Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar regeringens förslag till ny finansiering av public service

12 april 2018

Idag överlämnade regeringen ett förslag om ett nytt finansieringssystem av public service till Lagrådet. UR ser med tillförsikt på regeringens ambitioner att stärka public service oberoende och välkomnar flera av förslagen.

- För UR har längre tillståndsperioder och ett stärkt oberoende varit grundförutsättningar för att byta ut nuvarande radio- och tv-avgift mot den nu föreslagna public service-avgiften. Därför är det mycket bra med längre tillståndsperioder om åtta år för public service, och vi välkomnar särskilt förslaget om att första tillståndsperioden blir 10-årig. Det ger stabila förutsättningar att långsiktigt utveckla utbudet för våra användare, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

UR ställer sig också positiv till en utredning av ett grundlagsskydd av public service.

- Samtidigt vill vi poängtera att ett framtida grundlagsskydd måste konstrueras på ett sätt så att inte public service oberoende påverkas, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

- UR tolkar att regeringens nya finansieringsförslag bygger på idén att public service är grundläggande för demokratin. UR kommer som ett oberoende public service-bolag spela en allt viktigare roll för framtidens lärande och för att motverka kunskapsklyftor, avslutar Per Bergkrantz.

Stäng
Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar Konkurrensverkets beslut om Sveriges Utbildningsradio AB:s köp av konsulttjänster

3 april 2018

Förra året kunde UR konstatera att bolaget hade brustit i att följa rutinerna när det gäller offentlig upphandling i samband med inköp av konsulttjänster inom personalområdet. Som en följd av detta gjorde UR omedelbart en grundlig, intern genomgång och en översyn av upphandlingsrutinerna, i syfte att säkerställa att de brister som Konkurrensverket redogör för i sitt i beslut inte upprepas.

– UR har högt ställda krav på transparens och har tydliga rutiner för att följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi är medvetna om och beklagar att vi inte lyckades efterleva dessa upphandlingsrutiner under en period när bolaget var inne i en större omorganisation och snabbt behövde ersätta centrala HR-funktioner, säger UR:s tf vd Per Bergkrantz.

– För oss är det nu av yttersta vikt att fortsatt genomföra upphandlingar på ett öppet och likvärdigt sätt för alla leverantörer. Vi välkomnar att Konkurrensverket ser mycket positivt på att UR gjort en genomlysning och sett över våra upphandlingsrutiner, säger Per Bergkrantz. 

Stäng
Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd på UR. Foto: UR.

Kommentar till artikeln i Journalisten 180323 med rubriken ”Så mycket kostade omorganisationen på UR”

27 mars 2018

Det är Granskningsnämnden för radio och tv som bedömer om UR lever upp till kraven i sändningstillståndet. Nu har UR lämnat in public service-redovisningen för 2017 och GRN:s bedömning väntas bli klar före sommaren. UR kan dock konstatera att vi, trots omorganisation och delvis senarelagda produktioner, inte har haft något produktionstapp under 2017 och produktionsvolymen var densamma som 2016.  Vi kan också se att användarnas förtroende för UR är fortsatt högt.  

När Granskningsnämnden bedömer om UR har levt upp till sändningstillståndet utgår den från antal sända timmar i radio och tv, oavsett hur höga produktionskostnaderna är. Bedömningen baseras på det programutbud som sänts och tillgängliggjorts för användarna, alltifrån utbildningsprogram för barn och elever till folkbildande program för en allmänhet. 

Det är viktigt att skilja på vad som är kostnader för produktion, vad som är produktionsvolymer och vad som faktiskt har sänts och tillgängliggjorts för UR:s användare inom utbildningsväsendet och via SR:s och SVT:s kanaler. 

Granskningsnämndens bedömning grundar sig ytterst i vad som sänts i radio och tv enligt uppdraget, inte på kostnader för produktion. UR har ett flertal gånger beskrivit hur en del av produktionen under våren 2017 senarelagts med anledning av omorganisationen. Betyder det att produktionerna aldrig blir av? Nej. Faktum är att viss produktion har skjutits fram och påbörjats senare, vilket betyder att även kostnaderna för dessa senarelagda produktioner inte slutredovisas i årsredovisningen för 2017. Nära 30 miljoner har på grund av detta förts över till 2018 års budget. Medlen har alltså inte försvunnit eller använts till något annat än programproduktion. 

Vad gäller den totala produktionsvolymen för 2017 är det inte någon skillnad mellan 2016 och 2017. 2017 uppgick den till 1 178 timmar (varav 926 timmar tv och 252 timmar radio) liksom år 2016, bara något annorlunda fördelad mellan radio och tv (921 timmar tv och 258 timmar radio). Faktum är, att även om vi hade en lägre produktionstakt under en period under våren, hade vi inte något produktionstapp under 2017. Det visar sig också att antalet utlägg på externa produktionsbolag inte ökade under 2017. 

Har de minskade produktionskostnaderna påverkat användarnas attityd till och/eller användning av programutbudet? Användarnas svar på den frågan verkar vara nej. Novus attitydmätningar för 2017 visar att användarna fortsätter att uppskatta UR:s utbud. Nära åtta av tio lärare anser att UR bidrar till deras elevers lärande och ännu fler kan tänka sig att rekommendera UR till kollegor. Dessutom ökade användningen av UR:s program under 2017. Bland annat ökade uppspelningarna av UR:s tv-program på webben med nio procent jämfört med 2016 och nedladdningen av ljudfiler ökade med hela 150 procent. 

En rad program lanseras i år. Det rör sig om allt från satsningar inför valet och ett stort utbud av program som rör Sveriges statsskick och demokrati riktat till såväl elever inom grund- och gymnasieskola som folkhögskola och en bred allmänhet. Vi planerar en rad program för att stärka medie- och informationskunnighet, digital kompetens samt stärka kunskapen inom såväl naturvetenskapliga ämnen som ett språkstärkande utbud för nationella minoriteter. Vi vet redan nu, i mars, att produktionsvolymen för 2018 kommer att överstiga det beslutade kravet. 

Vad gäller konsulter har UR redan konstaterat att bolaget brustit och inte efterlevt rutinerna kring offentlig upphandling. Sedan dess har bolaget gjort en grundlig översyn för att säkerställa att regler och upphandlingsrutiner följs. 

UR har bidragit till människors lärande i 40 år. 2017 var ett år för UR som innebar stora påfrestningar för medarbetarna, men 2017 var också ett år då UR fortsatte producera program för alla målgrupper.  

Den 2 maj börjar UR:s nya vd Sofia Wadensjö Karén, hon kommer till ett UR som fortsatt kommer producera program som gör skillnad i människors lärande.  

Cecilia Roos 

Strategichef samt tf vice vd

Stäng
Programbild för Samernas tid 2018. 5 personer av samisk härkomst porträtteras mot berg och midnattsol i bakgrunden.

Var tredje svensk har låg kunskap om nationella minoriteter - men kunskapsprogram gör skillnad.

15 mars 2018

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning skulle ingå i begreppet är en felaktig, men vanligt förekommande, uppfattning. Det visar en ny Novus-undersökning som Utbildningsradion (UR) har tagit fram.

- Det här är allvarligt. Hur kan de rättigheter som Sveriges nationella minoriteter har; rätten till sitt eget språk och kultur upprätthållas, om kunskapen om dem inte finns? För att historien inte ska upprepa sig måste vi känna till diskriminering och förtryck av Sveriges nationella minoriteter och här kan UR bidra med att höja kunskapen genom vårt utbud, säger Danjel Nam, verksamhetsstrateg inriktning mångfaldsfrågor och dialog på Utbildningsradion (UR).

Novus-undersökningen ger ett mått på kännedom om de olika nationella minoriteterna romer, urfolket samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar genom öppna frågor, rena kunskapsfrågor och så kallade kryssfrågor med olika alternativ.

Både den självskattade kunskapen och den faktiska kunskapen är väldigt låg.

·  Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige.

·  95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är (jiddisch, romani chib, meänkieli, finska och samiska).

·  70 % vet inte om att romer funnits i Sverige i minst 500 år.

·  88 % vet inte att judar i Sverige fick, i stort sett, samma medborgerliga rättigheter som andra år 1870.

Det finns dock några positiva kunskapsresultat som sticker ut. En majoritet vet att samer är Sveriges urfolk, att det har funnits förbud att använda sitt minoritetsspråk i svenska skolor och att Sverige har utfört skallmätningar i rasbiologiskt syfte.

- Undersökningen visar att de som vet mer om nationella minoriteter också har sett tv-program och film om just dessa grupper. Det visar att kunskapsprogram gör skillnad i samhället. Därför gör vi på UR en storsatsning på tv-serier om de olika nationella minoriteternas historia. Vi vet att det är program som är efterlängtade, både av lärare, historiskt intresserade och de nationella minoritetsgrupperna, säger Danjel Nam, UR.

Fakta om UR:s satsningar på nationella minoriteter:

”Romernas historia 1900-tal” https://urskola.se/Produkter/198783-Romernas-historia

”Samernas tid” https://urskola.se/Produkter/203237-Samernas-tid

”Min samiska historia” https://urskola.se/Produkter/204023-Min-samiska-historia

”Samisk historia med Ailo” https://urskola.se/Produkter/204027-Samisk-historia-med-Ailo

Om några månader släpper UR nya program om judarnas, sverigefinnarnas och tornedalingarnas historia

Stäng
UR har gjort en tv-version av den omtalade teaterföreställningen Svenska hijabis. I rollerna: Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane (bilden) och Shama Vafaipour (bilden). © Foto: Lil Trulsson/UR Får endast användas i samband med detta program.

Den omtalade pjäsen Svenska hijabis blir tv

10 mars 2018

Nu blir succépjäsen Svenska hijabis tv. UR har spelat in en tv-version där fem svenska muslimska kvinnor tar plats framför kamerorna. Visas på UR Play och i SVT1 den 14 mars.

