Nya hälsoproblem kräver samforskning

Vilka piller mot övervikt som än kommer i framtiden kan de inte stoppa fetmaepidemin. Människors kost- och motionsvanor måste också förändras. Nyckeln till dagens ohälsa är att förstå människans beteende och hennes levnadsvillkor. Till det krävs både medicinsk forskning och beteendevetenskap.

- Biomedicinen löser inte den nya sjukligheten som har att göra med fetma och stress. Psykologin klarar det inte ensam heller. Ingen specialitet kan lösa de här nya sjukdomsproblemen ensam.

Det säger Gunilla Krantz, läkare med specialistkompetens i allmänmedicin och socialmedicin. Hon är också Sveriges enda universitetslektor i beteendemedicin.

Kombination behövs
Genom att kombinera olika discipliner tror hon det är möjligt att arbeta mycket effektivare, såväl med att hitta sjukdomars orsaker, som att förebygga och behandla dem. Och inte minst att skapa ett samhälle där det är möjligt att leva sunt.

- Levnadsförhållanden påverkar vår hälsa i stor utsträckning, säger hon, och tar hot om arbetslöshet som exempel. En person som vet att han eller hon kan komma att bli arbetslös om ett halvår löper risk att hamna i ett tillstånd av långvarig stress. När man inte kan förändra sin situation och stresshormonerna hela tiden ligger på topp, är risken stor att man i stället förändrar sitt beteende och börjar äta och dricka mer.

Stress och sjukdom
Ny forskning visar dessutom att om stresshormonerna ligger på topp under lång tid, kan de plötsligt sjunka kraftigt, med ett tillstånd av utmattning som följd. Det här skulle kunna vara en del av förklaringen till våra ökande sjukskrivningar.

- När det gäller fetma är det många beteendevetenskapliga aspekter som kommer in, och det är inte biomedicinen så bra på, säger Gunilla Krantz.

Kombinationen biomedicin och beteendevetenskap har funnits sedan 60-talet, men det är först på senare år som forskarvärlden verkligen har fått upp ögonen för beteendemedicin. Idag bedrivs beteendemedicinsk forskning inom så skilda ämnen som våld mot kvinnor och diabetes. Den internationella beteendemedicinska föreningen har 6 000 medlemmar i 20 länder, och intresset ökar hela tiden.

Beteende och cancer
Gunilla Krantz menar att i stort sett alla sjukdomar har en beteendemedicinsk sida. I västvärlden idag dör människor främst av två sjukdomstillstånd: Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Att hjärt- och kärlsjukdomar har sina orsaker i människors levnadssituation är helt klarlagt, men även cancer skulle kunna ses ur ett beteendemedicinskt perspektiv.

Att kosten har viss betydelse är välkänt, och Gunilla Krantz menar att man i framtiden också kommer att kunna visa att människor som har en besvärlig livssituation drabbas av cancer i högre utsträckning än andra.

Beteendemedicin i praktiken
Än så länge förekommer beteendemedicin mest inom forskning, men det finns exempel där beteendevetenskap och medicin kombineras och tillämpas praktiskt på patienter. Ett sådant exempel är beteendemedicinska kliniken på Norrlands universitetssjukhus. Här arbetar medicinsk personal och personal med beteendevetenskaplig grund sida vid sida med forskning och behandling. Patienterna är människor som fått diagnosen metabolt syndrom, ett förstadium till både typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Målet är att patienterna ska slippa utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom, tack vare förändrad livsstil.

	Bernt Lindahl är överläkare på beteendemedicinska kliniken på Norrlands universitetssjukhus

- En liten förändring är lätt, som att byta från standardmjölk till mellanmjölk. Men att förändra sin livsstil kan handla om 50 - 100 små beslut varje dag som måste förändras. Det tar kraft, säger Bernt Lindahl som är överläkare och leder arbetet på kliniken.

Ständig utvärdering
Bernt Lindahl har arbetat med kostrelaterade sjukdomar sedan mitten av åttiotalet. Från 1997 har han använt en metod som man jobbat fram med utgångspunkt från kognitiv beteendeterapi. Behandlingen kombineras med forskning på så sätt att den utvärderas kontinuerligt.

