. Det är en av få skolor där killar och
    tjejer är lika bra på läsförståelse.

  282. Det är helt unikt. Vad har de gjort
    som verkar omöjligt för andra skolor?

  283. -Hej, vad läser du?
    -Den spöklika...

  284. År 2009 var Sandbackaskolans resultat
    bland de lägsta i Kungälv.

  285. Trots det slog kommunen ihop
    Ahmeds skola med grannskolan-

  286. -som hade lika dåliga resultat-

  287. -trots att forskning visar att det
    är bland det sämsta man kan göra-

  288. -för en bra utbildning. Det blev
    en utmaning för de två rektorerna.

  289. -Det är två tunga skolor.
    -Många barn är flerspråkiga.

  290. Vi hade mycket emot oss.
    Sammanslagningen ifrågasattes.

  291. När vi såg att vi skulle få många
    fler barn som behöver extra stöd...

  292. Vi var öppna för allt
    som kunde bättra på resultaten.

  293. De två skolorna med kommunens
    sämsta resultat skulle bli en.

  294. Dubbelt så många elever
    med behov av stöd.

  295. Det verkade dömt att misslyckas.

  296. Men det var just det som blev Ahmeds
    räddning. Eller Maud blev räddningen.

  297. Maud Nilzén såg till att ändra
    arbetssättet på skolan.

  298. Det krävde en hel del
    av lärare och rektorer.

  299. Från början var de oroliga-

  300. -för att det var så mycket de skulle
    få ihop när två skolor skulle bli en.

  301. Jag pratade mycket om att man måste ha
    innehåll för att få ihop skolor.

  302. Detta var ett utmärkt innehåll
    för personalen.

  303. Vadå för innehåll?
    Jo, totalfokus på läsning.

  304. Alla elever skulle ha knäckt läskoden
    innan första jullovet.

  305. Skolbiblioteket uppgraderades
    och digitaliserades-

  306. -och en skolbibliotekarie anställdes.

  307. Men framför allt hade lärarna full
    koll på att alla elever hängde med.

  308. Våra barn tycker om att läsa.

  309. Oavsett kön eller språklig bakgrund
    så läser man.

  310. -Vad mer har Martin Widmark skrivit?
    -Skrev han inte Hövdingens bägare?

  311. Jo, det gjorde han.

  312. Kan man inte läsa är det nästan
    omöjligt att lyckas i något skolämne.

  313. När alla Sandbackaskolans elever
    verkligen kunde läsa kom nästa steg:

  314. Att höja resultaten i samtliga ämnen.

  315. Ihop med skolverket tog Maud fram
    en modell som bygger på forskning.

  316. De arbetar utifrån något
    som kallas cirkelmodellen.

  317. Cirkelmodellen består av fyra faser.
    I den första undervisar man.

  318. Man tränar tillsammans, i fas tre
    skriver man och tränar tillsammans.

  319. I fas fyra gör barnen själva.

  320. Men är inte det här självklart?
    Nej, det är det inte.

  321. I svensk skola undervisas barnen
    och sedan jobbar de själva.

  322. Så ser det fortfarande ofta ut. Ett
    tyst klassrum är ett bra klassrum.

  323. Tack vare cirkelmodellen
    och hårt arbete-

  324. -har Sandbackaskolan brutit med
    det traditionella sättet att jobba.

  325. Redan efter fyra månader
    såg man resultat.

  326. Lärarna har förändrat sin
    undervisning. De är väldigt medvetna-

  327. -om hur de använder tiden.

  328. Man har inte gjort skillnad
    på tjejer och killar.

  329. I stället har man noga följt upp
    varje elev oavsett kön.

  330. -Har ni arbetat med genusfrågor?
    -Nej.

  331. -Har ni någon genuspedagog?
    -Nej.

  332. Många vill göra
    något särskilt för killarna.

  333. Men alla killar tänker inte lika.

  334. Men vet aldrig vad som ska hända.
    Om man inte har läst den, då.

  335. Cirkelmodellen är i dag
    det självklara arbetssättet-

  336. -och det som räddade Ahmed, killen som
    bara kunde sex bokstäver i tvåan.

  337. I dag går han i fyran och läser
    varje dag, både hemma och i skolan.

  338. Om man jämför Ahmed i tvåan
    och Ahmed i fyran-

  339. -så har hans självförtroende
    växt rejält.

