Priset för stormaktsbygget
1949 sprängde Sovjetunionen sin första atombomb. Det innebar att USA inte längre var den enda kärnvapenmakten i världen och det kalla kriget gick in i en ny fas, präglad av kapprustning mellan de två länderna.
Den amerikanska urbefolkningen fick betala ett högt pris för denna kapprustning när man upptäckte uranfyndigheter på deras mark. Uranet behövdes till de amerikanska kärnvapnen och eftersom indianerna inte kunde få några andra jobb lockades de till gruvorna. Där fick de jobba hårt till låga löner under eländiga förhållanden.
Ramp om historia har rest till navajoindianernas reservat i New Mexico i USA och träffat människorna som bor där idag. De berättar om hur släktingar och vänner har dött i cancer och lungsjukdomar till följd av arbetet i gruvorna.
Avfallet från gruvorna som begravdes på indianernas reservat har sedan dess förgiftat marken och dricksvattnet. Dessutom har man planer på att återigen börja bryta uran i gruvorna.
Beställ tv-programmet på AV Mediacentraler: AV-nr: 31561tv 4
Du kan även köpa en VHS hos UR:s kundtjänst.
