Anja Hirdman är 60-talist, uppvuxen i en tid och miljö som gjorde att hon länge levde i den bergfasta tron om alla människors lika värde. Som svensk tonåring i slutet på 70-talet upplevde hon den starka kvinnorörelsens krav på samhällsreformer som fullständigt självklar.
Det var först när hon flyttade till Italien i början av 80-talet som hon upplevde den starka segregeringen mellan män och kvinnor. De italienska kvinnorna var reducerade till en grupp.
Åter i Sverige började Hirdman studera idéhistoria vid Stockholms universitet. Inspirerad av sin tid i Italien skrev hon sin B uppsats om italiensk feminism. I sin c uppsats ”Den heliga elden” undersökte Hirdman statliga och kommunala utredningar det tidiga 1900-talets syn på prostitution och lösdriveri. För att stilla unga mäns ”heliga eld” diskuterades hur samhället skulle hantera prostitutionen. Skulle det vara ett yrke, skulle det i så fall vara kontrollerat, skulle det finnas institutioner (bordeller) där man kunde ha kontroll över de prostituerades och deras eventuella könssjukdomar? Allt detta för främjandet av unga mäns sexualitet och deras ”naturliga” behov av att ”sprida sin säd”.
Efter magisterexamen bytte Hirdman institution och började studera Medie- och Kommunikationsvetenskap. Det ledde så småningom till en doktorsavhandling om genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib Aktuellt, där hon har gjort fyra nedslag i historien 1965, 1970, 1975 och 1995. Hon jämför de båda tidningarnas tilltal till sin kvinnliga respektive manliga publik. Båda tidningarna har den kvinnliga kroppen i fokus, men med helt olika syften. Sextiotalsbilderna från Fib Aktuellt är förbluffande lika 90-talets Veckorevykvinnor, men tilltalet skiljer sig markant. I herrtidningens föreställning om maskulinitet är texterna skrivna ”från man till man”. Mannen är autonom, aktiv och inte underställd någon. Det handlar om relationen män emellan även om uppmärksamheten riktas mot kvinnokroppen. Kring henne konstruerar de en manlig gemenskap. Männen njuter av henne och hon är tillgänglig för deras njutning. I Fib aktuellt är mannen redan ett fullvärdigt subjekt, inga omarbetningar behöver göras, medan Vecko Revyn ständigt uppmanar sina läsare till förbättring för att blir mer åtråvärda objekt för mannen.
”Publiken ömsom lockas eller smickras, ömsom förmanas och läxas upp, för att övertyga den om behovet och nyttan av tidningens råd, uppmaningar och erbjudanden. Om dessa förhållningsregler följs blir den lockande belöningen Hans närvaro och andra kvinnors avund”
Dessvärre talar inte kronologin till fördel för jämlikhet mellan könen. 1975 finner Hirdman spår av den samtida jämlikhetsdiskussionen, andra vågens feminism, och även efterdyningar av 60-talets sexualliberalisering. 1995 har debatten fått ge vika för individualism och kommersialism. En viktig iakttagelse i den fortsatta debatten om jämlikhet.
Text: Eva Bolin
Artikeln publicerades i samband med Genusmaskineriet säsong 1