ur.se
  Om nazism och antisemitism Fakta Personer Berättelser från inspelningen av tv-programmet
Till: 
serie 1
serie 2
serie 3

Länkar
 
Index Historia 3
Aktuell mapp: Nazism och antisemitism
Kriminell kärlek
Finska krigsbarn
Folkhemmets baksida
Irans religiösa revolution
Bakom järnridån
Sverige under kalla kriget

Kontakta oss - ung@ur.se

Klicka här för att komma till ramps förstasida

syndabockar mota Moses svenska nazister visste ingenting svenskt järn nazistiskt arv



Det nazistiska arvet


"När man är ung tror man att man har ganska stora möjligheter att förändra världen. Och då vill man göra det ordentligt. Då engagerar man sig ofta i politiska organisationer där man hoppas på snabba resultat, och där man får delta i kampen, göra något som känns vettigt och meningsfullt. Under mellankrigstiden gick man antingen in i vänsterorganisationer, eller också blev man fascist. Det var liksom de radikala alternativen. Idag ser det lite annorlunda ut.

Man kan fortfarande bli nynazist av just det här skälet, att man vill ha en radikal förändring av samhället. Eller bli kommunist. Men man kan också bli feminist, aktivist inom miljörörelsen eller djurrättsaktivist. Om vi på 30-talet hade färdiga ideologier som man anslöt sig till, så har vi idag betydligt fler enfrågerörelser."
(Lena Berggren, historieprofessor, Umeå universitet)

Idag vet vi att den tyska nazismen ledde till Förintelsen. Det gör det lätt för oss att fördöma de svenskar som gick in i de nationalsocialistiska ungdomsförbunden under mitten av 30-talet. Men hur skulle de ha kunnat veta vad som skulle ske i Tyskland 10 år senare?

Ideologin då? Såg man inte att det var ett hatiskt, fruktansvärt tankesystem som låg bakom?

"Många människor på 30-talet, över hela Europa och över hela världen faktiskt, trodde att nationalsocialismen var det bästa medlet för att skapa en god tillvaro. Men det har vi lite svårt att förstå idag. Nazismen skulle lösa samhällsproblemen och skapa det goda samhället. Men det goda samhället för ett avgränsat fåtal individer. Man sorterade bort väldigt stora delar. Men för dem som fanns i det här lilla nazistiska vi:et så framstod det här för väldigt många som en bra lösning. En bra vision för framtiden."
(Lena Berggren)

Det handlar alltså om vi och dem. Om utanför och innanför. Kanske om att hänger man på samhällets gärdesgård och riskerar att hamna helt utanför, så verkar det lockande att hänga på en ideologi som säger att du får vara med. Du är till och med bättre än de där andra. Du hör, till skillnad från dem, till framtiden.

"Och så är det fortfarande för många som går in i dessa rörelser. Att det här är svaret på många av de frågor de har. Det måste man ta på allvar och inte avfärda som ungdomskultur eller brist på fadersfigurer eller som ett tecken på brutaliseringen av samhället eller något sådant. För vissa människor väljer det. Och det måste vi - hur svårt det än kan verka i ett demokratiskt samhälle - faktiskt respektera. Men sedan ska vi ta diskussionen med dem. Och jag tror att man tar diskussionen bättre om man förstår varför de söker sig till de här idéerna."
(Lena Berggren)