Före 1960-talet:
Under andra världskriget kom flyktingarna framförallt från Tyskland, de nordiska grannländerna samt från Baltikum. När andra världskriget tog slut återvände många hem.
Efter kriget kom arbetskraftsinvandringen till Sverige från övriga Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet.
1970-tal
Under 70-talet tillämpade Sverige reglerad invandring, det vill säga ville man komma in i landet skulle man redan ha ett uppehållstillstånd ordnat. Ville man jobba skulle man ha ett arbetserbjudande. Fanns det däremot arbetslösa i Sverige som kunde utföra jobbet fick man inte uppehållstillstånd.
Flyktingar kom stötvis, oftast i direkt anslutning till krig eller kriser. Exempelvis efter militärkuppen i Chile 1973, då det kom väldigt många chilenare.
1980-tal
I mitten av 80-talet kom det allt fler asylsökande från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea till hela Västeuropa. Under slutet av 80-talet kom även flyktingar från Somalia, Kosovo och de forna öststaterna till Sverige.
Väntetiden på besluten blev längre, antalet flyktingförläggningar ökade och alltfler fick avslag på sina ansökningar.
1990-tal
Flera långvariga krigstillstånd upphörde, till exempel i Libanon, Eritrea, Iran-Irak och där igenom minskade antalet asylsökande. Men ca 100 000 människor från forna Jugoslavien, flest Bosnier, fick Sverige som nytt hemland. 1995 blev Sverige medlem i EU.
2000-talet
Under 2000-talet kom det många irakier till Sverige. Idag är irakierna den i särklass största gruppen bland de nyblivna svenska medborgarna. Det beror till största del på det oroliga läget i Irak.
Källa: Migrationsverket