När America Vera-Zavalas pjäs Svenska hijabis hade premiär på Dramaten i Stockholm blev den en omedelbar succé. Det som skulle vara ett kort gästspel fick utökas trefaldigt och Sverigeturnén fick lägga in nya städer och föreställningar i schemat.

Nu får fler chansen att se en av teatersveriges mest spännande uppsättningar. UR har översatt scenföreställningen till tv-format och visar den på UR Play och i SVT den 14 mars.

- Det är väldigt ovanligt att UR gör tv-versioner av scenkonst. Men Svenska hijabis har ett otroligt starkt manus, det är en pjäs som ger röst och plats åt en grupp kvinnor vars erfarenheter sällan synliggörs, säger Tove Jonstoij, UR:s projektledare för Svenska hijabis.

Svenska hijabis bygger på berättelser av Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Fem unga kvinnor med sjal som berättar om sina liv, drömmar, intressen och erfarenheter av rasism.

- Jag är väldigt stolt över att min pjäs blir tv, och glad att berättelserna i pjäsen på nytt ges plats i offentligheten. Islamofobin i Europa är stark och den muslimska kvinnan ses som ett offer, potentiellt möjlig att rädda. Det här upplever den unga generationen hijabis som en stark förolämpning och i föreställningen möter vi något helt annat, säger America Vera-Zavala.

Se föreställningen på UR Play och i SVT1 den 14 mars kl 22. 

För skolor och utbildningar finns pjäsen inklusive lärarhandledning på www.urskola.se. 

Stäng
Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger sina bästa tips i NPF-podden. Foto: Petter Trens

Premiär för ny säsong av NPF-podden

28 februari 2018

Vad gör man när barnen inte vill sluta spela? Hur förhåller man sig till trotssyndrom och vad kan man göra för att orka med själv? Det är några av frågorna som tas upp i nya säsongen av NPF-podden, där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger tips och råd kring barn med neuropsykiatriska diagnoser. Premiär söndag 4 mars på UR Play och där poddar finns.

Ulrika Aspeflo och Bo Hejlskov Elvén, ni är programledare för NPF-podden. Hur kommer det sig att ni började intressera er för barn med NPF?

– Första gången jag träffade ett barn med autism var när jag jobbade på barnhabiliteringen för trettio år sedan, säger Ulrika Aspeflo. Det var ett barn som inte pratade och som betedde sig väldigt udda. Då började jag jobba mycket med kommunikationen tillsammans med föräldrarna och fick pojken att börja kommunicera. Det var så fascinerande! Efter det bytte jag till mig alla barn med autism som jag kunde hitta.

– Jag har alltid varit intresserad av det ovanliga, fortsätter Bo Hejlskov Elvén. Av folk som inte funkar på ett sätt som jag omedelbart förstår, och hur vi kan få mänskliga rättigheter även för personer som inte beter sig som förväntat.

Vad gör ni när ni inte hörs i NPF-podden?

– Dels föreläser jag, dels jobbar jag som speciallärare på en skola, säger Ulrika Aspeflo. Jag träffar de elever som behöver extra stöd för att nå kunskapskraven. Jag hjälper både pedagogerna och eleverna.

– Jag är psykolog och jobbar halva min tid med utbildning kring hur man handskas med personer med beteendeproblem och NPF, säger Bo Hejlskov Elvén. Andra halvan sysslar jag med forskning på Birmingham City University. Jag forskar bland annat på hur vi hjälper föräldrar som själva har särskilda behov att hantera sina barn med särskilda behov.

Ulrika Aspeflo, du är utbildad logoped från början. Vad gör en logoped?

– Som logoped jobbar man med allt som har med språk och kommunikation att göra. Inte bara med kommunikation hos barnet, utan med att få till en bra kommunikation hos alla runt omkring barnet också.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att hitta lösningar. Att få det att funka för eleven.

Bo Hejlskov Elvén, vad är det roligaste med ditt jobb som psykolog?

– Det roligaste är att jag får träffa människor som är på ett sätt så att jag behöver tänka. Som jag inte kan ta för givet. Och att få sådana mejl som jag fick idag. Det var från en person med särskilda behov som skrev ”Du har förändrat mitt liv. Sedan personalen började jobba efter ditt sätt att tänka har mitt liv blivit mycket bättre”. Det är ju fantastiskt att få den bekräftelsen.

Vad är det svåraste?

– Det ena är att mitt jobb kräver att jag reser mycket och jag tycker inte om att sova borta. Det andra är en oenighet inom psykologkåren. Det finns de som förespråkar till exempel KBT-behandling, att det är personen med svårigheter som ska lära sig. Jag pratar istället om hur vi som är runt omkring ska anpassa oss.

Det är en sak att sitta i en podd och ge andra råd, en annan att följa dem själv. Är ni annorlunda mot era egna barn än mot de ni möter i ert arbete?

– Ja, min son möter nog en person med mycket mindre tålamod än vad mina elever gör, säger Ulrika Aspeflo. Jag har gjort massa misstag som förälder. Men det är helt ok att göra misstag bara man lär sig av dem. Det skiter sig både hemma och på jobbet ibland men då måste man fundera över varför det blev som det blev och hur jag kan jag göra på ett annat sätt.

Vad tror du att dina barn skulle säga om ditt föräldraskap, Bo Hejlskov Elvén?

– Jag har faktiskt ingen aning, haha! Det är svårt att veta. De kommer nog inte att säga att jag bestämde för mycket över dem i alla fall!

Nya säsongen av NPF-podden består av tio avsnitt och har premiär söndag 4 mars på UR Play och där poddar finns. Samtliga avsnitt av NPF-podden finns att lyssna på här: 

http://urplay.se/serie/198042-npf-podden

Stäng
Simon Moser som gjort UR:s reportage om Saga, bloggen och cancern tillsammans med Antonio de la Cruz, producent och projektledare för UR:s Barnaministeriet.

UR får Barncancerfondens journalistpris

22 februari 2018

Simon Moser vinner Barncancerfondens journalistpris för bästa reportage 2017 med UR:s radiodokumentär Saga, bloggen och cancern. Priset delas ut årligen till det bästa reportaget om barncancer som har publicerats under det gångna året.

Saga, bloggen och cancern är en radiodokumentär från UR:s Barnaministeriet och finns på UR Skolas webbplats. I dokumentären följer vi 16-åriga Saga Lundin som drabbats av osteosarkom och som under hösten 2017 får besked från sina läkare om att sjukdomen i hennes fall är obotlig. 

- Att du, Simon får detta pris chockar mig inte ett dugg! Att se någon gå in så starkt och hårt i sitt jobb som du gjorde mig otroligt imponerad. Engagemanget var makalöst och något utöver det vanliga. 1 år av anteckningar läste du på min blogg, på loppet av bara några veckor. Tack för att du hjälpte mig och många andra cancerdrabbade barn att synas, det tackar jag något enormt för! Stort stort grattis till dig, säger Saga Lundin i ett meddelande till Simon Moser.

- Jag är glad och rörd över att vinna pris för just detta program. Saga är en unik person som mitt i sitt helvete ändå förmedlar hopp och glädje, säger Simon Moser

- För Barnaministeriet att vinna Barncancerfondens journalistpris är bland det finaste erkännande som går att få, säger Antonio de la Cruz producent och projektledare för UR:s Barnaministeriet.

Juryn för 2017 års journalistpris består av Kattis Ahlström, journalist och programledare, Ylva Andersson, informationsansvarig på Barncancerfonden, Gustaf Ljungman, professor i barnonkologi, Carlos Rojas, driver Sweden Research och Anki Wide Karlsson, författare och förälder med erfarenhet av barncancer. 

Såhär löd juryns motivering:

"En skicklig intervjuare har plockat fram många olika sidor av Sagas tankar och reflektioner, och smart klippning gör reportaget till en trettio minuter sömlös berättelse som man inte vill pausa. Det är lättbegripligt berättat med många målande beskrivningar, där även svåra frågor får ta plats och humor samsas med djupaste allvar. Precis som i sin blogg förmedlar Saga någonting hoppfullt genom sin inställning att hon är mer än sin sjukdom, att det inte bara är sorg och förtvivlan som kommit med cancern utan att det också har lett till att hon uppskattar livet på ett nytt sätt. Ett viktigt program och en ömsint skildring av en ung människas unika situation och hennes sätt att möta ett nattsvart sjukdomsbesked, som både vuxna och unga kan lära sig mycket av."

Stäng
Min samiska historia har premiär i SVT2 den 11 februari.

UR storsatsar på samisk historia

6 februari 2018

På Samernas nationaldag, den 6 februari, ger Utbildningsradion en unik förhandsvisning av den nya TV-serien ”Min samiska historia”. Visningen sker under samiska festivalveckan i Östersund tillsammans med Samiskt Informationscentrum och Sáminourra. Kulturminister Alice Bah Kuhnke närvarar tillsammans med Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Utbildningsradion (UR) inledde 2018 med premiär av serien ”Samernas tid”, tre timslånga avsnitt om samernas liv för 2000 år sedan fram till idag. En storsatsning riktat mot en vuxen publik som visades i både SVT, NRK och YLE.

Nu fortsätter UR sin satsning på samisk historia. På Samernas nationaldag ger UR en unik förhandsvisning av ”Min samiska historia”, en tv-serie i fyra avsnitt riktat till ungdomar i årskurs 7-9.

- ”Min samiska historia” vill berätta hur vår historia påverkar oss. I serien möter vi fyra unga samer som på olika sätt är präglade av sin historia. Deras förfäders erfarenheter av tvångsförflyttningar, rasbiologiska undersökningar och år i nomadskolan har lämnat spår även i deras liv. Men stoltheten över det samiska arvet är starkare och de vill ta tillbaka det som gått förlorat, säger Helene Näslund producent för UR:s serie ”Min samiska historia”.

