Snällrättning av nationella prov

Än en gång får lärarna klä skott för arbete som andra gjort! De som rättar "snällt" följer bara de anvisningar som lärare måste läsa och rätta sig efter innan de rättar. De får inte rätta helt efter "eget huvud". Givetvis kompenseras det mångtydiga i anvisningarna genom ämneskonferenser och sambedömningsträffar ( I den mån det är möjligt att ha sådana i den späckade vardagen lärare har! ) där bedömningar kan visa sig gå isär. Så mångtydiga kan kriterierna vara alltså. Sedan visar det sig att kunskapen om eleven som varje lärare har lätt kan påverka bedömningen. Dessa effekter lindras något om man får bedöma varandras elever och dessutom utan att avslöja elevens identitet ifall man misstänker sig själv eller andra för mer eller mindre omedvetet "jäv" för eller emot eleven.
Men i själva verket är ju dessa prov inga motsvarigheter till forna tiders "studentexamen" även om formen nästan är lika högtidlig. De skall ju vara en HJÄLP till att fastställa en slutgiltig bedömning TILLSAMMANS med en sammantagen bedömning av elevens insatser på lektionstid och vid egna eller/och gemensamma prov.
De avgör alltså inte slutbetyget även om de utgör en hjälp till att fastställa detta slutbetyg. Det är likväl enbart ett prov bland andra om än i mycket större och allsidigare format.
Men om de anses "för snälla" får man kanske gå och intervjua skolverket och de som utformat anvisningarna till dessa prov! För anvisningarna lärarna har att rätta sig efter står inte lärarna för själva även om de i slutändan måste tolka dem och bedöma elevernas prestationer enligt dessa matriser. Kanske man då får till stånd en seriös och intressant diskussion om den kunskapssyn och bedömning som ligger bakom dessa prov istället för att som nu följa gängse praxis att ännu en gång ge läraren skulden för att rätta snällt och blint sätta i system ett annat mer pennalistiskt provsystem enbart för "att inte vara snäll!" Personligen skulle jag och många säkert välkomna en sådan diskussion istället för detta skuldbeläggande av de som utför sin dagliga gärning och vars enda brott är att det är dem man ser. Man ser aldrig de som formulerar spelets regler. Jämför konduktörerna på SJ som är de som får ta allt skäll bara för att det är dem man ser och inte de som bestämmer!
Men detta är ingen uppmaning att skälla på Skolverket. Proven är väl uttänkta och faktiskt är det många elever som kommer till sin rätt när de gör dem. Ta bara reda på hur de tänker om ni är nyfikna på det. När de svarar så lyssna gärna och be dem förtydliga. SEN kan ni gärna berätta för er lärare vad ni tyckte om deras svar.
Lycka till!

Vad är fel och vad är rätt rättat? Jag är lärare i matematik och har ingen aning om hur bedömningsanvisningarna för språkproven är. Jag kan inte tänka mig annat att det är svårare att rätta en uppsats än ett matteprov. Det är dock inte lätt att rätta ett matteprov. Det är inte bara rätt eller fel. Bedövningsanvisningarna för de nationella proven är inte helt uppenbara. Vid flera uppgifter sitter vi mattelärare på vår skola tillsammans och enas om en tolkning av underlaget vi får.

Dessutom att dra parallellen mellan nationella prov och slutbetyg i kurser sätter oss lärare i kläm. Det sägs i programmet och många utanför skolvärlden att nationella provet ska visa att elevernas betyg är rätt. Men det är ett tydligt direktiv att nationella prov inte ska vara betygsgrundande utan bara en del av betygsunderlaget som samlats in under kursens gång.

Varför betyg blir så spridda och orättvist utgivna över landet är de luddiga betygskriterier vi som lärare har för kurserna. Vi måste tolka själva och det är klart att alla lärare inte gör samma tolkning. Det enda sättet jag kan se för att helt undvika snällrättning och orättvisa betyg är att ha ett (eller fler) nationellt prov där enbart rätt eller fel existerar och som är helt betygsavgörande. Dessa måste givetvis rättas centralt.

ett felrättat prov ska inte behöva förekomma. i de nationella proven är anvisningarna så pass tydliga att man som lärare inte ska kunna göra en felaktig bedömning. självklart kan man ha olika värderingar av hur en elev t. ex. kritiskt granskat en text. därför är det viktigt att lärarna har rätt utbildning så att tveksamheter inte uppkommer.

Det fanns en uppgift i programmet om att an del lärare rättar för strängt! Vad händer med de stackars eleverna när man diskuterar snällrättning? Blir de ännu hårdare bedömda nu?? Återkoppling till berörda lärare är jätteviktigt!

Det är självklart korrekt att rättningen av nationella prov ofta rättas för snällt och någon gång för hårt. De rättas inte lika i olika skolor och kan då inte bli normerande för betygssättningen.

De fyller inte heller kraven på att omfatta alla mål - även praktiska.

Enda lösningen är att de stramas upp och att differentieringen i A, B, C, D, E och F eller i IG, G, VG och MVG slopas. Uppenbarligen blir snällrättningen större ju fler möjligheter till fel i betygsättning det ges. Det är ofta inte lärarnas förmåga det handlar om.

Rektor, elever och föräldrar tvingar fram "snällrättningar". Läraren tvingas sätta snälla betyg för att skolans renomé skall räddas. Allt detta är väl känt och har tagits upp i Skolfront.

Elevens prestationer måste "rättas" och betygsättas så att det förbättrar undervisningen. Alla elever måste bedömas efter sina förutsättningar.

Inte så att man inför 10. 20 eller 30 olika betyg (eller 6 olika) utan så att alla får samma betyg för samma prestation, men vid olika tidpunkter.

