ur.se
  Folkhemmets baksida Fakta Personer Berättelser från inspelningen av tv-programmet
Till: 
serie 1
serie 2
serie 3

Länkar
 
Index Historia 3
Nazism och antisemitism
Kriminell kärlek
Finska krigsbarn
Aktuell mapp: Folkhemmets baksida
Irans religiösa revolution
Bakom järnridån
Sverige under kalla kriget

Kontakta oss - ung@ur.se

Klicka här för att komma till ramps förstasida

1920-tal 1930-tal 1940-tal 1950-tal Nutid 2005



Barnhemsbarn

(1940-tal)

Aldrig har så många barn vuxit upp på institution som under folkhemstiden. Kulmen nåddes i början av 1940-talet då nästan 10000 blivit omhändertagna av barnavårdsmyndigheten och placerade på barnhem.

Idag, då fosterfamiljer används istället, finns knappt några barnhem alls. Ändå känner vi alla till miljön från otaliga filmer och böcker.

Varför hamnade då så många på barnhem?

Det är svårt att hitta bra statistik över det. Fortfarande slog tuberkulosen hårt mot svenska familjer, och barn till sjuka mödrar är givetvis många. Den sociala misären var omfattande, och ledde självklart också till många väl motiverade barnhemsplaceringar. Men sedan fanns andra grupper av barn där det är mer oklart varför de togs ifrån föräldrarna.

Tattarna är en sådan grupp. Samhället var kluvet. Det var inte ens då helt passande att ta barn bara för att de hörde till en viss folkgrupp.
 
Samtidigt var samstämmigheten stor kring att tattarnas levnadssätt inte var en lämplig uppväxtmiljö för barn.

"Tattaren var ett hot för att hon eller han inte passade in i den idylliska värld som folkhemmet ansågs vara. De hade inte alltid gått i skolan, de kunde klä sig annorlunda och ha yrken som inte var accepterade, till exempel hästhandlare. Summan är att det är en liten grupp som man gör till ett jätteproblem och man menar att blir man av med det problemet har man vunnit en enorm ekonomisk seger."
(Gunnar Broberg, idéhistoriker)

Under början av 1940-talet började man betona den ekonomiska sidan alltmer. Det var rent samhällsekonomiskt oförsvarbart att låta vem som helst ha barn.

1948 infördes det allmänna barnbidraget, men det hade väckt oro redan på förslagsstadiet. Många fruktade att barnbidraget skulle premiera barnafödandet främst bland, enligt Gunnar Myrdal, "arvsmässigt sämre element". Det bidrog säkert till ett accelererat steriliseringsarbete, men
  Läs mer om tattare - klicka här
också till att fler barn institutionsplacerades. I otaliga fall skedde också båda sakerna. Många har berättat att de gått med på sterilisering för att det sades öka deras chanser att få tillbaka barnhemsplacerade barn.

I det här sammanhanget får man inte glömma att barns situation i allmänhet dramatiskt förbättrades under de här åren. Tidigare hade många barn börjat arbeta redan i 12-årsåldern, men nu skulle alla få utbildning. Sjukvården blev bättre och industrin fick ett uppsving direkt efter kriget vilket minskade arbetslösheten och lättade bördan för många familjer.

Det var folkhemmets framsida.