En förenklad version av Min samiska historia, för barn i årskurs 4-6, har premiär senare i vår och heter ”Samisk historia med Ailo”.

- Innan arbetet med ”Min samiska historia” drog igång genomförde UR en förstudie som visade att behovet av nytt material för att lära ut samisk historia var stort bland de tillfrågande lärarna. Därför är vi väldigt glada att kunna erbjuda flera olika program, riktade till både barn, ungdomar och vuxna, säger Thérèse Amnéus, projektledare för ”Min samiska historia”.

UR:s förhandsvisning av ”Min samiska historia” sker tillsammans med Samiskt Informationscentrum och Sáminuorra. Kulturminister Alice Bah Kuhnke närvarar tillsammans med Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Efter visningen presenterar Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Sáminuorra och Samiskt Informationscentrum helt nya satsningar för att ge stöd och underlätta kunskapsspridningen om samisk historia och kultur.

FAKTA

”Min samiska historia” har premiär i SVT2 den 11 februari.

”Samisk historia med Ailo” har premiär den 11 mars.

Alla UR:s program om samisk historia hittas på UR Play www.urplay.se och UR Skola www.urskola.se

UR startar kampanjen #minsamiskahistoria för att ge röst åt fler och synliggöra att samer finns över hela landet och i många olika samhällspositioner. Under hashtagen #minsamiskahistoria bjuder UR in alla som vill bidra med sin egen samiska historia. Varje historia är unik och varje person ska ha möjlighet att berätta den. 

Stäng
Premiär för Det goda landet i SVT1 och på UR Play 31 januari.

Premiär för Det goda landet i SVT1 och på UR Play

31 januari 2018

Hur fungerar den svenska demokratin i praktiken? I sex avsnitt skildras delar av det svenska samhället där folk i sin yrkesroll arbetar med nya svenskar: polisen, arbetsmarknaden, försvaret, skolan, kommunen och civilsamhället.

Visat ur tjänstemännens och de civila aktörernas perspektiv beskrivs de utmaningar de ställs inför. De vill stötta individer med att skapa en meningsfull och trygg framtid, men hamnar ofta i situationer där de ställs inför svåra beslut och avvägningar.

I serien möter vi polisen Ulf (Göteborgs sista integrationspolis), en arbetsförmedling, SFI-lärare, kommunpolitiker, major Nyström och ett folkdans-lag.

I undervisningen kan man utgå från följande teman, antingen separat eller i kombination: svenskhet, interkulturalitet, integration, etik, makt, normkritik, solidaritet, mänskliga rättigheter, barnkonventionen och anställningsbarhet.

Det goda landet består av sex delar och har premiär den 31 januari kl. 22.00 i SVT1 och på UR Play. Serien textas och teckentolkas.

 

Stäng
Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd på UR.

Viktigast att public service har oberoende finansiering

24 januari 2018

UR betonar vikten av ett stärkt oberoende i sitt remissvar på Public service-kommitténs betänkande om en ny finansiering för public service.

- Det viktigaste för UR är att public service även fortsättningsvis får en långsiktigt hållbar, stabil och oberoende finansiering. Vi ska fortsatt leverera kvalitet med spets och dessutom utveckla och innovera för framtidens UR, säger Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd.

- Teknikutvecklingen medför att vi behöver byta till en plattformsneutral modell. Om riksdagen beslutar om att public service ska finansieras via skatten, blir det viktigt att stärka oberoendet. För UR är stärkt oberoende och längre tillståndsperioder, där medelstilldelningen avser hela perioden, en grundförutsättning för en ny finansieringsmodell.

Läs vårt yttrande om Finansiering av public service

Bakgrund Det var 2015 som riksdagen i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en utredning av radio- och tv-avgiften i god tid inför nästa sändningstillstånd år 2020. 2016 tillsattes därför en parlamentarisk utredningskommitté för att utreda finansieringsfrågan. 2017 fick kommittén ett fördjupat uppdrag att en ny finansieringsmodell som var långsiktigt stabil, legitim och har högt förtroende hos allmänheten och i oktober samma år lämnade utredningen sitt delbetänkande.

Stäng
Sofia Wadensjö Karén, ny vd för UR. Foto: Thron Ullberg.

Sofia Wadensjö Karén blir vd för UR

18 januari 2018

UR:s styrelse har beslutat att Sofia Wadensjö Karén blir ny vd för UR. Hon kommer närmast från tjänsten som vd och chefredaktör för tidningen Vi.

– Sofia Wadensjö Karén är publicist och djupt grundad i tron på att UR och public service kan göra skillnad i vårt samhälle. Hon är också en bevisat framgångsrik chef och förändringsledare. Det är den kombinationen av kompetenser som vi har letat efter och funnit i Sofia, säger Lisa Lindström, UR:s styrelseordförande och den som har lett arbetet med att rekrytera UR:s nya vd. Jag är övertygad om att Sofia kommer kunna fortsätta UR:s förändringsresa och skapa kraft i att ta bolaget vidare in i det nya medielandskapet med att göra skillnad i människors lärande. Ett uppdrag som känns viktigare än någonsin.

Bakom sig har Sofia Wadensjö Karén många års erfarenhet från arbete inom publicistik på bland annat Aftonbladet. Hon är utbildad journalist och styrelseordförande i samarbetsorganisationen Utgivarna.

– Det här är verkligen ett spännande uppdrag. För mig personligen är kombinationen journalistik, kunskapsförmedling och folkbildning oemotståndligt lockande. Jag ser nu fram emot att tillsammans med alla kompetenta medarbetare lyfta, vidareutveckla och förtydliga UR. Jag har haft fantastiska år på Vi, men i dessa tider – där inte bara journalistik utan även våra grundläggande demokratiska värderingar till viss del ifrågasätts – har jag svårt att föreställa mig ett mer meningsfullt uppdrag än det som vd på UR, säger Sofia Wadensjö Karén.

Tillträdesdag är ej fastställd.

Stäng
Deltagare i Retorikmatchen 2017. Fotograf: Karin Alfredsson.

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2018

10 januari 2018

Nu har du chansen att anmäla din klass till Retorikmatchen 2018. Var med och tävla om ära och pengar. 

Retorikmatchen 2018 drar snart igång. Har din klass koll på retorik? Anmäl er till tävlingen. 

För att få medverka i tävlingen ska klassen vara en åk 5 under vårterminen 2018. Inspelningen av tävlingen sker i Stockholm under ett par dagar i maj och fortsätter efter sommarlovet under höstterminen. Klicka här för att fylla i anmälan. 

 

Stäng
Jörgen Stenberg är en av de få skogssamiska renskötare som finns kvar. Foto: UR

UR:s nya tv-serie skildrar samernas okända historia

14 december 2017

Kolonisering, exploatering och skallmätningar. Sällan berättar historieböckerna om Sveriges urbefolkning, samerna, och hur deras religion samt kultur nära utplånades, ibland med de mest brutala metoder. Den nya UR-serien Samernas tid följer samernas tvåtusenåriga resa fram till idag. Premiär 1 januari i SVT2 kl. 20.00 och på UR Play.

Den samiska etniciteten uppstår för 2000 år sedan. Under de följande århundraden erövrar den samiska kulturen stora delar av Fennoskandia och en samisk gyllene era pågår fram till det att nationalstaterna tränger sig in i Sápmi under 1600-talet. Samernas marker koloniseras och deras religion förbjuds. Därefter blir historien ännu mörkare; exploatering av naturresurser, rasbiologiska skallmätningar och samiska barn som tvingas lämna sina familjer för att bo på internatskola.

En av de medverkande i den nya UR-serien Samernas tid är Ingunn Utsi. Hon var bara en liten flicka när hon var tvungen att skiljas från sina föräldrar. Idag är internatskolan där hon tillbringade sina skolår sedan länge nedlagd, men hennes smärtsamma minnen från 1950-talet lever ännu kvar.

– Det var inte så längesen det hände och det är många gånger svårt att prata om. Men jag tror att det är viktigt att vi lyfter vår historia och erfarenheter för att förstå oss själva. Men också att andra kan ta del av den för att förstå oss som människor och hur vi är färgade av den, säger Ingunn Utsi. 

Medverkar gör även Jörgen Stenberg som är en av de få skogssamiska renskötare som finns kvar. Han är renägare i Malå Sameby, Sveriges sydligaste skogssameby, ett område där renskötseln för 100 år sedan var nära  att försvinna.

– 300 år av kolonisation och exploatering av marker medför att den vardagliga situationen är för många unga renskötare väldigt jobbig. Att man kanske inte orkar stå upp för det samiska eller renarnas rätt i området. Kunskap om den samiska historien kan ge förståelse för hur situationen ser ut idag, säger Jörgen Stenberg.

I Samernas tid berättas samernas historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över; Norge, Finland, Sverige och Ryssland.

– För mig har arbetet med Samernas tid varit en lång serie av aha-upplevelser och ögonöppnande, hur sammanflätad Sveriges historia är med den samiska. Förhoppningsvis kan serien stärka kunskapen hos allmänheten och ge utbildare möjligheten att förmedla en sann bild av den samiska – och svenska - historien, säger Magnus Sjöström, producent på UR.

Samernas tid består av tre delar och har premiär den 1 januari kl. 20.00 i SVT2 och på UR Play. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

 

Stäng
UR:s logotyp

UR har brustit i rutinerna för upphandling

7 november 2017

Vi på UR kan konstatera att vi i några fall, såvitt vi vet idag, har brustit i rutinerna kring offentlig upphandling.