- Beteendevetare tycker ofta att medicinare sätter för stor tilltro till informationens betydelse, berättar Bernt Lindahl. Visst handlar det till viss del om att informera patienten, men det handlar mer om att patienten själv tror på att han eller hon kan förändra sitt beteende. Många patienter vet precis vad de ska äta, men gör det inte ändå.
Andra problem
De remisspatienter som Bernt Lindahl jobbar med har ofta andra problem i tillvaron än hälsan. Det handlar om trassliga familjesituationer, problem på arbetet, stress. Alltså måste de må bättre i livet om de ska få kraft att förändra sin livsstil och sitt beteende. Mår man bättre kan man ta ansvar för förändringar.

- Jag tror inte att jag kan tala om för någon hur den ska göra resten av livet, det handlar mer om att ställa de rätta frågorna, säger Bernt Lindahl. Var och en måste därefter själv finna fram till vad som är möjligt att förändra i den egna livssituationen.

Gruppen stöder
Själva behandlingen börjar med att man går i en gruppbehandling med daglig aktivitet i tre veckor. Där får patienten lära sig vad bra mat är och att motionera, men framför allt tittar man på patientens livssituation och hur han eller hon kan förändra den. Man pratar om bakslag och återfall. Alla kommer att ha bakslag, det vill säga halka tillbaka i det gamla beteendet. Men i stället för att känna sig misslyckad uppmanas patienten då fundera över varför det blev som det blev, analysera situationen och hitta en lösning som kan fungera nästa gång.

Treveckorsintroduktionen följs upp av nio återträffar med gruppen under ett år. Därefter skickas enkäter ut till deltagarna för att se hur det går. Då har de i genomsnitt gått ner tre till fyra kilo, fått ett minskat midjemått, lägre blodfetter och bättre kondition än före behandlingen. Men viktigast är kanske att de upplever högre livskvalitet. Detta kan mätas med SF-36 (short form 36). Mätinstrumentet består av 36 frågor om liv och hälsa och ger en skattning av hur patienten mår både fysiskt och psykiskt.

Medicinering eller livsstilsförändring
Bernt Lindahl vet att det aldrig är bortkastat att hjälpa en patient till ett hälsosammare liv. Samtidigt förstår han varför många kollegor hellre förlitar sig på medicinering. Det är nämligen svårare att studera effekten av en förändrad livsstil, eftersom det är svårt att kontrollera i vilken utsträckning patienten verkligen har följt de rekommendationer man gett dem.

Har patienten verkligen tränat tre gånger i veckan, till exempel? Det är betydligt lättare att ta en tablett än att lägga om sin livsstil, och många gånger har man i livsstilsstudier inte mätt om deltagarna verkligen bibehållit sina nya levnadsvanor. Därför, menar Bernt Lindahl, ska man inte heller alltid tro på de studier som säger att livsstilsförändring är ineffektivt.

Gunilla Krantz ser medicinering som nödvändig i många fall, men det är inte lösningen på fetma och dess följdsjukdomar.

- Man måste också stötta folk att göra förändringar i sin levnadssituation, säger hon.

Sjuk av livssituationen
I primärvården behöver man se hela människan, förklarar Gunilla Krantz. Ofta kommer patienter med diffusa symptom, som kanske framför allt beror på livssituationen och inte på biomedicinska orsaker. Därför är det viktigt att allmänläkare får utbildning inom området beteendemedicin. Det kan också vara motiverat att ha anställda från flera discipliner på en vårdcentral så att patienten kan få både läkemedel och psykosocial hjälp.

- Folk upplever ohälsa, men det är inte samma sak som att de kan få en biomedicinsk diagnos. Ser man till folkhälsan satsas det inte tillräckligt med forskningspengar på det här området, tycker Gunilla Krantz.

Idag letar man efter gener som förklaring till livsstilssjukdomar. Det kan bli ett problem om stress och fetma uppfattas som medfött. Följden skulle kunna bli att folk slutar ta ansvar för sin hälsa. 

Text: Lena Edlund