Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Ewa Fröling, Marianne Mörck, Claes Malmberg och Björn Hellberg deltar i träningsläger för att drillas i digitala färdigheter. Kattis Ahlström programleder. Foto: Malin Göransson/UR.

Folkkära kändisar utmanas digitalt i UR:s nya tv-serie

17 februari 2020

För många äldre har ny teknik inte alls förenklat tillvaron – utan istället komplicerat den. Över en miljon svenskar stångas med kunskap och färdigheter som den digitala utvecklingen kräver av oss. Därför har UR producerat tv-serien Seniorsurfarna och Seniorsurfarskolan med färdighetsklipp. 

I den nya tv-serien möter du Claes MalmbergBjörn HellbergMarianne Mörck och Ewa Fröling – som delvis hamnat på den digitala efterkälken. Under ledning av Kattis Ahlström skickas de nu på träningsläger för att drillas i digitala färdigheter i tv-serien Seniorsurfarna. I sex halvtimmes program får du följa dessa folkkära kändisar.

Bristen på teknik i vardagen, så som mejl, bank-id och sociala medier sätter käppar i hjulet både professionellt och privat för deltagarna. Men nu ska det bli ändring på det! Att inte kunna genomföra ett videosamtal med barnbarnen eller betala sina räkningar på nätet ska bli ett minne blott. Till sin hjälp har de programledaren Kattis Ahlström som med värme, humor och en stor portion personligt engagemang guidar dem genom teknikdjungeln. Här premieras skärmtid!

- Det här med att behöva sätta sig in i massa detaljer, det har jag haft ett inre motstånd till, förklarar Björn Hellberg för Kattis Ahlström när de pratar om ny teknik.

Seniorsurfarna visas på torsdagar kl 21.00 med start den 20 februari i SVT1 och på UR Play.

Seniorsurfarskolan

Som komplement till serien finns även Seniorsurfarskolan på UR Play. Den består av tolv inspirerande färdighetsklipp där Kattis Ahlström med deltagarnas hjälp demonstrerar hur de digitala utmaningarna kan lösas.

Utmaningarna är följande:

• Skicka sms, bilder och filmer

• Skaffa e-post

• Skaffa och använda swish

• Appar för nytta

• Hur du använder Siri och Assistenten

• Surfa säkert i telefonen

• Hur funkar Instagram och Facebook?

• Hur du använder mobilt BankID

• Appar för nöje

• Handla och boka säkert på nätet

• Använda mobiltelefon istället för dator

• Hur man googlar

Stäng
dator med urplay.se

Nu har UR Skola och UR Play blivit en tjänst på urplay.se

10 januari 2020

Vi firar in det nya året med att göra det lättare för dig!

Som du kanske har märkt, så har vi utvecklat urplay.se en del, inte bara visuellt med vår nya grafiska profil men även med funktionalitet och navigering. Idag finner du alla våra program som tidigare funnits på UR Skola och UR Play på urplay.se och självklart allt arbetsmaterial i form av lärarhandledningar och arbetsblad.

UR Play är en tjänst till för dig som arbetar i skolan, för dig som elev, för dig som förälder, för dina barn, dina kollegor, för farmor, kompisarna, för de många och för de få.

Tjänsten kommer att fortsätta utvecklas hela tiden för att du ska känna att den är användbar för dig. Om du tidigare har tittat och lyssnat på vårt innehåll på UR Skola så kommer du att känna igen dig, men förhoppningsvis också känna att vi har gjort det enklare för dig att hitta alla våra program på ett ställe.

UR Play finns även som app i din mobil, surfplatta, samt i Apple TV (generation 4 och framåt). Detta för att du lättare ska kunna ta del av allt vårt innehåll när du vill, där du vill.

Här på ur.se får du fortsatt veta mer om oss och på urplay.se kan du ta del av alla våra program.

Hoppas att du gillar förändringarna!

Stäng
Viva Östervall Lyngbrant som Fabella och Mia Benson som Minnet i Jakten på den glömda historien. Foto: Bo Pärletun/UR.

Barns historia och äventyr i två nya serier

16 december 2019

Minnet och Glömskan är varelser som funnits sedan tidernas begynnelse. Nu har Glömskan vuxit sig starkare än någonsin tidigare. Människorna är på väg att glömma sin historia. Därför kallar Minnet in flickan Fabella. Hon ska resa i tiden, genom faror och utmaningar, för att samla in barns berättelser i – Jakten på den glömda historien. Och för de som vill veta mer om barnen som Fabella möter skildras deras öden vidare i radioserien Hälsning till framtiden. Premiär: 7 januari i SVTB kl. 19.25 och 12 januari i P4 kl. 8.05 samt på UR Play.

Jakten på den glömda historien och Hälsning till framtiden är äventyrsserier för 9–12-åringar som handlar om hur barn har haft det i Sverige genom historien. Berättelserna är inspirerade av verkliga livshistorier från Nordiska museets arkiv. I rollerna ser vi bland andra Viva Östervall Lyngbrant (Fabella), Mia Benson (Minnet), Figge Norling, Lo Kauppi, Liv Mjönes och Danilo Bejarano.

- Med den här satsningen vill vi visa att alla är en del av historien och förhoppningen är att barn ska bli inspirerade att berätta sina egna historier. Vi har skildrat olika historiskt viktiga skeenden och företeelser så som finska krigsbarn och Förintelsen, men också mer sorglösa som vuxnas moralpanik kring hårdrock och en av många historier bakom folksägnen råttan i pizzan, säger Mikaela Périer producent för Jakten på den glömda historien.

Fabella, som lever i nutiden, slungas plötsligt till en magisk plats som heter Minnesarkivet. Där får hon veta att hon är utvald till skaffare. Hon ska hämta hem barns historier så att de kan sparas som minnesjuveler. Den första tidsresan går till 1890 och där möter hon Sofia vars lillasyster Karin är dödssjuk. Fattigdom, bristande tillgång till utbildning och hälsovård är några teman som tas upp i avsnittet. Och allt som sagt utifrån barnens perspektiv.

Andra teman som avhandlas under seriens gång är rösträtt, diskriminering, rätten att få strejka, miljö och hållbar utveckling, identitet och normer och kultur. Men också musik och sport. Och själva historieämnet och historieskrivningen.

Det tionde och sista avsnittet tar Fabella till 1939 där det handlar om barns utsatthet och flykt. Efter att ha dröjt sig kvar för länge på den tidsresan blir hon tagen av Glömskan och fast i tidens kugghjul. Minnet måste hitta ett sätt att befria henne då ytterligare ett barns berättelse väntar. Berättelsen om den judiska flickan Mirjam som flytt undan nazisterna i Tyskland. Kampen mellan Glömskan och Minnet ställs på sin spets och det blir en nervkittlande avslutning.

Radioserien Hälsning till framtiden består även den av 10 avsnitt och följer upp de cliffhangers som Fabella lämnar efter sig när hon skaffat ett minne och lämnar barnen och deras fortsatta livsöden i dåtiden.

Tillsammans med Nordiska museet vill UR ge kunskap om och uppmärksamma barns historia. Som en del av det har UR producerat Jakten på den glömda historien och Hälsning till framtiden. Under våren nästa år öppnar Nordiska museet en utställning om barns historia under 150 år: Tidsvalvet. I samband med det påbörjar UR och Nordiska museet en insamling där barn och unga skildrar sina liv idag. Dessa berättelser blir en dag historiska dokument och bidrag till framtida forskning.

Se Jakten på den glömda historien på UR Play

Stäng
I tv-serien Limboland får vi genom alla familjemedlemmars perspektiv en inblick i hur en person som lever med NPF kan känna och uppleva sin omgivning. Foto: Haben Solomon/UR

Limboland - dramaserie om när livet inte följer manus

14 november 2019

I samma anda som Bonusfamiljen kommer nu nya tv-serien Limboland. I tre parallella berättelser skildras tre familjers vardag med syftet att visualisera konsekvenserna för de som lever med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med starka karaktärer, ett spännande tilltal och en hög igenkänningsfaktor är Limboland en serie som går rakt in i magen och talar till hjärtat.

- Karaktärerna i den här serien är fiktiva, men utmaningarna är verkliga för många familjer idag, förklarar Katja Troell, projektledare på UR. Med hjälp av skådespelare kan vi visa den osminkade verkligheten, som kan innebära både himmel och helvete, utan risk för att hänga ut någon.

Familjerna i Limboland hamnar dagligen i utmanande, och ibland komiska situationer som uppstår kring till exempel morgonrutiner, svårigheter i skolan, familjemiddagar och sänggående. Vi ser hur man inte bör bete sig och får samtidigt exempel på tillvägagångssätt som fungerar.

Seriens realistiska ton med improviserade scener ger känslan av en riktig dokumentär. De vardagliga situationer som spårar ur skildras både med ett allvar som skär i hjärtat och med glimten i ögat, humor och värme.