När vi tog in Mats Tronelius i rollen som HR-chef var vi behov av en snabb interim lösning som kunde lösa det akuta behovet av en HR-chef för att säkra verksamheten. Det blev en längre lösning än vad som från början var tänkt eftersom UR behövde stabilitet och en HR-ledning. Det var felaktigt att låta den tillfälliga lösningen vara kvar så länge och vi borde ha upphandlat en uppdragstagare eller varit snabbare på att rekrytera en ny permanent HR-chef, vilket vi idag har. Även HR-specialisten Annika Rimér borde ha upphandlats. HR-avdelningen var underbemannad och vi behövde även här en lösning omgående i ett läge då vi skulle göra många interna rekryteringar och vi var i behov av att utveckla våra HR-processer. Att vi inte, i svaret på tidigare frågor, räknade in de här uppdragen i kostnaden för omorganisationen var för att vi betraktade dem som en lösning för HR-avdelningen, och inte som en del av omorganisationen.

Vad gäller utbildningar och kompetensutveckling så har UR valt att arbeta brett och inte upphandla någon specifik aktör då behoven ser olika ut. Omfattningen på Hyper Island-utbildningen var dock av den storleken att den borde ha upphandlats separat. Vi har redan sett över rutinerna och vi kommer fortsätta se över dessa. Uppsåtet har varit gott; att kompetensutveckla och utbilda vår personal, men vi borde ha agerat annorlunda.

När det gäller kompetensinventeringsverktyget TalentQ så är det riktigt att det inte är certifierat för den svenska marknaden ännu. Däremot är det certifierat av British Psychological Society, Storbritanniens motsvarighet till Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP). 

Vi gör nu en ordentlig genomlysning för att se om det finns ytterligare exempel på bristande upphandlingsrutiner. Vi har under 2017 arbetat med att förbättra rutinerna och utveckla upphandlingsprocesserna med tydliga mallar och stöd för verksamheten. Vår utgångspunkt är givetvis att UR alltid ska följa lagen om offentlig upphandling.

 

Per Bergkrantz, vice vd

Stäng
I UR:s serie Programmera mera 2.0, handlar det om tekniken som ligger bakom det som händer på skärmen. Programmeringen sätts i ett sammanhang och de 11-åriga deltagarna får utmaningar där fokus ligger på att förstå hur det fungerar. Programledare är Karin Nygårds. Här med deltagarna, från vänster, Malte, Moa, Nikki och Ture. © Foto: Karin Alfredsson/UR. Bilden får endast användas i samband med denna serie.

UR:s program Programmera mera lär barn om kod och programmering

27 oktober 2017

Hur styrs sociala medier av programmering? Varför använder spelprogrammerare loopar och vad händer egentligen när vi söker på webben? Det är några av de frågor som tas upp i UR:s Programmera mera 2.0. Premiär 30 oktober på UR Skola och 2 november kl. 18.45 i Barnkanalen.

Tidigare i år beslutade regeringen att programmering ska införas i den svenska skolan redan från första klass. Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Med syfte att inspirera både lärare och mellanstadieelever kommer nu UR:s Programmera mera 2.0. Tanken med programmet är att på ett lustfyllt sätt ta sig an programmering från ett nytt perspektiv.

– Jag upplever att många vuxna associerar programmering med någon som sitter i en källare och knackar kod. Men de barn som växer upp idag gör det i ett samhälle där kod är en del av vår vardag och vår framtid. Även om Programmera mera 2.0 riktar sig till mellanstadieelever så hoppas jag att många lärare och föräldrar inspireras av programmet och lär sig mer om programmering, säger programledare Karin Nygårds.

Precis som tidigare säsong sätts deltagarnas logiska tänkande, kunskaper och samarbetsförmåga på prov genom olika utmaningar i programmet. Men den här gången är det mellanstadieelever som bland annat får lära sig mer om att kryptera meddelanden, sätta ihop en dator och läsa binär kod.

Serien gästas även av experter med olika bakgrund och relation till programmering. Vi träffar bland andra Danica Kragic Jensfelt (professor i robotik, KTH), Anne-Marie Eklund Löwinder (säkerhetschef, ISS), Janne Elvelid (Public Policy Manager Nordics, Facebook) och Awed Haller (Senior Animator, Dice).

Programmera mera 2.0 riktar sig till årskurs 4-6 och har premiär 30 oktober på UR Skola och 2 november kl. 18.45 i Barnkanalen. Serien består av 8 avsnitt x 15 minuter. 

Stäng
UR:s vd Christel Tholse Willers. Foto: Erik Amkoff/UR

Med anledning av texterna i senaste utgåvan av tidningen Journalisten

2 oktober 2017

Tidningen Journalisten har publicerat en ledare och ett längre reportage om UR:s omorganisation. Så här svarar UR:s vd på ledaren och artikeln.

I Journalistens nr 11/2017 beskrivs UR:s omorganisation. På ledarsidan ges bilden av att UR verkar sakna en vision med förändringen. Det stämmer förstås inte. Visionen och syftet med omorganisationen är att framtidssäkra UR med användarna i fokus i ett samhälle som förändras allt snabbare. Den visionen delar de allra flesta på UR. Reportaget längre in i tidningen speglar med stor tydlighet att det finns saker som inte fungerar som tänkt och som vi i ledningen tar på stort allvar. Jag vet att medarbetare tycker att vi fokuserat mer på organisation än innehåll, publicistik och pedagogik under den här perioden. Vi har bra dialog och vi behöver korrigera där det inte fungerar. Det finns samtidigt påståenden i både ledaren och artikeln som är väl tillspetsade och inte ger en fullständig bild av utvecklingen. För alla er som inte jobbar på UR så vill jag dela bakgrunden till vår förändringsresa och var vi nu befinner oss.   

UR är en del av public service och det ligger i vårt uppdrag att vi ska finnas till för alla i Sverige. Då måste UR vara på de platser och på de sätt som är relevanta för våra användare. UR behöver framtidssäkra verksamheten utifrån digitaliseringen i samhället och de nya lärande- och användarbeteenden som utvecklas. 

Omställningen går ut på att fokusera utåt, på våra användare. Vi vill vara säkra på att vi förstår deras behov och beteenden så att vi med UR:s särskilda uppdrag och expertis kan fortsätta skapa starka upplevelser som bidrar till lärande, både i skolan och för hela samhället. Det kräver ständig utveckling av såväl utbud som arbetssätt.  

Vi har tillsammans på UR konstaterat att vår ”stuprörsorganisation” med traditionella avdelningar inte räckte till i att möta digitaliseringen och den snabba utvecklingen hos våra användare. Vi behövde förändra vår organisation och gör det så mycket som möjligt i dialog och samskapande. För att lära oss nya saker och säkerställa att vi inte hamnar i gamla hjulspår har vi också använt extern kompetens. Det mesta av förflyttningen gör vi tillsammans internt, utan konsulter. 

Det är naturligt att det blir lägre produktionstakt i början av ett stort skifte och att vissa medarbetare, av olika skäl, haft mindre att göra i övergångsfasen. Vi ökar takten under hösten med fokus på de stora behov som finns i att stödja elever att klara kunskapsmålen i skolan, att öka medie- och informationskunnigheten generellt och att bidra till nyanländas integration i samhället. Det brinner vi för – och mycket mer. Vi samarbetar som alltid också med en rad externa produktionsbolag som levererar kvalitetsprogram. UR:s tittare och lyssnare får det programutbud vi ska leverera, utifrån vårt sändningstillstånd. 

Slutligen. UR har aldrig och kommer aldrig ”leka med våra gemensamma pengar”. Omorganisationen syftar till att möta användarna på nya villkor och att ge våra kompetenta medarbetare bättre förutsättningar att agera självständigt och fatta beslut. Det är inte att leka med pengar, det är att ge allmänheten mer valuta för pengarna i både radio och tv och i användning under lång tid, i skolan och på webben.  

Christel Tholse Willers, vd på UR 

 

Stäng
Clowner utan gränser ger barn i Indien hopp om en bättre framtid genom lek.

UR hjärta Musikhjälpen – så bidrar vi till årets tema

20 september 2017
BARN ÄR INTE TILL SALU. Årets tema för Musikhjälpen är den växande internationella barnsexhandeln. UR har producerat tankeväckande tv- och radioprogram för att bidra till kunskap i ämnet, och vi gör också lärarhandledning och arbetsblad för undervisning i klassrummet. 
 

Musikhjälpen är ett årligt evenemang där alla tre public service-bolag deltar. UR bidrar sedan 2013 med tv, radio och undervisningsmaterial kopplade till Musikhjälpens tema. I år gör vi det för femte gången  något vi är stolta och glada över att kunna göra. 

 

Barnsexhandeln i världen är en miljardindustri med ett enormt mörkertal. Men uppskattningsvis är det två miljoner barn som säljs och exploateras sexuellt varje år. 

Fattigdom är en stor bakomliggande orsak. Det kan handla om att barn måste hjälpa till att försörja familjen och där den enda utvägen blir att sälja sin kropp. Eller att föräldrar gifter bort sina minderåriga barn i tron om att de ska få det bättre, kanske få jobb eller utbildning.


Barnen som drabbas förlorar sin barndom och får men för livet. Men det finns initiativ och organisationer som kämpar för att stoppa handeln och rädda barn som blivit offer för denna exploatering.

I år, 2017, består UR:s bidrag av en lärarhandledning och arbetsblad som underlättar undervisning om ämnet i skolan, fyra kortfilmer, en tv-dokumentär, en radiodokumentär i två delar och kortare radioinslag. 

Ta del av materialet på: urskola.se

(Här finns produktionerna. Arbetsbladen publiceras under vecka 39)

 

Eller på: musikhjälpen.se

(Här finns produktionerna och en lärarhandledning)

Stäng
UR:s Zero Impact vann Årets Reality i tv-tävlingen Kristallen.

Dubbel Kristallen-vinst för UR

1 september 2017

Under fredagskvällens Kristallengala blev det rekordvinst för UR, som prisades med dubbla utmärkelser inom kategorierna Årets realityprogram (Zero Impact) och Årets dokumentärprogram (Say Something). En historisk seger då det är första gången som UR kammar hem två stycken Kristaller.

