Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, forskare och författare och Samatha Coard, programledare, exekutiv producent och förälder.

UR lyfter föräldrar till barn med NPF-diagnos

6 april 2021

Mellan tre och sex procent av Sveriges skolbarn har en NPF-diagnos, det betyder att väldigt många med stor sannolikhet känner någon som har till exempel adhd, add eller autism. Som förälder består vardagen ofta av att tackla både barnets behov, en oförstående omvärld och ständiga fighter med skola och myndigheter. UR:s talkshow Superföräldrar vill genom kunskap och igenkänning stärka föräldrar, men även andra som finns runtomkring; syskon, mor-och farföräldrar, vänner och andra vuxna. Och ge verktyg för att hitta sina och barnens unika superkrafter. Serien är en uppföljning på succéserien Superungar.

 Serien sänds tisdagar i SVT1 kl. 22.30 och finns i sin helhet på UR Play.

– Den här talkshowen är en ärlig och i vissa fall smärtsam inblick i livet som NPF-förälder. Men framför allt ett medskick om engagemang, kärlek och överlevnadsklokskap, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, forskare och författare och den som står för expertkunskapen i samtalen.  

Varje program gästas av en ny sammansättning föräldrar som öppenhjärtigt delar med sig av sina erfarenheter och frågor som rör livet som npf-förälder. Lotta Borg Skoglund ger konkreta råd och verktyg, och bekräftar föräldrarna när de försöker hitta rutiner för att få en fungerande vardag.  

Frågor som diskuteras i programmet är:  vilken fajt är viktig och vilken man kan strunta i? Är medicin farligt och bara till för skolan eller fyller den faktiskt en viktig funktion? Hur får man omvärlden att fatta? Varför är det fler pojkar än flickor som får en NPF-diagnos? Och hur är det egentligen att växa upp med ett syskon som inte funkar som alla andra? 

Samantha Coard som är programledare och producent delar med sig av sina egna erfarenheter med sonen Fidel, 18 år, som medverkar i flera reportage där vi får ta del av hans svårigheter, styrkor och om hur han tacklat en ibland oförstående omvärld.  

 – Vi ville göra en serie för alla oss föräldrar som kämpar och ägnar all vår vakna tid åt att kriga för våra barn. En serie där vi kunde vara ärliga om hur livet ser ut. Där vi föräldrar får konkreta och bra verktyg för att hantera vårt föräldraskap främst genom expertkunskap men också när vi delar med oss till varandra, säger Samantha Coard. 

Den hyllade serien Superungar som UR sände 2018 riktades strålkastarljuset på barn med NPF-diagnos.  En ärlig, härlig och direkt inbjudan till barnens dagliga liv med utmaningar och svårigheter men också inblick i alternativa och fantastiska vägar. Superföräldrar är en uppföljning med fokus på förälderns situation och perspektiv.  

Stäng
Fotbollsklassen 7b, Hortlax skola i Piteå, vann UR:s skrivtävling. Foto: Camilla Lundmark.

Fotbollsklassen från Hortlax övertygade mest

22 mars 2021

Det blev fotbollsklassen 7b från Hortlax skola i Piteå som vann UR:s skrivtävling! Med stort engagemang har de kämpat på, även när de övergick till distansundervisning. De har övat upp sin skrivstyrka med hjälp av UR:s skrivutmaningar och skrivit en övertygande argumenterande text om varför det är så viktigt att öka sin skrivförmåga. Nu får de en skrivinspirationsdag med författaren, programledaren och skådespelaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale.

Hösten 2020 släppte UR en undersökning och program som visade att unga behöver öka sin skrivförmåga. UR startade också skrivaktiviteten Tio sätt att träna skrivstyrka där sjundeklassare över hela Sverige fick möjlighet att öva upp sin skrivförmåga. Några som verkligen tagit denna fråga till sitt hjärta och kämpat med sin skrivförmåga är klassen 7b från Hortlax skola i Piteå. De vann UR:s tävling och får en skrivinspirationsdag med författaren, programledaren och skådespelaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale.

Motiveringen till varför just 7b från Hortlax skola vann UR:s skrivaktivitet Tio sätt att träna skrivstyrka lyder:

"Det vinnande bidraget Att träna skrivstyrka är viktigare än du tror av klass 7b, Hortlax skola i Piteå, presenterar övertygande argument för varför alla elever behöver träna skrivstyrka. Med sin text visar de att kunna skriva är att kunna nå framgång i alla ämnen – och de lyfter också fram att det är en förutsättning för att kunna lyckas i livet oavsett yrkesval. Man vet aldrig vart livet tar en, men kan man skriva så kommer man ha goda möjligheter att göra sig förstådd och visa omgivningen sitt bästa jag. Deras lärare har beskrivit att de har kämpat och engagerat sig, trots distansundervisning, och klarat svåra moment med bravur. Ingen gav upp och alla gjorde så gott de kunde! Texten har ett språkligt flyt, ordrikedom och självklart är den skriven på ett korrekt sätt. Och vi älskar klassens motto som kan vara ett peppigt meddelande till alla Sveriges elever: Chansa inte utan ge järnet redan nu! Ge dig själv de bästa förutsättningarna! Grattis klass 7b i Hortlax skola!"

Tio sätt att träna skrivstyrka består av 10 utmaningar i skrivande där eleverna bland annat fick testa på att skriva ett referat av ett vittnesmål och en fotbollsmatch och söka jobb på Melodifestivalen.  

Utmaningarna är även kopplade till serien Skrivutmaningen och de konkreta färdighetsprogrammen i Skrivjouren, som finns på UR Play, och fungerar som stöd för att utveckla och träna skrivförmågan.

Tävlingen vände sig till sjundeklassare, men alla årskurser var välkomna att arbeta med materialet som finns på UR.se och UR Play.

Stäng
Seriebild Svarta svanar

UR har lämnat in public service-redovisning för 2020

1 mars 2021

I dag lämnar UR in sin årliga public service-redovisning. Sifforna i den visar tydligt hur UR snabbt ställde om och mötte de behov som uppstod i skolorna när pandemin tvingade dem att gå över till digital undervisning. Responsen från Skolsverige var stark och omedelbar. Samtidigt ökade UR:s strömstarter med 58 procent. 

2020 blev året då utbildningsvärlden snabbt fick övergå till digitalundervisning. UR ställde omgående och snabbt om sin verksamhet för att stötta lärare, elever och föräldrar under denna krisperiod. Användningen av våra program ökade markant under april månad. Strömstarterna på UR Play ökade med 130 procent och på UR:s appar med 167 procent jämfört med samma period 2019. Sett till hela 2020 ligger den totala ökningen av strömstarter på 58 procent.

– När vårt land kastades rakt in i denna exceptionella situation var det avgörande att skolans värld fortsatte att fungera. Tack vare våra snabba insatser blev tröskeln till digital undervisning lägre. Återkopplingarna från skolor runtom i landet har varit många. UR:s tydliga satsningar inom ramen för Skola hemma har varit värdefulla, säger Sofia Wadensjö Karén.

Under kristider kan och vill UR vara med och bidra till att skolan, som är en av Sveriges största arbetsplatser och en samhällsviktig funktion, kan fortsätta verksamheten och fungera optimalt. Enligt en Novus-undersökning från oktober 2020 svarade 72 procent av lärarna ja på frågan om UR:s uppdrag bör inbegripa att vara ett stöd till skolan vid samhällskris.

I kölvattnet av pandemin kom infodemin och UR gjorde därför en riktad satsning på källkritik. Framför allt genom programseriesatsningen Källkoll corona, där källkritikexperter granskade det som spridits på sociala medier. Radioprogrammet Hjärta och hjärna, som reder ut om ett påstående är sant, falskt eller mittemellan, tog upp infodemin och tv-serien Seniorsurfarnalärde på ett lustfyllt sätt ut basal digital kompetens. UR:s arbetssätt att kombinera journalistik med pedagogiskt berättande, har varit framgångsrikt. Programmen vann både publikens och kritikernas hjärtan och slog lyssnar- och tittarrekord.

Även UR:s lärande utbud för den yngre publiken har nått ut starkt och brett under pandemiåret. Användningen av UR:s Youtubekanaler med studiemotiverande material, Tänk till och Orka plugga, har under året ökat med mer än 40 procent. Över 80 procent av den svårflirtade målgruppen 11–15-åringar anser att de lär sig något av UR:s program.

– För att nå de unga behöver UR vara närvarande även på andras plattformar, eftersom det är där de unga finns. På så vis kan vi nå denna svårfångade målgrupp med utbildande och lärande program, säger Sofia Wadensjö Karén.

UR:s legitimitet bygger på att vår publik anser att programutbudet är trovärdigt, användbart och relevant. 81 procent av alla lärare anser att UR är trovärdigt, 74 procent att utbudet är användbart och 72 procent att det är relevant. Andelen lärare som är positivt inställda till UR är 86 procent. Anledningen till att UR får dessa höga förtroendesiffror grundar sig i att vi har en konstant och tät dialog med skolan, hur deras behov ser ut, samt på UR alltid fokusera på att bidra till att lösa viktiga samhällsutmaningar.

