Ska de åldersblandade klasserna tas bort?

Det är bra att dina reportage visar vad som sker. Kan du följa upp vad som sker på individualiseringsfronten?

Madeleine Sahlin påpekar att den intellektuella åldersskillnaden (IÅ)inom en åldershomogen klass är kring 5 år. Inom en åldersspridd bör den vara kring 7 år.

Oavsett bör all utbildning individualiseras. Sådan individualisering sker i alla länder av kunniga lärare. Min far individualiserade redan i skifte sent 1800-tal - tidigt 1900-tal.

Eftersom utbildningen även bör innehålla socialiserande moment som förmåga att samarbeta, leda, planera för en grupp, så bör en stor del ske som grupparbeten. Mina erfarenheter är att grupper på 4 ger maximal träning och arbetsfördelning. Detta stämmer med erfarenheter från bl a USA och Mexiko.

Det viktiga är hur eleverna tas om hand inte om hur stor åldersspridningen är. En åttaåring kan i intellektuellt avseende vara mer mogen och ha bättre förutsättningar i skolan än vad en tioåring har.

Petter, reporter! Ta reda på hur individualiseringen i svenska skolor går till och fungerar!

Svar till Clary:
Hej! Det var jag som gjorde reportaget om åldersblandade klasser. Och det är helt rätt att åldersblandade klasser inte är någon nyhet i sig och att det alltid funnits på landsbygden, men i reportaget säger vi att åldersblandade klasser "som pedagogisk idé" utvecklades i början på 80-talet. På landsbygden har man varit tvungen att ha åldersblandade klasser eftersom elevunderlaget är litet. Det nya på 80-talet var att man även började åldersblanda på platser där elevunderlaget var tillräckligt för att göra åldershomogena klasser. Det är dessa klasser vi talar om i reportaget. Kanske skulle vi varit lite tydligare med det.
När det gäller förändringen tycker jag att vi har belägg för att säga att det är en av de största förändringarna de senaste 20 åren.
År 1992 gick 17% av 9-åringarna i åldersblandad klass. År 2002 39%, ökningen är alltså 300%. Monika Vintereks beräkningar på alla lågstadieelever visar att nästan var tredje gick i åldersblandad klass år 2000 en fördubbling jämfört med 5 år tidigare. Den stora utvecklingen sker alltså på 90-talet.

Har arbetat med både åldersblandat och åldershomogent. Som pedagog ser man till att det blir så bra som möjligt för eleverna i den situation man arbetar i men jag upplevde att de äldre eleverna i åldersblandade klasser var svårare att utmana kunskapsmässigt. I en åldershomogen klass kan spridningen ändå vara upp till fem års skillnad i mognad, bara det är en utmaning i sig. En åldershomogen grupp kan ändå samarbeta med både yngre och äldre åldershomogena grupper inom olika områden där det finns en pedagogisk vinst mot djupare insikter i något ämne eller för ett målfokuserat kunskapande i att arbeta tillsammans. Utvärderingar och resultat bör vara en grund för de arbetsmetoder man väljer, varför är så få rektorer engagerade i att utvärdera processer och styra med resultatfokus.

Jag har tyvärr varit tvunget att ta bort ett par inlägg eftersom de brutit mot UR:s webbregler. Det är till exempel inte tillåtet att lägga in externa länkar i vårt forum. Ta gärna en titt på webbreglerna här: http://www.ur.se/omwebbplatsen/Webbregler/

Svar till Torsten:
De svenska och internationella forskningsrapporter som finns och som reportaget är baserat på pekar åt samma håll: att ålderblandade klasser leder till sämre kunskapsnivå generellt hos eleverna. Vi har talat med flertalet av de forskare som intresserat sig för frågan i Sverige (en medverkar dessutom i studion och en i reportaget).
Utifrån det faktaunderlaget har jag inte hittat några jämförande studier som pekar på att åldersblandning skulle vara bättre för kunskaperna än åldershomogena klasser.

Clary påpekar mycket riktigt att det funnits B-form och C-form i skolan. Det var nödvändigt i skolor med litet elevunderlag. Där det inte gick att bilda en full åldershomogen klass, slog men ihop två åldersgrupper. Om inte det räckte slog man ihop tre åldersgrupper. Det skedde på landsbygden, inte i städer.

Som Clary också påpekar handlar resultaten och trivseln i skolan om hur väl läraren förmår leda och organisera.

En grundläggande förutsättning för att en skicklig lärare skall kunna organisera utbildning är att han får den tid och de lokaler som behövs för att genomföra sina pedagogiska intentioner.