Det svenska tv-priset Kristallen belönar det bästa inom svensk tv och är en återkommande summering av det gångna tv-året. I kategorin Årets realityprogram var det UR-produktionen Zero Impact som fick ta emot statyetten. I programmet utmanar Özz Nûjen fyra familjer att byta livsstil och förändra sin vardag under 30 dagar. Målet är att sänka koldioxidutsläppen och minska sin klimatpåverkan.

– Otroligt kul att vi vann! Speciellt när vi hade sån konkurrens i den här kategorin. Extra roligt är det ju att det är ett format som vi själva har utvecklat, på ett tema som många har sagt var omöjligt att göra i TV, säger Maria Bertell, producent på UR.

Förra året vann UR en Kristall med dokumentären My Life, my lesson. Den här gången fick systerfilmen Say Something ta hem vinsten i kategorin Årets dokumentärprogram. I filmen får vi följa Isabells väg in i vuxenlivet, där varje dag är en kamp för att glömma den våldsamma uppväxten. Ett hudnära porträtt av en mamma och en dotter som kämpar med att förstå och förlåta varandra trots det oförståeliga våldet som de båda blev offer för.

– Vi är otroligt stolta över att för andra året i rad vinna en Kristall för Årets dokumentärprogram. Att barn och ungas röster får ta plats är en viktig del av UR:s uppdrag. I den här samproduktionen har regissören Åsa Ekman återigen lyckats med att förmedla en stark bild av en tuff verklighet, säger Anna Birgersson-Dahlberg, kompetenschef på UR.

– Jag är verkligen stolt och glad över att UR för andra året i rad tar hem pris i Kristallen. UR gör skillnad i människors lärande och det känns otroligt kul att Kristallen uppmärksammar våra viktiga produktioner, säger Christel Tholse Willers, VD på UR.

UR hade i år även rekordmånga nomineringar till det svenska tv-priset. Förutom Zero Impact och Say Something så var Geografens testamente EuropaPK-mannen och Skolpojkarna med och tävlade under kvällen.

Se Zero Impact och Say Something på UR Play.

Stäng
Geografens testamente Europa, PK-mannen, Zero Impact, Skolpojkarna och Say something är alla kunskapsbärande produktioner nominerade till tv-galan Kristallen. Foto: UR.

Fem Kristallen-nomineringar för UR

15 augusti 2017

Förra året blev det en historisk vinst när My life, my lesson som en av fyra nominerade produktioner vann kategorin Årets dokumentärprogram och tog hem UR:s första Kristall. I år har UR hela fem nomineringar till tv-galan.

– Jag är mycket glad och stolt över att UR återigen har flera program som har nominerats till Kristallen. Geografens testamente EuropaPK-mannenZero ImpactSkolpojkarna och Say something förmedlar alla angelägen och viktig kunskap på ett engagerade och intresseväckande sätt. Produktioner som jag och UR är stolta över. Och självklart vore det otroligt kul att vinna i år igen. Jag håller tummarna, säger Christel Tholse Willers, UR:s vd. 

Geografens testamente Europa som älskas av mellanstadieelever över hela landet är nominerad som Årets barn- och ungdomsprogram. Det är en hisnande farofylld färd genom Europa och inget är som man tror i detta storslagna äventyr i sann Indiana Jones-anda.

PK-mannen Musse Hasselvall är en skön kille som rör sig i olika miljöer utan problem. Han anser sig dessutom vara både väldigt öppen och påläst – PK helt enkelt. Men hur upplyst är han, egentligen? PK-mannen är nominerad i kategorin Årets fakta- och aktualitetsprogram.

Årets dokumentärprogram, kategorin som UR vann förra året, har i år två nominerade produktioner från UR.

Say something är en systerfilm till Kristallen-vinnaren My life, my lesson. Vi får följa Isabells väg in i vuxenlivet, där varje dag är en kamp för att glömma den våldsamma uppväxten. Ett hudnära porträtt av en mamma och en dotter som kämpar med att förstå och förlåta varandra trots det oförståeliga våldet som de båda blev offer för.

Skolpojkarna handlar om Alexander, Håkan, Anton och Jon som går i nian på Skrantaskolan i Karlskoga, en bruksort där killarna ligger långt efter tjejerna i betyg, och där det dessutom inte är coolt att plugga. Det är en skildring av nutidens grundskola mot minnet av det svenska folkhemmet. En dokumentär serie där känslor och tankar om trygghet krockar med vårt eget ansvar för framtiden.

Sist men inte minst, är Zero Impact nominerat till Årets realityprogram. Där utmanar Özz Nujen fyra familjer att byta livsstil och förändra sin vardag under 30 dagar. Målet är att sänka koldioxidutsläppen och minska klimatpåverkan. Men först ger sig familjerna ut på en resa de sent kommer att glömma.

Om Kristallen

Årets Kristallen-gala direktsänds den 1 september kl. 20.00 i SVT1 från Stockholmsmässan i södra Stockholm.

Det svenska tv-priset Kristallen belönar det bästa inom svensk tv och är en återkommande summering av det gångna tv-året. Hela 18 Kristaller ska delas ut, varav fyra är publikpriser där tittarna själva röstar. Övriga priser väljs ut av en jurygrupp och Kristallens hederspris utnämns av Kristallens styrelse.

Stäng
Lyssna på Fejk den 1 juli.

Fejk – Falska fakta i populärkulturens värld

16 juni 2017

Påhitt och falska fakta i filmens, musikens, böckernas, reklamens och de virala succéernas värld. Vår nya radioserie Fejk med Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström handlar om kritiskt tänkande och populärkultur. Lyssna på premiäravsnittet den 1 juli kl. 11.03 i P4 eller på UR Play.

Hur kan vi alla bli bättre på att inte sprida sånt som är fejk? Ihop med parhästen Maja Åström pratar Anna Charlotta Gunnarson bland annat om kampanjer och skrämselhistorier som gått överstyr, om att ompröva historiska skildringar av kända personer och fenomen, om hur vi förskjutit vår syn på vetenskapen och varför män generellt får mycket längre texter i uppslagsverk. De lanserar även 10-sekundersregeln som lindrar suget att dela fejkade saker på sociala medier.

Och båda programledarna har egen erfarenhet av att gå på en nit!

– I första programmet avslöjar jag hur min skrytsamma sida fick mig att dela en falsk Beatles-test. Numera kollar jag noga vad jag delar, berättar Anna Charlotta Gunnarson.

– Det värsta är känslan när man delar saker som inte är sanna. Jag delade en roligare artikel som sa precis det jag ville skulle vara sant. Sen visade det sig vara uppenbart lur och jag kände mig korkad, säger Maja Åström.

Anna Charlotta Gunnarson är känd från program som På spåret och UR:s mångfaldigt prisbelönta radioserie Pop och politik som haft miljonpublik i åtta år i P4. Hon är även Grammis- och Augustnominerad, och aktiv med sitt popband 500 mil.

Maja Åström är känd från poddsuccén Lundellbunkern och har jobbat med program som Musikprofessorn i P2, Uggla i P4 och Mede i P4.

MER KÄLLKRITIK FRÅN UR

Efter att Fejks 8 avsnitt gått klart tar radioserien Kjellkritik vid på samma tid och dag. Kjell Eriksson, som är journalist och har arbetat med radio och tv i flera uppskattade sammanhang, sätter fokus på källkritik i alla dess former. Vetenskapsjournalisten Emma Frans botaniserar bland all den fakta som gör vår vardag kluven – vad är det egentligen vi ska tro på? Premiär 26 augusti.

 

Stäng
Se Moderland i SVT1 kl. 21 den 1 juni eller på UR Play när du vill.

Moderland – om livet efter ett terroristdrev

30 maj 2017

Plötsligt var han överallt. Uthängd med namn och bild – en misstänkt terrorist. Men Moder Mothanna Magid som flytt till Sverige från Irak var oskyldig och släpptes kort efter gripandet. Vad hände sen? Se dokumentären Moderland den 1 juni i SVT1 kl. 21.00 eller på UR Play.  

Den 14 nov 2015 inträffade ett av de mest avskyvärda terrorbrotten på europeisk mark i modern tid när 130 personer dödades och över 350 skadades vid en rad attacker i Paris. Jakten på terroristerna inleddes och fokus kom att hamna på 100 000-tals flyktingar som flytt krig och terror från framför allt Syrien, Irak och Afghanistan. 

En av alla dessa människor som flytt och korsat gränser var Moder Mothanna Magid  en ung man från Irak som hamnat i ett flyktingboende i Boliden i Västerbotten. Där levde han öppet i väntan på myndigheternas beslut om uppehållstillstånd. Moderland följer ett Sverige i förändring genom Moders ögon.  

Livet i utflyttningsorten Boliden var stillsamt och dagarna passerade obemärkt förbi. Till den 19 november 2015. Då var Moder Mothanna Magid plötsligt en av världens mest jagade människor. Jakten fördes av Säpo, insatsstyrkan och polisen som till slut hittade och grep Moder vid sjön i Boliden.  

Men var det verkligen Moder som var den misstänkta terroristen? 

Hur går man vidare efter att ha varit Sveriges mest eftersökte man? Och vad hände med Moder när stormen lagt sig? 

Se dokumentären Moderland den 1 juni i SVT1 kl. 21.00 eller på UR Play. En film av David Wikdahl och Jon Leck.

Stäng
Nu kan du titta på våra program i offlineläge i vår app för Android

Ta del av våra program i offlineläge i vår app för Android

29 maj 2017
 

Nu släpper vi en ny och förbättrad version av UR Play-appen för Android. En av nyheterna är att du nu kan ladda ner program för offlinetittning. Ladda ner den nya versionen av appen här och testa direkt

Nu kan du titta och lyssna på en mängd program när du vill i UR Plays Androidapp – även i offlineläge. I den nya versionen som vi släpper nu hittar du bland annat en mängd intressanta och tankeväckande föreläsningar från UR Samtiden som är tillgängliga för nedladdning. Leta upp dem som du tycker verkar vara intressantast och ladda ner. 