  340. Han var en blyg
    och tillbakadragen elev.

  341. Nu är han väldigt engagerad.

  342. Han jobbar och tycker att det är kul.

  343. Han svarar på frågor och räcker upp
    handen. Han är med.

  344. Han är törstig efter kunskap.

  345. För Ahmed har förändringen med läsning
    och rätt undervisningsmetod-

  346. -blivit en succé.

  347. Det unika är att det inte skiljer
    mellan tjejer och killars resultat.

  348. Men trots framgångarna är det
    bara Sandbackaskolan som jobbar så.

  349. När hela skol-Sverige famlar efter
    något som får pojkar att börja läsa-

  350. -så undrar man varför ingen
    på kommunen ser vad som har hänt.

  351. Redan efter ett år såg man
    tydliga resultat på Sandbackaskolan.

  352. Varför har ni inte lyckats sprida
    det här till andra skolor i kommunen?

  353. Ja, det är en bra fråga.

  354. Vi är lite tröga, tror jag.

  355. Vi har ständiga diskussioner
    om vad som är viktigt.

  356. Det gäller allt från cykelställ till
    skolor. Vi träffas och diskuterar.

  357. Det gäller att ta fram
    de viktiga sakerna.

  358. Varför har ni inte uppmärksammat dem?

  359. Ja... Det kan vara en kombination
    av att vi inte har sett vad vi har-

  360. -och att vi har fokuserat
    på andra problem.

  361. Så kan det vara.

  362. Vi har fokuserat på andra problem
    eftersom det här fungerar.

  363. Vi är ingen fin skola
    och det här är inget fint område.

  364. -Kan de ha något att komma med?
    -Tänker folk så?

  365. Jag hoppas inte det
    men jag anar att det kan vara så.

  366. Vadå inget att komma med?
    Det är ju det de har.

  367. Skolpolitikerna har inte ens märkt
    hur bra det går för Sandbackaskolan.

  368. Vi återvänder till Mariestad som bröt
    mot skollagen och nu riskerar böter.

  369. Elever slussades ut
    från ordinarie skola-

  370. -och sattes i smågrupper där vissa
    bara fick en halv utbildning.

  371. Mariestad kritiserades redan år 2007.

  372. Men kommunen struntade i kritiken.
    Kan man göra så?

  373. Jag söker upp dåvarande ordföranden
    i utbildningsnämnden.

  374. Tommy Pettersson Friberg
    är maskintekniker på Semper.

  375. Via fackligt engagemang
    blev han fritidspolitiker.

  376. Efter valet 2006 blev han
    utbildningsnämndens ordförande.

  377. Det var under hans ledning
    kommunen fick skarp kritik-

  378. -för hur de skötte kommunens skolor.

  379. Vi fick barn som skolkade
    att gå till skolan.

  380. Barnen fick stöd på ett annat sätt
    än de fått tidigare.

  381. Därför stod jag på mig
    vad gällde Rondellen.

  382. Jag tyckte de här grupperna
    fungerade bra.

  383. Jag tycker faktiskt att skolverket
    inte hade rätt.

  384. Vilken erfarenhet hade du
    av skolfrågor?

  385. Nioårig grundskola och efter det
    en tvåårig gymnasieutbildning.

  386. -Det är din utbildning.
    -Ja.

  387. -Jag tänkte på arbete med skolfrågor.
    -Det är min erfarenhet.

  388. Jag har gått i skolan själv-

  389. -och har två barn som gått i skolan.
    Det var den erfarenhet jag hade.

  390. Sedan berodde det även på
    tillfälligheter, som det så ofta gör.

  391. Många som flyttades till de särskilda
    grupperna saknar dokumentation.

  392. De som hamnade på Rondellen
    blev oftast kvar där.

  393. Hur många elever i Mariestad
    har då drabbats av detta? Ingen vet.

  394. Det saknas dokumentation även om det.

  395. Det saknas utredningar
    om vilka behov eleven har.

  396. Varför blev det som det blev
    och vilka åtgärder behövs?

  397. Det saknas sådant underlag
    för många elever.

  398. Man ska givetvis kunna kräva
    en dokumentation och en målsättning.

  399. Det tycker jag absolut
    att man ska ha.

  400. Det är väldigt tråkigt
    om det finns brister där.

  401. Trots sin begränsade utbildning
    kom Isak in på ett praktiskt program.

  402. Där krävs bara godkänt i åtta ämnen.

  403. Han pluggar nu på heltid och kämpar
    för att ta igen det han har missat.

  404. Märker du av att du skolkade
    på högstadiet nu på gymnasiet?

  405. Ja. Oh ja. Herregud.

  406. Hade jag fått hjälp tidigare
    hade det varit mycket bättre.

  407. -Vad ska du bli?
    -Jag vill jobba med motorer.