Manus är skrivet utifrån gedigen research om vilka problem som familjer med NPF-diagnoser i huvudsak kämpar med. Som oviljan att gå till skolan, ständiga konflikter, svårigheten med att vara ett skuggsyskon, relationsproblem mellan föräldrarna, förnekande och oron inför framtiden.

Genom tv-serien kan föräldrar identifiera sig med andra i liknande situationer och få hjälp att hitta verktyg för att underlätta sin egen vardag.

Limboland har premiär 20 november kl. 22.30 i SVT 1 och på UR Play

I rollerna:

Ellen Jelinek, Oscar Töringe, Nova Waldfogel, Ella Rae Rappaport

Alexander Salzberger, Agnes Lindström Bolmgren, Noah Hagman Svereus

Erica Braun, Minna Schlosser, Kevin Roxenby da Silva

Producerat för UR av Storyfire

Stäng
Rättighetsbärarna, en serie med barn om barns rätt. Foto: Haben Solomon/UR.

Programsatsningar om barns rättigheter

13 november 2019

Barnkonventionen fyller 30 år den 20 november och blir svensk lag den 1 januari 2020. För att bidra till att lyfta kunskapsnivån i landet när det gäller barns rätt gör UR flera folkbildande programsatsningar. Totalt produceras cirka 22 timmar program som vänder sig till antingen barn, unga eller vuxna.

Nedan kan du läsa om några av de produktioner som ingår i satsningen, och på UR Play kan du titta och lyssna när du vill.

Rättighetsbärarna, premiär 13/11 I Rättighetsbärarna låter vi barnen komma till tals. Vi lyfter deras viktiga berättelser tillsammans med experter för att på riktigt förstå innebörden av artiklarna i barnkonventionen. Hur vet man vad som är barnets bästa i en vårdnadstvist? Hur påverkar det ett barn att tvingas träffa den förälder hen är rädd för? Vad gör det med ett barn att inte få rätt stöd i skolan? Sex avsnitt för vuxna. Sänds i SVT1 och alla avsnitt finns även på UR Play. Vi producerar också en version av serien för yrkesgrupper som arbetar med barn, Rättighetsbärarna expertråd.

Barnens rätt, premiär 11/11 Reportageserie där varje avsnitt kan användas som en utgångspunkt för samtal kring barns rättigheter, och en fördjupning i vad barnen faktiskt har för rättigheter och hur dessa påverkar deras egna liv. Fem avsnitt för åk F-3. Radio. Sänds under en vecka i P4 samt finns på UR Play.

Barns rätt med Jonas, premiär 11/11 Programledaren Jonas Leksell funderar tillsammans med barn kring några av artiklarna i Barnkonventionen. I Barnkonventionen står det tex att ”Barn har rätt till ett privatliv” Men vad betyder det? Vad är privatliv? Varför är det viktigt? Tio avsnitt för åk F-3. Radio. Sänds under två veckor i P4 samt finns på UR Play.

De rättslösa, premiär i vecka 2 2020 11-åriga Justine hittar plötsligt en helt annan värld – där barnens rättigheter står på spel. Hon bestämmer sig för att hjälpa barnen och tillsammans kämpar de för att skapa rättvisa. En saga som förklarar barnkonventionen och vad som händer när alla rättigheter försvinner. Sex avsnitt för åk 4-6. TV. Finns på UR Play från vecka 2 2020.

Tänk till: Ung och inlåst, premiär 20/11 i programmets Youtube-kanal Tänk till talkshow träffar deltagare som suttit på SIS-hem som delar sina upplevelser och pratar om hur det var att komma ut i samhället igen. Barnkonventionen lyfts fram och att dessa rättigheter ibland åsidosätts inne på SIS-hem.

Barnaministeriet, finns på UR Play Brännande dokumentära berättelser om barns rätt – och hur den ofta krockar med vuxnas. Under hela 2019 utgår Barnaministeriet från olika artiklar i barnkonventionen genom levande reportage om barns och ungas livsvillkor.

Här har hittar du flera program om barnkonventionen och barns rätt samlade på UR Play >

Stäng
Bild på förstasidan av UR-magasinet

Bläddra i vårt nya magasin!

25 oktober 2019

Vill du veta mer om UR och vårt breda utbud? Ladda ner och läs vårt nya UR-magasin. I den hittar du programtips, reportage och extramaterial för dig som arbetar i skolan.

Klicka på magasinet, trevlig läsning!

Stäng
Mark Levengood och Beata Kull är programledare för lärargalan.

UR sänder Lärargalan 2019

17 oktober 2019

Mark Levengood leder årets Lärargala. Till sin hjälp på scenen har han 24-åriga Beata Kull som också är grundare av galan där eleverna hyllar sina lärarhjältar. I år visas galan i tv för första gången någonsin när UR sänder den i SVT2 kl. 20.00 den 1 december och på UR Play.

- När jag var barn kunde jag inte sitta still i klassrummet, jag for runt som en pingpongboll och det blev oftast jättestökigt för alla. Men så var det en lärare som tog mig åt sidan och sa att i grund och botten är det en jättebra sak och det kallas kreativitet. Och ibland räcker det med en bra lärare, säger Mark Levengood.

- Att elevernas lärarhjältar äntligen får synas i rampljuset på bästa sändningstid är en dröm jag länge kämpat för. Lärargalan vill skapa en attraktiv syn på kunskap och läraryrket. Lärarna ska bli dagens nya rockstjärnor, säger Beata Kull galans grundare.

Galans pristagare – lärarna – nomineras av landets elever från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. En jury går sedan igenom elevernas nomineringar för att bestämma årets lärarpristagare. Förra året var det 30 000 elever som nominerade sina bästa lärare till galans prisutdelningar. De mest ärofyllda priserna, av de 10 olika kategorierna, är Årets lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Galan har hållits en gång om året sedan 2016.

- Lärarna är en otroligt viktig grupp i vårt samhälle som förtjänar att hyllas och uppmärksammas. För UR som arbetar dagligen mot lärarna och skolan med våra program, känns det väldigt viktigt och roligt att kunna uppmärksamma den här galan på UR Play och på SVT, säger Anna Rastner, utbudschef, UR. Prisutdelare på galan är bland andra skådespelerskan Happy Jankell, Emerich Roth överlevare av förintelsen, astronauten Christer Fuglesang och statistikern Ola Rosling.

Stäng
Bild på programledaren Nassim al Fakir med klasser

Vilken skola vinner UR:s retorikpris Guldmikrofonen i år?

10 oktober 2019

Det är nu det åttonde året i rad kampen om Guldmikrofonen går av stapeln. Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Klasser i årskurs 6 från hela Sverige försöker att knipa en plats bland de bästa i retorik. Det är 10 spännande avsnitt från audition till finalen. Vilka klarar utmaningarna och knockar juryn med välformulerade tal? Vinnarna får pokalen guldmikrofonen och 10 000 kr till klasskassan.

Den 10/10 är det premiär för Retorikmatchen 2019, och slutaudition del 1 där 12 utvalda lag från skolor runt om i Sverige tävlar. Lagen ger allt för att bli ett av de åtta lag som kommer att gå till kvartsfinal. Programmet leds av Nassim al Fakir och årets jury består av retorikexperterna Elinor Falkman, Jonathan Hörnhagen, Peter Nitschke och Sofia Kascim.

Skolorna som tävlar i Retorikmatchen 2019 är:

Båstad Montessori, klass 5 – Båstad

Campus Manilla – Stockholm

IES, Internationella engelska skolan, 5c – Lund

Kyrkenorumskolan, 5a – Stenungssund

Nova Montessoriskola, klass 5 – Kungsbacka

Södermalmsskolan, 5b – Kristinehamn

Västar Ramlösa skola, 5NiF – Helsingborg

Östermalmsskolan, klass 5 – Umeå

Mölleskolan, klass 5B – Sibbhult

Västra skolan, 5B - Katrineholm

Futurum Bålsta 5B – Bålsta

Ektorps skola 5E – Nacka

Följ kampen på urplay.se, nya avsnitt varje torsdag.

Premiär i TV: 10/10 kl.18:45, SVT Barn

Premiär i Radio: 12/10 kl.11:03, P4

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2020

Stäng
Sofia Wadensjö Karén, vd UR.

​Allt svårare för äldre att granska nyhetskällor visar ny undersökning

27 september 2019

Fyra av tio tycker att det har blivit svårare att kritiskt granska källor. Bland äldre anger nästan hälften att det har blivit svårare. Det visar en Novus-undersökning om källkritik som UR nyligen har låtit genomföra.

Fyra av tio svenskar uppger att det under de tre senaste åren blivit svårare att kritiskt granska källor som förmedlar nyheter. I gruppen 65-79-år uppger så många som 48% att det blivit svårare att kritiskt granska källor. Undersökningen visar alltså tydliga belägg för att många äldre känner ett digitalt utanförskap.

