Lärarlegitimation får stark kritik

Regeringens förslag om att införa lärarlegitimation har blivit kritiserat från flera håll och vållat stor debatt. Skolfront har tagit reda på vad lärarna tycker. I Skolfronts lärarbarometer uppger 58 procent att den viktigaste åtgärden för att höja läraryrkets status är ett generellt lönepåslag.  

 – Det behövs mer än legitimation, bland annat högre lön, bättre karriärmöjligheter och förstatligande av skolan, kommenterar en lärare undersökningen.

Endast 35 procent av lärarna i Skolfronts lärarbarometer tror att en legitimation kommer att locka fler till yrket.

– Legitimationen visar inget om din faktiska kompetens att lära ut. Det känns som om det är ett panikförslag för att få bort obehöriga lärare, kommenterar en lärare undersökningen.

Den politiska enigheten bakom förslaget är stor, och lärarfacken har länge drivit frågan. Men får vi verkligen bättre kvalitet i skolan genom att införa lärarlegitimation? Och på vilket sätt bidrar det till att höja svenska elevers resultat? Debatt i studion med Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi, Margareta Pålsson (M), ordförande i utbildningsutskottet, Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, och Hannes Rolf, gymnasielärare.

Dessutom har vi träffat Kalle Aurell som går i årskurs sju och vars skolgång präglats av en kamp för kunskap. Han fick vänta i flera år innan han fick diagnosen dyslexi eftersom skolan inte ansåg att han behövde någon utredning.
– Det känns som att jag har missat väldigt, väldigt mycket, berättar Kalle.
Varför tar det så lång tid för skolorna att upptäcka dyslexi?

Programledare: Natanael Derwinger