  408. -Båtar och motorer?
    -Motorer överhuvud taget.

  409. -Hur många poäng hade du?
    -100. Jag kunde bara få 100.

  410. Just ja, du gick på Rondellen.

  411. De som inte fått den utbildning de
    har rätt till, vad säger du till dem?

  412. Ja, det var ju en fin fråga.

  413. Det är klart det är olyckligt.
    Det finns inga ord för det.

  414. Det är väldigt beklagligt, jag
    kan inget säga för att trösta dem.

  415. Så är det.

  416. Tommy sitter kvar i kommunfullmäktige
    men har inga tunga uppdrag.

  417. Jag är så glad att det är slut
    med det politiska livet.

  418. Mariestads kommun har äntligen tagit
    kritiken på allvar. Hoten om böter-

  419. -har kanske gjort
    att man har förstått allvaret.

  420. -Natanael.
    -Johan Abrahamsson.

  421. I dag är Johan Abrahamsson
    kommunstyrelsens ordförande.

  422. I rena förskräckelsen har han
    börjat läsa på om skolforskning.

  423. Det stämmer. Jag har läst på, det
    gäller att ta in kompetens utifrån.

  424. Tänk om han kommit på tidigare
    att det är bra med forskning-

  425. -och att följa skollagen.

  426. Och tänk om han ställt krav på
    relevant kompetens hos politikerna.

  427. Det kanske
    hade hjälpt Isak Andersson.

  428. Varför gör kommunerna så olika?
    Mariestad bryter mot skollagen.

  429. Kungälv ignorerar helt goda exempel-

  430. -som egentligen
    borde hyllas och spridas.

  431. I dag fattas viktiga beslut om skolan
    av kommunala fritidspolitiker.

  432. Men bra beslut kräver kompetens.
    Man bör veta vad man gör och varför.

  433. Hur ser då
    kommunernas skolkompetens ut?

  434. Tittar man på vad ordförandena i
    kommunernas skolnämnder jobbar med-

  435. -visar det sig att en majoritet
    saknar relevant yrkesbakgrund.

  436. I hela 223 av landets 290 kommuner-

  437. -arbetar ordföranden
    med något som inte rör skola alls.

  438. Men spelar det någon roll?

  439. Enligt en rapport från skolverket-

  440. -ser många kommuner skollagen
    som en vision.

  441. Inte som mål som måste uppfyllas.
    Många kommuner jobbar hårt-

  442. -men gör fel saker.

  443. Hur ser en bra skolkommun ut?

  444. Danderyd har utsetts
    till Sveriges bästa skolkommun.

  445. Där kan man nog lära sig något.
    Eller?

  446. Det har inte varit enkelt.
    Det har varit skitdåligt.

  447. -Skitdåligt låter allvarligt.
    -Det är verkligen jätteallvarligt.

  448. När man inte får den hjälp man
    behöver så tar det på självkänslan.

  449. Det påverkar välbefinnandet när man
    aldrig känner att man hänger med.

  450. Man känner sig aldrig bra. Att känna
    sig dålig påverkar självkänslan.

  451. -Vem kommer nu?
    -Malin.

  452. Vår extrahjälp. Hon kommer två gånger
    i veckan, det är till stor hjälp.

  453. -Hej, hur är det?
    -Bra. Jag är så glad att se dig.

  454. Maria Barré Fridh bor i Danderyd-

  455. -som utsetts
    till Sveriges bästa skolkommun.

  456. 95 procent av eleverna
    når målen i alla ämnen.

  457. Maria håller inte med om att Danderyd är
    den bästa skolkommunen.

  458. I dystra skoltider med sjunkande
    resultat vill man såklart se-

  459. -vad Danderyd gör
    som får så höga resultat.

  460. Nästan alla barn i kommunen
    når ju målen.

  461. Jag träffar utbildningsnämndens
    ordförande, Patrik Nimmerstam.

  462. Till skillnad från många andra skol-
    politiker har han relevant bakgrund-

  463. -som rektor för en grundskola.