Hur källkritisk man uppger sig vara sammanfaller i hög grad med ålder och utbildningsnivå, 95 procent av deltagarna i åldrarna 18-49 svarade att de ”ofta” eller åtminstone ”ibland” funderar på om de kan lita på källan. Nästan exakt samma siffra som för dem med universitetsutbildning (94 procent). Ser man till hela befolkningen är det bara ungefär varannan svensk som säger sig fundera över detta ”ofta” eller ”ibland”.

Inget av detta är egentligen förvånande. Flera undersökningar visar på liknande resultat – ju äldre man är och desto lägre utbildning man har gått, desto sämre är man på att navigera i vårt nya, krävande medie- och informationssamhälle. Nästan varannan uppger att det är i skolan som man har lärt sig källkritik. Men tittar man på åldersgruppen 18–34 år är siffran avsevärt högre – 83 procent. Detta avspeglar tydligt att källkritik och mediekunskap har tagit sig in i läroplanerna de senaste 20 åren, och att detta därmed har gått de äldre förbi.

– Det här med källkritik är svårt! Inte mindre än fyra av tio känner uppenbarligen detta väldigt starkt. Här kan, ska och gör UR verkligen skillnad. Redan för tjugo år sedan började vi ta fram program om källkritik - lättillgängliga, engagerande och lärande program. Just nu satsar vi på äldre som befinner sig i digitalt utanförskap och på skolan med konceptet ”Genomskåda”, säger Sofia Wadensjö Karén vd på UR.

Hela 90 procent av de tillfrågade i Novus-undersökningen uppgav att de tycker det är ”viktigt” eller till och med ”mycket viktigt” med bildande radio- och tv-program om källkritik i skolan. I och med att UR har identifierat detta tydliga behov av kunskap kring källkritik, i alla åldrar, produceras flera programserier i ämnet som exempelvis Seniorsurfarna, en tv-serie som hjälper äldre att ta sig ur ett digitalt utanförskap genom att följa några av Sveriges mest folkkära seniorer under ett veckolångt träningsläger där de drillas i digitala färdigheter. Målet är att de ska gå från fullständiga digitala oskulder till nätvirtuoser. Andra exempel är radioprogrammet Fejk med Anna-Charlotta Gunnarson samt podden Fejkskolan som riktar sig mot samhällskunskap på gymnasiet. Ytterligare ett programtips är Genomskåda algoritmen, ett radioprogram som utforskar de synliga och osynliga formler som styr våra online-liv.

För att möta allmänhetens behov av att enkelt hitta UR:s program i ämnet har en ny undersajt skapats: urplay.se/genomskåda

Vill du ta del av hela undersökningen så finns den att läsa här.

Stäng
UR:s aktiviteter på Bok- och bibliotekmässan.

UR på Bok- och biblioteksmässan

16 september 2019

UR är på plats på årets Bok- och biblioteksmässa med ett digert program som kretsar kring temat medievetenhet, ett av årets teman på mässan.

Tillsammans med Västra Götalandsregionen, Lärarförbundet, Svensk Biblioteksförening, Kommittén för nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet samt Statens medieråd samverkar UR i år kring en rad aktiviteter, bland annat på den gemensamma utställningsytan MIK-montern där det kommer pågå poddinspelningar, samtal inför publik, workshops, filmvisning och mer.

I samband med årets Bok- och biblioteksmässa lanserar UR Genomskåda – fem sätt att greppa din omvärld. På urplay.se/genomskåda har UR samlat en mängd olika program som visar hur du kan granska, fråga, analysera, skapa och samtala – allt för att du bättre ska kunna ta makten över budskapen och enklare kunna skilja på sant och falskt när du tar del av allt som sägs och syns på nätet, i sociala medier, tidningar, i radio och tv.

Kom gärna förbi MIK-montern och ta del av alla aktiviteter, lyssna på panelsamtal som hålls i de större seminariesalarna.

UR:S AKTIVITETER PÅ BOK- OCH BIBLIOTEKMÄSSAN 26-28 SEPTEMBER

TORSDAG 26 SEPTEMBER

12:20–12:40 Att ljuga sig till sanning

Kan man lära sig källkritik och förstå hur algoritmer fungerar genom att ljuga? Josef Sahlin, lärare och lärarfortbildare, berättar i samtal med Sofia Wadensjö Karén, vd UR, om hur elever och lärare genom ren och skär lögn kan bli mediemedvetna medborgare.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

13:20–15:20 Livepodd med UR:s Algoritmen

Om algoritmerna som radikaliserade en hel nation – UR-podden "Algoritmen" spelar in live direkt från mässan. Att vara online är effektivt för att opinionsbilda och påverka det politiska livet. Men det handlar inte längre om hur sociala medier kan radikalisera enskilda terrorister, eller tippa över jämna valresultat åt det ena eller det andra hållet. Enligt New York Times finns det ett exempel där Youtube och dess algoritmer lyckades vrida om det politiska landskapet för en hel nation – Brasilien. Algoritmen reder ut påståendet! Programledare Melody Lovelin och Athena Afshari.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

15:00–15:45 Panelsamtal: MIK – så enkelt är det

I dagens informationsflöde handlar det om att kunna skilja på sant, falskt och spännande rykten – innan du bildar din åsikt, gör din röst hörd eller delar vidare. Det handlar om att granska, fråga, analysera, skapa och samtala för att greppa din omvärld och ta del av din samtid. Enkelt, eller hur?

Medverkande Carl Heath, särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet, Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, Josef Sahlin, lärare och lärarfortbildare, Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Moderator Jack Werner, journalist.

Scen: F5, Rum för mediefrågor

16:40–17:00 Meningsmotståndare pratar med varandra

Hur får man meningsmotståndare i den oftast högljudda och alltmer polariserade debatten att börja prata med varandra? Och lyssnar de på varandra? Jonas Torpe Joelsson, projektledare för Sverigepratar samtalar med Sofia Wadensjö Karén, vd UR.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

17:00–17:20 När demokratin blir digital

I takt med att samhället digitaliseras och mängden av information är oändlig blir behovet av medie- och informationskunskap mer eller mindre akut hos medborgarna. Ett samtal om demokratins digitalisering och samhällets utmaningar med Helene Öberg, statssekreterare hos kultur- och demokratiminister Amanda Lind och Sofia Wadensjö Karén, vd UR.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

10:00–18:00 Lär dig #genomskåda med UR

Här får du tillfälle att se ett urval av program som visar hur du kan granska, fråga, analysera, skapa och samtala – allt för att du bättre ska kunna ta makten över budskapen och enklare kunna skilja på sant och falskt när du tar del av allt som sägs och syns på nätet, i sociala medier, tidningar, i radio och tv.

Plats: MIK-bion vid MIK-montern

FREDAG 26 SEPTEMBER

11:00–11:45 Panelsamtal: Makthavare i media – kan man lita på dem?

Förtroendebarometern 2019 visar att allmänheten generellt har stort förtroende för journalister och medier. Men förtroendet varierar stort mellan olika grupper och tilliten till medierna tycks bli alltmer politisk och polariserad. Hur förhåller sig mediemakthavare till dem som ifrågasätter media och oberoende journalistik? Hur kan det generellt höga förtroendet behållas, och hur kan klyftorna mellan olika grupper överbryggas? Och vilken roll har medieetiken för förtroendet för traditionella och nya medier?

Medverkande Sofia Wadensjö Karén, vd UR, Thomas Mattsson, f d chefredaktör och ansvarig utgivare Expressen, Jonas Nordling, chefredaktör och ansvarig utgivare Dagens Arena, Sofia Dahlström, programchef SVT Göteborg.

Moderator är Patrik Hadenius, vd Utgivarna.

Scen: F5, Rum för mediefrågor

11:00–12:00 Sant, falskt eller mittemellan

Podd på plats – Se och lyssna på hur en poddinspelning går till. Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, och Maja Åström, radioproducent, från UR:s kommande podd med arbetsnamnet ”Sant, falskt eller mittemellan” är på plats och spelar in. Tillsammans undersöker de sanningshalten i myter, rykten och fakta.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

12:20–12:40 Fakta, åsikter och löst tyckande

Varför pratas det om åsikter som något som står i motsats till fakta? En välgrundad åsikt bygger på fakta, men hur ser vi skillnad på åsikt och löst tyckande? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och blivande ledamot av Svenska akademien, reder ut skillnaden mellan faktabaserade åsikter och känslomässigt tyckande i samtal med Sofia Wadensjö Karén, vd UR.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

13:00–13:20 Att ljuga sig till sanning

Kan man lära sig källkritik och förstå hur algoritmer fungerar genom att ljuga? Josef Sahlin, lärare och lärarfortbildare, berättar i samtal med Sofia Wadensjö Karén, vd UR, om hur elever och lärare genom ren och skär lögn kan bli mediemedvetna medborgare.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

14:00–16:40 Sant, falskt eller mittemellan

Podd på plats – Se och lyssna på hur en poddinspelning går till. Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, och Maja Åström, radioproducent, från UR:s kommande podd med arbetsnamnet ”Sant, falskt eller mittemellan” är på plats och spelar in. Tillsammans undersöker de sanningshalten i myter, rykten och fakta.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

17:00–17:45 Panelsamtal: Varför gillar vi att bli lurade?

