Pedagogen reflekterar
Anne-Marie Körling, lärare, författare, bloggare och krönikör, ger sina reflektioner kring Jakten på det demokratiska klassrummet. Är disciplin en väg till demokrati? Hur utmanas eleverna att lära? Vem ansvarar för den demokratiska relationen? Är skolan demokratisk?
Här nedan hittar du länkar till samtliga texter, ett för varje avsnitt, samt utdrag ur respektive text som finns att läsa i sin helhet här på webben. Alla texter finns dessutom att ladda ner som pdf. Välkommen!
Inledning
Om Bucklands Beach Intermediate School
Om Experimentgymnasiet
Om Freinetskolan Mimer
Om Manhattan New School
Om Det frie gymnasium
Om Summerhill
En avslutande tanke
___________________________________________________________
Inledning
”Det var under min lärarutbildning som jag började brottas med ordet demokrati. Det nämndes gång efter annan under utbildningen. Trots detta omnämnande lyckades jag inte förstå den. Jo, jag visste att jag var ett redskap för elevernas möjligheter för det framtida. Mitt uppdrag att utveckla elevernas lärande i skrivkonst, läsning och matematik var ett mycket ansvarfullt demokratiskt uppdrag. Men räckte det? Var det mitt endaste uppdrag?”
Läs hela den inledande texten!
___________________________________________________________
Demokrati kräver någon slags ordning
”Ordning och reda omsluter diskussionen om svensk skola. Det reses krav på ordning. Kritiken kring svensk skola är att den är stökig och att eleverna inte uppför sig. Följden av detta är att eleverna inte lär sig det de ska. Men ordning och reda kommer av lärarens medvetna hållning till sin undervisning och hur elever lär sig. Det handlar inte om att ha kontroll över eleverna utan att utmana eleverna med undervisning och i undervisning.”
Om Bucklands Beach Intermediate School – läs texten om första avsnittet!
___________________________________________________________
Den demokratiska relationen
”En experimentskola i Sverige? Tanken hisnar. Har det varit möjligt? Är det möjligt idag? Att genomföra ett pedagogiskt experiment med den övergripande frågan att söka demokratin och utforska den i praktiken. Att inkludera eleverna fullt ut. Skulle vi våga det idag? Det läraren säger i slutet av filmen är för mig något mycket avgörande viktigt: Att uppdraget är att skapa en demokratisk relation! Jag hisnar över det ansvar detta betyder. Som lärare är jag mitt demokratiska uppdrag förkroppsligad.”
Om Experimentgymnasiet – läs texten om andra avsnittet!
___________________________________________________________
De ställda frågornas demokrati
”Man kan bara förse sina elever med frågor, aldrig några egentliga svar. Demokratin att få utveckla svaren och lära sig formulera sina ståndpunkter. Att låta eleverna få frågor de aldrig tänkt på förut. Nära och kittla med frågeställningar. Det är en tankens utmaning. Också hos frågeställaren. Vilka frågor kan jag ställa? Vilka svar kan jag acceptera? Tillåter jag svaren? Hur ställer jag frågorna? Hur blir det lärande i frågorna?”
Om Freinetskolan Mimer – läs texten om tredje avsnittet!
___________________________________________________________
Demokrati börjar i det lilla
”Lärare har ett mycket viktigt uppdrag. Den att verka för demokratin, utbilda i den, ge redskap för den, förbereda för samhällsengagemang och påverkan och tillåta den att bli till genom att möta, bemöta och inkludera eleverna. Demokrati är aldrig någonsin på låtsas. Demokrati kan och bör upplevas. Att skolan kan vara en plats där världens frågor diskuteras och där eleverna får möta människors villkor genom sina egna frågor. Att vägen till demokrati kan gå via en chokladbit och ett genuint intresse och bemötande av elevernas frågor.”
Om Manhattan New School – läs texten om fjärde avsnittet!
___________________________________________________________
Demokrati – klart det är känslosamt i en demokrati
”Det är känslosamt att verka i en demokrati. Man måste kunna få lyfta frågor som för en del inte är relevanta och för andra precis tvärtom – verkliga och angelägna. Man måste lära sig att lyssna till andra och på djupet förstå att det majoriteten röstat fram gäller och avser också den som tyckte det motsatta. Att lära sig om demokrati är att vara i en demokrati. Inte läsa om den och förstå den som ett eget objekt. Det krävs erfarenhet av demokratin för att kunna läsa om den som ämne.”
Om Det frie gymnasium – läs texten om femte avsnittet!
___________________________________________________________
Demokrati ett paradis!
”Då jag ser filmen om Summerhill tänker jag på den tiden där jag tilläts ett slags frihet. Det fanns utrymme både att växa och att känna hopp om sig själv i världen. Och så förstår jag Summerhill. En plats för barns liv. Det är en skola som ifrågasatt skolsystemet genom sin blotta existens. En skola som inte velat fostra barnen utan tillåta barnen att vara. Skolan startade 1921 och det tog 86 år innan den blev officiellt erkänd som skola.”
Om Summerhill – läs texten om sjätte avsnittet!
___________________________________________________________
Demokrati kort och gott!
”Elevdemokrati? Varför säger vi så om demokratin? Att den ska vara speciell för eleverna? En särskild sorts demokrati. Och den är riktad, för och omslutande just eleverna. Därmed också uteslutande andra. Vad är detta för perspektiv på demokrati? För om elevdemokrati finns så betyder den att någon annan slags demokrati finns. En lärardemokrati. En skolledardemokrati. En vaktmästardemokrati.”