en anledning till att vi har tvingats sluta fred är att vi inte fick den hjälp från
Sverige som vi hade hoppats.”
(Alf W Johansson, historiker)
Den stora vinsten för Finland var att man fick behålla sin självständighet och inte blev en lydstat under Sovjetunionen. Men självständigheten hade ett pris. Redan vid freden efter vinterkriget förlorade man ungefär 16 % av sin landareal. Och
vid freden i Paris 1947 tvangs man gå med på andra eftergifter också. Bland annat skulle man acceptera en sovjetisk flottbas i närheten av Helsingfors (denna bas fanns kvar fram till 1955). |
|
 |
En korridor mot ishavet uppe vid Murmansk avstod man också ifrån. Och den regering som hade beslutat att man skulle inleda vapenbrödraskap med Tyskland skulle ställas inför rätta. Så gjordes också och åtta politiker dömdes till långa fängelsestraff.
En av de stora frågorna var och är Karelen. Under sommaren 1944 evakuerades all finsk civilbefolkning därifrån. En halv miljon människor fick flytta. Det var framför allt bönder som genom en jordreform fick ny jord i södra Finland. Hela Viborgs befolkning flyttades till olika städer i södra Finland.
Det pågår fortfarande arbete för att Karelen ska återförenas med Finland. Ett av de stora problemen är att den nuvarande, rysktalande befolkningen, har bott där i tre generationer.
I över 700 år, fram till 1809, var Finland en del av Sverige. När Sverige förlorade Finland så var det till Ryssland, efter det senaste krig Sverige utkämpat. Ett krig då svenskar och finnar stred sida vid sida och som förevigats av Runeberg i
Fänrik Ståls sägner (en av Runebergs figurer är förresten Lotta Svärd, som lottakåren fått sitt namn efter). Då var Finlands sak verkligen vår, på ett mycket konkret sätt. När Finland senast var i krig var man det tre gånger under ett och samma världskrig.
