Ekologismens drömsamhälle

Ordet ekologi är en uppfinning från mitten av 1800-talet. Själva ordet betyder hushållning, som i hushållning med naturens resurser. Det här var en helt ny tanke. Dittills hade naturen setts som något Gud skapat åt människan, ett oändligt skafferi att fritt ta för sig ur. Men nu började några misstänka att det inte var så enkelt. Det här var början till ekologismen som ideologi.

Hushållningen med resurser och att vi måste ha ett långsiktigt perspektiv på allting, inte minst med tanke på kommande generationer, är ju fortfarande en grundpelare inom ekologismen. Men vilka är de andra? Jo, här är några exempel:

• Solidaritet, inte bara med människor utan också över gränsen till andra former av liv.

• Biologisk mångfald. Det här var en av de största gröna frågorna på 60-, 70- och åttiotalet.

• Biocentrisk etik, vilket innebär att det biologiska värdet ska sättas i centrum vid värdering av olika alternativ.

• Grön skatteväxling (mer om det nedan).

• Närhetsprincipen. Så mycket som möjligt ska hämtas från närområdet.
 
Det har gjorts försök med ekologiska samhällen i miniatyr, ofta i form av så kallade ekobyar. Om man skulle förstora en ekoby till ett lands storlek, då skulle man nog hamna rätt nära det ekologiska drömsamhället.

Ett hållbart samhälle

Miljöpartiet i Sverige, liksom andra gröna partier runtom i Europa, talar mycket om ett hållbart samhälle. Hållbart i betydelsen uthålligt, fungerande på lång sikt. De menar att enda vägen dit är att i varje politiskt beslut först och främst väga in miljön. Målet är ett kretsloppssamhälle, där naturens balans hela tiden upprätthålls. Man ska inte ta ut mer än man sätter in, för att tala bankspråk. Det här gäller hela kedjan, i alla samhällets funktioner. Från den energiform som väljs för industri och produktion till hur daghemmet Rödmyran tar hand om frukostavfallet.

Det här kräver en oerhörd planering och detaljstyrning. Om man inte kan få marknadens aktörer att själva sköta det. Det är här den gröna skatteväxlingen kommer in i bilden.

Den gröna skatteväxlingens mål är att minska skatten på arbete och istället höja den på energi och miljöpåverkan. Tanken är att ett vinstdrivande företag ska tjäna på att bli miljövänligt. Den gröna skatteväxlingen är ett av den svenska miljörörelsens favoritslagord, kanske för att vi här har en lång tradition av att använda skatter som politiska styrmedel.

''Tänk globalt – handla lokalt'' är en vanlig paroll i miljödebatten. Den globala tanken har funnits med i ekologismen ända från början. Vi sitter ihop, menar man. Alla människor, djur och växter på planeten påverkar varandra. Vi i Sverige kan inte förbättra vår miljö tillräckligt mycket om inte alla andra också gör det.

Drömplaneten

I de ekologiska tankegångarna ses ofta Jorden som en enda organism, i alla fall bildligt. Så ett ekologiskt drömsamhälle är egentligen en drömplanet.  

De som kritiserar ekologisterna hävdar att de överdriver hotet mot miljön och vill öka den statliga styrningen utan reell anledning, något som ofta drabbar individen ekonomiskt och begränsar hans eller hennes frihet. Av samma skäl är de emot styrmedel som trängsel-, el- och bensinskatter.

Andra röster hävdar att ekologismen är ett i-landsfenomen. Hårdare krav på miljöåtgärder kan  slå hårt mot befolkningen i utvecklingsländer där man inte har råd med den senaste – och ofta renaste – tekniken. Har vi verkligen rätt att förneka dem utveckling och ett bättre liv för att vår miljö då blir lidande?