Hellre dela en story än kolla om den är sann! Hur spelar beteenden, psykologi, känslor och önskan om att vara först eller vara med i ett sammanhang in när vi delar på nätet? Och är det någon skillnad på hur och vad unga och äldre delar? Hur vet vi att en källa är trovärdig och bryr vi oss egentligen om det? Medverkande Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Gustav Nilsson, leg psykolog, Sofia Wadensjö Karén, vd UR, Thomas Nygren, lektor didaktik UU. Moderator är Jack Werner.

Scen: K3

10:00–18:00 Lär dig #genomskåda med UR

Här får du tillfälle att se ett urval av program som visar hur du kan granska, fråga, analysera, skapa och samtala – allt för att du bättre ska kunna ta makten över budskapen och enklare kunna skilja på sant och falskt när du tar del av allt som sägs och syns på nätet, i sociala medier, tidningar, i radio och tv.

Plats: MIK-bion vid MIK-montern

LÖRDAG 27 SEPTEMBER

11:00–12:20 Sant, falskt eller mittemellan

Podd på plats – Se och lyssna på hur en poddinspelning går till. Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, och Maja Åström, radioproducent, från UR:s kommande podd med arbetsnamnet ”Sant, falskt eller mittemellan” är på plats och spelar in. Tillsammans undersöker de sanningshalten i myter, rykten och fakta.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

12:20–12:40 Fakta, åsikter och löst tyckande

Varför pratas det om åsikter som något som står i motsats till fakta? En välgrundad åsikt bygger på fakta, men hur ser vi skillnad på åsikt och löst tyckande? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och blivande ledamot av Svenska akademien, reder ut skillnaden mellan faktabaserade åsikter och känslomässigt tyckande i samtal med Sofia Wadensjö Karén, vd UR.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

14:40–15:00 Narrativet är den nya sanningen

Att vara källkritisk räcker inte längre för att genomskåda samtiden, lika viktigt är att förstå narrativet - vår tids sanning. Bäst berättelse vinner, får flest väljare, kunder eller följare. Ett parti eller företag med dålig eller ingen berättelse förlorar. Magnus Linton, författare och journalist i samtal med Sofia Wadensjö Karén, vd UR, om narrativets betydelse för att både förstå och kunna genomskåda vår samtid.

Scen: MIK-läktaren vid MIK-montern

16:00–17:00 Sant, falskt eller mittemellan

Podd på plats – Se och lyssna på hur en poddinspelning går till. Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, och Maja Åström, radioproducent, från UR:s kommande podd med arbetsnamnet”Sant, falskt eller mittemellan” är på plats och spelar in. Tillsammans undersöker de sanningshalten i myter, rykten och fakta.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

10:00–18:00 Lär dig #genomskåda med UR

Här får du tillfälle att se ett urval av program som visar hur du kan granska, fråga, analysera, skapa och samtala – allt för att du bättre ska kunna ta makten över budskapen och enklare kunna skilja på sant och falskt när du tar del av allt som sägs och syns på nätet, i sociala medier, tidningar, i radio och tv.

Plats: MIK-bion vid MIK-montern

SÖNDAG 28 SEPTEMBER

11:00–12:20 Sant, falskt eller mittemellan

Podd på plats – Se och lyssna på hur en poddinspelning går till. Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, och Maja Åström, radioproducent, från UR:s kommande podd med arbetsnamnet ”Sant, falskt eller mittemellan” är på plats och spelar in. Tillsammans undersöker de sanningshalten i myter, rykten och fakta.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

12:20–13:20 Från digital analfabet till seniorsurfare

Hur snabbt kan man lära sig att navigera i den digitala världen om man varken har e-postadress, mobilt bank-id eller ens en dator? I dag lever över en miljon svenskar sina liv i ett digitalt utanförskap, och för många äldre så har informationsteknologin inte alls förenklat tillvaron – utan i stället komplicerat den. I den kommande tv-serien Seniorsurfarna får några av våra mest folkkära seniorer, Claes Malmberg, Marianne Mörck, Björn Hellberg, Ewa Fröling, under en veckas tid drillas i digitala färdigheter. Här berättar de om sina nya digitala färdigheter.

Plats: MIK-läktaren vid MIK-montern

13:20–16:00 Sant, falskt eller mittemellan

Podd på plats – Se och lyssna på hur en poddinspelning går till. Emma Frans, vetenskapsskribent och författare, och Maja Åström, radioproducent, från UR:s kommande podd med arbetsnamnet ”Sant, falskt eller mittemellan” är på plats och spelar in. Tillsammans undersöker de sanningshalten i myter, rykten och fakta.

Plats: Poddstudion vid MIK-montern

10:00–18:00 Lär dig #genomskåda med UR

Här får du tillfälle att se ett urval av program som visar hur du kan granska, fråga, analysera, skapa och samtala – allt för att du bättre ska kunna ta makten över budskapen och enklare kunna skilja på sant och falskt när du tar del av allt som sägs och syns på nätet, i sociala medier, tidningar, i radio och tv.

Plats: MIK-bion vid MIK-montern

På UR Play finns tv- och radioprogrammen som ingår i satsningen #genomskåda: urplay.se/genomskåda

Stäng
Greta Thunberg. Foto: UR.

Flera nomineringar till prestigefulla priser för UR

10 september 2019

Sommaren avslutades med glädje när UR tog hem priset som Årets barnprogram på Kristallen som prisar de bästa inom svensk tv. Inte nog med det, flera produktioner har blivit nominerade till prestigefulla priser som delas ut under hösten – Guldörat, Prix Europa och Japan Prize.

I radioserien Fejk tar programledaren Anna Charlotta Gunnarson hjälp av sidekicken David Silva för att syna välkända historiska skeenden ur nya perspektiv. Nu har serien chans att bli Årets radioprogram när Guldörat delas ut den 18 september. Lyssna på Fejk >

Greta Thunberg har varit framträdande i media över hela världen under det senaste året, men en av det första att intervjua henne var UR:s Josefiné Nettelbladt som gjorde reportaget Gretas skolstrejk. Hennes arbete är nu nominerat i kategorin Radiodokumentär under Prix Europa som varje år premierar de bästa produktionerna i Europa, denna gång den 12 oktober. Lyssna på dokumentären >

Hur mycket respekt har vi för varandras olikheter i Sverige 2018? Med humor som sitt främsta vapen gav sig Alice Hollingworth och Linda Rosendal ut på en roadtrip genom Sveriges fördomar. Serien Tack gud jag är homo är nu nominerad till bästa ungdomsprogram i Japan Prize, en tävling som utser de främsta internationella produktionerna med ett utbildningsfokus. I år hålls den 1-8 november. Se serien på UR Play >

Sist men inte minst, är även Kristallen-vinnaren Livet i Mattelandet nominerad i Japan Prize i kategorin med produktioner för grundskolan. Serien är en lustfylld och lärorik resa i en värld fylld med humor och matematik. Färgstarka karaktärer, lekfulla situationer och tydliga pedagogiska mål gör att matten blir både rolig och begriplig. I Sifferverkstan löser Primus och Deci siffriga problem medan bagaren Bullino dividerar med nya kunder i Räknebageriet. Polisen Inge Räknander söker borttappade differenser och löser divisionsbrott.​ Se Livet i Mattelandet >

Stäng
Livet i Mattelandet med Henrik Johansson, Johan Ulveson, Frida Hallgren och Emma Mehonic. Foto: Staffan Övgård/UR.

Livet i Mattelandet vinnare i Kristallen 2019

31 augusti 2019

UR:s serie Livet i Mattelandet är vinnare av kategorin Årets barnprogram under Kristallen-galan 2019.

Här kan du se tv-serien på UR Play >

- Helt fantastiskt roligt - och faktiskt välförtjänt! Kristallen gick inte bara till oss på UR utan lika mycket till att tiotusentals barn lärt sig att räkna tack vare Livet i Mattelandet. Den här serien är bästa tänkbara exempel på när journalistik och pedagogik gifter sig - och blir oefterhärmlig succé, säger en glad Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

I Livet i Mattelandet får barnen hänga med på en lustfylld och lärorik resa i en värld fylld med humor och matematik. Färgstarka karaktärer, lekfulla situationer och tydliga pedagogiska mål gör att matten blir både rolig och begriplig. De olika karaktärerna i serien spelas av skådespelarna Frida Hallgren, Johan Ulveson, Henrik Johansson och Emma Mehonic.

