Varifrån resandefolket kommer är också en gåta. Det finns många teorier, även bland de resande själva. En vanlig sådan är att de har samma rötter som romerna (zigenarna) men genom århundradena fått delvis andra sedvänjor. Vissa säger att de är ett indiskt folk som kom hit under 1500-talet, samtidigt som romerna. Andra att de härstammar från Ryssland eller Tyskland.
Enligt en teori är de ett blandfolk mellan romer och svenskar. Några säger att de är tartarer (därav namnet) och resterna av Djingis Khans beridna mongolsoldater. Åter andra säger att de första tattarna var vanliga svenska bönder som drabbats av missväxt och därför drog ut på vägarna. Tyska legosoldater, valloner eller vandringsfolk av judisk börd är tre andra förslag.
En intressant tanke är att det inte alls handlar om ett folk, utan om en sociologisk grupp, som helt enkelt skiljt ut sig - och skiljts ut - från
majoritetsbefolkningen genom traditioner och levnadssätt.
Förr levde de flesta resande som nomader. De reste runt och utförde arbeten under en begränsad tid på varje plats, och drog sedan vidare. Numera lever de flesta ett helt bofast liv, som inte går att skilja från majoritetsbefolkningens, men vissa åker fortfarande runt under sommarhalvåret - till exempel mellan olika marknader.
De resandes språk heter rommani och liknar i mycket romanès, romernas språk. Men rommani har tagit in många fler låneord från de länder där |
|
 |
de resande uppehållit sig. I Sverige används till exempel svenska böjningsformer av verb, substantiv och adjektiv.
Det finns resande i många europeiska länder. I Norge kallas de reisende, i Storbritannien travellers och i Frankrike voyageurs eller nomades.
Orsaken till att tattare var så illa sedda i det gamla Sverige var säkert till stor del att deras levnadssätt skiljde sig så mycket från den bofasta befolkningens. De framstod i bysamhället som mycket främmande fåglar, likvärdiga med lösdrivare, luffare och annat löst folk. Och de kom utifrån, alltid utifrån. Vem vet vilka hemskheter de kunde föra med sig?
« Tillbaka
