DEMOKRATI / historik

Det började med föreningar
1842 blev det obligatoriskt för alla barn att gå i skolan. Och när människor lärde sig läsa och skriva kunde de ta del av samhället på ett nytt sätt. Sedan, i slutet av 1800-talet växte nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och fackföreningarna fram. Människor med gemensamma intressen möttes och de lärde sig mötesregler, att skriva protokoll och att debattera. Det här var den allra första början på vår svenska demokrati.

Allmän rösträtt
Den politiska demokratins genombrottsår i Sverige var 1921. Då fick alla, även kvinnor och fattiga, rätt att rösta i riksdagen. Samma år valdes också den första kvinnan in i Riksdagen, Kerstin Hesselgren. Det första hon gjorde var att se till att barnmorskorna fick högre löner.

Rätten att yttra sig fritt
Tryckfrihetsförordningen är en lag som stiftades 1949. Den säger att man får säga och skriva vad man vill i Sverige så länge det inte är en brottslig text eller att man talar illa om en viss folkgrupp. Vi har också rätt att få veta hur myndigheter arbetar och därför går det att läsa alla brev som kommer till eller skickas från en myndighet. Lagen om yttrandefrihet som kom 1991 ger oss också rätt att säga det vi vill i radio, tv, film och på Internet.

Förstår du informationen?
Förvaltningslagen från 1986 säger att myndigheter är skyldiga att informera människor på ett lättbegripligt sätt. Om man inte förstår svenska har man rätt till tolk. Och om man inte vet vart man ska vända sig har man rätt att få hjälp med det.

Bestäm över ditt eget liv
I Sverige har alla människor lika värde. Människor får bestämma över sina egna liv, gifta sig med den de vill efter att ha fyllt 18 och tro på vilken gud de vill. Det kan man läsa i den handlingsplan för mänskliga rättigheter som regeringen la fram 2001.