2020 var ett annorlunda år som prövat oss alla. Därför är vi i dag extra stolta över att lämna in en public service-redovisning som visar att vi har gjort skillnad i människors lärande – när behovet varit som störst.

 

Här kan du läsa hela UR:s public service-redovisning för 2020

 

 

 

Stäng
Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa, Carl Jan Granqvist, Johan Rabaeus och Kattis Ahlström

Succén Seniorsurfarna tillbaka med Kattis Ahlström och nya deltagare

25 januari 2021

Den 9:e februari är det premiär för en ny rolig och lärorik säsong av Seniorsurfarna. Deltagarna denna gång är inga mindre än Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa, Carl Jan Granqvist och Johan Rabaeus. Kattis Ahlström är, precis som i den första succésäsongen, programledare och deltagarnas guide i den digitala världen. En värld som blivit allt viktigare.

Med en pandemi som plötsligt krävde att alla behövde umgås digitalt i mycket större utsträckning blev det en självklarhet för UR att producera en ny säsong av Seniorsurfarna. Digital kunskap kan bryta ensamhet och isolering och ge individen en röst i samhället. Seniorsurfarna vill inspirera både de som har viss vana och de som inte är så vana, att våga prova nya saker. För detta krävs både mod och tålamod. Något som årets deltagare Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa, Carl Jan Grankvist och Johan Rabaeus visar flera prov på när de blir utmanade av programledaren Kattis Ahlström.

Den nya säsongen av Seniorsurfarna fokuserar även på källkritik och källtillit. Går det att lita på vad som står på nätet? Är det verkligen säkert att använda e-legitimation? Och hur bär sig deltagarna åt för att ta reda på om det verkligen stämmer att Carl Jan kysst både Greta Garbo och Gunilla Persson?

Andra nyheter är inriktningen på de många tekniska hjälpmedel som finns för dem med nedsatt syn, hörsel eller kanske bara fumliga fingrar. Seniorsurfarna testar olika appar och funktioner som kan underlätta vardagen. Dessutom ges tips på hur du kan hålla mobiltelefonen i trim. Många enkla verktyg finns redan i de flesta smarta telefoner.

I serien Seniorsurfarskolan går programledaren Kattis Ahlström igenom olika färdigheter mer detaljerat. Seniorsurfarskolan består av sex korta fristående färdighetsklipp, och publiceras i sin helhet på UR Play.  

Seniorsurfarskolan har premiär den 1 februari och alla avsnitt av Seniorsurfarna säsong 2 kan ses tisdagen den 9 februari på UR Play. 

Stäng
UR:s årskalender

Nytt år med roligt lärande varje dag i förskolan

11 januari 2021

Nu börjar ett nytt år med nya äventyr på förskolan, och det vill vi stötta med ett roligt lärande i vardagen. För att det ska vara enkelt att hitta och använda UR:s ljud- och bildinnehåll i vanliga förskolesituationer har vi samlat våra bästa program i en årskalender för 2021.

Programmen i kalendern passar både årstiderna och fyra teman; teknik, hållbar utveckling, sagor och värdegrund. Sätt upp kalendern på väggen och gör det till en ny rutin att skanna en QR-kod varje ny månad. Det blir garanterat ett roligt lärande, både för dig och barnen, året runt!

Årskalendern är en del av den satsning som UR gör för att hjälpa förskolor att få till ett roligt lärande i vardagen, och vi har förstås många fler program speciellt för förskolan, alla med koppling till förskolans läroplan och utformade för att stimulera barnens fantasi och lek, både före och efter själva programmet.

Du kan beställa en kalender från en begränsad upplaga genom att fylla i namn och postadress via detta formulär.

Vi skickar kalendrar med posten så snart som möjligt, så länge lagret räcker. Upptäck roligt lärande varje dag med UR!

 

---

FAQ - QR-kalender för förskolan

 

Hur läser jag av QR-koderna?

Du läser av en QR-kod genom att skanna den med en QR-kodläsare i antingen en smartphone eller surfplatta. Många smartphones och surfplattor har en QR-kodläsare inbyggd i den egna kameran. Det finns även en mängd olika appar att ladda hem kostnadsfritt som läser av QR-koder.

 

Varför fungerar det inte att scanna koden?

Det finns en mängd olika QR-läsare till mobiler och surfplattor och UR kan tyvärr inte ansvara för hur externa produkter fungerar. Om du försöker skanna QR-koden med enhetens egen kamera kan du behöva kontrollera inställningarna i din enhet och tillåta kameran att skanna QR-koder. Om du försöker skanna QR-koderna med en app så beror problemet troligen på själva appen. Vi rekommenderar att du provar dig fram med olika QR-kodläsare tills det fungerar för dig.

 

Vad händer när jag skannar QR-koderna?

Då länkas du vidare till UR Play och någon av våra serier för förskolan. Vi har valt ut en serie till varje månad med program som vi tycker passar bra till den aktuella tiden på året. Du kan läsa mer om de olika serierna på kalenderns baksida. Kom ihåg att du måste vara online för att kunna spela programmen. Alla program i QR-kalendern går att titta och lyssna på under hela 2021.

 

Hur distribueras kalendern?

I slutet av 2020 skickas ett exemplar av QR-kalendern per post till i stort sett alla förskolor i hela Sverige. Om du inte fått någon kalender kan det bero på att UR inte haft tillgång till rätt adress.

 

Hur beställer jag fler kalendrar?

Fyll i ditt namn, postadress och önskat antal kalendrar i formuläret så skickar vi med posten så fort som möjligt. Kalendern finns i begränsad upplaga, så det är först till kvarn som gäller.

 

Kostar det något att beställa kalendern?

Nej, det är helt kostnadsfritt.

 

Finns kalendern att ladda ner digitalt?

Nej, den finns endast i tryckt form. UR kan inte garantera att QR-koderna fungerar optimalt om de skrivs ut på en vanlig skrivare.

Stäng
Stolar i klassrum

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

14 december 2020

Från och med den här veckan övergår årskurs sju till nio i många av landets skolor, bland annat alla skolor i Stockholmsregionen, till distansundervisning. För att stötta dig som är lärare och berörs av den här omställningen har vi samlat ett antal tips om distansundervisning.

Hur kommer man igång, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Vi bad ett antal lärare ge sin syn på hur man bäst undervisar elever på distans.

Digitala lektionsramar

Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg är lärare i årskurs f-6 i Stockholm. De har förberett sig för eventuell distansundervisning sedan i våras. Här är deras tips på digitala lektionsramar som kan vara bra att ha när de vanliga spelreglerna för hur det fungerar i ett fysisk klassrum inte längre gäller:

1. Närvaro: Se till att elevernas mikrofoner är avstängda när du startar lektionen, så att de inte pratar i munnen på varandra. Ta närvaro genom att eleverna skriver sina namn i chatten.

2. Genomgång: Fortsätt ha mikrofonerna avstängda under genomgången. Har eleverna frågor kan de använda handuppräckningsfunktionen. Se till att du alltid finns tillgnänlig i chatten. Har du material att visa kan du dela en powerpoint på skärmen eller använda en digital white board.

3. Lektion: Be eleverna skicka en bild om de jobbat i sina arbetsböcker. Se till att variera undervisningen med filmer eller poddar och få eleverna att röra sig även under de digitala lektionerna.

 

Lektion på distans

Helena Wallberg är specialpedagog, gymnasielärare i bland annat engelska och franska och lärarmentor för UR:s Nya lärare. Hon ger följande råd när det gäller att hålla en distanslektion:

1. Skapa grupper: Varje gruppmedlem kan ha en uttalad roll, till exempel: tidshållare, peppare eller antecknare. Detta kan hjälpa eleven att bibehålla ett driv.

2. Återkoppla ofta: Låt eleverna skriva i ett delat dokument. Här kan du ställa frågor direkt och ofta för att driva deras arbete framåt.

3. Följ upp noga: Gör enkla prov eller quiz. Då kan du enkelt följa upp om eleverna är med på banan och rikta uppmärksamheten rätt.

4. Instruktioner: Tänk på att utforma instruktioner på olika sätt. Till exempel i punktform, video och ljud. På så sätt kan fler ta dem till sig.

Tips på innehåll

Vill du ha tips på innehåll som passar undervisning i högstadiet så hittar du det på UR Play. Där har vi skapat en lista med program för högstadiet. Ytterligare tips och inspiration för dig som är lärare hittar du hos UR Nya lärare, här på webben, på UR lärare på Instagram eller UR Skolas Facebook.