- Så oerhört roligt! Det här är UR:s allra första kristall i barnkategorin. Vi vet redan att en massa barn varje dag lär sig nya saker genom våra program. Det i sig är ett pris, eftersom det är vårt uppdrag. Och det här är ett kvitto på att vi lyckas kombinera pedagogik med riktigt högkvalitativt tv-makeri, säger Caroline Ginner, UR:s projektledare för tv-serien.

Stäng
Bild från UR:s nominerade serie Djurverket.

Tre nomineringar för UR till årets Kristallengala

19 augusti 2019

Tre UR-produktioner har nominerats till tv-priset Kristallen 2019. Det handlar om barnprogrammen Livet i Mattelandet och Djurverket och realityprogrammet Superungar, som riktar sig till familjer med barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

– Dessa tre nomineringar pekar verkligen på UR:s särart. Eftersom våra program kombinerar journalistik och pedagogik blir lärandet rakt igenom lustfyllt och engagerande – det tror jag att alla barn som sett Djurverket och Livet i Mattelandet gärna vittnar om, liksom de vuxna som vi vänt oss till med programmet Superungar. Våra program ger upplevelser som förändrar. De här tre programmen är väldigt fina exempel på det. Jag är varje dag stolt över att jobba på UR, i dag är jag även extra glad, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

I UR:s serie Superungar, som är nominerad till årets realityprogram, tar sig programledaren Måns Möller an utmaningen att hjälpa barnfamiljer som lever med diagnoser som adhd och autism. Med hjälp av Sveriges främsta experter är målet att få livet att fungera lite smidigare. Serien ger en unik inblick i den stress och påfrestning som är vardag för många människor i Sverige. Det handlar om föräldrarnas oro och kärleksfulla kamp. Och om barnens otroliga insikter och livsvisdom. Superungar producerades av Samantha Coard.

Se Superungar på UR Play >

Livet i Mattelandet tar med barnen på en lustfylld och lärorik resa i en värld fylld med humor och matematik. Färgstarka karaktärer, lekfulla situationer och tydliga pedagogiska mål gör att matten blir både rolig och begriplig. I Sifferverkstan löser Primus och Deci siffriga problem medan bagaren Bullino dividerar med nya kunder i Räknebageriet. Polisen Inge Räknander söker borttappade differenser och löser divisionsbrott. Producent är Patrik Sundström. Livet i Mattelandet är nominerat till årets barnprogram.

Se Livet i Mattelandet >

I UR:s andra nominering i kategorin årets barnprogram, får barnen träffa Yankho som är nyanställd på Djurverket. Dessvärre kan han ingenting om djur. När kunderna kommer med sina djurfrågor smiter han iväg ut för att försöka hitta svaren. Det blir en spännande jakt där Yanko hamnar hemma hos barn som bor på alla möjliga ställen. Syftet är att utifrån barns nyfikenhet på djur skapa lust att ta reda på mer om djuren och deras beteende. Serien producerades av Jonas Leksell.

Se Djurverket >

Stäng
Foto: Haben Solomon / UR

Fejk söker upp kvinnan som var före Rosa Parks

8 juli 2019

Åkte Gustav Vasa skidor från Sälen till Mora, var Rosa Parks bussprotest mot raslagarna i USA den första och är Askungen verkligen en kvinna? Nu väntar en ny säsong av radio- och poddserien Fejk som än en gång synar hur historien har skrivits, av vem och varför.

Rosa Parks blev världsberömd efter att hon vägrat lämna plats åt en vit passagerare på en buss i Montgomery i delstaten Alabama 1955. Men vilken betydelse hade egentligen händelsen när raslagarna i den amerikanska södern slutligen ändrades? Och varför uppmärksammades inte 15-åriga Claudette Colvin som gjorde precis samma sak, åtta månader före Parks, i en situation som på sikt kan ha haft större betydelse för historiens utveckling?

I den tredje säsongen av UR:s radioserie Fejk tar programledare Anna Charlotta Gunnarsonåterigen hjälp av sidekicken David Silva för att granska välkända historiska skeenden med nya ögon och öron. Lagom till Claudette Colvins 80-årsdag har Fejk fått genomföra en exklusiv intervju för att ta reda på hur hon ser på händelserna idag.

– Colvin minns allting som om det vore igår: hur hon låstes in i vuxencell, hur medborgarrättsrörelsen sedan tog avstånd från henne och hur hennes fall trots allt förändrade lagarna i USA. Vi är så glada över att hennes tunga historia nu också börjat få spridning, säger Anna Charlotta Gunnarson.

Hjärtat i Fejk är historiebruk och hur historia har använts i samhället för att uppnå olika syften. Makten över pennan har styrt vilken bild vi har av olika epoker och har även bidragit till att somliga fenomen och personer betraktats som centrala medan andra glömts bort.

I årets säsong granskas även bilden av Gustav Vasa som nationalikon och det faktum att kvinnor motats bort från Vasaloppet under nästan hela 1900-talet.

– Det är intressant att skidvärlden länge accepterade våld mot kvinnor i Vasaloppsspåret. Vad berättar det om tiden och tävlingen? Dessutom undersöker vi Gustav Vasas superhjältestatus som han själv skaffade sig med hjälp av en ”storyteller”, säger Anna Charlotta Gunnarson och fortsätter:

– Ingen vet ens om Gustav Vasa åkte skidor, ändå tror många av oss det sedan skoltiden. Det har varit spännande att syna honom som nationalikon och hur myterna har präglat vår självbild, säger Anna Charlotta Gunnarson.

Under seriens gång synas också den fasad som Hollywood byggde upp kring skådespelaren Merle Oberon, hur den europeiska jakten på guld och gröna skogar befäste den utopiska myten om Eldorado och hur klackskon pendlat mellan manligt och kvinnligt attribut genom århundradena – något som leder in programledarna på att Askungen är både man och kvinna.

Tredje säsongen av Fejk har premiär den 20 juli 2019 kl. 11.03 i P4. Programmet sänds därefter sju lördagar i följd samma tid och kommer även att finnas tillgänglig som poddversion och på UR Play.

Stäng
Fem sätt att greppa din omvärld

Fem sätt att greppa din omvärld

27 juni 2019

Ett av UR:s fokusområden handlar om MIK, Medie- och informationskunnighet. Lite enklare uttryckt handlar det om att UR gör program som visar dig hur du tar makten över budskapen och kan genomskåda vad en avsändare har för syfte. Eller program som ger dig kunskap om hur algoritmer fungerar och styr flödena i sociala medier. Eller program som lär dig hur du kollar om en källa är trovärdig eller inte. UR gör program som sänds både i radio och i tv – alla programmen finns samlade på UR Play så att du kan ta del av dem när du vill. UR är en digital kanal.

Vår uppfattning om verkligheten påverkas av många olika sorters information via olika kanaler. Vi möts av alla möjliga budskap och fakta i morgontidningen, mobilen, på nätet, i bussen, vid kaffeautomaten och i radio och tv.

I dagens informationsflöde där algoritmer, dolda avsändare och filterbubblor samsas med korrekt fakta, politiska budskap, reklam och propaganda gäller det att ta makten över budskapen. Det handlar om att kunna sålla och värdera informationen. Att skilja på sant, falskt och spännande rykten – innan du bildar din åsikt, gör din röst hörd eller delar vidare.

Du kan skaffa dig kunskaper om hur medier, plattformar och nätverk fungerar. På så sätt kan du själv delta och utnyttja dina demokratiska rättigheter.

Du behöver bara fem ord - granska, fråga, analysera, skapa och samtala - för att greppa din omvärld och ta del av din samtid.

urplay.se/genomskåda har vi gjort ett urval av program visar dig hur du tar makten över budskapen och enklare kan skilja på sant och falskt när du tar del av allt som sägs och skrivs och syns i tidningar, sociala medier, radio och tv och alla andra kanaler.

#genomskåda

Stäng
Ungdomsdalen 2019, Hamnplan

Almedalen 2019 - UR i Ungdomsdalen

27 juni 2019

Kan vi verkligen lita på medier när de sitter på makten? Under årets Almedalsvecka hjälper UR till att granska, genomskåda och förstå hur journalistiskt arbete fungerar. Under veckan lyfts också frågan om det polariserade medieklimatet i Sverige, där bland annat UR:s vd Sofia Wadensjö Karén medverkar.

På årets Almedalsarena bjuder UR på en rad olika aktiviteter och seminarier som alla syftar till att höja medie- och informationskunnigheten hos unga vuxna och inom den organiserade folkbildningen.

Under parollen Ungdomsdalen samverkar UR:s ungdomssatsning Tänk till med Fryshuset, där unga deltagare och publik bjuds in till att granska och analysera UR:s egna innehåll. Tänk till spelar in tre program på plats som kommer att publiceras på UR:s plattform under hösten.

Under veckan tittar UR även närmare på det polariserade medieklimatet i Sverige och diskuterar med makthavare hur de aktivt arbetar för att upprätthålla den oberoende journalistiken samt verkar för att bredda det höga förtroendet för etablerad media.

