Åldersblandade klasser

Förändringar i svensk skola styrs ofta utifrån trender och tyckanden i stället för på vetenskapligt baserade utvärderingar. Det visar ny internationell forskning. Spridningen av åldersblandade klasser är ett exempel på det.  

Införandet av åldersblandande klasser är en av de största reformerna som genomförts i svensk skola under de senaste 30 åren, detta utan riksdags- eller regeringsbeslut och utan stöd i forskningen.

Åldersblandade klasser ger sämre resultat
I dag går var fjärde 9-åring i en åldersblandad klass. Tanken är att yngre elever ska lära sig av äldre i samma klass, att de äldre ser sin egen utveckling och att alla elever lär sig att umgås med barn i olika åldrar. Men senare års forskning visar att undervisning i åldersblandade klasser ger sämre resultat, kunskaperna blir ytligare, de duktigare eleverna blir färre och sämst går det för de svagaste eleverna.

Skolfront granskar
Här granskar Skolfront hur det gick till när ålderblandade klasser infördes i Sverige och hur pedagogiken kunde få så stor spridning, trots att det inte fanns några undersökningar som pekade på att metoden gav goda resultat. I studion diskuterar  Knut Sundell, avdelningschef vid Socialstyrelsen och Lars Gustafsson, före detta rektor på Nya Elementar.

Kortare sommarlov
Dessutom tar Skolfront upp lärarnas arbetstid som är en stridsfråga i avtalsrörelsen just nu. Ska lärarna ha 40-timmars arbetsvecka och kortare sommarlov? Debatt i studion mellan Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund och Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.