  464. Patrik Nimmerstam?
    Det är dig jag ska träffa. Vad bra!

  465. Jag förstod att det var dig jag
    skulle möta. Ni är inte så diskreta.

  466. Så fint här är. Fantastiskt.

  467. -Vågar man sitta här?
    -Ja då.

  468. Danderyd har utsetts
    till Sveriges bästa skolkommun.

  469. -Ja.
    -Grattis!

  470. Våra elever är studiemotiverade. Kunskap
    står i centrum.

  471. På våra skolor är normen att vara en
    plugghäst. Så är det inte överallt.

  472. -Jag vill bli advokat.
    -Ett chefsjobb, som mina föräldrar.

  473. -Vd för ett stort företag.
    -Läkare eller arkitekt. Jag vet inte.

  474. På Fribergaskolan är ambitionsnivån hög
    och det finns en pluggkultur-

  475. -precis som Nimmerstam sa.
    Men det är inte så konstigt.

  476. Undersökningar visar att det
    som främst påverkar skolresultat-

  477. -är föräldrarnas utbildningsnivå.
    Här ligger Danderyd bra till.

  478. Men så hör vi något som inte passar
    in i bilden av bästa skolkommun.

  479. När man gjorde ett läs- och skrivtest
    för alla som började i sjuan-

  480. -visade det sig att flera
    hade läs- och skrivproblem.

  481. Var femte elev
    hade för låga resultat.

  482. Tjugo elever låg på motsvarande
    låg- och mellanstadienivå.

  483. Först blev jag bestört. Jag insåg
    att vi måste ta itu med det snabbt.

  484. Som svensklärare har jag
    inte kompetens på den nivån.

  485. Jag saknar kompetens
    för att lära elever läsa och skriva.

  486. Här ska de kunna läsa och skriva.

  487. Vi utvecklar deras förmåga att förstå
    och skriva olika typer av text.

  488. Man firar inte bara påsk
    till minne av Jesu död.

  489. Den firas även till minne av Jesu
    uppståndelse. Han kom till liv igen.

  490. -Kom han till liv igen?
    -Ja visst.

  491. Hur är det möjligt att gå igenom
    stor del av grundskolan-

  492. -utan att lära sig läsa och skriva
    och att det märks först i högstadiet?

  493. Vad säger Patrik Nimmerstam?

  494. -Vem har gjort en felbedömning?
    -Jag vet inte.

  495. Jag har inte sett provet. Men någon
    måste ha gjort en felbedömning.

  496. En kan inte säga att det är godkänt,
    en annan att det är på lågstadienivå.

  497. -Inte lågstadienivå.
    -Du sa så.

  498. Hon beskrev det som att de hade svåra
    problem med undertexterna i en film.

  499. Det bör man väl klara i trean.
    I fyran ska man klara det.

  500. Så mellan lågstadie-
    och mellanstadienivå.

  501. Man frågar sig vad det var för
    ett test. För det verkar konstigt.

  502. Ja.

  503. Nimmerstam ifrågasätter testet.
    Men lärarna är säkra.

  504. När var femte elev brister
    i läs- och skrivkunskap-

  505. -måste det krävas fler resurser
    för att alla ska hinna ifatt.

  506. Men det är väl inget problem
    i landets bästa skolkommun?

  507. Men Danderyd är även den kommun
    med lägst lärartäthet i hela Sverige.

  508. På Fribergaskolan har klasserna runt
    30 elever. Hur löser lärarna det?

  509. Man försöker hitta strategier. Vi har
    ganska bra hjälpmedel här, datorer.

  510. Och föräldrarna är oerhört medvetna-

  511. -om att läs- och skrivkunnighet
    är centralt.

  512. Många föräldrar stöttar sina barn
    genom läxhjälp-

  513. -när de ser
    att barnen har svårigheter.

  514. Det låter ju bra att föräldrar
    och läxhjälpsföretag finns-

  515. -så nästan alla barn
    får rätt utbildning.

  516. Men de som inte får stöd hemifrån
    eller inte har råd med läxhjälp-

  517. -vad händer med dem?
    Kan skolan kompensera på annat sätt?

  518. Kan ni i dag ge stöd till alla elever
    som behöver det?

  519. Inte fullt ut, det tycker jag inte.

  520. -Varför inte?
    -Resurserna räcker inte till riktigt.

  521. Men att som rektor inte kunna ge stöd
    till alla elever som behöver det...

  522. -...måste vara frustrerande.
    -Ja.