Stäng
Alice Hollingworth och Linda Rosendal 

Alice och Linda underlättar sexualundervisningen

11 december 2020

Många lärare tycker att det är svårt att undervisa i sex och samlevnad och HBTQIA+, och en stor del av Sveriges skolor brister i det, visade Skolinspektions granskning 2018. Behovet av en kompetent och inkluderande sexualundervisning är stort bland Sveriges unga. Nu finns serien som stöttar eleverna och kompetensutvecklar lärarna i det som är svårt: andra säsongen av Tack Gud jag är homo. 

Att undervisa om sex och samlevnad och i synnerhet om HBTQIA+ är utmanande för många lärare. I Skolinspektionens granskning av Sveriges skolor framkommer att endast en tredjedel av lärarna tar upp frågor inom HBTQIA+ i ämnesundervisningen. Bara ett fåtal skolor i granskningen arbetar på ett främjande sätt med HBTQIA+ för att skapa ett klimat som inkluderar alla elever redan från början. I stället börjar man arbeta med frågorna först när frågan blir uppenbart aktuell, som när en elev kommer ut som HBTQIA+.

I serien Tack gud jag är homo reder programledarduon Alice Hollingworth och Linda Rosendal ut komplexa begrepp, ställer de svåra frågorna och vägleder i hur man kan förhålla sig till sin egen lust och sexualitet. Kan och vågar man vara sig själv i skolan? Hur gör man för att komma ut i skolan – och hur kan det kännas? Vilka frågor kan man ställa till en person som är transsexuell och vilka ska man hoppa över? Hur har samkönade sex? Och vad betyder alla bokstäver i HBTQIA+?

Alice och Linda ger sig ut i Sverige för att slå hål på myter och föreställningar om HBTQIA+-personer. De tar upp ämnen som skolan, sex, sexuell identitet, könstillhörighet, utanförskap och normer. Duon möter transpersoner, lesbiska, homosexuella, regnbågsfamiljer och personer som sticker ut mot strömmen för att höra deras personliga historier och ge kunskap till eleverna.

Tack gud jag är homo har elever på högstadiet och gymnasiet som målgrupp och kompletteras av en genomarbetad och handfast lärarhandledning som stöttar läraren. I lärarhandledningen hittar du till exempel ett ordmingel om HBTQIA+, en reflektionsövning kring ja- och nej-signaler och en skällsordsövning som hjälper eleverna att reflektera över vilka normer som finns kring kön, sexualitet och sexuell läggning.

 

Det här är andra säsongen av serien. Första säsongen kom 2018 och finns på UR Play.

 

Se Tack gud jag är homo säsong 2

Se Tack gud jag är homo säsong 1

Stäng
Malin Broberg är högstadielärare och arbetar med "Tio sätt att träna skrivstyrka" med sina sjuor på skolan Pops Academy i Stockholm.

Hallå där… Malin Broberg, lärare för sjuor som jobbar med skrivstyrka

9 december 2020

Högstadieläraren Malin Broberg är i gång med att jobba med UR:s skrivaktivitet Tio sätt att träna skrivstyrka med sina sjundeklassare. Några veckor in i arbetet ser hon redan effekt i elevernas användning av de och dem, hur den förbättrats och hur de nu förstår skillnaden mellan orden. Hon tycker att övningarna är enkla och tydliga, och gör det möjligt för henne att ge snabb återkoppling.

Har ni börjat arbeta med utmaningarna?

– Ja, vi började nästan direkt, jag upptäckte tävlingen precis innan anmäla ut och anmälde oss. Sen satte jag igång dagen efter med mina två sjuor. Eleverna tyckte att det var jätteroligt att det var Clara Henry bland andra som delade ut utmaningarna.

Har du något tips till andra lärare som jobbar eller ska börja jobba med utmaningarna som du vill dela med dig av?

– Det är bara att hoppa på, man kan göra så mycket eller så lite man vill. Det är enkelt att välja ut utmaningar som vi som lärare ser att eleverna kan behöva jobba med. Det funkar bra för att punktjobba med de områden som eleverna har behov av att träna på eller utveckla mer.

Hur har ni lagt upp arbetet?

– Vi började med att eleverna fick skriva jobbansökan till Melodifestivalen. Först diskuterade vi vilka roller som kunde sökas, och sen så fick de skriva en jobbansökan helt enkelt. Vi tittade också på Skrivutmaningen där en ung tjej blir coachad av läraren Maria Wiman. När det var en yngre person som berättade så blev de inspirerande. Den andra utmaningen som vi gjort är hyllningstexten, och då blev det hyllningar till allt från farmor till Jimi Hendrix. Inför den utmaningen tittade vi på Skrivjouren och diskuterade kring vad vi hade sett. Vi pratade mycket om objekt och subjekt, de och dem. Jag ser skillnad på hur de använder de och dem efter det.

Vad tycker eleverna om att jobba på det här sättet?

– Dels tycker de om att de kan bli klara ganska snabbt med ett första utkast, som de sen kan bearbeta, så att de kan beta av. De gillar också att det är tydliga mallar. Formen är även väldigt tydlig för dem. Det är superinspirerande filmer. Och vi har även jobbat med kamratrespons, och då har eleverna fått möjlighet att utveckla sin text ännu mer efter att de sett hur andra skrivit och fått feedback.

Vad gillar du som lärare med uppgifterna?

– Eftersom de här texterna inte ska vara jättelånga går de att få in ganska snabbt, och det har gjort att jag har kunnat jobba med formativ feedback och med att ge snabb återkoppling på texterna. Det blir inte en jättehög att rätta för mig.

Vilka tycker du är fördelarna med att utgå från rörlig bild?

– Det är jättebra att jobba så, tror mycket på att kombinera, att läsa instruktioner men också att se och höra – det blir ett mer inkluderande arbetssätt.

Vad motiverade dig att delta i aktiviteten?

– Jag nappade på att det stod ”Tio sätt att träna skrivstyrka”, att det är en tävling vilket ger lite spänning, att den innehåller olika delar. En kul aktivitet som kändes nyttig och givande!

Stäng
Programledaren Mark Levengood

Årets lärare utses!

20 november 2020

Den 22 november publiceras Lärargalan 2020 på UR Play och sänds i SVT. Galan äger rum för sjätte året i rad, och nytt för i år är att UR har instiftat ett helt nytt pris till Årets nya lärare som vi också är med och delar ut.

- Det är så fint att vi genom det här priset får möjlighet att lyfta fram nya lärare som verkligen gör skillnad i klassrummen! Eftersom vi ju jobbar mycket med att stötta lärare i deras viktiga jobb känns det meningsfullt att lyfta och hylla dem som är helt nya i yrket, säger vd Sofia Wadensjö Karén.

Fler än 33 000 elever har i år röstat på sin favoritlärare i fem olika kategorier: Årets mellanstadielärare, Årets högstadielärare, Årets gymnasielärare, Årets eldsjäl och Årets nya lärare.

På grund av den rådande pandemin blir det ingen traditionsenlig gala. Programledaren Mark Levengood har i stället hälsat på samtliga pristagare i deras egen skolmiljö för att överlämna de fina priserna i närvaro av några av de elever som har nominerat dem. Till sin hjälp har han haft bloggaren och Youtube-profilen Margaux Dietz, artisten Jon Henrik Fjällgren, Prins Daniel och författaren Björn Ranelid. UR:s pris till Årets nya lärare delas ut tillsammans med Retorikmatchens programledare Nassim Al Fakiri.

Årets pristagare presenteras den 22 november i progammet Lärargalan 2020 som publiceras på UR Play och sänds på SVT2 kl.20:00. 

Se Lärargalan 2020 på UR Play

 

Om Lärargalan

Lärargalan har varje år sedan 2015 samlat in elevers röster för att utse Årets lärare och en rad andra priser till den svenska lärarkåren. Totalt har 37 lärare prisats genom åren.

Stäng
Julkalender, Djuren på djuris, QR-koder

UR <3 förskolan

19 november 2020

Tillsammans med de oemotståndliga Djuren på Djuris satsar nu UR stort på att förskolan ska upptäcka nytt innehåll för roligt lärande – varje dag. Vi vet att det är mycket som ska hinnas med i förskolans vardag, och att ingen dag är den andra lik. Därför har vi gjort det enkelt att hitta och använda innehåll för vanliga förskolesituationer genom ett nytt, inspirerande materialpaket som du kan ladda ner och skriva ut här.

Ny värdegrundsserie

Djuren på Djuris är UR:s nya serie om värdegrund för förskolan med helt nya karaktärer av dockdesignern Petter Lennstrand. Serien finns i 20 avsnitt på UR Play och handlar om kompisarna på förskolan Djuris och deras olika vardagsdilemman som de allra flesta kan känna igen sig i. Du hittar alla avsnitt till serien här: Djuren på djuris. Några av djuren har också gjort härliga musikvideos som barnen kan sjunga och dansa till när det är extra festligt. Här hittar du dem: Djuren på djuris - musikvideo.

