Men ödet ville något helt annat. Efter studenten och militärtjänstgöringen reste Raoul till USA 1931 för att börja studera arkitektur vid Michiganuniversitetet i Ann Arbor. Efterfrågan på arkitekter var vid den här tiden emellertid låg och Raouls farfar ordnade därför ett jobb åt honom i Sydafrika och därefter ett annat jobb på en holländsk bank i Haifa, i dåvarande Palestina som idag hör till Israel. Det var här som Raoul för första gången kom i kontakt med judar som hade flytt undan förföljelserna i Hitlers Nazityskland.
När Raoul kom hem till Sverige igen 1936 började han jobba som affärsman tillsammans med den ungerske juden Koloman Lauer. Raoul reste mycket under flera år över hela Europa och under hans resor i det tyskockuperade Frankrike och Tyskland lärde han sig hur den tyska byråkratin fungerade. Han reste även flera gånger under kriget till Budapest i Ungern för att hälsa på Koloman Lauer och hans familj.
Våren 1944 bad War Refugee Board, en amerikansk organisation som startats av USA:s president Roosevelt för att med neutrala länders hjälp rädda judar i de tyskockuperade områdena i Europa, Raoul att åka till Budapest för att hjälpa till i den räddningsaktion som inletts där. Han tackade ja till uppdraget på villkoret att han fick fria händer vilket han fick till slut efter att ärendet varit uppe hos statsminister Per Albin Hansson.
Raoul anlände således till Budapest den 9 juli 1944 och började genast arbetet med den räddningsaktion som tillsammans med andra liknande aktioner skulle rädda livet på omkring 100 000 ungerska judar. Drygt ett halvår senare, den 17 januari 1945, sågs han och hans chaufför Vilmos Langfelder för sista gången i livet av kollegan Ernö Petö strax innan han begav sig av för att åka till det sovjetiska militära högkvarteret i Debrecen i östra Ungern.
Än idag är det osäkert vad som egentligen hände med Raoul efter den 17 januari 1945, även om den sovjetiska och sedermera den ryska hållningen ända sedan 1957 varit att han avled i Lubjanka-fängelset den 17 juni 1947. Den hållningen höll man även fast vid i den gemensamma svensk-ryska utredning som tillsattes 1991 för att utreda Raoul Wallenberg öde. Utredningens svenska arbetsgrupp ansåg däremot att det inte finns några definitiva bevis för att Raoul Wallenberg verkligen dog 1947.
Raoul Wallenberg är idag hedersmedborgare i USA, Kanada och Israel samt sedan november 2003 hedersmedborgare i staden Budapest.