I den nya versionen hittar du även en andra nyheter: 

- Progress bar: En ny indikator visar hur mycket av ett program man har redan spelat upp och gör att du fortsätter från samma punkt när du spelar programmet igen 

- Förbättringar och buggfixar av Chromecast 

Här hittar du UR Play i Google Play. 

 

 
 
 
Stäng
Tripp, Trapp och Träd.

Nu hittar du nya roliga inslag i Tripp, Trapp, Träd-appen

15 maj 2017

Nu händer det grejer i Tripp, Trapp, Träd-appen! På måndagen släpptes en ny version appen med en rad roliga nyheter. En av dem är sjungande, rimmande och dansande ekorren Elke. 

Nu är en ny version av vår app för förskolebarn och pedagoger släppt. Förutom att man kan fortsätta att utforska, uppleva och skapa stöter man nu på en rad nya inslag och funktioner i Tripp och Trapps värld:

• Du hittar alla de senaste avsnitt, inklusive säsong 3

• Det finns teckentolkade avsnitt av säsong 1

• Det finns en ny karaktär i Holken - Elke Ekorre som sjunger, rimmar och dansar

• Temaindelning av allt material för biografen, Rödhaken, Ugglan och Ben Rangel

• Ben Rangel har fått en egen ingång vid roten av trädet

• Uppdaterad grafik på torget, cykeln, Ugglan och Rödhaken

Har du redan laddat ner Tripp, Trapp, Träd till din platta är det bara att uppdatera den för att testa nyheterna, och skulle du inte ha appen kan du ladda ner den på App Store och Google Play.

 

Stäng
 En bostad åt alla? Romer i Sverige har inte haft samma rättigheter som övrig befolkning. Bland annat fick många romer inte bostad. Allan berättar om sin uppväxt i tältläger i Stockholm.

Vi skildrar romernas historia i ny serie för unga

30 mars 2017

Sverige var ledande inom rasbiologisk forskning, människor utsattes för tvångssterilisering och alla hade inte rätt att gå i skolan. 1900-talet var ett mörkt århundrade i Sveriges historia och den romska befolkningen drabbades hårt. Nu lyfter UR berättelserna som inte hörts förut. Serien ”Romernas historia 1900-tal” har premiär den 9 april i SVT2 och på UR Skola.

Att få bo i en lägenhet, med rinnande vatten och en dörr man kan låsa, det var som paradiset på jorden. Det berättar Allan Demeter i vårt nya program om romernas historia under 1900-talet. Han bodde i tältläger och husvagn under hela sin uppväxt. Först som 19-åring fick han tillgång till en riktig bostad. Året var 1963.

Allan är en av de medverkande i Romernas historia 1900-tal, en serie som fokuserar på fyra teman; bostadssituationen, skolgången, förföljelsen och Förintelsen. I varje program berättar människor ur de olika romska grupperna om sina erfarenheter. Vi möter yngre och äldre som har upplevt att inte få gå i skolan, att bli etniskt registrerad, att vara diskriminerad på bostadsmarknaden, bli barnhemsplacerad och att hantera arvet efter Förintelsen.

De senaste åren har skolan fått tydligare riktlinjer om att undervisa om Sveriges nationella minoriteter. Romernas historia 1900-tal vänder sig till högstadieelever och kan tas in i undervisningen kring den nationella minoriteten romer i historia- och samhällskunskap.

– När vi har varit ute i skolorna och pratat med elever har de blivit oerhört nyfikna. De vill lära sig mer om Sveriges nationella minoriteter. ”Varför vet vi inte det här redan?”, frågar de. I den här serien får de möta personer som modigt delar med sig och visar en del av Sveriges historia som fler bör få ta del av, säger Thérèse Amnéus, producent på UR.

Romernas historia 1900-tal visas 17.00 varje söndag i SVT2 med start 9 april och finns tillgängliga på UR Skola från den 7 april. Serien består av fem avsnitt à 15 minuter. Medverkar gör bland andra: Allan Demeter, Maria Dimetri, Marina Kaj, Sunita Memetovic, Mirelle Gyllenbäck, Kurt Magnusson, Marcela Kovacsova, Berith Kalander och Rita Prigmore.

Under 2017 sänder vi även ett antal andra program om historia:

Den 7 maj sänds Romernas nittonhundratal med Dolly och Dusan, som riktar sig till mellanstadieelever, i SVT2 samt på UR Skola.

Historien om Sápmi berättar samerna historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

I Nationen möter vi nya hjältar och nya perspektiv på Sveriges historia. Serien sätter strålkastarljuset på Sveriges hungerkravaller, historiska transpersoner, nationalstatens tillblivelse, kvinnliga pionjärer, uppkomsten av bostadspolitik, synen på människor med funktionsnedsättning, slavhandel och svensk neutralitet. Serien hade premiär 15 mars i SVT1 och finns på UR Play.

Stäng
Se Tripp Trapp Träd på UR Skola, UR Play och i appen Tripp Trapp Träd.

Äntligen en ny säsong av Tripp Trapp Träd

28 mars 2017

Det populära magasinet Tripp Trapp Träd för 3-5-åringar är tillbaka med en tredje säsong i radio, tv och i Tripp, Trapp Träd-appen. Vi får återigen bekanta oss med de två ekollonen Tripp och Trapp i deras värld runt Träd.

Det övergripande temat för vårens avsnitt i både radio och tv är rutiner. Hur ser en vanlig dag ut hemma och i förskolan? Från morgon till kväll, från vardag till helg. Från tandborstning, lek, vila, till hemgång och nattning. 

I tv-magasinet följer vi barnen i på en förskola i Järfälla och lär känna deras rutiner både hemma och på förskolan. I radiomagasinet intervjuas barn om sina egna tanka kring att klä på sej, bli lämnad på förskolan och att gå och lägga sej. I både radio och tv finns som vanligt en nyskriven saga på samma tema som i resten av programmet. Sagorna är specialskriven av några av Sveriges främsta barnboksförfattare och illustratörer. I den här säsongen medverkar bl.a. Pernilla Stalfelt, Ulf Nilsson, Maria Nilsson Thore, Matilda Ruta och Ann Helen Laestadius.

Ben Rangel är tillbaka. I tv-programmen behöver han hjälp med matlagning och i radio sjunger han sånger om vardagens bestyr som att borsta tänder och klä på sej.

I Holken i Träd har en ny figur flyttat in, den rimsjungande Elke Ekorre. 

Tripp Trapp Träd är ett pedagogiskt magasin i både tv och radio för förskolebarn. Innehållet utgår från det lilla barnets rutiner, kunskapsnivå och perspektiv. Programmen finns även i Tripp Trapp Träds app som går att ladda ner gratis på surfplattor. 

I radio hade säsong 3 premiär den sista den 27 mars i P4 och i tv är det premiär den 30 mars kl. 18.00 i Barnkanalen.

Om Tripp Trapp Träd

Produktionens pedagogiska ambition är liksom tidigare säsonger att: öka begreppsförståelse, verka språkstärkande, matematik, stimulera lusten att utforska, uppmuntra delaktighet och samarbete, spegling, identifikation, litteraturintroduktion. De pedagogiska målen har förankring i läroplanen för förskolan.

Den tredje säsongen har ett särskilt fokus på den yngsta delen av målgruppen, 3-åringarna. Genom att ha en nivå i programmen anpassad för 3-åringen har vi möjlighet att nå äldre förskolebarn som har behov av språkstöd. Tripp Trapp Träd utgår från teman/arbetsområden som förskolan arbetar med. 

 

Stäng
   Svar

Med anledning av den kritik som riktats mot UR av Israels ambassadör Isaac Bachman

9 mars 2017

Israels ambassadör Isaac Bachman har haft synpunkter på en dokumentär som UR köpt in och sänt; Israels mediestrategier i USA. Bland annat har han skickat ett brev till UR:s vd Christel Tholse Willers där han klargjort sin kritik. Det brevet besvarades i slutet av november 2016. 

UR mottog i slutet av november även ett brev från JUS, Judiska Ungdomsförbundet,  om samma dokumentär. Även detta brev har besvarats.  

Då programmet är anmält till Granskningsnämnden för radio och tv avvaktar UR dess bedömning. UR uttalar sig inte i enskilda fall som är föremål för prövning utan inväntar nämndens beslut.

  

 

Stäng
Nationen ger nya perspektiv på Sveriges historia. Några av programledarna vi möter är Sara Parkman, Catrine Lundell, Ann-Sofie Ohlander, Aleksa Lundberg, Evyn Redar och Judith Kiros.

Nationen berättar Sveriges osynliga historia

28 februari 2017

Ta reda på vilken roll fyra fattiga kvinnor i Söderhamn spelade för Sveriges demokratisering. Lär dig mer om hur det var att leva som transperson på 1800-talet och kliv in på kyrkogården i Sveriges forna koloni Saint-Barthélemy. I UR:s tv-serie Nationen får du nya bilder av Sveriges historia. Serien sänds i SVT1 med start onsdag den 15 kl. 22.00 mars och på UR Play från den 8 mars. 

I vår nya historieserie Nationen möter du nya hjältar och nya perspektiv på Sveriges historia. Åtta avsnitt sätter strålkastarljuset på Sveriges hungerkravaller, historiska transpersoner, nationalstatens tillblivelse, kvinnliga pionjärer, uppkomsten av bostadspolitik, synen på människor med funktionsnedsättning, slavhandel och svensk neutralitet. 

