Enligt den islamiska kalendern har året 12 månader och en månad bara 29 eller 30 dagar.
I Sverige och övriga Europa, samt stora delar av världen använder man sig av den gregorianska kalendern där ett år motsvarar solens varv runt jorden. I denna kalender utgår man för tideräkningen från det år som antas vara Kristi födelse.
År 622 e.Kr. är början på islams kalender
Den islamiska kalendern utgår istället från det år då profeten Muhammed utvandrade från Mecka till Medina - 16 juli år 622 e.Kr. - för sin tideräkning. Denna kalender kallas även för hidjrakalendern. Ordet hidjra betyder utvandring på arabiska.
Till skillnad från den gregorianska kalendern (solårskalendern) bygger den islamiska kalendern på månår, där varje ny månad börjar vid nymåne. En månad motsvarar alltså ett månvarv.
Ett månår är kortare än ett solår
Månaderna i den islamiska kalendern har 29 eller 30 dagar. Antalet dagar i en och samma månad kan växla från ett år till ett annat. Ett islamiskt månår har 354 dagar och är alltså något kortare än ett solvarv. Därför förskjuts månaderna i den islamiska kalendern i förhållande till årstiderna. 33 solår motsvarar ungefär 34 månår.
Den nionde månaden kallas Ramadan och är fastemånad. Den tolfte månaden Dhu-al-hijjah, är månaden då man ska göra sin pilgrimsfärd.
Hidjrakalendern
I islamiska länder används hidjrakalendern parallellt med eller istället för den gregorianska kalendern.
När ett datum anges efter hidjrakalendern brukar man skriva ett H efter årtalet, men även A.H – anno hegirae, dvs. år efter hidjra.
7 oktober 2007 e.Kr. är enligt den islamiska kalendern 25 Ramadan 1428 A.H
Text: Anna Wennergren