Läraren är den självskrivna pedagogiska ledaren. Han/hon är närvarande där och när utbildningen sker - det är inte rektorn! Han/hon har den pedagogiska ämnesutbildningen och den erfarenhet som fordras - det har inte rektorn.

Ge lärarna en chans att organisera och leda utbildningen! Om en lärare har möjlighet att bedriva koncentrationsundervisning och har de lokaler som behövs, så går det utmärkt att dela in en klass i större eller mindre grupper. I det läget spelar det liten roll om eleverna är åldersintegrerade eller inte.

Slopa timplanen! Låt elever avancera efter intresse och förmåga. Låt lärargrupper inom ett eller två ämnen bedriva koncentrationsläsning så att eleverna får överblick och sammanhang. En grupp av 2-5 lärare som samarbetar kan ta emot elever i homogena eller heterogena åldersgrupper och ge dem en verklig interesant och givande utbildning.

De elever som inte behärskar svenska språket kan självklart inte klara en utbildning som fordrar bra förståelse av vad de läser och lyssnar till. De måste få en chans.

En elev som inte är intellektuellt tränad att byta läroämne efter 30 eller 40 minuter, måste få chansen att komma in i sin arbetsrytm och få den hjälp han/hon måste ha.

Elever som är intresserade och begåvade får inte hållas tillbaka. de måste få chansen att klara av sina gymnasiestudier vid tidig ålder - 14 eller 15 år. Det måste finnas flexibilitet.

Frågan om åldersblandade klasser är självklart att det är intresse och förmåga som skall bilda grund - inte ålder. Ge lärarna chansen att leda, organisera och gruppera!!

.....som i minst 100 år gått i åldersblandade klasser, sk B-form och blivit utsatta för felaktig pedagogik! Det var ingen nyhet i början på 80-talet och är inte en av de största förändringarna de senaste 20 åren! Det har alltid funnits. Jag har undervisat i drygt 40 år och mesta tiden haft åk 1-3 - på senare år även integrerad förskoleklass, Det har fungerat alldeles utmärkt men det kräver mycket planering. Många av "mina" barn har uppnått höga poster i samhället trots "skadlig" pedagogik! Även i en åldershomogen klass kan åldersskillnaden vara mycket stor med barn födda i början av januari resp slutet av december. Sådant händer också och det kan ingen pedagogik ändra på.

Det är svårt att svara ja eller nej.
Har arbetat ungefär lika länge med åldershomogent som åldersblandat i olika åldersgrupper åk 1-6.
Min erfarenhet är att man måste kunna organisera väl för att kunna individualisera och nyttja möjligheter som uppstår i en åldersblandad klass. Att grupperna är ungefär lika stora har också betydelse. Den pedagogiska vinsten är att äldre elever kan hjälpa yngre i laborationer och samarbetsövningar.

Pedagogiska fördelar förutsätter att grupperna inte är för stora. Helst max 24.
Det fungerar enligt mig inte så bra för åk 4 -6. Det verkar som om barnen är mer åldersfixerade än åk 1-3 dvs. de söker sig mer till sin åldersgrupp.
Viktigt med små grupper för de yngre barnen. Äldre barn kan ta emot undervisning i större gruppsammansättningar.
Dagens skola:
Äldre barn har ofta mentorstid i grupper om 12-15 elever. Yngre elever sitter hela dagen i grupper upp till 35 barn - först i skolklassen 28-32 barn därefter i fritidshem upp till 40 barn. Det är klart att det försämrar resultaten.
Hur mycket stimuli klarar små barn av och hur påverkar det inlärningen?

Alltså! Jag tror att forskaren inte tagit hänsyn till alla faktorer som påverkar barnens inlärning (har inte läst rapporten). Hjärnforskningen har flera infallsvinklar på varför barn idag lär sig mindre i skolan.

Håller verkligen med dig lena bennet. Självklart är individualisering viktigt men det finns oerhört många aktiviteter i skolan där ålder är totalt ointressant.
vi skriver dikter, dagbok, berättelser, väger, mäter, spelar spel med pengar.
En elev i år 3 som inte hunnit med hela kursen i år två kan jobba vidare med materialet när nya tvåor kommer in. jag tycker det verkar som om de som uttalar sig har mycket liten inblick i skolans arbetssätt idag.

Hej vikarien!
Att dela in elever efter kunskapsnivån, nivågruppering, är inte tillåtet idag! Har du missat detta?