Koranen är islams heliga skrift. Den anses vara Guds budskap och ordet koran härstammar från quran som betyder recitation eller uppläsning. Koranen anses ha getts till människorna i form av uppenbarelser till profeten Muhammed. Dessa uppenbarelser ska ha kommit med ängeln Gabriel, Muhammed ska sedan ha återberättat dem för sina nära, vilka i sin tur har memorerat hans ord och nedtecknat dem.
Koranen skrevs ursprungligen på högarabisk rimprosa och högarabiskan har sedan dess utgjort det religiösa språket för alla muslimer. Den sägs vara en exakt kopia av Umm al-kitab, Bokens Moder, som finns i himlen.
Arabiskan ett sakralt språk
Eftersom Koranen är skriven på det gudomliga språket har det länge inte varit accepterat att översätta den. Det finns fortfarande de som anser att detta är fel men i dag finns den att få tag i på ett flertal olika språk. Det är dock inte rätt att förätta en bön i översättning eftersom endast arabiskan anses vara sakralt språk.
114 suror
Koranen innehåller 114 kapitel, eller suror som de kallas. Dessa är olika långa och har tillkommit under olika delar av Muhammeds liv.
Sura ett utgörs endast av en för en muslim central bön men i övrigt är surorna indelade efter längd. Den andra suran innehåller exempelvis 286 verser medan de sista består av tre till sex verser.
Denna ordning ska ha instiftats under den tredje kalifens, Uthman, tid (644-656).
Surorna är namngivna efter det de handlar om. Det kan vara ett typiskt ord eller ett tema och alla utom sura nio börjar med ”I Guds den barmhärtige förbarmarens namn”.
Rätt och fel i samhället
Nästan varje sura behandlar en vid rad med ämnen. Det finns episoder ur tidigare profeters liv och leverne, det förkunnas moraliska berättelser och betraktelser över Guds enhet, barmhärtighet eller vishet. Även föreskrifter för personlig etik och samhällsmoral finns nedteknade i Koranen.
Tre suror från Mekka skiljer sig från övriga då de är skrivna som korta, profetiska och poetiska verser och dessutom innehåller dessa suror ett antal eder.
Även en del då Muhammed vistades i Medina skiljer sig från övriga suror. Den tar upp vardagsproblem och är både utförligare och mer undervisande för den unga församling som Medina då var.
En muslim bör inte bara ha läst Koranen, han/hon bör kunna den så väl att han/hon kan recitera lämpliga stycken ur den felfritt. Detta är ett effektivt sätt att minska risken för förfalskning och omskrivning, då alla troende bör känna igen en avvikande text.
Haditherna - islams andra viktiga textsamling
Haditherna ( betyder ungefär meddelandena) utgör den andra viktiga textsamlingen i islam och tillsammans med Koranen utgör de grunden för islams rättsväsen.
Haditherna är berättelser om vad profeten sagt och gjort. Dessa har ofta berättats muntligt innan de förts ned i skrift.
Den muslimska majoriteten anser idag att det korrekta antalet hadithsamlingar är sex, dessa kallas sahih (autentiska). Ett av de viktiga kriterierna är att hadithen ska vara överförd i rakt nedstigande led från Muhammeds närmaste.
Shiiterna anser även att de skrifter som finns om Ali och de efterföljande imamerna är godkända.
I Koranen omnämns Gud på flera sätt. Gud omskrivs ofta i tredjeperson, så som Allah eller han, men även jag eller vi är vanliga pronomen. Detta kan ses som ett uttryck för att Gud inte går att inordna i våra begrepp och regler.
Svenska översättningar av Koranen
Koranen har översatts till svenska flera gånger, den första kom redan 1848 och var gjord av Crusenstolpe. 1874 gjorde Tornberg en översättning och 1917 kom den mest använda översättningen gjord av Zetterstéen. Den används ofta fortfarande eftersom den är så nära grundtexten. En Ahmadiyyansk version har sedan gjorts av Qanita Sadiqa under titeln Den heliga qur´anen.
Den senaste översättningen är Koranens budskap av Muhammed Knut Bernström från 1998. Denna är skriven för att vara lättillgänglig och förklara det korrekta budskapet snarare än att vara en ordagrann översättning. Den är även rik på förklaringar och kommentarer om olika ords innebörd och tolkning.
Denna version är godkänd av Al-Azhar Al Sarif, den islamska forskningsakademien i Kairo.
Text: Rebecca Litzell