Kom förbi UR:s tält på Hamnplan (H203) och träffa och lyssna till unga som samtalar om de politiska frågor som berör dem. Vi för de viktiga samtalen med den unga generationen.

Visa att du också tar unga på allvar och anmäl dig till eventet i ungdomsdalen!

Lär dig mer om MIK

Att granska, fråga, analysera, skapa och samtala kan hjälpa oss att lättare hantera och ta del av vår omvärld. Från tisdag-torsdag mellan 9.30 och 12.30 kan du lära dig mer om medie- och informationskunnighet (MIK) i vårt tält. Vi delar med oss av våra MIK-program - kom förbi och prata pratar MIK-kunskap med oss!

VÅRA SEMINARIER

TISDAG 2 JULI

Varför provocerar ung aktivism?

Tid: 12.30-14.00 Plats: Hamnplan H203

När ungdomar i Sverige och världen klimatstrejkar på initiativ av 15-åriga Greta så hånas aktionen av skribenter och politiker. Ungdomsbarometern visar att unga svenskar är mer politiskt engagerade än någonsin, men att förtroendet för politiska partier är rekordlågt. Finns det samband?

Moderator: Liban Abshir Mohamed, programledare UR

ONSDAG 3 JULI

Medier har makt - varför ska man lita på dem?

Tid: 10.30-11.30 Plats: Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2

Tilliten till medier är generellt stor men blir alltmer polariserad. I dagens informationsflöde måste såväl journalister som allmänhet navigera i ett medielandskap där algoritmer, dolda avsändare och filterbubblor samsas med korrekt fakta, politiska budskap, reklam och propaganda. Hur förhåller sig mediemakthavare till dem som ifrågasätter media och oberoende journalistik? Hur kan det generellt höga förtroendet behållas, och varför är det viktigt?

I panelen sitter Sofia Wadensjö Karén, vd UR, Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Karin Olsson, kulturchef Expressen och Mats Pettersson, redaktionschef och ansvarig utgivare för Hela Gotland.

Moderator: Katarina Graffman, doktor i antropologi

Killar, vi måste prata

Tid: 12.30-14.00 Plats: Hamnplan H203

Stark, tyst och obrydd – det finns många förväntningar på hur killar ska vara och bete sig. Statistik visar att dubbelt så många unga killar som tjejer begår självmord. Vad kan det här bero på? Varför pratar inte killar om sina känslor? Och vad blir konsekvenserna av tystnaden?

Moderator: Liban Abshir Mohamed, programledare UR

TORSDAG 4 JULI

Ungdomar mördas – vem bryr sig?

Tid: 12.00-13.30 Plats: Hamnplan H203

Vad görs åt våldet som skördar ungas liv, och som kallats för en nationell kris? Vilka åtgärder saknas och borde sättas in enligt ungdomspanelen? Vilket ansvar bär media för språkval i rapporteringen?

Moderator: Liban Abshir Mohamed, programledare UR

HÄR MEDVERKAR VI OCKSÅ

Frukostlabb med Fryshuset

Fryshuset arrangerar frukostlabb för ungdomar och unga vuxna där redaktionsmedlemmar från Tänk till deltar. Ämnen som diskuteras i frukostlabben speglar innehållet i Tänk tills panelsamtal.

Ungas åsikter - en röst från framtiden eller outbildade gaphalsar?

Tid: 3 juli, 15.00-15.30 Plats: Hamnplan H201 Arrangör: Kantar SIFO

Ungas attityder till samhällsfrågor skiljer sig många gånger från vuxnas. Vi vet också att varje ny generation bär med sig sina grundläggande värderingar genom livet. Vi vet också att de allra yngsta hyser störst tillit till samhällsinstitutioner. De något äldre ungdomarna har lägre tillit. Är det något som händer på vägen? Är det ett problem att ta på allvar, eller något som vi bara behöver acceptera? Vilka konsekvenser har ett lågt förtroende för medier och samhällsaktörer? Vad kan samhällets institutioner göra för att bygga tillit och vara relevanta för unga? Ett samtal med bas i fakta från unga och erfarenheter från samhällsaktörer.

UR:s vd Sofia Wadensjö Karén medverkar.

Du, demokratin och digitaliseringen

Tid: 4 juli, 13.00-14.30 Plats: Krukmakarens hus, Frälsningsarmén, Mellangatan 21, Oscarssalen Arrangör: Statens medieråd

Ett samarbete mellan olika aktörer som arbetar med MIK-frågor har inletts med sikte på att Sveriges medborgare ska kunna navigera i en alltmer komplex och digitaliserad värld, med utmaningar som polarisering, desinformation och näthat. Här diskuteras dessa utmaningar och vilken roll olika aktörer kan ha för att stärka medie- och informationskunnigheten i samhället.

UR:s vd Sofia Wadensjö Karén medverkar.

Följ oss gärna på sociala medier under Almedalsveckan:

UR Facebook

UR Twitter

Tänk till Instagram

Tänk till Youtube

Stäng
Sofia Wadensjö Karén, VD på UR. Foto: Jann Lipka/UR

UR:s kommentar till PS-propositionen

10 juni 2019

UR:s kommentar till propositionen "Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020-2025 (prop. 2018/19:136) den 10 juni":

UR välkomnar en modern reglering som är bättre anpassad till dagens mediesamhälle.

– Eftersom kunskapsklyftorna är något som vi alla vill minska är det även glädjande att propositionen lyfter fram UR:s utbildningsuppdrag som en viktig del av ett oberoende public service och ett demokratiskt samhälle, säger UR:s vd Sofia Wadensjö Karén.

– Eftersom vi lever i en tid där demokratin utsätts för påfrestningar från många håll är det glädjande att se hur regeringen tydligt lyfter de tre public service-bolagens kollektiva nytta och demokratiska värde. Forskning visar att ett starkt public service, i kombination med välmående kommersiella medier, ger de bästa förutsättningarna för en välfungerande demokrati. Att uppdraget för de kommande sex åren även fortsatt ska erbjuda såväl spets som bredd är därmed ett glädjebesked till hela svenska folket, säger Sofia Wadensjö Karén.

UR:s viktigaste fokus är att användarna ska få så bra valuta som möjligt för sin public service-avgift.

– Och det har vi fått rimliga förutsättningar för i och med den här propositionen, till exempel genom att vi framöver till viss del får tillgodoräkna oss det vi publicerar på till exempel våra digitala plattformar samt att vi får publicera visst material på så kallade tredjepartsplattformar. Eftersom vissa målgrupper lättast nås den vägen, som exempelvis studietrötta ungdomar eller nya i Sverige, hjälper det oss att vara så relevanta som möjligt för användarna och att gå i takt med vår tid, fortsätter Sofia Wadensjö Karén.

UR har en lång historik av att producera kvalitativa program om medie- och informationskunnighet (MIK), dvs förmågan att analysera och kritiskt värdera olika avsändare och innehåll.

– Därför ser vi med glädje på att regeringen har lyft UR som en viktig aktör i det nationella arbetet kring MIK. Likaledes gläder det oss att UR:s särskilda utbildningsuppdrag har tydliggjorts. Utbildning är ju en bärande del i UR:s särdrag. Vi kombinerar journalistik med pedagogik – för att kunna bidra till frihet genom kunskap, säger Sofia Wadensjö Karén.

Dock finns en oro över att förhandsprövningen skärpts samt att det är regeringen som ska besluta huruvida en ny tjänst godkänns eller inte. Det är inte förenligt med ett oberoende public service att förlägga den typen av beslut så nära politiken.

Vi ska nu läsa och analysera propositionen ”Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020-2025 (prop. 2018/19:136) den 10 juni” och ställer gärna upp på frågor och intervjuer.

Kontakta oss via pressavdelningen

Stäng
Nominerade böcker i Barnradions bokpris 2019. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Här är de nominerade till Barnradions bokpris

3 juni 2019

Nu står det klart vilka fem böcker som har nominerats till Barnradions bokpris 2019. Bland de nominerade böckerna finns bland annat en deckare om DNA-teknikens baksida, ett mörkt sci-fi-äventyr som ställer existentiella frågor och en bok om önskan att få duga som den man är. Den vinnande boken kommer att utses av en jury bestående av sjätteklassare från Stockholms internationella Montessoriskola i Stockholm.

Och de nominerade är:

Vittran av Annalena Hedman, Natur & Kultur. En världsberömd fotbollsspelare dimper ner i en liten by och möter två bröder, människors vänlighet och Vittrans magi.

Till Vial: 8400 dagar kvar av Henrik Ståhl, Bonnier Carlsen. Från pjäs till film och nu som bok ger den oss ett perspektiv på vårt liv på jorden och vår framtid, var den nu må vara.

F som i sämst av Cilla Jackert, Rabén Sjögren. En berättelse om att duga som den man är och allt det man kan skyffla under en säng för att dölja den man är.