Serien leds av nio olika personer med starkt engagemang eller förankring i det aktuella ämnet. Sara Parkman, Judith Kiros, Mustafa “Almushi” Al-Mashhadani, Aleksa Lundberg, Evyn Redar, Ann-Sofie Ohlander, Tuulikki Koivunen Bylund, Catrine Lundell och Aron Flam lämnar över stafettpinnen till varandra och guidar oss genom modern svensk historia. De gräver sig ner i vårt historiska arv för att ge en ökad förståelse av vår samtid.

–Transpersoner har länge, för att inte säga alltid, ignorerats i historieskrivningen. Våra liv har liksom inte räknats vilket sänder ut ett budskap till transpersoner idag att vår existens är en bagatell. Därför var det viktigt för mig att göra det här programmet, säger Aleksa Lundberg, en av programledarna i Nationen.

Serien visar på att historieskrivning alltid är ett urval. Och hur viktigt det är att synliggöra fler liv och erfarenheter.

–En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka kollektivet av människor har bestått av, genom att lyssna på fler berättelser får vi en mer nyanserad bild. Nationen lägger fler pusselbitar för att förstå Sverige, säger Zian Zandi, UR:s producent för Nationen.

Syftet med Nationen är att bredda bilden av Sveriges historia och komplettera det material som redan finns för gymnasieskola och folkhögskola. Parallellt med Nationen görs det ett lärarprogram där gymnasielärare och folkhögskolelärare diskuterar pedagogiska dilemman utifrån historiesyn, historiebruk, stoff och historisk empati.

Under 2017 kommer UR också att sända Romernas historia och Historien om Sápmi. Romernas historia berättar i fyra avsnitt om romernas situation i Sverige under 1900-talet. Historien om Sápmi berättar samerna historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

Här kan du se en trailer för Nationen

 

 

Stäng
I realityserien Zero Impact ställs familjen Akbar inför en rejäl koldioxidbantning. Özz Nûjen är programledare.

Özz N​û​jen och fyra familjer möts i världens utmaning

14 februari 2017

Jordens temperatur stiger samtidigt som svenskarnas miljöpåverkan ökar! I vår nya realityserie Zero Impact får fyra svenska familjer uppleva hur deras livsstil kan få förödande konsekvenser för människor i andra länder. Därefter ställs de inför en världsviktig utmaning. Zero Impact har premiär den 22 februari i SVT1 kl. 21.00 och på UR Play. Programledare är Özz Nûjen.

Varje år orsakar vi svenskar hela 8 ton koldioxidutsläpp per person, vilket är 6 ton mer än FN:s klimatpanels rekommendation*. Sedan 90-talet har vi visserligen lyckats minska vår miljöpåverkan inom landet men vi har fördubblat den utomlands. Vem får betala priset för våra utlandsresor, matvanor och shopping?

I vår nya serie Zero Impact öppnar fyra svenska familjer dörren till sina hem och låter klimatforskare mäta deras klimatpåverkan. De ställs sedan inför den stora utmaningen att under 30 dagar förändra sin vardag helt. Men först ger sig familjerna ut på en resa de sent kommer att glömma.

– Det kan kännas svårt att motiveras till förändring. Därför får varje familj besöka en plats i världen där människor drabbas hårt av exempelvis stigande vattenhöjder och besprutad frukt. Det här programmet har gjort att både jag och familjerna har fått oss en ordentlig tankeställare. Vad är det vi håller på med egentligen, säger programledare Özz Nûjen.

Först ut är familjen Ohlsson Fleetwood. De ska sänka sitt koldioxidutsläpp med hela 90 procent. Innan utmaningen reser de till Accra i Ghana och besöker bland annat soptippen Agbogbloshie. Här dumpas tusentals trasiga tv-apparater, mobiltelefoner och datorer från hela världen varje år.

– Besöket på soptippen var fruktansvärt obehagligt och blev en rejäl ögonöppnare för mig. Jag kan inte släppa tanken på att människor tvingas leva och jobba i en sådan helvetesmiljö, säger Fredrik Ohlsson som bor med sin fru och två barn i en lägenhet på Östermalm i Stockholm.

Ensamstående mamman Hiyam Akbar Kurda åker med sina två tonårsbarn Lana och Reber till Brasilien. Där får de uppleva hur regnskogen skövlas på grund av världens ökade efterfrågan på nötkött och mjölk. Idag har Hiyam helt förändrat sin vardag.

– Det går faktiskt att göra en hel del. Idag känner jag mig ansvarstagande, målmedveten och stolt över att ha förändrat våra vanor, säger Hiyam Akbar.

Syftet med Zero Impact är att på ett underhållande sätt öka kunskap om hur vår konsumtion påverkar miljö och klimat. Serien har premiär den 22 februari 21.00 i SVT1 och sänds i fyra delar. Avsnitten publiceras även på UR Play.

*För att nå målet att inte överstiga en global uppvärmning på över två grader beräknar FN:s klimatpanel att en genomsnittlig person i världen behöver ligga på omkring 2 ton koldioxid per person 2050. 

 

Stäng
Den här gången reser ingenjören Mortensen och Holger Nilsson samt den nya karaktären Esmé till Europa.

Europeiska äventyr i ny säsong av succén Geografens testamente

27 januari 2017

Tv-serien som fått mellanstadieelever att starta namninsamlingar och skriva debattartiklar kommer nu äntligen med en ny säsong. Den här gången reser ingenjör Mortensen (Henrik Ahnborg) och Holger Nilsson (Johannes Berg) samt den nya karaktären Esmé (Isabel Reboia) till Europa. Barnserien Geografens Testamente - Europa har premiär torsdag 2 februari kl.18.45 i Barnkanalen, på UR Skola och på UR Play.

Helikopter över Pyrenéerna, fäktning i Transsylvanien och märkliga gåtor på latin. I den nya säsongen av Geografens Testamente beger sig det omaka paret Mortensen och Esmé ut i Europa i jakt på den försvunna Holger. Genom mystiska ledtrådar upptäcker de världsdelens hisnande kultur och historia.

– Det blir en spännande säsong med många oväntade händelser, nya karaktärer och en rejält rafflande story. Lite av Da Vincikoden möter Nils Holgersson kanske. Ett fantastiskt och ruskigt äventyr för tittarna, säger Henrik Ahnborg, skådespelare och seriens regissör samt manusförfattare. 

Geografens Testamente - Europa är den tredje säsongen av den omtyckta serien. Tidigare har vi fått följa med till Sveriges samtliga regioner samt Nordens alla länder. Geografens Testamente används flitigt ute i skolorna och är populär bland eleverna. Bland annat så engagerade sig klass 5 A och 5 B från Edboskolan länge för en fortsättning. 

– Det är roligt att ett tv-program som går helt i linje med kursplanen för geografi är så populärt bland barnen. Eftersom det är svårt för eleverna att göra fältstudier i andra länder så tar Geografens Testamente nu med dem på en resa genom Europa. Och riktigt spännande blir det, säger Maria Rydbrink Raud projektledare på UR. 

Se tidigare säsonger av Geografens testamente på UR Skola:

Geografens testamente - Norden

Geografens testamente - Eller den stora Sverigeresan

 

 

Stäng
I PK-mannen reflekterar Musse Hasselvall kring samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa.

PK-mannen synliggör normerna vi tar för givna

26 januari 2017

I vår nya serie PK-mannen utmanas Musse Hasselvall i att se samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa. Nyfiket, välvilligt men också taktlöst ställer han frågor för att försöka förstå hur det är att inte tillhöra normen. Serien har premiär den 1 februari i SVT1 kl. 22.00, på UR Skola och UR Play.

– PK har blivit ett skällsord, men för mig handlar det om att behandla andra på ett bra sätt. Men det är svårt, jag vill vara en god person men i slutet av dagen gör jag ändå fel ibland, utan att ens inse det. Att möta normbrytare har påmint mig om min egen position och vilka fördelar den för med sig. Jag har insett att det är en hel del jag inte sett och förstått tidigare, säger Musse Hasselvall som är huvudperson i PK-mannen.

Musse är en skön kille som rör sig i olika miljöer utan problem. Han anser sig dessutom vara både öppen och påläst – PK helt enkelt. Men hur upplyst är han, egentligen? Hur påverkar det honom att han aldrig upplevt diskriminering på grund av den han är? En vit, heterosexuell, medelklassman från Stockholm utan några funktionsnedsättningar. Det blir en del felsteg i mötet med personer som har andra perspektiv, men även många insikter. 

I första avsnittet som handlar om mansnormen träffar Musse Hasselvall Anton Hysén som berättar hur det var att komma ut som homosexuell i fotbollsvärlden och inför sin pappa. I andra avsnittet ligger fokus på livet med en funktionsnedsättning. Och i det tredje pratar ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon om hur det vara att sticka ut på grund av hudfärg under uppväxten i Stockholms skärgård. Totalt är det sex avsnitt. 

Med humor och utan att döma synliggör PK-mannen de misstag många av oss gör, som kan få andra människor att känna sig utsatta. Samtidigt ger serien tittaren möjlighet till självrannsakan. Dessutom kan den med fördel användas i skolundervisningen som ett redskap för lärarna i arbetet med skolans värdegrund och att synliggöra normer som kan leda till att människor diskrimineras.

– PK-mannen tar upp frågor om identitet och vad som ses som normen i samhället på ett sätt som eleverna kan relatera till. Med korta klipp och intervjuer väcker den elevernas intresse. Den bidrar även till förståelse för andra människor och hur vi bemöter varandra. Lärare kan använda sig av serien, till exempel på mentorstiden, för att diskutera, reflektera och ifrågasätta rådande normer, säger Jenny Hubendick från Fredrika Bremergymnasiet som är en av tre lärare som tar fram ett arbetsblad till serien. 

 

Stäng
Se Livet i Mattelandet på UR Play.