 

Julkalender och flanofigurer

Figurerna får också liv även utanför rutan, för att göra det roligt och lätt att jobba vidare med de känslor och situationer som serien tar upp. De dyker bland annat upp med korta känslohälsningar varje dag fram till jul i årets julkalender. Du hittar kalendern här: UR:s Julkalender 2020. Känslohälsningarna går förstås lika bra att använda även efter jul, och du hittar dem på UR Play, Djuren på djuris - om känslor.

Djuris-karaktärerna följer också med som mallar att skriva ut och göra er egen saga med. Ladda ner figurer och handledning här.

 

Årskalender 2021

Djuren på Djuris är en del av en större satsning som UR gör för att hjälpa förskolor att få till ett roligt lärande i vardagen, och vi har förstås många, många fler program speciellt för förskolan. Alla med koppling till förskolans läroplan och utformade för att stimulera barnens fantasi och lek, både före och efter själva programmet. Vi har valt ut några favoriter i en ny årskalender för 2021, som du kan sätta upp på väggen på förskolan. Du kan beställa en kalender från en begränsad upplaga genom att skicka namn och postadress till qrkalender@ur.se. Vi skickar vi kalendrar med posten så snart som möjligt, så länge lagret räcker.

Programmen i kalendern passar både årstiden och fyra teman; teknik, hållbar utveckling, sagor och värdegrund. Gör det till en ny rutin att skanna en QR-kod tillsammans varje ny månad, och det blir ett roligt lärande, både för dig och barnen, året runt.

Upptäck roligt lärande varje dag med UR!

 

 

FAQ - QR-kalender för förskolan

 

Hur läser jag av QR-koderna? 

Du läser av en QR-kod genom att skanna den med en QR-kodläsare i antingen en smartphone eller surfplatta. Många smartphones och surfplattor har en QR-kodläsare inbyggd i den egna kameran. Det finns även en mängd olika appar att ladda hem kostnadsfritt som läser av QR-koder.

 

Varför fungerar det inte att scanna koden? 

Det finns en mängd olika QR-läsare till mobiler och surfplattor och UR kan tyvärr inte ansvara för hur externa produkter fungerar. Om du försöker skanna QR-koden med enhetens egen kamera kan du behöva kontrollera inställningarna i din enhet och tillåta kameran att skanna QR-koder. Om du försöker skanna QR-koderna med en app så beror problemet troligen på själva appen. Vi rekommenderar att du provar dig fram med olika QR-kodläsare tills det fungerar för dig.

 

Vad händer när jag skannar QR-koderna? 

Då länkas du vidare till UR Play och någon av våra serier för förskolan. Vi har valt ut en serie till varje månad med program som vi tycker passar bra till den aktuella tiden på året. Du kan läsa mer om de olika serierna på kalenderns baksida. Kom ihåg att du måste vara online för att kunna spela programmen. Alla program i QR-kalendern går att titta och lyssna på under hela 2021.

 

Hur distribueras kalendern? 

I slutet av 2020 skickas ett exemplar av QR-kalendern per post till i stort sett alla förskolor i hela Sverige. Om du inte fått någon kalender kan det bero på att UR inte haft tillgång till rätt adress.

 

Hur beställer jag fler kalendrar?

Maila ditt namn, postadress och önskat antal kalendrar till qrkalender@ur.se så skickar vi med posten så fort som möjligt. Kalendern finns i begränsad upplaga, så det är först till kvarn som gäller.

 

Kostar det något att beställa kalendern?

Nej, det är helt kostnadsfritt.

 

Finns kalendern att ladda ner digitalt?

Nej, den finns endast i tryckt form. UR kan inte garantera att QR-koderna fungerar optimalt om de skrivs ut på en vanlig skrivare.

Stäng
Jenny Reichwald programleder UR:s nya serie Skolstudion. Foto: Carolin Platzek/UR

Ny serie stöttar lärarna genom digitaliseringen av skolan

12 november 2020

Våren 2020 blev omtumlande för såväl lärarkåren som eleverna. När delar av undervisningen på kort tid flyttade från fysiska klassrum till internet, ställdes många lärare inför stora omställningar. Nu kommer en ny serie om digitaliseringens möjligheter och fallgropar, för den lärare som behöver stöd i den snabba förändringen. 

Vilka möjligheter och risker finns det med AI i skolan? Hur påverkas relationen mellan elev och lärare när de fysiska mötena upphör eller minskar? Att skriva för hand eller på dator, hur påverkar det lärandet? Och vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att läsa en digital bok istället för en fysisk?

Det här är några av de frågor som lyfts i vår nya serie Skolstudion. Serien ska stötta lärarna genom den pågående digitaliseringen, en förändring som varit på gång länge men som accelererats under coronapandemin.

- I Skolstudion vill vi ge lärarna de mest relevanta experterna och en omvärldsanalys kring den snabba digitaliseringen i skolan som pågår just nu, säger Margaretha Eriksson, programchef på UR.

Programledaren Jenny Reichwald, själv lärare på högstadiet, guidar lärarna genom digital undervisning och teknikutmaningar, och ämnesdidaktiska samtal varvas med konkreta exempel. Programmet tar upp olika aspekter av hur digitaliseringen påverkar undervisningen och eleverna; både hur det ser ut idag och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Några av de experter, forskare och pedagoger som besöker Skolstudion och delar med sig av sin kunskap är hjärnforskaren Katarina Gospic, IKT-pedagogen Anders Renström och psykologiprofessorn Idor Svensson.

Serien går att se på UR Play med start 12 november. Under hela hösten publiceras två avsnitt i veckan med fokus på aktuella frågor och forskning inom digitaliseringen.

 

Se Skolstudion på UR Play

 

---

Foto: Carolin Platzek/UR

Stäng
Seriebild för Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete är tillbaka på UR Play!

11 november 2020

Succéserie Idrottens himmel och helvete är tillbaka med en tredje spännande och relevant säsong. Den har premiär den 11:e november på UR Play och kan ses i SVT1 kl 22.30.

Idrottsrörelsen i Sverige har över tre miljoner medlemmar. Hur vi leder och fostrar barn och unga inom den spelar roll för vårt samhälle. När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Men tyvärr präglas många föreningar av värderingar som stänger ute barn. Ett exempel är dyra elitsatsningar som strider mot barnkonventionen men som prioriteras före barnens bästa. Investeringar som dessutom sällan leder till fler medaljer.

Serien Idrottens himmel och helvete är tänkt att ge mod, kraft och inspiration till alla ideella idrottsledare, föräldrar och till alla barn och ungdomar oavsett förutsättningar och i hela landet, så att idrottsrörelsen kan vara den enormt positiva kraft som det finns potential för.

Programmen tar denna gång upp såväl matchfixning och depression som ätstörningar, mångfald, inkludering, jämställdhet och barnkonventionen.

Vi har samverkat med Riksidrottsförbundet och Sisu/Idrottsutbildarna för att materialet ska bli relevant att användas i ledarsammanhang i rörelsen. 

Serien kommer att finns tillgängliga på UR Play för alla i 3-5 år. Till serien har vi tagit fram ytterligare progam som är tänkta att fungera som pratstartare rörande olika teman ur serien. Pratstartare Idrott är 22 st korta avnsitt med tillhörande skriftlig studiehandledning. Handledningen innehåller tips och diskussionsfrågor tänkta för användning i lärgrupper och andra pedagogiska sammanhang.

 

Se den nya och äldre säsonger av Idrottens himmel och helvete på UR Play. 

 

Stäng
Retorikmatchen 2021

Sök till Retorikmatchen 2021 redan nu!

22 oktober 2020

Retorikmatchen är UR:s tävlingsprogram där tala är guld. Det är en tävling där sjätteklassare från hela Sverige tävlar om att bli bäst i retorik. Vinnarna får pokalen Guldmikrofonen och 10 000 kr till klasskassan. Det är den perfekta tävligen för en klass som vill öva och bli bättre på retorik. 

 

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2021

Sista anmälningsdag är den 8 mars 2021. 

 

Följ med bakom kulisserna i Retorikmatchen finalen 2019! 

Kyrkenorumskolan från Stenungsund ställs emot Campus Manilla från Stockholm. Hör de tävlanden själva berätta om hur det är att delta. Möt också klassernas lärare och Retorikmatchens jury. 

 

 

Stäng
Clara Henry, Johanna Frändén och Nadim Ghazale

Clara Henry, Johanna Frändén och Nadim Ghazale utmanar alla sjundeklassare!

16 oktober 2020

Nu kan alla sjundeklassare träna upp sin skrivstyrka tillsammans med författaren, programledaren och skådespelaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale i UR:s aktivitet Tio sätt att träna skrivstyrka. En aktivitet för att motivera eleverna och bidra till att öka skrivförmågan. Klasserna får då också chansen till ett inspirerande besök av trion på sin skola. 

– För mig har skrivande haft stor betydelse, både privat och i jobbet. Det har gett mig möjligheten att jobba med manus och formuleringar, men också hjälpt mig att sätta ord på mina känslor som jag inte alltid kunnat hitta i tal. Att skriva bra är för mig att bli en bättre, mer fri version av sig själv, säger Clara Henry.