Betyget 5 i svenska betyder garanterat exakt samma kunskaper oavsett vilken elev som fått betyget. Man skall kunna lita på att ett betyg alltid står för samma kunnande eller förmåga oavsett vilken elev som fått betyget.

Men däremot kan en elev få betyget 5 i svenska vid åtta års ålder, men en annan vid elva års ålder beroende på hur lång tid de behövt för att lära in vad de måste kunna för betyget.

Det är så i andra sammanhang. De som fått guldmärke i simning har alla uppfyllt samma krav, men en del vid åtta års ålder andra vid 20 års ålder. De som tagit skepparexamen, eller tre stjärnor i slalomkurs har alla gjort samma prov, men vid olika ålder.

Detta med åldersuppdelning och nationella prov vid samma tid måste upphöra. Skolan skall anpassas till eleven. Skolan måste bli flexibel och lärande. Prov skall underlätta inlärning!!!

Det finns en artikel om det i Forskning och Framsteg i ett nummer för drygt ett halvår sedan.

Alla prov och all rättning måste bli enhetlig. Det är inte svårt att uppnå, men skolan är illa skött och dåligt organiserad.

Varför helt plötsligt denna rättvise patos Watson? Du känner väl till att världen inte är rättvis och att inflytelserika personers ynglingar ges företräde till yrken och utbildningar med högre status? Frågan är ju dessutom om inte okunskapen och fördumningen idag ofta blivit/är en merit - var god jämför med mycket av TV-reklamen.

Ursäkta att ena citationstecknet försvann samt att det skulle stått toRnar upp sig i förra inlägget.

Skolan är generellt sett dåligt organiserad idag, eftersom varken kunskapen om nämnda typer av psykiska handikapp saknas och dessutom läraren oftast saknar möjlighet att få kännedom om dessa elever i förväg. Menar du då Göran T att det är lärarnas förskyllan att skolan är misskött? "Du borde förstå och känna till" att lärarna inte har den grad av tystnadsplikt och därmed inte heller informeras i förväg om hur elever med dessa svårigheter kan få ett adekvat stöd att klara gymnasiet. (Inte ens speciallärare har den nödvändiga kunskapen om det ö h t finns några).
Förövrigt skrev jag att många elever inte hunnit eller kunnat tillägna sig de kunskaper som behövs för att klara av ett skriftligt nationellt prov. Kursplanerna ger som sagt visst utrymme till just redovisning av praktiska färdigheter i flera ämnen. Det är uppenbarligen du som bluddrar bort vad jag skrev. Har som sagt påtalat betydelsen av likvärdighet i bedömning redan 1997 men Skolverket har som de själva erkänt inte prioriterat detta. Det är så dags att "syndaren vaknar först nu sedan skutan (skolan) redan har gått så pass över styr att den kapsejsat åtminstone i detta avseende. Du borde ha så pass mycket pedagogiska insikter att du förstår att jag talar om de svagaste länkarna i kedjan och att dessa just dessa tillåts blir normbildande i dagens skola. Snacka om "kasta in jästen efter degen" när vi sedan 15 år tillbaka har fått en många gånger mer djupt orättvis skola. Det är ju just en individualisering och differentierad didaktik jag förespråkar för nämnda grupper men som ditt teoretiserande resonemang och förslag motverkar. Såvitt jag vet är fortfarande Naturkunskap ett kärnämne och nationella används inte i ämnet, så vad bluddrar du om? Du fäster fortfarande alltför stort värde vid teori och prov, medan jag har en mer pragmatisk pedagogisk syn. Det skulle säkert göra dig gott att komma ut och undervisa i någon skola där nedskärningar tar all tid och kraft och där de sociala hindren tonar upp sig. Varför kan inte du med din pedagogiska förmåga övertyga skolledare och politiker om att vi behöver få Sveriges duktigaste elever i något socialt problembelastat ytterområde typ Bergsjön - Angered? Tag gärna flyget dit för det brådskar - ja' menar typ "Klass 9A".

Att skolan idag lider av problem med rättning och betygsättning av prov eller bedömning av dylika är i sig inget anmärkningsvärt! Skolan som institution har en lång historia och av tradition har en fråga ett korrekt svar varit vardag både i klassrummet och/framför allt på prov. Lätt att greppa- lätt att bedöma! Dagens situation är som vilken bedömningssport som helst, brottning t.ex., som ger utrymme för mycket konstiga resultat! En bedömare i dessa situationer som inte har tillgång till ett enkelt facit, typ gammaldags standardprov (en fråga- ett rätt svar), behöver ett rikt mått av erfarenhet framför allt och en stor portion av känsla för rent spel! Att inte hänge sig åt strama strikta och korrekta bedömningar är inget annat än tjänstefel. Så var är felet? Är det av ämneskaraktär? Ja, troligen mest så! Men vi bör även söka i provkonstruktionen! Ingen ska behöva sitta i sin rättning och bedömning och fundera på hur eleven tänkt, om det finns ingångar till ett rätt svar! Det bäddar ju för en positivare bedömning än annars! Tänk om- tänk nytt! Lärarna har ett stort ansvar! Sätt ner foten- protestera mot de många gånger diffusa tankarna som presenteras i lärarpärmarna som ska vara till hjälp i arbetet med rättning/bedömning! Till lärarna kan jag bara säga:- Var stram och korrekt, visa yrkesstolthet, det är det ända som alltid håller i jämförelse!

kanske rättar lärarna så snällt för vi har så fanatiskt illa dåligt betalt och enorma studieskulder?! Orka!

Såg programmet nu ikväll och jag tycker man talar så allmännt om nationella proven. Var det engelska man menade?