ur.se

Ett Sverige för oss alla

Jag tror inte att rasismen och främlingsfientligheten är större idag än för tio år sedan, däremot så tycker jag mig se att den går i vågor. Det är nog inte en tillfällighet att främlingsfientliga partier skördar framgång under just lågkonjunkturer och finanskriser.

1991 kom Ny Demokrati med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister i spetsen in i riksdagen. Idag putsar Sverigedemokraterna sina fjädrar för att försöka ta sig in i nästa val. För mig framstår det som väldigt mycket lånade fjädrar. Lånade av tidigare framgångsrika Ny demokrati i invandrarfrågorna, även om Sverigedemokraterna fanns innan Ny demokrati.

Likheten mellan de båda partierna i invandrarfrågor är slående. Populistiska uttalanden är ett sätt att lätt kamma in poäng och eventuella röster inför kommande val. ''De som inte sköter sig, ska ut'' heter det. Att lagen redan säger att invandrare som begått grövre brott ska utvisas, talas det tyst om.

Det är liksom okej och rumsrent att ha främlingsfientliga åsikter igen.

Man väljer också att dela in människor i ''vi'' och ''dom''. Med denna indelning kommer det att bli mycket svårt att leva i ett land tillsammans, enat som ett folk. Jag har inte alla svar men jag tror i alla fall inte att Sverige kan backa nu och börja utvisa folk, oavsett vilka eventuella problem invandring kan ha fört med sig. Hela världen globaliseras och blandas upp på olika vis och Sverige kan inte ställa sig utanför detta.

Att det uppstår problem i en mångkultur, tror jag inte att någon behöver ifrågasätta. I alla samhällen och länder finns det sociala problem. Att många av dessa problem uppstår i nyanlända människors nya vardag är inget specifikt för just Sverige. Flera av dessa problem sätter UR:s satsning ''Välkomna nästan allihopa'' fingret på och kryper under skinnet på vad som faktiskt döljer sig bakom flera av dessa problem.

Internet är en fantastisk möjlighet att kunna uttrycka sina åsikter och ett enormt verktyg i en globaliserad värld. Främlingsfientliga åsikter är en del av dessa åsikter som på nätet sprider sig som en löpeld. Det har jag inte minst blivit varse i min egen blogg när jag lyft frågor som rasism, främlingsfientlighet och mångkultur. Ett tag kände jag mig förtvivlat ensam i mina åsikter och började misströsta rejält. De flesta föräldrar vill att deras barn ska växa upp med mer kärlek än hat. Jag startade därför ett antirasistiskt tema under ett par veckor. Jag öppnade för debatt, men tog också tydlig ställning mot rasism och främlingsfientlighet. Jag uppmanade också andra bloggare att ta ställning mot rasism. Gensvaret blev enormt och min tro på Sverige återerövrades!!

I min lilla värld, i mitt hem, som är som ett minisamhälle där jag lever med mina barn och deras kompisar som kommer och går i vårt hem, så är vi kanske mångkulturen personifierade. Det är inte många länder som inte finns representerade av de som passerat genom mina dörrar.

Trots att vi äter palt tillsammans, vi dansar kurdisk dans, sjunger på arabiska, firar jul med julgran och knäck, talar Swahili och har en trosuppfattning innefattande alla de världsreligioner som finns representerade, så har vi aldrig råkat i luven på varandra av religiösa eller kulturella skäl. Det beror troligen på att det finns en ömsesidig respekt.

Jag är medveten om att det uppenbarligen inte funkar överallt. Men jag är också övertygad om att det skulle vara möjligt om allas vårt mål var att kunna leva tillsammans.

Gemensamt för mig och alla dessa ungdomar och även mina egna vänner är att vi lever i Sverige, ett Sverige som vi anser tillhöra oss alla. Vi vill gärna ta del av de möjligheter som ges i detta land och de rättigheter som Sverige faktiskt kan ge, men vi är också beredda att leva upp till de skyldigheter som Sverige kräver och vi är beredda att ta ansvar för att själva förbättra och jobba för att få fortsätta bo i ett land där vi vill fortsätta leva och vara en del av. Ett land där vi vill att våra barn ska kunna växa upp till ansvarsfulla och kärleksfulla individer.

Man kan inte förändra andra människor, man måste alltid börja med sig själv!

Fatou Touray
http://tonarsmorsa.se