Aktiviteten som består av 10 utmaningar i skrivande finns här på ur.se/skrivstyrka och anmälan är öppen fram till 12 november. Utmaningarna görs tillsammans med läraren som sedan skickar in en rapport och en berättelse om arbetet till UR – och tävlar om ett besök av Clara Henry, Johanna Frändén och Nadim Ghazale. Förebilderna, som alla arbetar med skrivande, utmanar eleverna bland annat i att skriva objektivt, få till en röd tråd i texten, föra ett resonemang, skriva nyanserat och använda de och dem på rätt sätt. För att det ska bli roligare att träna är innehållet knutet till deras yrken, och satt i sammanhang som eleverna kan relatera till. 

Utmaningarna är även kopplade till serien Skrivutmaningen och de konkreta färdighetsprogrammen i Skrivjouren, som finns på UR Play, och fungerar som stöd för att utveckla och träna skrivförmågan.

– När vi intervjuade elever och lärare på högstadiet blev det tydligt att det där med formellt skrivande knappast var något som elever gick igång på – eller kände sig särskilt säkra på. Samtidigt såg vi att om skrivandet knöt an till ett ämne man är intresserad av eller kändes verklighetsanknutet på något sätt, då väcktes motivationen hos eleverna. Med Tio sätt att träna skrivstyrka hoppas jag att vi har gjort en aktivitet som passar alla elever i klassrummet, som alla kan ta del av och göra utifrån sina drivkrafter och sina förutsättningar. I slutändan hoppas jag att riktigt många sjundeklassare får öva och öka sin skrivstyrka med hjälp av utmaningarna. Alla kan bli bättre på att skriva formellt, säger Linnéa Hallgren, UR:s projektledare för aktiviteten.

– Att få chansen att vara med och inspirera ungdomar till något så viktigt som skrivande som alltid varit både betydelsefullt och väsentligt för mig är både smickrande och självklart. Goda exempel i samhället måste lyftas fram och i det här fallet blir jag ett av de goda exempel som skrivande hjälpt väldigt mycket. Så det var inget att tveka på, säger Nadim Ghazale.

– Jag älskar effekten det skrivna ordet kan ha, för att inte tala om lyckan att få till en riktigt bra formulering. Jag ville vara med i UR:s projekt och göra mitt för att värna om att nästa generation också lär sig skriva korrekt. Och för att det ska bli lustfyllt är det viktigt att börja i deras egen ände, med ämnen som engagerar trettonåringar på riktigt, säger Johanna Frändén.

Tävlingen vänder sig till sjundeklassare, men alla årskurser är välkomna att arbeta med materialet som finns på UR.se och UR Play.

Lycka till alla sjundeklassare! 

Stäng
Jack Werner, Edwin Safari, Åsa Larsson

Start för Källkoll USA-valet med Åsa Larsson och Jack Werner

14 oktober 2020

Idag är det permiärstart för en specialproducerad serie om det stundande valet i USA. Källkoll USA-valet leds av journalisterna och källkollarna Åsa Larsson och Jack Werner tillsammans med programledarkollegan Edwin Safari.

– Det är redan en minst sagt rörig informationsmiljö i USA och det är svårt att veta hur man ska förhålla sig till allt som sägs, inte bara för unga. Vi behöver prata mer om vilka aktörer det rör sig på den här arenan och vilka former som finns, både de faktiska kring amerikansk politik, men också kring informationsspridning. Fake news gjorde sitt stora genombrott förra valet 2016 och nu har vi en väldigt speciell sittande president och en pandemi ovanpå detta. Det ska bli väldigt spännande att få dyka ner i, säger Åsa Larsson, som till vardags jobbar med faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån.

Källkoll USA-valet kommer gå på djupet i nyhetsflödet kring den amerikanska valrörelsen, titta närmare på virala snackisar, ge unga en inblick i amerikansk politik och undersöka hur stor betydelse presidentvalet har på omvärlden. Syftet är att ge elever på högstadiet och gymnasiet enkla verktyg att förstå sin omvärld och tips på hur de kan bli bättre på källkritik.

Serien publiceras två dagar i veckan på UR Play och UR:s Youtubekanal med start 14 oktober. Totalt produceras fem avsnitt under perioden fram till 5 november. Första avsnittet tar upp den politiska lögnens historia i USA. Alla avsnitten kommer att kompletteras med ett pedagogiskt material som stöttar arbetet med programmen i undervisningen.

Programserien Källkoll hade premiär våren 2020 under pågående coronapandemi, då med titeln Källkoll corona, och hade ett stort genomslag på både UR Play och Youtube under de fem veckor som serien producerades.

 

Se Källkoll USA-valet på UR Play

Stäng
Programledare Nassim al Fakir med jurymedlemmarna Sofia Kacim, Jonathan Hörnhagen, Elinor Falkman och Peter Nitschke.

Nu drar Retorikmatchen igång igen! Vilken skola vinner Guldmikrofonen 2020?

8 oktober 2020

Kampen om Guldmikrofonen går av stapeln igen för nionde året i rad. I vanliga fall är studion full av klasser som tävlar i slutaudition men den här gången är formatet ett annat – nu träffar vi istället alla skolor digitalt! Alla deltagande klasser har skickat in sina tal till juryn och får för första gången i tävlingens historia feedback via länk. Detta präglar även kvarts- och semifinalsmatcherna, och ack så spännande det blir!

Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Här tävlar sjätteklassare från hela Sverige om att bli bäst i retorik. Den här säsongen väntar tio spännande avsnitt från audition till final. Vilka klarar utmaningarna och knockar juryn med välformulerade tal? Vinnarna får pokalen Guldmikrofonen och 10 000 kr till klasskassan.

Retorikmatchen 2020 har premiär torsdag den 8 oktober i tv och lördag 10 oktober i radio. Först ut är slutaudition del 1 där tolv utvalda lag från skolor runt om i Sverige tävlar. Lagen ger allt för att bli ett av de åtta lag som sedan kommer att gå vidare till kvartsfinal.

Programmet leds av Nassim al Fakir och juryn består precis som förra året av retorikexperterna Sofia Kacim, Jonathan Hörnhagen, Elinor Falkman och Peter Nitschke.

Skolorna som tävlar i Retorikmatchen 2020 är:

Askeby skola, Linköping

Gullviveskolan, Gislaved

Grimsåsskolan, Tranemo

Norrstrandsskolan, Karlstad

Centrumskolan, Växjö

Rosenborgskolan, Södertälje

Helenelundsskolan, Sollentuna

Östermalmsskolan, Umeå

Enebackeskolan, Höör

Årstaskolan, Stockholm

Södermalmsskolan, Kristinehamn

Fredrikshovs slotts skola, Stockholm

 

Följ Retorikmatchen på urplay.se med nya avsnitt varje torsdag!

Premiär i tv: torsdag 8/10 kl. 18:45 i SVT Barn

Premiär i radio: lördag 10/10 kl. 11:03 i SR P4

Stäng
Nomineringar Hjärta och hjärna, vara vänner och hälsning till framtiden

Nomineringar till Guldörat och Japan Prize

5 oktober 2020

Hösten bjuder på flera nomineringar till prestigefyllda priser för UR. Två radioserier har nominerats i två olika kategorier i Radioakademiens pris Guldörat. Det är radiodramat för barn ”Hälsning till framtiden” och podcasten ”Hjärta och hjärna” om medie- och informationskunnighet, som kan vinna priser på Radio- och poddagen den 4 november. Och den populära tv-dramaserien ”Vara vänner” för barn i grundskolan F–3 är en av finalisterna i Japan Prize.

- Vi är fantastisk stolta och glada över såväl nomineringarna till Guldörat som till det prestigefyllda priset Japan Prize, det enda internationella priset som finns för undervisande tv-innehåll. För UR betyder det enormt mycket att vårt innehåll når ut till en bred publik och får det här erkännandet, säger utbudschef Anna Rastner.

Guldörat delas ut av Radioakademien för att premiera radio och poddar som har publicerats under perioden 1 juni 2019–31 maj 2020.

Läs mer om Guldörat

Japan Prize belönar högkvalitativa medieproduktioner med utbildningsvärde och delas ut av NHK som är Japans public service-bolag. Prisceremonin äger rum den 5 november.

Läs mer om Japan Prize

 

Hälsning till framtiden är nominerat i kategorin Årets radioupplevelse

Ett radiodrama som bygger på verkliga berättelser och brev skrivna av barn som levde förr. Minnet är ett väsen som ser till att barns historia aldrig glöms bort. Till sin hjälp har Minnet en "skaffare", 12-åriga Fabella, vars uppgift är att resa tillbaka i tiden och spara ett barns historia. I varje avsnitt förflyttas vi till en annan tid, där ett barn berättar om sitt liv, men också om sina tankar om framtiden. Serien är en förlängning av UR:s tv-drama "Jakten på den glömda historien".

