Innehållet bygger på ett lärartips som Eva Klaman skrev inför ett arbete med en H.C. Andersen-saga

Till dig som arbetar med sagan:
Inbjudan att arbeta med sagan på två språk. Se slutet av artikeln!

• Lyssna på programmet och titta på sagotexten här på webben så att du själv bekantar dig med materialet. Tänk efter: Vilka ord, begrepp och händelser kan vara svåra att förstå för just dina elever? Vad har de redan kunskaper om? Jämför också med ordförklaringarna.Vad vill du ta upp före lyssningen? (Kommer du att behöva stanna bandet ibland och förklara något? )

• Introducera miljön och personerna i sagan genom att titta på bilderna till sagan. Vad och vilka ser vi? Var befinner de sig? Vilken tid? Land eller stad? Varför visar bilden just det här? Vad handlar den här sagan om; tror vi?

• Presentera sagan genom att berätta eller läsa den lilla inledande resumén. Ta upp det du tror eleverna behöver få förklarat för att hänga med i stort!

• Läs gärna några bitar här och där av sagan tillsammans så att du kan vara säker på att eleverna hänger med. Ev. kan man läsa bitarna i oordning och diskutera hur ordningen mellan bitarna bör vara.
Jämför med Sagor i bitar nedan

Så här berättar Eva Klaman:
Jag arbetar i en liten härlig fjärdeklass i förorten Akalla i norra Stockholm. Ungefär två tredjedelar av eleverna har invandrarbakgrund och av dessa får hälften Sv 2-undervisning.

Eftersom barnens sagobakgrund är mycket olika har jag under en tid nu fyllt på förråden.

Jag har börjat med den svenska folksagan (som inte alltid är så svensk eftersom varianter på dessa sagor ofta finns i andra länder) för att så småningom läsa och arbeta med sagoförfattare såsom bröderna Grimm och H.C. Andersen, samlingar som Tusen och en natt och andra sagor från världens alla länder - speciellt de länder mina elever kommer ifrån.

Jag har alltså läst många svenska folksagor och de har verkligen fängslat eleverna (och mig). Barnen har också själva läst många sagor och i några fall i smågrupper lyssnat på sagoband och dramatiserat något ur sagan. Vi har diskuterat och punktat ner typiska drag i folksagan och vi har listat alla sagor vi mött.

Sagor i bitar
Ett par sagor har vi läst tillsammans på så sätt att jag klippt sagan i lika många delar som antalet elever. Var och en får bekanta sig med sin textbit. Sedan börjar den som tror sig ha början på berättelsen och den som känner på sig att det är hans/hennes tur fortsätter.

En vinst med detta sätt att läsa är att alla blir väldigt motiverade att lyssna på kamraterna och den som läser måste läsa så att alla förstår. Jag själv sitter med "facit" och kan hjälpa till vid behov.

Jag introducerade sagan genom att säga:
Ni kommer strax att få namnet på en saga. Eftersom ni är vana sagoläsare får ni nog snabbt tankar om vad en saga med detta namn kan tänka handla om.

Kortdiskussion och dramatisering
Diskutera vad sagan kan handla om i smågrupper (om tre elever) och dramatisera någon scen ur "er" saga - gärna början på sagan! Berätta resten om ni vill! Barnen fick bara 10-15 minuter på sig att både diskutera och dramatisera. Med kort förberedelsetid blir det mindre kravfullt eftersom "alla förstår att man inte hinner".
Barnen valde att gestalta typiska företeelser från de sagor de känner till t.ex.:

• Kungaparets ende son blir förvandlad till en svan.

• Två prinsar går på stranden och en trollkarl förvandlar den ene.

• Tre föräldralösa svanar (!) vandrar i skogen. Förtrollningen kan brytas om prinsen får en speciell gåva, om en häxa tilltalar honom o.s.v.

LYSSNA PÅ SAGAN!
Nästa steg är att lyssna. Vi ordnar sagostämning med tänt ljus och vi sitter i ring på golvet.:

Efter lyssningen
I samtalet efter lyssnandet väver jag in frågor som

• Vad tyckte du om sagan? Vad var bra?

• Något du inte tyckte om? Något som inte var bra?

• Var det något som var konstigt eller svårt att förstå?

• Vilka egenskaper hade personerna? Ond, god, modig?

• Kan något sådant här hända hos oss?

• Har du varit med om något liknande?

• Kan den här sagan lära oss något?

De första frågorna har jag tagit från Aidan Chambers bok "Böcker inom oss" som handlar om hur man kan samtala med elever om böcker i skolan.)

Måla en bild
Efter detta samtal får barnen i uppgift att rita eller måla en bild ur sagan. Vad kommer du mest ihåg? Vad tyckte du var intressant? Vad skulle du ha velat vara med om? Måla eller rita det! Vi tittar på alla bilderna och får någon liten kommentar från var och en.

Dagbok
Eleverna får sedan välja en person ur sin bild och skriva den personens dagbok samma kväll som händelsen på bilden inträffade. Eftersom klassen är liten kan vi läsa dagböckerna i helklass (åter i ring).Om flera har valt samma händelse tar vi dem i följd. Vi samtalar om att man kan se olika på saker och ting, vilka känslor personerna visar och jämför med oss själva.

Dramatisering
Här finns nu naturligtvis utrymme för ytterligare fördjupning t.ex. dramatisering av händelser i nutid där ovannämnda känslor finns med, egna upplevelser eller andras.

Vi avslutar dock med att utvärdera arbetet med sagan och lyssnar sedan på bandet en gång till!

Inbjudan att arbeta med sagan på två språk.
Nu finns sagor både på modersmål och svenska. Det vore väldigt välkommet att höra hur ni klasslärare, svenska som andraspråkslärare och Modersmålslärare vill utnyttjas detta.

Hur du skulle vilja arbeta med sagor på två språk?
Tror du man kunde varva språken?
Skulle man kunna ge barnet i "läxa" att lyssna på en del av sagan eller hela sagan på modersmålet - om det är starkt - och rita en bild på det som han eller hon fäst sig vid?
Sen skulle man prata om bilden på svenska och lyssna på den svenska versionen sagan så långt som läraren bedömer.

Därpå kunde barnet lyssna på bandet på modersmålet igen. Har barnet modersmålsundervisning så kan det ta med bilden, bandet och språktexten från webben till sin modersmålslärare och arbeta med modersmålet där...
När man kommit igenom sagan kan man välja att arbeta enligt något av förslagen i artikeln ovan eller på andra sätt.

Eller hur tänker du att skulle du vilja pröva att arbeta på ett språkstärkande sätt sagan?

Skriv hur du eller ni gör! Eller skriv hur du eller ni skulle vilja göra! Skriv till:

Kerstin Björklund
UR/Barnredaktionen 113 95 Sthlm
e-post: kbj@ur.se
tel 08/784 4267, 070/47 55 072

Erfarenheter och förslag vill vi gärna publicera och vill ersätta i någon form.