|
Jultiden
 Advent
Adventstiden är en förberedelse för Herrens ankomst
(lat. adventus Domini) på juldagen. Under medeltiden
var perioden mellan Luciadagen fram till juldagen en
fastetid. Fastan inleddes med en dags festande och övergick
sen till fasta där lutfisk var den enda tillåtna maten.
Juldagen
Julen firas till minne av Jesu födelse (Luk 2:1 ff).
Jesu födelse symboliseras av stjärnan över kristusmonogrammet,
ett ljus som lyser upp i mörkret och vägleder. Exakt
vilket datum Jesus föddes vet man inte riktigt, inte
heller varifrån ordet "jul" kommer.
Jesus
födelsedag började firas på 300-talet.
Datumet 25 december valdes sannolikt som en motvikt
till hyllandet av solguden. Den 25 december var romarnas
stora festdag då man firade den obesegrade solens dag.
Innan
det kristna budskapet nådde våra breddgrader brukade
nordborna den här tiden på året hålla en offerfest,
midvinterblotet. Det var kring denna fest som den fornnordiska
julen växte fram.
Julafton
I Sverige har julafton, den 24 december, blivit den
viktigaste dagen under julhelgen. I kyrkorna läses julbönen,
antingen som avslutning på adventstiden eller som inledning
till julfirandet. I julnattsmässan firas den heliga
natten och i julottan inkarnationens mysterium. Jesus
föds på julnatten, det lästa och predikade Ordet blir
människa.
Kristusmysteriet
Det vi firar på jul är att en frälsare har fötts genom
Guds inkarnation.
Jesus är både människa och Gud, med Jungfru Maria som
moder och Gud som fader.
Adam
var den första människa som Gud skapade. Adam svek Gud
och eftersom Adam är allas vår stamfader föll hela mänskligheten
in på samma avväg. För att rädda människorna sände Gud
Jesus som skulle frälsa
mänskligheten och föra dem som trodde på honom tillbaka
till Gud.
Jesus
måste vara Gud för att klara sin uppgift och han måste
vara människa för att frälsningen ska kunna ske i människosläktet.
Nyårsdagen
Åtta dagar efter sin födelse får Jesus sitt namn. Jesus
betyder "Herren frälser". Jesu namn firas i den kristna
kyrkan som en påminnelse om att ingen annan än Jesus
kan frälsa mänskligheten. "Hos ingen annan finns frälsningen,
och ingenstans bland människor under himlen finns något
annat namn som kan rädda oss." (Apg 4:13)
Trettondagen
Tretton dagar efter jul infaller trettondagen, eller
Epifania som betyder uppenbarelse. Från början firades
trettondagen till minne av Kristi dop, vilket fortfarande
görs i vissa länder. På trettondagen i Sverige firar
kyrkan Guds uppenbarelse bland människorna, hans härlighet
och missionen. Kristi dop firas först nästkommande söndag..
Trettondagen
är i de flesta kristna länder julens avslutning. I Sverige
däremot är inte julen slut förrän Tjugondag
Knut.
Tjugondag
Knut
I Sverige, Finland och i vissa delar av Norge betraktas
Tjugondag Knut som julens sista dag. Hertig Knut Lavard
ansågs av sina anhängare vara martyr och helgonförklarades.
Hans dödsdag är egentligen den 7 januari, men i slutet
på 1600-talet fördes i den svenska almanackan namnet
Knut över till den 13:e januari. "Tjugondag Knut kör
julen ut" är ett uttryck som började användas på 1700-talet.
Orsaken till varför man förlängde julen är oklar. Vissa
menar att den tidiga kristna kyrkan i Norden ville inkludera
tiden för det hedniska midvinterblotet i julhelgen.
Jultraditioner
|