Lyssna på Hälsning till framtiden

 

Hjärta och hjärna är nominerat i kategorin Årets radioprogram

Doktor Emma Frans och radiojournalisten Maja Åström synar olika påståenden. Med hjälp av vetenskapen kommer de fram till om det är sant, falskt eller mittemellan. Blir vi sjuka av att flyga? Blir kroppshåret grövre av rakning? Och vill vi kanske rent av bli lurade?

Lyssna på Hjärta & hjärna

 

Vara vänner är finalist i kategorin Primary division

Hur känns det att bli utfryst i en chatt? När slutar ett bus att vara roligt? Och hur säger man ifrån när en kompis är oschyst mot någon? Vara vänner är en dramaserie för lågstadiet om vänskap, relationer och empati. Historierna ser ut att sluta olyckligt ända tills rollfigurerna inser att de kunde ha handlat annorlunda och får chansen att ge berättelsen ett bättre slut.

Titta på Vara vänner

 

Stäng
Himalaya - granne med molnen och Historien om Hare Krishna

Granskningsnämnden fäller UR-program på grund av opartiskhet

30 september 2020

Granskningsnämnden fäller tre delar av UR-serien ”Himalaya – granne med molnen” och dokumentären "Historien om Hare Krishna”. Samtliga program sändes i Kunskapskanalen tidigare i år, och GRN anser att sändningarna strider mot kravet på opartiskhet.

- Vi har tagit emot besluten från Granskningsnämnden och kan konstatera att de gör en liknande bedömning som vi själva gjorde när det gäller “Himalaya – granne med molnen”. Vårt beslut att avpublicera programserien var helt rätt, säger utbudschef Anna Rastner.

- När det gäller dokumentären om Hare Krishna, är bedömningen gjord utifrån sändningen i broadcast, det är den som är granskad. När vi blev uppmärksammade på att producenten själv hade kopplingar till Hare Krishna, la vi in en skylt som tydliggjorde detta för tittarna/användarna. Den versionen ligger kvar på UR Play och kommer inte avpubliceras.

- I våras inledde vi ett arbete med att se över våra rutiner och kvalitetssäkra tidigare och kommande inköp till Kunskapskanalen. Allt vårt utbud, oavsett om det sänds i Kunskapskanalen eller ligger på UR Play, ska givetvis uppfylla våra publicistiska krav.

Bakgrund

Det var i februari i år som UR:s inköp till Kunskapskanalen ”Himalaya – granne med molnen” och "Historien och Hare Krishna” anmäldes till Granskningsnämnden, eftersom det uppdagats att det kunde finnas bakomliggande intressen i produktionerna, något som inte var uppenbart när programmen köptes in.

Läs Granskningsnämndens beslut.

Stäng
Händer över reglage i en radiostudio. Foto: Luis Morera

Nu rekryteras ny Medieombudsman

21 september 2020

Public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ingår i det branschgemensamma medieetiska system som utgörs av Allmänhetens Medieombudsman (MO) och Mediernas etiknämnd (MEN). Nu söks en efterträdare till nuvarande MO Ola Sigvardsson. 

Annonsen om vad tjänsten innebär, vilka kompetenser som krävs och hur man söker jobbet läser du i sin helhet här.

Sedan 2020 finns det ett samlat, medieetiskt system i Sverige. Det består av Medieombudsmannen (MO), och Mediernas Etiknämnd (MEN). I MO/MEN ingår, vid sidan av SVT, SR och UR också TU - Medier i Sverige, Sveriges Tidskrifter, TV4, Journalistförbundet och Publicistklubben. Bakom systemet står också samarbetsorganisationen Utgivarna.

Efter MO:s utredning beslutar MEN om mediet ska fällas för ett publicerat inslag som anmälts och tagits upp för prövning. MEN är sammansatt av representanter för allmänheten och medierna och leds av erfarna jurister. 

Vid sidan av att ingå MO/MEN-systemet prövas inslag från public service-företagen SVT, SR och UR också av Granskningsnämnden inom Myndigheten för press, radio och tv.

___

Foto: Luis Morera

Stäng
Foto: Stina Hjelm. Klassrum med lärare och elever.

UR och Världens Barn samverkar

2 september 2020

Världens Barn är en av Radiohjälpens insamlingskampanjer. Deras fokus är att jobba för att förbättra förutsättningarna för barn som lever i utsatthet.

UR samverkar med Världens barn genom att varje år göra lärarhandledningar som stöttar kampanjen. Fokus är hur skolor kan arbeta med Agenda 2030, mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Syftet är att få barn och ungdomar att få förståelse för barns och ungas olika levnadsvillkor. Målet är att väcka en önskan om att göra skillnad. Materialet är baserat på TV- och radioprogram från UR där barn och unga i olika delar av världen porträtteras.

Lärarhandledningarna ger en möjlighet för UR att ännu tydligare visa hur våra olika program kan komplettera varandra och på så sätt underlätta ämnesövergripande och tematiskt arbete med dessa viktiga frågor.

Lärarhandledningarna finns i tre versioner; en för åk 4–6, en för åk 7–9 och gymnasiet samt en för grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

UR:s uppdrag innebär bland annat att bredda, stötta och komplettera andras utbildningsinsatser och att samverka med andra för att på bästa sätt bidra till lärande, värde och nytta i samhället.

Här finns tre exempel på program som kan användas för arbete med de tematiserande lärarhandledningarna:

Vad är corona?

Lärarhandledning grundsärskolan åk 7-9 och gymnasiesärskolan

 

Barnen längs sidenvägen

Lärarhandledning åk 4-6

 

Mitt land, mitt liv, min skola

Lärarhandledning åk 7-9

 

Foto: Stina Hjelm.

Stäng
Gruppbild från UR:s serie Skrivutmaningen.

Vi vill minska skrivglappet – ny satsning på ökad skrivförmåga för unga

26 augusti 2020

Idag är det många ungdomar som känner sig osäkra och obekväma när de ska skriva i formella sammanhang. Samtidigt finns det höga förväntningar i samhället på att kunna uttrycka sig i skrift. Två Novus-undersökningar som UR beställt visar att både arbetsgivare och högskolelärare anser att unga skriver allt sämre. Nära hälften av Sveriges chefer har valt bort unga arbetssökande (18–25 år) på grund av bristande skrivförmåga. Bland lärarna på universitet och högskola bedömer 46 procent av lärarna de unga studenternas skrivförmåga som dålig. Vi har identifierat ett glapp mellan krav och förmåga – ett skrivglapp. Nu satsar vi på att minska skrivglappet genom att hjälpa elever att träna upp sin skrivstyrka. 

Det finns ett sätt att överbrygga skrivglappet; att träna upp sin skrivstyrka. Med start i augusti 2020 gör UR därför en satsning på ökad skrivstyrka för elever på högstadiet. Vi tror att alla kan bli starkare skribenter genom rätt träning, oavsett utgångspunkt. 

Skrivglappets konsekvenser

UR:s satsning har sin bakgrund i att kraven på den skriftliga uttrycksförmågan har ökat både i skola och arbetsliv, samtidigt som förmågan verkar ha sjunkit. Två nya undersökningar visar att många unga inte lever upp till arbetslivets och högskolans förväntningar på att kunna uttrycka sig i skrift. Det blir ett glapp mellan krav och förmåga, ett skrivglapp. Ett glapp som får konsekvenser, både för samhället och för ungas framtida möjligheter. 

Bristande skrivförmåga kan leda till att unga inte får de jobb som de sökt. I UR:s undersökning svarar nära hälften av Sveriges chefer (47%) att de minst en gång valt bort personer i en rekrytering på grund av att den unga sökande har bristande förmåga att uttrycka sig i skrift, trots att den sökande i övrigt motsvarat rekryteringskraven. Undersökningen visar också att skrivande är en relevant förmåga i dagens arbetsliv: 89 procent av cheferna tycker att det är viktigt att unga de anställer kan uttrycka sig i skrift. Men var femte chef (21%) bedömer sina unga medarbetares skrivförmåga som dålig, och 18 procent anser att deras unga medarbetares skrivförmåga inte motsvarar de krav som finns i branschen.   

Bristande skrivförmåga blir även ett problem när unga går vidare till universitets- och högskolestudier. Nästan hälften (46%) av universitets- och högskolelärarna som svarat i undersökningen bedömer deras unga studenters förmåga att uttrycka sig i skrift som generellt dålig. Nästan sju av tio (69%) lärare anser att deras studenters skrivförmåga delvis eller inte alls motsvarar de krav som finns i utbildningen. Bland dem som bedömer unga studenters förmåga att uttrycka sig i skrift som dålig, upplever nästan tre av fyra att studenternas bristande skrivförmåga får konsekvenser för studenterna själva i deras studier. Exempel på det kan vara att studenterna blir underkända på tentor eller får sämre betyg.  

Det här gör UR

Under hösten 2020 satsar vi på att stärka ungas skrivförmåga och på att uppmärksamma att det finns ett glapp mellan krav och förmåga, ett skrivglapp.

