Ett för högt kolesterolvärde ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, och läkarna råder oss att motionera, sluta röka och äta mindre mättat fett för att behålla ett lågt kolesterolvärde. Men samtidigt pratas det mycket om det goda och det onda kolesterolet. Kan samma ämne vara både bra och dåligt för kroppen?
Kolesterol behövs
Kolesterol är en lipid, ett fettliknande ämne, som fyller en rad viktiga funktioner i kroppen. Kolesterol behövs bland annat som byggsten i cellmembranen, cellernas skal, och som råvara för vissa hormoner, till exempel östrogen och testosteron. Det fungerar också som isoleringsmaterial runt nervcellerna, och behövs för att kroppen ska kunna tillverka vitamin D.
Men trots sin viktiga roll i en mängd processer i kroppen är kolesterol mest förknippat med hjärt- och kärlsjukdomar, en typ av sjukdomar som har ett samband med höga halter av lipoproteiner i blodet, som transporterar kolesterolet.
Tillverkas i kroppen
Kroppen får sitt kolesterol från två olika håll. Det mesta tillverkar kroppen själv i olika organ, till stor del i levern. Det tillverkas också i tarmarna, binjurarna och könsorganen. Kroppens egen tillverkning av kolesterol styrs delvis av gener och av olika hormoner, men regleras dessutom av hur mycket kolesterol som totalt sett finns i kroppen.
Ungefär 20-25 procent av kolesterolet vi har i kroppen kommer från maten vi äter. Ju mer kolesterol man äter, desto mindre producerar kroppen, för att hålla nivåerna stabila. Men det kan ändå uppstå ett överflöd av kolesterol i kroppen, som då ansamlas i de stora blodkärlens, artärernas, väggar. Att ha för mycket kolesterol i kroppen, ett förhöjt kolesterolvärde, kallas för hyperkolesterolemi.
Blodprov avslöjar
Kolesterolvärdet är ett mått på blodets innehåll av blodfetter. Det mäts i millimol per liter (mmol/l). Ett normalt kolesterolvärde ska ligga under 5,0 mmol/l. Man märker inte själv om man har högt kolesterolvärde, det ger inga symptom, utan måste upptäckas genom ett blodprov.
Kolesterolet transporteras med blodet till kroppens celler. Men kolesterolet är svårlöst i vatten, och kan därför inte färdas fritt. I stället transporteras det med hjälp av lipoproteiner, proteinbaserade "resväskor" för fett. Lipoproteinerna har ett vattenlösligt yttre, men bär kolesterol och andra fetter inuti sig. Det finns en mängd olika sorters lipoproteiner, men i princip kan de delas in i två grupper: LDL, LågDensitetsLipoproteiner, och HDL, HögDensitetsLipoproteiner.
Ont emot gott
LDL innehåller relativt mycket kolesterol i förhållande till protein, och har en större benägenhet att släppa ifrån sig kolesterol runt om i kroppens kärl, och ökar alltså kärlens upptag av blodfetter. Höga halter av LDL ger därför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom påverkar LDL blodplättarna, så att det lättare bildas blodproppar. Kolesterol bundet i LDL brukar kallas för "det onda kolesterolet". Man bör ha ett LDL-kolesterolvärde under 3,0 mmol/l.
HDL utgör cirka 25-30 procent av den totala mängden kolesterol i kroppen. HDL innehåller relativt lite kolesterol i förhållande till protein, och transporterar, tvärtemot vad LDL gör, kolesterol från kärlväggarna tillbaka till levern där det bryts ner och utsöndras ur kroppen. HDL innehåller alltså precis samma kolesterolmolekyl som LDL, men i HDL är kolesterolet bundet till lipoproteiner på ett sådant sätt att det bidrar till att minska den totala halten av kolesterol. Därigenom har det en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. HDL kallas därför för "det goda kolesterolet".
Halten av HDL ökar av bland annat regelbunden motion och det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket ger kvinnor ett naturligt skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar fram till klimakteriet. Trots att man inte ska ha för mycket kolesterol totalt sett, bör man alltså se till att inte ha för lite HDL. Ett HDL-värde under 0,9 mmol/l räknas som lågt.
Kosten påverkar
Man kan påverka sina kolesterolnivåer i rätt riktning genom att äta rätt och motionera. Men det handlar alltså inte bara om att äta så lite kolesterol som möjligt, utan också om att minska "det onda kolesterolet", LDL, och öka andelen av "det goda", HDL. Fleromättade fetter är bra, eftersom de sänker den totala kolesterolhalten i blodet. Det handlar framför allt om att Omega 6-fettsyror tar plats i cellmembranen i stället för stabila mättade fetter. Då tar kroppen kolesterol från blodet som transporteras till cellmembranen för att stabilisera dem, och halten i blodet sjunker.
Mättade fetter höjer både det onda och det goda kolesterolet, men höjer det goda mest och påverkar därför balansen i rätt riktning, så länge det totala kolesterolvärdet inte är för högt. Transfetter sänker däremot det goda kolesterolet och höjer nivåerna av det onda. Man bör alltså undvika att äta transfetter för att inte påverka kolesterolnivåerna i en negativ riktning.
Nya tankar om kolesterol
Den senaste tiden har röster höjts som menar att kolesterolhalten i sig inte alls är en avgörande faktor för hjärt- och kärlsjukdomar, utan snarare ytterligare ett symptom. Det vill säga att fel mat och för lite motion orsakar både högt kolesterolvärde och hjärt- och kärlsjukdomar, men att kolesterolet i sig inte är farligt.
Det här är än så länge en omtvistad tanke, men studier visar att för vissa personer har en har en hög kolesterolhalt positiva effekter. Till exempel lever äldre personer längre om de har höga halter av kolesterol i blodet. Alla sammanhang är inte klarlagda, och kolesterolets betydelse för vår hälsa kommer definitivt att vara föremål för många fler forskningsstudier.
Text: Stina Karlsson