Det här gör Brå
Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Myndigheten tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete.
I den här texten kan du läsa om en undersökning som visar att det är vanligare att människor med utländsk bakgrund misstänks för brott än människor med svensk bakgrund.
Men bakom de siffrorna finns även andra faktorer än härkomst, som till exempel sociala faktorer. Dessutom gäller det alltså misstanke om brott, och då måste man också väga in attityder hos den som har misstankar och vad de grundar sig på.
I Brottförebyggande rådets (Brå) rapport: Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet (2005:17) undersöks i vilken utsträckning personer med utländsk bakgrund registreras som misstänkta för brott. Studien utfördes mellan 1997-2001 och innefattar personer födda mellan 1945 till 1981 och som var folkbokförda den 31 december 1996. Det rör sig om närmare 4,4 miljoner personer. Rapporten har i stor utsträckning fungerat som en uppdatering av, samt jämförelse med, en tidigare liknade studie utförd mellan 1985-1989.
Studien delar upp undersökningsgruppen i fyra grupper:
- personer födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar
- personer födda i Sverige av minst en förälder född utanför Sverige
- personer med två föräldrar födda utanför Sverige och slutligen
- personer födda utanför Sverige.
De flesta, oavsett grupp, var under undersökningsperioden inte misstänkta för något brott. Andelen som inte var misstänkta för brott överhuvudtaget varierar mellan 88-95 procent mellan de olika grupperna.
Ser man enbart till antal visar undersökningen att flest antal brott (närmare 60 procent) som personer registrerades för utfördes av svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. De två andra grupperna stod för omkring 20 procent vardera.
Ser man till andelen registrerade för brott vissa undersökningen en överrisk för personer födda utanför landet på 2,5. Det är alltså en två och en halv gång vanligare att denna grupp registreras för brott jämfört med personer födda i Sverige av två svenska föräldrar. För personer födda i Sverige med två föräldrar födda utanför Sverige var överrisken 2 och personer födda i Sverige med en förälder född utanför Sverige var överrisken 1,4.
För att förstå dessa siffror bör de jämföras med överrisken för män jämfört med kvinnor vilken är 3,5 gånger större och för personer som kommer från familjer som fått socialbidrag är överrisken över 6 gånger större. Nämnvärt är även att om ålder, kön, utbildning och inkomst tas med igenom en standardisering sjunker siffran för personer födda utanför Sverige till 2,1.
Faktorer bakom siffrorna:
Brå lyfter upp några anledningar som bedöms bidra till att siffrorna ser ut som de gör.
- Både polis och de som polisanmäler gör ett urval. Brå menar alltså att polis och allmänhet oftare misstänker personer som kulturellt och utseendemässigt skiljer från det ”svenska”.
I rapporten tas två studier upp som visar på att brottsutredningar mot personer från Mellanöstern, Nordafrika samt Afrika söder om Sahara i större utsträckning läggs ner jämfört mot personer med svenskt eller nordiskt och västeuropeiskt bakgrund. Det kan alltså tolkas som att personerna från dessa länder oftare misstänks på grunder som senare visar sig vara felaktiga. Detta tyder enligt Jerzy Sarnecki professor i allmän kriminologi på att det i första skedet av rättsprocessen sker en diskriminering som missgynnar personer med ett icke svenskt utseende, vilket kan påverka hur stor andel av den här gruppen som i Brå rapporten registrerades för brott.
Personer som ser och upplevs som typiskt ”svenska” blir inte misstänkta av polis och allmänhet. Detta medför också att de mer sällan grips misstänkta för brott. Det är alltså troligen en större andel med icke svensk bakgrund som grips misstänkta för brott vilket rimligen påverkar siffrorna som tyder på att personer med av icke svensk bakgrund har en överrisk att bli registrerade som misstänkta för brott.
Brå lyfter även fram tre faktorer som brukar lyftas fram som förklaring på överrisken att registreras som misstänkt för brott:
- Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land.
- Sociala faktorer (exempelvis lägre social klass eller social status) som generellt ökar risken för brott är vanligare bland invandrare.
- Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister.
Källa: Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet, Brå, 2005:17