"Fredag är ju gul"

För Sofie Ericsson är bokstaven A gul och siffran 5 röd. Sofie har synestesi, vilket innebär att olika sinnen blandas samman i hjärnan. Det finns olika teorier om vad som händer. Många som har synestesi är kreativa personer. Så även Sofie.

- Jag älskar färger och målar gärna. Bara att hälla ut färgerna på färgpaletten ser så härligt och aptitretande ut. Jag skulle nästan kunna äta upp färgerna, men jag vet ju att det är giftigt, skrattar Sofie, när hon sitter vid sitt köksbord och ritar upp vilka färger hon förknippar respektive bokstav och siffra med.

A blir gul och B orange. Det är övervägande glada färger på papperet när hon är klar. Hon försöker undvika dystra färger så gott det går. 

För Sofie Ericsson har varje bokstav och siffra en bestämd färg. Foto: Michael Morsing

Föredrar glada färger
- Jag sätter väckarklockan efter hur fina färgerna blir på digitaluret, säger Sofie Ericsson. Klockan 9.00 är tråkigt eftersom 0 är nästan vit. Det är så tråkigt att vakna och se tråkiga färger det första jag gör. Då är det roligare med 9.02 eftersom 2 är gul.

Det är inte bara bokstäver och siffror som har färger. Även ljud förknippar Sofie med färger.

- Jag älskar eurodisco. Musiken är som ett färgfyrverkeri, medan jag däremot inte kan lyssna på Kent, även om jag vet att deras musik är bra, eftersom musiken har så dystra färger, nästan som precis innan ett oväder, och mitt i det finns färgen av ett kallt månsken.

Korskopplade nervbanor
Professor Vilayanur Ramachandran vid University of California San Diego är en världsledande forskare inom synestesi. Han har två olika hypoteser om vad som händer i hjärnan vid synestesi.

Den ena är att nerver i tinningloben korskopplas. Där finns olika områden som registrerar synintryck för siffror, bokstäver och färger. För dem som har synestesi är nerverna mellan områdena för bokstavs- och sifferintryck korskopplade med området som registrerar färg. Den andra förklaringen är att synintrycken för siffror och bokstäver i det första området bearbetas i ett mer avancerat område i hjärnan som ligger i området där hjäss-, nack- och tinningloben möts. Därefter återsänds de bearbetade synintrycken till färgområdet i tinningloben.

Färg på siffror och bokstäver
Det leder till att när en person ser en siffra eller bokstav, registrerar personen samtidigt en färg som kopplas till siffran eller bokstaven. Vid kopplingen ljud och färg handlar det också om färgområdet i tinningloben, men kors- eller återkopplingen sker med ett område där ljudintryck bearbetas, som också ligger i området där hjäss- nack- och tinningloben möts.

Med hjälp av magnetkamera (så kallad fMRI) kan Ramachandran och hans kollegor se vilka delar som är aktiva hos en synestet som Sofie.

Olika bokstavsfärger
Sofie trodde länge att alla upplevde samma sak som hon. När hon var 15 år frågade hon sin nära kompis vilka färger hennes bokstäver hade. Kompisen ritade, och Sofie och hon jämförde färgerna och upptäckte att det inte var samma färg på samma bokstav.

- För att ta reda på vem av oss som var annorlunda, ringde vi en tredje vän för att fråga henne vilka färger hon hade på bokstäverna. När hon ritade sina färger visade det sig att vi alla tre hade olika färger på respektive bokstav. Då förstod jag att alla inte hade samma färg till bokstäverna.

En på tvåtusen
Men fortfarande var hon säker på att alla människor hade färger på bokstäver och siffror. Det var först i 20-årsåldern, när hon var ute i sommarstugan i skärgården, som hon läste en artikel i en tidskrift och förstod att hon upplevde ett fenomen som bara en på tvåtusen människor gjorde.

- Artikeln handlade om ett slags nyupptäckt sjätte sinne som gjorde att människor satte färg på sina bokstäver och siffror, säger Sofie, som när hon hade läst klart förstod att det handlade om henne. Hon blev mycket förvånad att det skulle vara något ovanligt.

Hon bad sin bror och en kompis som var med henne att läsa artikeln, men ingen av dem kände igen sig. "Där satt jag på bryggan kände att jag var konstig."

Vanligare än man trott
Det har nu gått nästan tio år sedan Sofie läste om synestesi för första gången. Sedan dess har forskarna upptäckt att fenomenet är vanligare än de först trodde.

- Ungefär en procent av alla människor har synestesi, säger professor Ramachandran.

Forskarna tror att orsaken till att personer får synestesi är genetiska. Hos dem som inte har synestesi är nervbanorna mellan färgområdet och siffer-, bokstavs- och ljudområdena kapade, vilket leder till att de inte får denna koppling med färg till olika intryck.

Sofie har aldrig upplevt det som ett problem att ha synestesi.

- Men en gång blev det lite konstigt. Det var när jag arbetade med förståndshandikappade barn på ett gruppboende. För att barnen skulle veta vilken dag det var, hade varje dag en färg. På fredag var det bruna lappar som användes. Jag tyckte det blev helt fel. Fredag är ju gul, säger Sofie. 

Text: Michael Morsing