Det finns många likheter inom judendomen, kristendomen och islam. Förutom tron på endast en gud finns det flera gemensamma profeter som förenar religionerna med varandra.
De tre religionerna kristendomen, judendomen och islam är monoteistiska – man tillber endast en gud, och det är samma gud för såväl kristna som judar och muslimer. Det arabiska ordet för Gud är Allah och det hebreiska är Javhe.
De troende i dessa tre religioner omnämns ibland som bokens folk.
Trosbekännelsen
Trosbekännelsen är den första av islams fem pelare och lyder. ”Det finns ingen Gud utom Allah, och Muhammed är hans profet”.
Innebörden av den första delen i islams trosbekännelse är densamma som det första budordet i Bibelns Gamla Testamente: ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig.”.
Heliga skrifter
De tre religionerna har också heliga skrifter som de utgår ifrån. Judendomens heliga skrift Tanak är samma skrift som Gamla Testamentet i Bibeln. De tre huvudavdelningarna i judendomens heliga skrift är: Tora (Lagen, dvs Moseböckerna), Neviim (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna).
Islams heliga skrift Koranen utgörs av profeten Muhammeds nedtecknade uppenbarelser och är enligt den muslimska tron en kopia av "Bokens moder", Umm al-kitab, som finns i himlen hos Gud, skriven på arabiska.
Bönen är viktig
Bönen har en central funktion i de tre religionerna. Bönen är en av islams fem pelare och den troende ska be fem gånger om dagen, vid särskilda tider. Även inom judendomen och kristendomen ska bön ske vid bestämda tider och enligt bestämda ritualer.
Inom den kristna kyrkan kallas dessa fastställda bönetider för tidegärd. Tidegärd förekommer i svenska församlingskyrkor, t ex i Uppsala domkyrka obrutet sedan 1942.
Abraham gemensam stamfader
Patriarken Abraham ses som en stamfader i de tre religionerna. Han förekommer i såväl Koranen som i Bibeln, och därför kallas islam, judendomen och kristendomen för abrahamitiska religioner.
Enligt både Koranen och Bibeln får Abraham tillsammans med sin bihustru Hagar sonen Ismael. Men därefter skiljer sig historien om Hagar och Ismael i Koranen och Bibeln.
I Bibelns Gamla Testamente förskjuter Abraham Hagar och Ismael, eftersom Abrahams första fru Sara ville att deras gemensamma son Isak skulle ärva ensam och inte tillsammans med halvbrodern Ismael.
I Koranen däremot förskjuter inte Abraham Hagar (som i Koranen heter Hajar) och sonen Ismael. Abraham uppmanas i Koranen att offra sonen Ismael för att visa sin tro på Gud medan det i Bibeln är sonen Isak som Abraham uppmanas att offra. I både Bibeln och Koranen får Abraham i sista stund ett lamm av Gud att offra istället för sin son.
Ismael är för övrigt en viktig person i Koranen då han anses vara arabernas stamfader. Han betraktas som en av profeterna, och enligt islamisk tradition var det han som tillsammans med sin far Abraham byggde den heliga Kabah i Mecka.
Enligt Bibeln är Sara israeliternas stammoder och hennes son Isak stamfader.
Moses och Jesus ses som profeter i de tre religionerna
Gamla testamentets Moses är profet och ledare för Israels folk och den som förmedlade Guds "undervisning" eller "lag" (Tora) till Israel. I Koranen beskrivs Moses som en av de stora profeterna före Muhammed.
Kristendomens Jesus är enligt Koranen den näst störste profeten efter den störste av dem alla, Muhammed.
I Koranen (2: 136) står det så här om profeterna:
"Säg: Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för de andra profeterna av deras Herre; vi gör ingen skillnad mellan dem."
Källa: NE
Text: Anna Wennergren