  523. Detta måste vara en fråga
    för utbildningsnämnden.

  524. Om även rektorn anser att resurserna
    inte räcker gör väl kommunen något?

  525. -Vi har hittat en bra nivå.
    -Ni ligger på gränsen?

  526. Enligt skollagstiftningen ska man
    ha resurser efter de behov som finns.

  527. Och har man bäst resultat är det inte
    konstigt att man har låg lärartäthet.

  528. Men om inte alla elever får rätt stöd
    är det då en optimerad...

  529. Skolinspektionen sa förra året
    att man får rätt stöd i Danderyd.

  530. Så det är inget stort problem
    hos oss.

  531. Fråga hellre kommuner med sämre resultat
    om inte de borde satsa mer.

  532. Nähä. Jaha.

  533. Inga problem?

  534. I en kommun där 95 procent
    når kunskapsmålen-

  535. -kan man kanske luta sig tillbaka och
    säga att man inte har några problem.

  536. Det är bara några få procent
    som inte klarar sig.

  537. Lite svinn får man kanske räkna med.
    Eller?

  538. Och hur många föräldrar
    betalar för läxhjälp efter skoltid-

  539. -för att barnen inte ska hamna efter?

  540. Det här är Marcus, Marias son.

  541. Han går i nian, spelar hockey så ofta
    han kan men kämpar även med skolan.

  542. Han fick efter många om och men sin
    diagnos som ska ge rätt undervisning.

  543. Jag har dyslexi vilket gör det
    svårare att hänga med i skolan.

  544. Det är tre lärare på 500 elever.
    Det är svårt att få extra hjälp.

  545. Tre specialpedagoger, alltså. Det är
    svårare att få den hjälp man behöver.

  546. Det har varit allt annat än lätt
    för Marcus och Maria.

  547. Deras erfarenhet av Sveriges bästa
    skolkommun är inte som förväntat.

  548. De kämpade i flera år
    för en utredning-

  549. -och framför allt rätt undervisning.

  550. Skollagen säger
    att en utredning ska göras direkt-

  551. -om en elev
    riskerar att inte nå kunskapsmålen.

  552. Jag påpekade detta tidigt och bad
    om en remiss till en utredning.

  553. De bara ryckte på axlarna
    och sa att de bara var lite sena.

  554. "Det är inte nödvändigt."
    Så jag gjorde det själv.

  555. Gick till vårdcentralen, fick remiss.
    Skolan hjälpte inte till alls.

  556. -Är det mormor som gör dem?
    -Jag ska laga mat.

  557. Ingenting har varit självklart. Jag
    och barnens pappa har kämpat så hårt-

  558. -för att få den hjälp
    de har behövt i skolan.

  559. Vissa lärare har inte förstått
    vad dyslexi är överhuvud taget.

  560. De ifrågasatte till exempel varför de
    inte lyckades bra på ett förhör.

  561. När min äldste son började i sjuan
    hann han inte skriva allt på tavlan.

  562. Hur ska man hinna plugga då?
    Jag frågade läraren:

  563. "Får han fota av det du har skrivit?"
    Det borde vara självklart!

  564. "För er som inte hinner skriva,
    fotografera. Eller ska jag printa?"

  565. -Det borde ske automatiskt.
    -Du verkar vara väldigt arg över det.

  566. Det har krävt så mycket energi
    och så många tårar.

  567. Jag känner mig så ledsen just nu.
    Jag vet inte vad jag ska svara.

  568. Förutom läxhjälpsföretaget
    som kommer en gång i veckan-

  569. -hjälper pojkarnas mormor dem
    minst tre dagar i veckan.

  570. Hon är pensionerad specialpedagog
    så hennes hjälp är ovärderlig.

  571. Säger man fysträning i dag?
    Är det inte ett ord?

  572. -Det har jag ingen aning om.
    -Jo.

  573. Genom mina barnbarn ser jag-

  574. -att de inte får
    den hjälp de behöver.

  575. -Nej, det har du skrivit en gång.
    -Ska jag ta det innan?

  576. Det mest tragiska
    är att självkänslan-

  577. -blir väldigt låg.

  578. Man hänger inte med,
    man hinner inte läsa.

  579. Man får dåligt på proven innan man
    får någon hjälp. Då är man ju dålig.

  580. -Före träningen...
    -Måltid är ett ord.