Tusen stjärnors ö av Emma Karinsdotter, Bonnier Carlsen. När sorgen har förlamat hemmet drivs Tigris ut på en egen resa för att få veta sanningen om det som har hänt.

Ett annat jag: Projekt Gemini av Carin Gerhardsen och Petter Lidbeck, Rabén Sjögren. En deckare som speglar DNA-teknikens avigsidor, där en sida måste dö för att den andra ska leva.

Så här väljs de nominerade böckerna ut

Bokförlag och författare har fått nominera svenska barnböcker för 9 till 12-åringar utgivna mellan juni 2018 och juni 2019. En jury bestående av ett stort antal femte- och sjätteklassare samt tre vuxna jurymedlemmar har läst samtliga böcker nominerade av förlag och författare.

I vuxenjuryn sitter f.d. läsambassadören Anne-Marie Körling, bibliotekarien Elisabet Niskikari från Malmö och kuratorn Samuel Girma från Konsthall C i Stockholm.

Barnradions bokpris sänds under läslovet

Radioprogrammen, där en barnjury diskuterar fem av årets bästa böcker för 9 till 12-åringar tillsammans med programledaren Manuel Cubas, sänds i P4 under läslovet (vecka 44) måndag-fredag kl. 10.03. Den vinnande boken avslöjas i det sista programmet som sänds i P4 den 3 november kl. 12.03.

Programmen kommer även att finnas som poddversion på UR Play, UR Skola, Sveriges Radio Play och sverigesradio.se/barnradion

Om Barnradions bokpris

Barnradions bokpris är Barnradion Sveriges Radios och Utbildningsradions pris för årets bästa svenska barnbok för 9 till 12-åringar. Årets böcker är utgivna mellan juni 2018 och juni 2019. Prissumman är 30 000 kr. Förra årets vinnare av Barnradions bokpris var Comedy Queen av Jenny Jägerfeld.

Förlagan till Barnradions bokpris var Barnens Romanpris som delades ut mellan 2010-2015.

Stäng
UR Språkplay – ny språktjänst för personer som lär sig svenska. Foto: UR/Språkkraft

UR lanserar språktjänst för nyanlända

15 april 2019

För att fler ska kunna ta del av UR:s programutbud lanseras nu den digitala språktjänsten UR Språkplay. Tjänsten har till syfte att agera språkligt stöd för nyanlända och personer med behov av att förbättra sina kunskaper i det svenska språket.

– Vi vill att hela vårt utbud ska vara tillgängligt för alla som bor i Sverige, säger Åsa Lundell, kommunikationschef på UR.

Nu lanseras UR Språkplay – en digital plattform med ett integrerat språkstöd. Här kan användarna titta på UR:s program samtidigt som de förbättrar sina kunskaper i det svenska språket. Tjänsten kan användas till exempel inom SFI-studier och vid studier i svenska som främmande språk på universitet eller högskola.

– Vi vill tillgängliggöra vårt utbud för alla som bor i Sverige och erbjuda ett verktyg för de som har andra förutsättningar att förstå vad som sägs i våra program. En viktig del av UR:s speglingsuppdrag är att nå ut till alla, och vi är stolta över att nu kunna erbjuda våra användare UR Språkplay, säger Åsa Lundell, kommunikationschef på UR.

UR Språkplay bygger på att användaren själv anpassar programmets undertext utifrån sin språknivå. Undertexten, som är interaktiv, översätter sedan de svenska orden till ett annat förvalt språk. I takt med att användaren övar på nya ord förbättras ordförrådet och användaren kan då se i sin individuella lärprofil hur kunskapsnivån höjs. Användaren kan även göra språktester och övningar för att förbättra sin förståelse och öka sin kunskap i svenska.

I nuläget har UR Språkplay stöd för 18 olika språk; albanska, amhariska, arabiska, azeriska, bosniska, engelska, finska, grekiska, kroatiska, kurdiska, pashto, persiska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, tigrinja och turkiska.

UR Språkplay hittar du på www.ur.se/sprakplay

Stäng
Margaretha Eriksson ny programchef på UR. Foto: Tina Axelsson

Margaretha Eriksson ny programchef på UR

9 april 2019

Det är nu klart att Margaretha Eriksson går till UR och rollen som programchef.

– Margarethas djupa kompetens, trygga ledarstil och inte minst hennes energi blir en fantastisk tillgång i vår spännande utvecklingsresa, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

– Margaretha är en omvittnat god ledare med höga kvalitetsambitioner och djupa publicistiska insikter. Sedan en tid tillbaka har vi på UR påbörjat en spännande resa tillsammans, att få välkomna Margaretha till den – och till oss – känns verkligen roligt. Jag kan inte tänka mig en bättre lämpad person att leda vår programproduktion framåt, säger Sofia Wadensjö Karén.

Margaretha Eriksson kommer närmast från SVT där hon arbetat som nyhetschef på Riksnyheterna, nu senast i en övergripande publicistisk roll som nyhetschef inom SVT:s Lokala nyheter. Tidigare har hon varit nyhetschef och redaktionell ledare på TV4.

– Det ska bli fantastiskt roligt och utmanande att bli en del av den storsatsning som UR nu gör för att fler människor ska få en stark relation till UR med allt dess unika kunskapsinnehåll, säger Margaretha Eriksson.

UR:s uppdrag handlar i grunden om att – genom kunskap – stärka det demokratiska samhället. Det börjar i förskolan och fortsätter i ett livslångt lärande. I centrum för det uppdraget står förstås programproduktionen med UR:s helt unika kombination av pedagogik och journalistik. Därför är rekryteringen av en ny programchef central.

– Jag har största respekt för det stora kunnande som finns på UR och känner mig stolt över att få vara med och leda programverksamheten och därmed få vara med och bidra till UR:s vision: Frihet genom kunskap – för de många och de få!

Margaretha kommer att ingå i UR:s ledningsgrupp samt utbudsledning. Hon tillträder som programchef 12 augusti.

Stäng
Missa inte tyska, franska och spanska SKAM på UR Play.

Nu kan du se SKAM x3 på UR Play!

3 april 2019

Nu är de här! Franska, tyska och spanska versionerna av norska succéserien SKAM. Fullspäckade med vänskap, tonårsliv, drama och kärlek att hänge sig åt. Du hittar dem på UR Play.

SKAM på UR Play.

Serierna ger alla SKAM-älskare möjligheten att återigen se favoritkaraktärerna Noora, Sana, Vilde, Chris, Eva och alla de andra - men i ny tappning. Hur är spanska Noora? Eller tyska Sana? Finns det kulturskillnader i de olika versionerna och vad är samma i alla? Karaktärernas namn är ju till exempel något som skiljer sig åt ibland. I SKAM France heter Noora - Manon, och i SKAM Deutchland heter hon Mia. I SKAM España har Evas namn bytts ut mot namnet Emma.

Syftet med att UR köpt in serierna är inte bara att glädja fans utan också att ge alla gymnasielärare i moderna språk ett spännande och inspirerande innehåll till deras undervisning.

– Vi tror på att igenkänningsfaktorn stärker lärandet, stöttar förståelsen och ökar motivationen, därför känns det extra roligt att kunna erbjuda det här materialet till språkundervisningen, fortsätter Gabriella Thinsz.

För lärare i moderna språk finns serierna på UR Skola med lärarhandledningar.

Stäng
Med nya tv-serien Arkeologens dotter vill UR lyfta historieämnet till samma höjder som Geografens testamente gjorde för geografin.

Se alla avsnitt av Arkeologens dotter!

13 mars 2019

Efter succén med Geografens testamente kommer nu en ny tv-serie från UR i samma underhållande och pedagogiska anda. Med lika många delar humor, lekfullhet, spänning och inspiration riktar sig denna gång serien till elever som precis börjat lära sig historia. Vi följer Nim, 16 år, som efter att ha hittat en mystisk medaljong plötsligt kastas tillbaka till forntiden, och ett omtumlande äventyr genom tid och rum tar sin början.

Arkeologens dotter - premiär 11 april kl. 18.55 i Barnkanalen. Samtidigt publiceras alla avsnitten på UR Play.

- Genom berättelsen får vi förståelse för vardagslivet, levnadsvillkoren och vad som formade dem som levde under forntiden i Sverige. Inte bara samlande, jakt och jordbruk utan även om hur man åt, lekte och umgicks, förklarar skådespelaren, regissören och manusförfattaren Henrik Ahnborg, som också var med och skapade den populära Geografens testamente, där han även spelade en av huvudrollerna.

Arkeologens dotter är en svindlande äventyrsresa in i vår egen forntid med smak av Indiana Jones och Tillbaka till framtiden. Huvudmålgruppen är elever i årskurs 3, men serien passar även mellanstadiet och en äldre publik.

Det hela börjar med att sextonåriga Nims mamma är spårlöst försvunnen. På utgrävningsplatsen där mamman arbetat hittar Nim ett underligt hängsmycke. Tillsammans med mammans assistent Fridolin hamnar hon av en händelse i en främmande värld och frågan är inte var de hamnat, utan när.

