Jag har bott i Norge sen efter studenten (augusti 2004). Jag studerar till sjukskøterska her sen høsten 2006 och har flyttat hit permanent. Jag er enig i det Josefine sæger om førdelar och nackdelar med att bo i Norge, men det finns ju också førdelar och nackdelar med att bo i Sverige också.
Som snart færdig sjukskøterska kan jag iallafall konstatera att jag har gjort rætt som flyttat hit. I Sverige ær sjukskøterskeyrket ett jobb med løn som tilsvarar knappt vårdbitrædelønen i Norge. Nu efter mer æn 5 år i Norge kan jag norska både skriftligt och muntligt. Det hjælper! Speciellt om man ska jobba inom vården, æven om många svenskar verkar tro att det "bara ær att åka till Norge och jobba och tjæna pengar", språket har betydelse och pasienterna ær de som lider mest av detta, inte svenskarna.
Annars i Oslo har jag intryck av att många svenskar bor, jobbar och lever tillsammans med andra svenskar, inte alla så klart, men många. Dærfør blir svenskarna lite integrerade i resten av samhællet och lær sig inte det norska språket, men många av dessa svenskarna ær ju hær bara før att tjæna pengar, inte før att leva hær under en længre tid.
Jag ær vældigt nøjd med hur norskarna møter mig som svensk, æven om inte alla mærker att jag ær svensk eftersom jag lagt om språket. Jag planerar att søka om norskt medborgarskap om 2 år (eftersom man måste bo hær 7 år innan man kan søka).
Før andra detaljer om livet i Oslo se min blogg: http://nursesusi.wordpress.com/
Från: Linda