  581. Jag blir ledsen, förtvivlad
    och arg också.

  582. Det handlar inte om intelligens.

  583. Det handlar bara om ett handikapp som
    inte har med intelligens att göra.

  584. Vi är många.
    Jag tog bara det som ett exempel.

  585. Det har inte varit enkelt.
    Det har varit skitdåligt.

  586. Mest ledsen är jag över att
    min äldste son var tvungen att gå om-

  587. -eftersom skolan inte såg
    hans problem och hjälpte honom.

  588. Han fick byta klass. Det kommer
    att hänga med honom i hela hans liv.

  589. Det har påverkat honom. Han förlorade
    alla sina kompisar, tyckte han.

  590. De gick vidare och han fick gå om.

  591. Jag försöker förstå hans situation.

  592. Jag skulle inte alls ha gillat
    att behöva gå om.

  593. Skolan har sänkt honom totalt.

  594. Hade inte hans pappa och jag, mormor och
    läxhjälpsföretaget funnits där-

  595. -så hade han inte
    kommit in på gymnasiet.

  596. Jag bedriver skolverksamhet hemma
    varenda dag. De skulle behöva mer.

  597. Men det är en kostnadsfråga.
    Läxhjälp kostar jättemycket.

  598. Det är orimligt att vi ska betala.
    Men läxhjälpsföretagen finns väl-

  599. -eftersom det stöd som behövs
    i skolorna inte finns.

  600. Tänk om inte du var här, mormor.

  601. Marcus och hans bror klarar sig bra
    tack vare föräldrarna-

  602. -och mormor, och läxhjälpsföretaget.
    Och det är utöver den vanliga skolan.

  603. Hur många familjer har det så här
    eftersom skolan saknar resurser?

  604. Kan utbildningsnämndens ordförande
    vara nöjd i en kommun-

  605. -där familjer tvingas bedriva skola
    vid sidan av den riktiga skolan?

  606. Är du nöjd med ditt arbete?

  607. Eftersom vi har de resultat vi har
    och den skola vi har i vår kommun-

  608. -så känner jag mig nöjd, absolut.

  609. Patrik Nimmerstam kan vara glad
    för kommunens resultat.

  610. Men att vara nöjd med
    att några procent inte når målen-

  611. -bryter mot skollagen.

  612. Det är varje kommuns ansvar
    att alla barn, oavsett bakgrund-

  613. -får den utbildning de har rätt till.
    Långt ifrån alla barn har föräldrar-

  614. -som kan hjälpa till med skolarbetet
    eller har råd med läxhjälpsföretag.

  615. Men grattis igen, Danderyd, till
    att elever och föräldrar sköter sig.

  616. Mätta katter jagar inte möss.

  617. -Vad menar du?
    -Något jag kom att tänka på. Kör.

  618. Det är dags för sista delen av
    hur kommunaliseringen genomfördes.

  619. -Nu börjar det hända grejer.
    -Kommunaliseringen var bara början.

  620. Mellan 1991 och 1994
    har Sverige en borgerlig regering-

  621. -som driver igenom tre reformer som ska
    förändra skolsystemet i grunden.

  622. Friskolereformen. Helt nya skolor
    får nu starta, så kallade friskolor.

  623. Det fria skolvalet införs också.
    Eleverna får nu fritt välja-

  624. -vilken kommunal
    eller fristående skola de vill gå på.

  625. Och skolpengen. Ett belopp
    betalas ut för varje enskild elev.

  626. Ju fler elever skolan får
    desto mer pengar får skolan.

  627. Sverige har fått en skolmarknad
    där skolorna konkurrerar om eleverna.

  628. Samtidigt genomgår Sverige
    en djup ekonomisk kris.

  629. Den gör att all offentlig verksamhet
    måste spara. Även skolan.

  630. Under 2000-talet kommer rapporter
    om att resultaten i skolan sjunker-

  631. -likvärdigheten minskar
    och skolsegregationen ökar.

  632. Lärarnas arbetsbelastning ökar, lönen
    minskar och få vill nu bli lärare.

  633. Vi måste återförstatliga skolan.
    Er kommunalisering har misslyckats.

  634. Är det ett återförstatligande
    som skolan behöver?

