Det fria skolvalet

Enligt Skolverkets rapport förstärker det fria skolvalet segregeringen i skolan samt bidrar till svenska elevers allt sämre kunskapsnivåer. Är det fria skolvalet värt priset? Debatt mellan Ingvar Persson, ledarskribent Aftonbladet och Alice Teodorescu, borgerlig samhällsdebattör. Dessutom, varför är lärarna så generösa när de rättar de nationella proven?  

De nationella proven rättas för snällt anser 40 procent av Sveriges lärare, enligt Skolfronts lärarbarometer. En majoritet av lärarna vill att proven ska rättas av någon annan än elevens lärare för att få en mer opartisk bedömning.   

Snällrättning av nationella prov
Frågan om betygsinflation och felrättning av nationella prov diskuteras på flera håll i landet. Bland annat har Skolinspektionen fått i uppdrag av regeringen att kontrollrätta 35 000 nationella prov från både grund- och gymnasieskolan för att ta reda på om det förekommer systematiska felrättningar. Enligt en kontrollrättning av nationella prov i gymnasiet i Skaraborg framkom att 40 procent av proven rättades felaktigt, i majoriteten av fallen hade de rättats för snällt.

Skolfronts lärarbarometer om nationella prov
Skolfront har ställt frågan om de nationella proven rättas för generöst, direkt till lärarna. Nästan hälften, 40 procent, av lärarna i Skolfronts lärarbarometer anser att rättningen av nationella prov är för generös. Främsta skälen till snällrättning är att eleven i vanliga fall presterar bättre eller för att eleven inte ska bli underkänd.
– Det är många som sätter så kallade ”snäll-G:n” för att eleverna ska komma in på ett nationellt gymnasieprogram, kommenterar en lärare.

Annan lärare bör rätta
En klar majoritet av lärarna, 71,5 procent, anser att proven borde rättas av någon annan än dem själva för att få en rättvisare bedömning. Nästan lika många, 68,4 procent, anser att elevens identitet bör vara anonym för den som rättar proven.
– Man läser in mer i svaren när man känner eleven och vet vad den kan, säger en annan lärare.