Skapa ett parti på Facebook

Innan ni börjar: För att använda applikationen Valet är ditt måste man ha ett Facebookkonto. Skapat parti kopplas till namn och foto i Facebookprofilen. Själva spridningen via Facebook är dock valfri. Man kan välja att bara skapa ett parti och sedan driva kampanj på andra sätt.

Steg 1: Partiet kan ha en huvudfråga och ytterligare två frågor att profilera sig med. Man kan välja bland de frågor som redan finns eller skriva sina egna (max 60 tecken). Intresseområdena är dock satta; dessa motsvarar några av de mest debatterade och aktuella samhällsfrågorna. Ta gärna i anslutning till detta upp frågor om vad yttrandefriheten innebär och tillåter, värdeord i politiken, ideologier och retoriska knep.

Steg 2: Samma sak när partiet ska få ett namn. Diskutera vad partinamnet speglar och vilken betydelse eleverna tror att det har för väljarnas intresse. 

Steg 3: Nu är det dags att vinna så många röster som möjligt till partiet. Sprid det på facebook, skapa bloggar, twittra och låt eleverna tänka ut kreativa sätt att bedriva en kampanj på. Det här kan vara ett avstamp för diskussioner om både valrörelsen och elevernas egna aktivitet i de sociala medierna. Nedan hittar du några förslag på diskussionsfrågor för att komma igång.

En avgörande faktor för ungdomars politiska engagemang och intresse är i vilken utsträckning de haft tillfälle att diskutera politiska och samhällsrelaterade frågor. Det framgick bland annat i Ungdomsstyrelsens utvärdering efter skolvalet 2006. Här har vi samlat en rad frågor som kan få igång en diskussion om valet och sociala medier.

Sociala medier

Innan eleverna formulerar åsikter och skapar partier kan ni i klassen titta närmare på den aktuella valrörelsen – hur använder politikerna sociala medier? Och vi väljare? Diskutera gärna vad som är viktigt att tänka på när man publicerar sig på internet och hur man vinner röster med medveten retorik.

Valet i sociala medier

• Vad spelar sociala medier för roll i politiska kampanjer och för personifieringen av dagens politik?
  
• Vilken betydelse har sociala medier för granskningen av politiken?
  
• Vad har olika politiker lyckats bättre och sämre med i sin närvaro på till exempel Twitter, Facebook och Youtube? Varför då?
  
• Jämför budskap och bilden man får av olika politiker i sociala medier jämfört med traditionella medier.
  
• Hur fick man ut sitt budskap innan det fanns sociala medier?
  
• Vad är avgörande för synligheten på Internet? Här kan ni diskutera sökoptimering, länkning  och andra strategier som används av partierna och andra debattörer.

Den egna närvaron i sociala medier

• Sociala medier för medborgardialog – hur kan den se ut? Hur ser eleverna på hur de själva genom de sociala medierna kan visa vilka frågor som är viktiga för dem?
  
• Leder närvaron i sociala medier till att demokratin ökar? Varför/varför inte?
  
• Vad innebär det att publicera sig på Internet ur ett integritetsperspektiv? Vem har ansvaret, vem äger innehållet?
  
• Vad är egentligen okej att sprida i de sociala medierna? Var går gränsen mellan yttrandefrihet och t.ex. kränkning eller hets mot folkgrupp? Läs vad som står i grundlagen och knyt diskussionen till aktuellt exempel.
  
• Vilka vägar kan ens inlägg ta? Kartlägg spridningen av det egna partiet och/eller något aktuellt exempel, t.ex. en lokal händelse som fått snabbt genomslag nationellt och/eller internationellt.
  
• Följer du någon politiker på till exempel Facebook eller Twitter? Politiker som bloggar hittar man på Politiometern, twittrande politiker på Politweeter.

Retorik

Diskutera betydelsen av tilltalet, bilderna och partinamnet för vilket genomslag ett politiskt budskap får. I applikationen Ditt parti har användaren ett begränsat utrymme för att formulera sin åsikt. Nästa steg är att ge sitt parti ett namn som speglar åsikten. När detta är klart gäller det att vinna så många röster som möjligt genom en övertygande argumentation. Detta kan ni i klassen knyta till diskussioner om såväl retorik som text- och bildanalys.

• Diskutera vad som är värdeord och hur partierna använder sig av dem i sin retorik.
  
• Diskutera riksdagspartiernas namn och politiska agenda.
  
• Studera styrkan/svagheterna i aktuella valfrågor.
  
• Diskutera några elevers val av fråga och argument. Vad är styrkan/svagheten i formuleringarna? 

Om ni i klassen vill arbeta vidare med Ditt parti kan ni till exempel:

Ordna en debatt. Bilda allianser, skapa opposition och förbered en politisk duell genom att inhämta information om frågan från olika läger, faktagranska och göra argumentationsanalyser.

Skapa en valplattform. Låt eleverna lägga upp bloggar för sina frågor. Eller lägg upp en fanpage på Facebook. Här kan du få tips.

Twittra med beslutsfattarna. Låt politikerna veta att klassens hjärtefrågor har en massa anhängare. Till exempel: @mariawetterstrand Bygg fler billiga hyresrätter! Vad anser miljöpartiet om det? Permalänk #mittparti

Valbloggen fylls fram till valet på med tips, inspiration och reflektion kring valet, sociala medier och hur UR:s program kan användas. Var med och diskutera du också!

1. Valbloggen