Dokumentären Skrivglappet undersöker den minskade skrivförmågan och orsakerna bakom. Vi får möta unga vuxna i arbetslivet och på högskolan som kämpar med skrivandet, och lärare och chefer som ger sin syn på saken.

I serien Skrivutmaningen får eleverna tips för att underlätta skrivprocessen och vi går igenom olika språkligheter som ska hjälpa dem att skriva en funktionell text. Oavsett om det är för att lyckas bättre i skolan eller ge ett bra första intryck i sommarjobbsansökan. 

Med serien Skrivjouren får vanliga skrivproblem tydliga förklaringar. Serien förklarar grundläggande språkligheter, skrivprocesser och texttyper inom det formella skrivandet i skolan. 

Lärlabbet och Lektionstips på minuten tar upp skrivandet i skolan, och hur man som lärare i olika ämnen kan undervisa för att förbättra elevernas skrivförmåga. 

På temasidan Skriv! har UR samlat program och serier som ska hjälpa elever och lärare att öva upp skrivstyrkan.

Senare under hösten får Sveriges alla sjundeklassare chansen att vinna en skrivinspirationsdag med programledaren och författaren Clara Henry, journalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale, i tävlingen Tio sätt att träna skrivstyrka

 

Stäng
Fyra ungdomar som medverkar i UR:s serie Skrivutmaningen. Foto: Mattias Bardå/UR

UR storsatsar på skrivstyrka för högstadiet

12 juni 2020

Många ungdomar känner sig obekväma med att uttrycka sig i skrift och vet inte vad som krävs för att förmedla rätt budskap och sin egen kunskap i mer formella sammanhang. Samtidigt ställer samhället höga krav på hur vi uttrycker oss när vi skriver. Det gör att det blir ett glapp mellan krav och förmåga. Vi kallar det skrivglappet. Men det finns ett sätt att överbrygga skrivglappet – att träna upp sin skrivstyrka. Därför storsatsar nu UR på att hjälpa elever på högstadiet att få skrivstyrka med serierna Skrivutmaningen och Skrivjouren – och en utmanande skrivtävling för årskurs 7.

Programmen finns på UR Play från 26 augusti, tävlingen börjar i mitten av oktober.

Hitta motivationen med Skrivutmaningen

I serien Skrivutmaningen (4 x 15 minuter) möter vi fyra ungdomar – Svea, Samuel, Julia och Jouvani som är med i varsitt avsnitt. De får i uppdrag att skriva varsin formell text till en verklig mottagare – en yrkesperson som skriver mycket i sitt jobb och där det är viktigt att kunna skriva formellt. De träffar en polis, en psykolog, en jurist och besöker en byggfirma. På vägen coachas de av läraren Maria Wiman och till slut får de även möta yrkespersonen och ta emot feedback på sina texter. Sveas skrivutmaning är att återge ett muntligt berättat vittnesmål i en objektiv text, Samuels att skriva en reklamation i form av en formell text. Julia ska skriva en riktigt bra jobbansökan och Jouvanis utmaning blir att jämföra två perspektiv på behandling av depression, nämligen KBT och medicinering i en resonerande text.

I programmen får ungdomarna tips för att underlätta skrivprocessen och vi går igenom olika språkligheter som ska hjälpa dem att skriva en funktionell text som hjälper dem på vägen. Oavsett om det är för att lyckas bättre i skolan eller ge ett bra första intryck i sommarjobbsansökan.

Syftet med serien är att motivera elever och ge insikt om vikten av att behärska formellt skrivande och att alla kan lära sig skriva. Dessutom handfasta tips för att förbättra sina texter.

Skrivjouren lär eleverna knepen vid vanliga skrivproblem

Skrivjouren består av nio korta konkreta klipp där vanliga skrivproblem får tydliga förklaringar och där vi visar hur man kan förbättra den egna skrivprocessen. Klippen förklarar grundläggande språkligheter, skrivprocesser och texttyper inom det formella skrivandet i skolan. Moment som eleverna ofta tycker är svåra. Allt från att skapa en röd tråd i texten, eller hur en skriver ett stycke till att känna till skillnaden mellan de och dem.

Skrivjourens avsnittstitlar:

1. Skriftspråk och talat språk

2. Huvudsatser och bisatser

3. Röd tråd

4. Stycken

5. Resonemang

6. Skriva nyanserat

7. Skriva objektivt

8. Källor och referatmarkörer

9. Variera meningar

Var med och tävla  utmana eleverna med Clara Henry, Johanna Frändén och Nadim Ghazale

Skrivandet ska kännas verkligt, man vill skriva om något som intresserar en och helst vill man skriva för en verklig mottagare. Det sa både lärare och elever på högstadiet när vi intervjuade dem om skrivande. Därför lanserar vi i mitten av oktober tävlingen ”Tio sätt att träna skrivstyrka” – som är precis vad den heter. 10 roliga, spännande och utmanande skrivövningar där eleverna bland annat får hjälpa författaren och programledaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale med olika texter.

Första pris är ett inspirerande besök av trion på vinnande skola.

Håll utkik efter mer information! Vill du vara säker på att inte missa tävlingen? Börja prenumerera på UR:s nyhetsbrev för lärare årskurs 7-9 eller följ oss i sociala medier. Tävlingen avslutas i december.

Stäng
Videosamtal med 6 personer

Ring nästa videosamtal från Matteparkens gräsmatta eller Yankos kontor på Djurverket!

29 maj 2020

Överraska klassen, kollegorna eller vänner och familj med bakgrunder från några av UR:s favoritprogram i nästa videosamtal.

Nu när många lektioner, möten och samtal sker digitalt via till exempel Microsoft Teams och Zoom vill UR bidra med några härliga och upplyftande bakgrunder till dina videosamtal. Du kan välja mellan scener från Miniräknarna, Tripp Trapp Träd, Djurverket, Bokstavshissen, Tidsakuten, Livet i Bokstavslandet och Livet i Mattelandet.

Så i nästa samtal kan du befinna dig på akutmottagningen i Tidsakuten, våning A i Bokstavshissen eller på bänken med Flea och Bug från Pick a colour. Välj själv vilken stämning du vill förmedla!

 

Ladda ner bakgrundsbilder

*Genom att ladda ner bilderna förbinder du dig till att inte använda bilderna på ett sätt som strider mot diskrimineringsgrunderna i svensk lag, i vinstdrivande syfte eller på annat sätt som kan anses vara ett missbruk av UR:s innehåll.

 

 

Så här gör du för att använda UR:s bakgrunder:

1. Klicka på länken Ladda ner bakgrundsbilder, alla bilderna är samlade i en mapp till dig.

2. Mappen laddas ner automatisk till din dator när du klickar på länken.

3. Nu kan du lägga till bilderna till ditt önskade verktyg för videosamtal.

Oroa dig inte om bilden verkar vara spegelvänd, de du pratar med kommer att se den korrekt. Du kan alltid höra av dig till vår kundtjänst om du behöver hjälp. 

 

Lycka till i nästa videosamtal med de underhållande och lärorika bakgrunderna från UR!

Stäng
Foto från inspelningen av UR:s program Källkoll corona. Foto: Fredrik Quistbergh/UR.

Källkritik viktigare än någonsin – UR satsar på källkoll i coronatider

6 april 2020

I den pågående coronapandemin när korrekt information blandas med tips och råd från självutnämnda experter, rykten och konspirationsteorier – och sedan sprids med hög hastighet – är det viktigare än någonsin att ha kunskap om hur man skiljer sant från falskt. Därför gör UR nu den extrainsatta serien Källkoll coronaSerien leds av journalisterna Jack Werner och Åsa Larsson. Syftet är att ge elever på högstadiet och gymnasiet och deras lärare verktyg för att kunna sortera i de mängder av information som väller över oss under coronapandemin. I varje program går de på djupet i nyhetsflödet, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit. Serien publiceras tre dagar i veckan på UR Play

– Det är med källkritik som med krisberedskap: det passar extra bra när det blåser hårt. När det saknas information om vad som händer och hur framtiden ser ut blir människor rädda och nervösa – det är en perfekt storm för ryktesspridningen, säger Jack Werner, journalist på Källkritikbyrån (tidigare Viralgranskarna) och en av programledarna.  

Källkritik – viktigare än någonsin

För att motverka den ryktesspridning som riskerar uppstå i en pandemi- och infodemisituation förstärker UR sina satsningar inom medie- och informationskunnighet (MIK). Flera av UR:s befintliga produktioner har nu ett starkt MIK-fokus, men det görs också specialproducerade serier inom ämnet, som Källkoll corona – en helt ny extrainsatt aktualitetsinriktad programserie.

– Att producera program som hjälper barn och unga att förstå, använda och själva ta ställning till all den information vi omges av har länge varit en viktig del av UR:s uppdrag och utbud. Därför känns det extra angeläget att vi nu gör en programserie tillsammans med några av de bästa på detta område, säger Margaretha Eriksson, programchef på UR.