Musiken till Livet i Mattelandet nominerad till en Grammis

15 december 2016

Albumet Livet i Mattelandet är nominerat till en Grammis i kategorin Årets Barnalbum.
– Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

UR:s serie Livet i Mattelandet vill med tydliga pedagogiska mål ihop med färgstarka karaktärer och lekfulla scener gör matten rolig och begriplig. Musiken i serien är komponerad av Erik Hjärpe och bröderna Petter och Jens Lindgård från Damn!.

Livet i Mattelandet gör lärandet kul och lustfyllt för de barn som håller på att upptäcka matematikens värld. 

– Syftet med tv-serien Livet i Mattelandet är att göra matematik till något lustfyllt, roligt och begripligt. Jens Lindgård, Petter Lindgård och Erik Hjärpe har skrivit texter och musik till programmen som lyckas med just precis det, samtidigt som de har skapat en samling makalöst bra låtar. Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

I Livet i Mattelandet mekas det med trasiga siffror och fixas med specialbeställningar från Räknebageriet. Teresa (Evin Ahmad), Kaxi (Liv Mjönes), Uno (Johan Ulveson) och Kvartz (Henrik Johansson) som arbetar i Matematikrestaurangen bjuder på ny underhållning varje kväll. Anna Vnuk och Catharina Allvin har gjort koreografin till alla dansscener. Pelle Helmstein och Daniella Mendel-Enk står för manuset till serien.

Seriens pedagogiska plattform har tagits fram i samarbete med pedagoger och forskare, bland annat från Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Stockholms universitet. Tydlighet, repetition och de återkommande karaktärerna ska skapa ett naturligt och konkret sammanhang åt ett ämne som för många är abstrakt. Serien riktar sig till barn i 6-7 årsåldern, men även yngre och äldre barn kan ha glädje av den.

Livet i Mattelandet är producerat av PATRIK STHLM för UR.

Se Livet i Mattelandet på UR Play

Lyssna på albumet Livet i Mattlandet

 

Stäng
Se Melanin på UR Play, Tänk till och SVT1.

Premiär för Melanin – en serie om att vara ung afrosvensk idag

25 november 2016

Melanin är den första ungdomsserien som visar hur det är att vara ung och afrosvensk idag – utifrån ett afrosvenskt perspektiv. Afrosvenskar syns och hörs inte i film och nyhetsmedier och de drabbas av hatbrott i högre grad än andra grupper. Hur påverkas unga afrosvenskar av det? Se premiären den 29 november på UR Play, i UR:s sociala medie-kanal Tänk till och i SVT1.

Vår nya ungdomsserie Melanin vill ge unga verktyg för att känna igen och bemöta rasistiska beteenden och öka kunskapen om rasism. I serien delar unga afrosvenskar med sig av sina erfarenheter utifrån teman som media, kärlek och skönhet. Hur påverkar gamla föreställningar om ursprung oss idag? Media ska ju visa hur vår värld ser ut, men vad händer när den bilden inte representerar verkligheten för många svenskar?

– Jag har växt upp i ett samhälle där jag aldrig fick se mig själv positivt porträtterad, varken på tv eller i tidningar. I en värld där jag ständigt känt mig matad med budskapet av vad som ska vara ”normalt”. När det så ofta är blont, smalt – och vitt – är det inte förvånande att självbilden blir skev. Jag hade behövt en serie som Melanin när jag var 14, säger Aida Wondimu, inslagsproducent för Melanin.

2014 togs en kunskapsöversikt om afrofobi fram på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet. Den visar att afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige och att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation.

– UR:s uppdrag är att spegla hela Sverige och i Melanin så gör vi något UR aldrig har gjort förut. Vi skildrar hur det är att vara afrosvensk ur ett afrosvenskt perspektiv. Med fakta i hand så känns den här serien inte bara viktig för den unga målgruppen utan även för de som söker utökad kunskap om rasism och afrofobi i Sverige idag, säger Sofia Eriksson, projektledare UR.

Melanin har premiär 29 november på UR Play (alla avsnitt publiceras samtidigt), i UR:s sociala medie-kanal Tänk till samt kl. 23.00 i SVT1.

 

Stäng
Se Skolpojkarna på UR Play.

Skolpojkarna synliggör den ojämlika skolan

26 oktober 2016

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan. I UR:s nya dokumentärserie Skolpojkarna följer vi elever och lärare i Skrantaskolans årskurs nio under ett år för att få en djupare förståelse för varför resultatet ser ut som de gör. Serien har premiär idag onsdag den 26 oktober kl. 22.00 i SVT1 och på UR Play.

Skolpojkarna är en dokumentärserie i åtta delar som följer pojkarna i brukssamhället Karlskoga, med syftet att synliggöra den ojämlika skolan.

– Med Skolpojkarna vill vi lyfta frågan om Sveriges framtid, och skolans, politikernas och föräldrarnas roll för lärande och utveckling. Programmet är en viktig påminnelse om att skolan är allas ansvar, säger Anna Maria Thunman, redaktionschef UR.

Utmaningarna är många för både lärare och elever och pojkarna kämpar med motivationen. Vi är med under deras sista år i grundskolan, följer deras motgångar, framgångar och framtidsdrömmar. Vad ligger till grund för resultaten och hur ser det ut i klassrummen?

– Jag tror att jag behandlar tjejer och killar lika, men jag säger tror för jag vet att en del sker omedvetet, att man själv inte alltid är medveten om hur olika man bemöter pojkar och flickor, säger Jan, lärare på Skrantaskolan, i Skolpojkarna. 

I november publiceras den nya PISA-undersökningen. För fyra år sedan visade den att 30 procent av pojkarna i årskurs 9 inte ens nådde upp till grundläggande läsförståelse. Det innebar att de bland annat hade svårt att ta sig igenom en dagstidning. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket så presterar pojkar i årskurs 9 sämre än flickor i alla ämnen utom idrott. I Skolpojkarna tar vi del av pojkarnas egna tankar kring deras utmaningar:

– Det är ju coolt att vara dålig i skolan liksom, så om man får F alla betyg så är det inget problem med det medan en tjej kanske förväntas prestera bättre, säger Jon, elev på Skrantaskolan årskurs 9, i Skolpojkarna.

Stäng
Den lekfulla lagtävlingen Retorikmatchen leds av Nassim Al Fakir.

Retorikmatchen är tillbaka – för femte året i rad

29 september 2016

Rekordmånga sjätteklassare har anmält sig till jubileumsupplagan av Retorikmatchen, där grym koll på språket och förmågan att lyssna avgör vilka som vinner guldmikrofonen. Den lekfulla lagtävlingen utgår från alla barns rätt att lära sig att våga tala för sin sak – och bli hörda. Den 18 oktober har serien premiär i Barnkanalen och UR Skola, och den 22 oktober börjar den i P4.

Retorikmatchen är tillbaka för femte året i rad och 3000 sjätteklassare har anmält sig till årets upplaga – men bara ett lag kan vinna. I vanlig ordning håller musikern och barnprogramprofilen Nassim Al Fakir i taktpinnen och precis som förra året är tävlingens jury retorikexperterna Elinor Falkman, Frida Buhre och Jonathan Hörnhagen.

– Hade jag lärt mig en tiondel av det som visas i Retorikmatchen hade jag klarat och vågat mycket mer i skolan. Det är också coolt att det inte är ett program för alla i klassen som kan stava allt rätt, utan fokus är att om man bryr sig om något då lyssnar människor. Att kunna tala och göra sig förstådd stärker självförtroendet och att se det i deltagarna gör att jag brinner för Retorikmatchen, säger Nassim Al Fakir, programledare UR:s Retorikmatchen.

Retorikmatchen ska ge barn de verktyg de behöver för att våga ta plats, tala för sin sak, lyssna på andra och syna argument. Innan matcherna börjar har barnen redan vässat sin retorik under flera månader, och mer kunskap väntas från experterna som medverkar i programmet. Tävlingsmomenten bjuder tittarna på lärdomar kring konsten att tala och lyssna, och de får följa de tävlande lagens utveckling. Kvartsfinalerna bjuder på argumentationsdueller, underhållande redovisningsmoment och hyllningstal till kända rättighetskämpar, och i semifinalerna så får deltagarna bland annat agera talskrivare åt en känd person.

– I en tid då media allt oftare anklagas för att göra trams känns det fantastiskt att göra något som är på riktigt. Under de här fem åren har vi fått se mängder av osäkra 12-åringar få stärkt självförtroende och en tro på att deras röster är värda att lyssnas på. Det är vad demokrati handlar om, säger Erika Strand-Berglund, UR:s projektledare för Retorikmatchen.

Retorikmatchen har premiär i Barnkanalen och på UR Skola den 18 oktober och i Sveriges Radio P4 den 22 oktober.

Stäng
Välkommen till Teachers Night.

UR bjuder in till lärarkväll om programmering

21 september 2016

Under en eftermiddag och kväll bjuder vi på miniseminarier med inspiration och tips för undervisning inom programmering, teknik, teknik, fysik, och mycket mer. Dessutom ges tillfälle till experimenterande i Tom Tits utställning.

Programmerade föremål tar allt större plats i våra liv. Vi skickar ut pengar och hemligheter över nätet, utan att blinka, men få vuxna vet hur det egentligen fungerar. Spelar det någon roll? Karin Nygårds anser det. Hon har ägnat de senaste fyra åren åt att bena ut vad som är viktigt att kunna i dagens digitala samhälle. Vad behöver lärarna och eleverna lära sig? På vilka sätt kan vi förbereda eleverna på ett liv i den digitala samtiden? Förhoppningsvis blir du lite klokare efter Karins föreläsning.

Vi bjuder på lättare tilltugg, mingel och musikunderhållning.

När: Onsdagen den 5 oktober kl. 16.00-20.00.

Var: Tom Tits Expermiment i Södertälje.

Anmäl dig här senast 3 oktober 2016.

OBS! Antalet platser är begränsat. Eventet är gratis men uteblivande utan avanmälan debiteras 300 kr. 

Stäng