ur.se
  Kalla kriget Fakta Personer Berättelser från inspelningen av tv-programmet
Till: 
serie 1
serie 2
serie 3

Länkar
 
Index Historia 3
Nazism och antisemitism
Kriminell kärlek
Finska krigsbarn
Folkhemmets baksida
Irans religiösa revolution
Bakom järnridån
Aktuell mapp: Sverige under kalla kriget

Kontakta oss - ung@ur.se

Klicka här för att komma till ramps förstasida

Hotet mot Sverige Neutrala? Anfall och försvar Svenska kärnvapen Nya tider, nya hot



Kalla kriget


Den globala maktkampen mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget brukar kallas för kalla kriget. "Kalla" för att det var ett krig som inte fördes med bomber och gevär, utan det var ett mer eller mindre konstant spänningstillstånd med hot om - och i rädsla för - framför allt kärnvapen.

För den centrala militärstrategiska doktrinen var den massiva vedergällningen, kärnvapenkrig i stor skala. Terrorbalansen vilade på det faktum att om en slog till skulle
den andra genast slå tillbaka. Och slå tillbaka fullt ut. Båda sidor hade kapacitet att slå ut den andra supermakten fullständigt - och många gånger om.

Uttrycket skapades av den amerikanske journalisten Walter Lippman, och traditionellt brukar man inte räkna krigsslutet utan det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948 som startskottet för kalla kriget.

Numera räknas omvälvningarna i Östeuropa 1989 som kalla krigets slut, men i till exempel Bra böckers lexikon från 1978 anser man att det tog slut redan 1963 i och med fördraget om förbud mot kärnvapenprov. Det här visar hur svårt det är att avgränsa historiska skeenden innan man har fått lite perspektiv på dem.

« Tillbaka