Dagsaktuellt innehåll

I varje program går reportrarna på djupet i nyhetsflödet, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit. Programmet publiceras på UR Play och UR:s Youtubekanal. Första avsnittet tar upp olika rykten som florerar nu under coronapandemin, som till exempel att hela Sverige ska försättas i karantän. Programmet spelas in och publiceras samma dag, cirka kl. 14.00 - 15.00, för att vara så aktuellt som möjligt. Totalt planeras 14 avsnitt under april månad tre dagar i veckan – måndag, onsdag och fredag.

På sidan MIK – UR lär dig genomskåda (https://urplay.se/tema/mik) har UR samlat ett urval av program som ger verktygen för att kunna navigera i informationsflödet och enklare kunna skilja på sant och falskt.

Stäng
Föräldrar och barn som pluggar hemma vid ett köksbord. Foto: Emilia Jimenez-Bergmark

UR kraftsamlar för att stötta lärare och föräldrar

19 mars 2020

Barn, unga, lärare och föräldrar har kastats in i en helt ny situation. Över en halv miljon gymnasieelever behöver undervisas på distans. Och många av landets grundskolor är också påverkade. Nu kraftsamlar UR för att stötta i denna extraordinära situation.

Hela samhället står inför en gigantisk samhällsutmaning. För att underlätta i denna svåra situation ställer UR snabbt om. Dels genom att producera nytt material med fokus på hur lärare rent praktiskt kan bedriva online-undervisning, dels genom en sida där föräldrar, barn och lärare lätt hittar bland de 13 000 utbildningsprogram som finns fritt tillgängliga på URPlay – ämne för ämne, ålder för ålder.

– Just nu sitter många villrådiga föräldrar och barn runtom i landet och funderar över hur det ska gå att klara av skolan hemifrån. Därför hjälper vi nu till på alla sätt vi kan i denna omtumlande tid. På UR Play ligger en temasida som snabbt och lätt guidar dig till relevanta program – ålder för ålder, ämne för ämne. Och i det nystartade programmet Skola hemma – experterna stöttar vi både föräldrar och lärare med bästa tipsen och råden kring hemundervisning, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

Extrainsatt program stöttar lärare och föräldrar i distansundervisning

Hur hjälper vi bäst en elev som ska sköta sina studier på distans? Kommer resurserna att räcka till för alla som behöver ställa om? Vad händer med elever i behov av särskilt stöd? I det extrainsatta programmet Skola hemma – experterna tar programledarna Maja Åström och Natanael Derwinger upp aktuella frågor, från både föräldrar och lärare, som uppstår när undervisningen plötsligt måste ske på distans.

Serien ska vara ett stöd för både lärare och föräldrar och publiceras vardagar på UR Play med start 19/3. Lärare och föräldrar kan ställa sina frågor till programmet via mejladressen skolahemma@ur.se.

Ny sida för distansundervisning på UR Play

På sidan Skola hemma på UR Play har UR samlat serier som passar bra för att lära sig saker hemifrån. Där finns program från lågstadiet till gymnasiet och alla program på sidan har pedagogiskt stöd i form av lärarhandledningar eller arbetsblad. Du hittar dem under fliken Pedagogiskt material. Sidan uppdateras och fylls på löpande.

UR:s Orka plugga stöttar elever som pluggar hemifrån

UR:s serie Orka plugga har många bra program om studieteknik. Här får lärare, elever och föräldrar tips på hur man kan planera pluggtiden, hitta rätta pluggstrategin och komma igång med pluggandet. Dessutom finnas här specifika tips för hur man till exempel kan plugga matte och engelska. Innehållet finns samlat på UR Plays Skola hemma.  

Specialprogram med Emma Frans om falska påståenden i kristider

Har coronaviruset tagits fram som ett biologiskt vapen? Är Sverige bara självförsörjande i en vecka? Det är påståenden som snurrar runt just nu. Men stämmer de? UR:s radio- och poddserie Hjärta & Hjärna med Emma Frans och Maja Åström gör ett specialprogram där de vrider och vänder på sådant som påstås i kristider. Till sin hjälp har de psykologen och författaren Björn Hedensjö

Hur stöttar man barn under en kris?

I UR:s radio- och poddserie Fatta familjen svarar experterna Bo Hejlskov och Kenth Hedevåg på frågor om hur man som förälder till barn med en NPF-diagnos hanterar de situationer som kan uppstå i samband med kris och eventuell isolering.

 

 

Stäng
Tips för att lära hemma med UR Play.

UR Play - din skola hemma

13 mars 2020

På UR Play finns mängder av lärande, inspirerande och motiverande kunskapsinnehåll för barn och unga. Pedagogiska program och serier som kopplar till skolans läroplan för ett lustfyllt lärande – i hemmet och i skolan. Du som har, eller kommer ha, elever eller barn som måste studera hemifrån, här får du tips på program som de kan titta och lyssna på. Allt utbud på UR Play hittar du här

Språk för gymnasiet 

UR har flera nyhetsprogram i engelska och alla har arbetsmaterial till eleverna där de får träna på vokabulär och hörförståelse, och att sätta sig in i olika aktuella ämnen. Newsreel World är ett av dem och riktar sig till gymnasieelever. Med franskatyska och spanska SKAM som alla finns på UR Play får eleverna lära sig förstå språken genom att lyssna på samtal mellan ungdomar. Genom vardagliga uttryck, fraser och vardagssituationer ges möjlighet att träna på att förstå autentisk franska, tyska och spanska.

Samhällskunskap för gymnasiet som ger perspektiv på världen

Perspektiv på världen är uppbyggd kring samhällsfrågor som är nära kopplade till samhällskunskapsämnets syfte och centrala innehåll utifrån GY 11. Till varje kortdokumentär finns arbetsblad som bidrar till att bredda och fördjupa förståelsen kunskapen i ämnet.

Radioserien Detaljerna handlar om politisk nutidshistoria och tar upp åtta händelser som påverkat Sverige - händelser som nästan alla minns. Lärahandledningen innehåller bland annat frågor till var och ett av de åtta avsnitten. 

En annan serie om politik är Har jag något val? Den handlar om politik och sociala medier och hur vi som väljare kan påverkas genom kampanjer och information på nätet. 

Kemiexperiment för gymnasiet

Serien Kemiexperiment är korta klipp som illustrerar naturvetenskapliga fenomen genom olika experiment och demonstrationer.  Serien som även har en handledning kopplar till flera punkter i det centrala innehållet i GY 11. 

Grym kemi får eleverna bekanta sig med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Programledare Brita Zackari och kemiprofessorn Ulf Ellervik visar att kemi finns överallt i vår vardag. Teman som tas upp är sex, krig, skänhet, träning, droger, njutning och brott. För att illustrera hur kemi fungerar gör det olika experiment, och bjuder samtidigt på skratt. 

Källkritik för gymnasiet

Genomskåda algoritmen är en serie som utforskar de synliga och osynliga mönster och formler som driver våra online-liv och väver oss samman med internet. Det kan handla om allt från vem som bestämmer vilka nya emojier som finnas i din telefon till hur diktaturer kontrollerar nätet för sina medborgare.

 I serien Kjellkritik får du mängder av tips på källkritiska förhållningsätt.

Nya perspektiv på historien för gymnasieelever

Serien Nationen tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historien har nedtecknats.

Fejkskolan är en poddserie som utmanar kritiskt tänkande. Vad är sant och vad är fejk? Vad är propaganda och hur ser historieskrivningen ut? I lärarhandledningarna finns bland annat nyckelbegrepp, faktafrågor till avsnitten och förslag på fördjupningsuppgifter och övningar som tränar elevernas analytiska och källkritiska förmåga.

Pop och politik är en serie som belyser hur popmusiken och samhällsutvecklingen följs åt. Vad säger texter och musikgenrer om sin samtid och hur påverkas musiken av konkreta händelser i det stora och det lilla?

Svenska, engelska och matematik för grundskolan

Här hittar du alla våra program inom svenska, engelska och matematik, filtrerat och klart för åk F–3, 4–6 och 7–9.

Svenska ÅK F-9

ÅK F–3  

ÅK 4–6

ÅK 7–9

Engelska ÅK F-9

ÅK F–3  

ÅK 4–6

ÅK 7–9

Matematik ÅK F-9

ÅK F–3

ÅK 4–6

ÅK 7–9

Orka plugga inför nationella proven 

Orka plugga är en hel programserie med tips på studieteknik, strategier för effektivt lärande och hur du håller dig studiemotiverad. Här finns också mer ämnesspecifika tips inom till exempel språk och matematik, en hel avdelning om mående och hälsa och filmer om hur du förbereder dig för nationella prov.

Snabbkoll på NO 

Apropå nationella prov har många nu fokus på NO-ämnena. Serien Snabbkoll ger eleverna i åk 9 exakt vad titeln utlovar, det vill säga snabbkoll på många viktiga begrepp och företeelser inom NO.

Stäng