Letterna hade så gott som ingen tillgång till denna stad. Idag kan man vandra omkring helt fritt och det lilla som finns kvar från Sovjet-tiden är fallfärdigt. Till exempel finns ett utkikstorn alldeles vid inloppet till den militära hamnbassängen, men hängbron ut till tornet är full med hål och ruttna plankor. Att ge sig ut där skulle snabbt leda till en kall simtur i isigt vatten.
Flottbasen, Liepaja-Karosta, byggdes kring förra sekelskiftet när Lettland var en del av Ryssland och i mitten ligger den stora mäktiga rysk-ortodoxa kyrkan som invigdes 1903 av Tsar Nikolaj II. När Lettland erövrades och återockuperades efter andra världskriget fortsatte Sovjetunionen bygget av flottbasen och nu blev den en av Sovjetunionens allra starkaste runt Östersjön. Här låg en av Östersjöns största ubåtsbaser och de fruktade Sverdlov-kryssarna låg för ankar inne i hamnen.
Den svenska marinen misstänkte att det var härifrån som de ubåtar som kränkte svenska vatten utgick ifrån. FOA övade på krigsspel där invasionsflottan som skulle gå mot Sverige delvis utgick från Liepaja-Karosta. På 80-talet byggde Sovjet stora bostadshus i Liepaja-Karosta, där det idag bor fattiga änkor efter den före detta militära personalen. Det ser ut som en Stockholmsförort med flerbostadshus. Men husen är riktigt fallfärdiga, många av dem är också övergivna och fönsterglasen är sönderslagna.
Liepaja-Karosta, som var Sovjetunionens marina stolthet, är idag, iallafall till hälften, en spökstad.