  635. Och är det kommunaliseringens fel
    att det ser ut som det gör?

  636. Alla olika reformer gör att man
    knappt vet vad som har påverkat vad.

  637. Det reder vi ut i nästa avsnitt.

  638. Hur mycket har kommunaliseringen
    påverkat resultaten i skolan?

  639. Kommunerna vi har tittat på
    axlar ansvaret på lite olika sätt.

  640. Det finns kommuner som har
    bra kompetens och gör bra saker.

  641. Men utbildningsminister Björklund
    tvekar inte.

  642. Kommunaliseringen av skolan
    har misslyckats.

  643. Läraryrkets status har sjunkit
    och resultaten har försämrats.

  644. Jag menar
    att det beror på kommunaliseringen.

  645. Björklund har haft åtta år på sig
    att hantera situationen.

  646. Vid åttaårsperiodens slut-

  647. -kommer han på att ett beslut
    fattat för 25 år sedan bär skulden.

  648. Politisk impotens, kraftlöshet,
    kan ta sig många uttryck.

  649. Det här
    är kanske ett av de tydligaste.

  650. Persson och Björklund lär aldrig bli
    överens om vad skolans problem är.

  651. Men när kommunaliseringen
    utvärderades efter 23 år-

  652. -var regeringens utredare tydlig.

  653. Ska man tala om skuld så delas den
    mellan båda blocken historiskt sett.

  654. Ansvaret
    vilar alltså på båda blocken-

  655. -för sjunkande resultat
    och ökade klyftor.

  656. Oavsett om skolan ska förstatligas
    eller fortsätta drivas av kommunerna-

  657. -så behöver många kommuner stöd. Och
    kanske utbildning.

  658. Vi har sett hur staten la över
    ansvaret för skolan på kommunerna.

  659. Kommunaliseringen skulle ge
    en effektivare, billigare-

  660. -och dessutom mer kvalitativ skola.

  661. I stället har resultaten sjunkit
    och klyftorna ökat.

  662. Vi har fått världens bästa skitskola.
    Kanske den bästa för Ahmed i Kungälv-

  663. -som fick lära sig läsa.

  664. Och skit för eleverna i Mariestad
    som fick en halv utbildning.

  665. Och tur för Marcus i Danderyd
    vars familj har råd att kompensera-

  666. -för det som kommunen inte fixade.
    Men ska skolan bygga på tur?

  667. Hur mycket har kommunaliseringen
    bidragit till detta?

  668. Nästa gång
    tittar vi på friskolereformen.

  669. Eleverna skulle kunna välja bort
    skitskolor och behålla de bra.

  670. Hur det gick ser vi nästa vecka.

  671. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
2014
Längd:
57:57
Tillgängligt till:

År 1991 stod svensk skola på topp. Då valde Ingvar Carlsson att dra igång en av de största politiska reformerna i svensk skolhistoria - kommunaliseringen. Lärarna protesterade liksom högern. Nu är det snart 25 år sedan skolan kommunaliserades - hur mycket har det bidragit till de sjunkande resultaten och den allt sämre likvärdigheten i svensk skola? Är det här vi ska leta efter svaret på skolans problem och dåliga resultat? Vi får se hur olika kommuner hanterar ansvaret för skolan. En kommun fattar beslut som står i strid med skollagen, en annan kommun har ingen aning om de goda resultaten och i en tredje verkar de goda resultaten hänga på föräldrarnas och läxhjälpsföretagens insatser.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Nyckelord:
Skolan, Sverige, Undervisning, Utbildningspolitik, Utbildningsreformer
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Världens bästa skitskola

Världens bästa skitskola: I spåren av kommunaliseringen
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:57
TV Världens bästa skitskola

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

  • 2014
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Världens bästa skitskola: Hur skolan blev en marknad
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
58:03
TV Världens bästa skitskola

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

  • 2014
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Världens bästa skitskola: Reformvirus i skolan
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
58:44
TV Världens bästa skitskola

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I Finland har inga reformer genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat?

  • 2014
  • Lärarfortbildning
Beskrivning
Världens bästa skitskola: Partiledardebatt
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
57:45
TV Världens bästa skitskola

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

  • 2014
  • Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

I love språk - samtal: Dyslexi och språkinlärning
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
27:56
TVI love språk - samtal

Dyslexi och språkinlärning

Språkinlärning kräver mycket läsande i grammatikböcker och gloslistor. Men hur lär man sig språk om man har läs- och skrivsvårigheter?

Skolministeriet: Många underkända i nian
Spelbarhet:
UR.se
Längd:
29:30
RadioSkolministeriet

Många underkända i nian

År 2008 hade omkring 11 procent av alla nior för dåliga betyg för att komma in på gymnasiet. Varför är det så? Och vad kan man göra åt det?