Nim och Fridolin förstår så småningom att även mamman rest genom tiden med ett liknande smycke och att hon befinner sig i knipa. Ett intensivt sökande blir till en kamp mellan gott och ont, mellan människa och makt, och om ödet. De konfronteras bland annat med de första människorna i Sverige, onda despoter, schamaner samt otaliga språkförbistringar, och blir tvungna att lösa mystiska gåtor i sin jakt genom och mot tiden. Manuset har utarbetats noggrant tillsammans med historiker, och under produktionens gång har Historiska museet medverkat med sin sakkunskap. På samma sätt som Geografens testamente berättas historien genom en blandning av dialogscener och sekvenser med berättarröst - i det här fallet är det Nims tankar och berättelse vi följer.

Genom äventyret levandegörs historien för tittarna och tanken är att skapa nyfikenhet, förståelse och en stark relation till vår forntid. Samt lust att lära mer.

Arkeologens dotter har premiär 11 april kl. 18.55 i Barnkanalen.

Samtidigt publiceras alla avsnitten på UR Play och UR Skola

Stäng
UR:s Public service-redovisning.

Förtroendet och användning av UR ökar

6 mars 2019

Nästan 3 av 4 anser att UR är värt pengarna, streamingstarterna för UR:s program ökar med 19 procent och förtroendet för UR ökar såväl bland lärare som allmänheten. Det framgår i UR:s Public service-redovisning som nu lämnats in till Kulturdepartementet och Granskningsnämnden. – Att såväl användandet som förtroendet för UR ökar är givetvis både glädjande och av yttersta vikt inför vårt fortsatta arbete, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

Kännedomen om UR är fortsatt hög, såväl bland allmänheten som bland lärare. Glädjande är också att andelen som är positivt inställda till UR ökar. När det gäller trovärdighet, relevans och användbarhet ökar värdena såväl bland lärare som allmänhet. UR som del av public service har alltså höga och stigande förtroendesiffror, trots att inställningen till public service generellt under 2018 är mer negativ än tidigare.

– Genom vårt rika, varierade och högkvalitativa programutbud har UR en unik möjlighet att skapa förutsättningar för ett demokratiskt, fritt och hållbart samhälle. Vi börjar med program för förskolebarnen och fortsätter därefter med utbud för ett livslångt, lustfyllt lärande. Glädjande nog ökade användandet av UR:s utbud kraftigt under året, framför allt på de digitala plattformarna. Detta kommer i förlängningen hela vårt demokratiska samhälle till gagn, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

Det totala antalet streamingstarter för UR:s radio- och tv-program ökade med 19 procent jämfört med 2017. Detta som en följd av att UR under 2018 har utvecklat flera olika sätt att nå användarna. Nya medievanor och digitaliseringen ställer än större krav på att bygga relationer med användarna. Det är därför viktigt för UR att visa för Granskningsnämnden och andra instanser att när UR finns på de plattformar där användarna finns så hittar de och använder vårt utbud. UR är en digital kanal för kunskap och lärande och vill vara det självklara valet för användarna.

Public service-redovisningen är UR:s svar på hur vi har levt upp till villkoren i sändningstillstånd och anslagsvillkor.

Läs mer om UR:s Public service-redovisning här.

Läs UR:s Public service-redovisning här.

Stäng
Clara Henry och Daniel Riley är programledare för Snacka om sex. Foto: Haben Solomon/UR

Premiär för UR:s nya serie Snacka om sex

25 februari 2019

Hormoner, målbrott, mens, samtycke och könsidentitet. Det är några av de ämnen som Clara Henry och Daniel Riley pratar om i UR:s nya serie för 12-åringar – Snacka om sex.

- Jag tycker det är otroligt viktigt med kunskap om sex och samlevnad redan i ung ålder! Både för att känna sig trygg i sig själv och sin egen kropp, men också för att lära sig respektera andra. Att avdramatisera sexualitet är en jättebra grej tror jag, säger Clara Henry.

Snacka om Sex är gjord för att passa barn i 12-årsåldern och för sex- och samlevnadsundervisning i årskurs 6.

- Det är ju när man är ung som alla frågor och all osäkerhet kring ämnet börjar, man försöker hitta svar. Då är det viktigt att det finns rätt och riktig information att få, säger Daniel Riley.

Programledarduon berättar både om egna erfarenheter och träffar personer som har något att dela med sig av inom ämnet. Bland andra träffar de 14-åriga Youtubern Viktoria Harrysson som berättar hur det är att vara en tjej som aldrig kommer få mens. Videobloggaren och musikern Thomas Sekelius som pratar om hur det var att känna sig annorlunda i tonåren. Och Instagrammaren Linnéa Claesson som vet hur det är att bli utsatt för övergrepp på nätet.

- Det har verkligen känts viktigt att göra detta, både för att ämnet är så viktigt och för att jag själv hade velat ha en sexualundervisning som inte bara fokuserade på reproduktion, utan även på att relationer är mysigt och roligt, förklarar Clara Henry.

Premiär 5 mars i Barnkanalen kl 19.45

Samtidigt släpps alla avsnitten på UR Play och UR skola, där det också kommer finnas ett arbetsblad för pedagoger.

Stäng
Johan Möller, UR:s nya chef för digitala utvecklingsavdelningen. Foto: Privat

Johan Möller ny chef för digitala utvecklingsavdelningen

20 februari 2019

Det är nu klart att Johan Möller blir ny chef för UR:s digitala utvecklingsavdelning och kommer därmed ingå i UR:s nya utbudsledning. Johan kommer närmast från Svenska Dagbladet där han arbetat i många år som ansvarig för utvecklingen av SvD.se

Rekryteringen av Johan Möller är en viktig del i UR:s framtida utveckling, ett led i att fokusera på att vara mer relevanta för våra användare i en digital miljö. En framtid där UR är den självklara digitala kanalen för kunskap och lärande, när vi nu går mot en gemensam plattform.

– Vi ser mycket fram emot att få in Johan Möller i den viktiga satsning vi nu genomför på UR med en utveckling mot en alltmer digital mediekonsumtion, säger Anna Rastner, utbudschef på UR. Johan har en erfarenhet som kommer tillföra UR mycket viktig kompetens på området och ett omvittnat starkt ledarskap. Att Johan väljer att komma till UR efter så många framgångsrika år på SvD känns både hedrande och roligt.

Johan Möller kommer närmast från Svenska Dagbladet där han arbetat i många år som ansvarig för utvecklingen av SvD.se och senast chef för affärssystemet i den digitala prenumerationsaffären.

– Jag ser mycket fram emot att få delta i arbetet med UR:s betydelsefulla uppdrag att hjälpa barn och vuxna att lära sig mer. UR har ett fantastiskt material som förtjänar att nå så många nöjda användare som möjligt. Det kommer att bli roligt att lära känna alla som arbetar med detta idag på UR, säger Johan Möller.

Johan Möller tillträder sin nya tjänst i maj.

Stäng
På bilden programledarna Mats Nyström och Marie Lehmann. Foto: Fredrik Olsson/UR (bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang)

Se tv-serien Ögonblicken som förändrade sporten

11 februari 2019

Sporthistorien är fylld av ögonblick som gett oss gåshud, fått oss att bita på naglarna och tappa hakan. Men bortom de stora prestationerna finns det också händelser och innovationer som förändrat hur själva sporten utövas. Som Dick Fosburys udda hoppteknik, vilket ledde till OS-guld och världsrekord i Mexiko 1968. Och vår egen Jan Boklöv, som med sin V-stil chockerade en hel backhopparvärld i slutet av 80-talet. Eller när 14-åriga Nadia Comaneci satte gymnastikhistoriens första 10:a i Montreal-OS 1976.

Serien handlar inte enbart om händelserna som lockat miljonpublik eller orsakat de största rubrikerna. I första hand uppmärksammar vi även de riktigt omvälvande händelserna. De som tog utvecklingen i en ny riktning. Vändpunkterna som förändrade sportens själva anatomi. Eller som titeln lyder – Ögonblicken som förändrade sporten.

Ibland har nya regelsystem utvecklat idrotten, som när man införde trepoängslinjen i basket, och i vissa fall har materialutveckling radikalt förändrat spelplanen. Men emellanåt har slumpen varit helt avgörande när sporten tagits till en ny nivå. Klassiska exempel är ishockeyklubbans vinklade blad, The Azaryan Cross i gymnastik och så Jan Boklövs banbrytande V-stil, som inte heller var planerad från början.

Serien bygger på samma populära koncept som UR:s Låtarna som förändrade musiken(2012), Programmen som förändrade TV (2014) och Scenerna som förändrade filmen(2016).

Premiär 20 februari kl. 22.00 i SVT 1.

Samtidigt publiceras alla avsnitten på UR Play.

Stäng